Titta

UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Om UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Linköpings universitet firade 40 år och bjöd in till en jubileumskonferens fylld av vetenskap, nya lärdomar och många möten. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken : Individanpassad vård för missbrukareDela
  1. Det är en ny upplevelse att vara
    på ett universitet som är yngre än jag.

  2. Men det är väl bara att vänja sig.

  3. Ämnet är hur individanpassad medicin
    kan förbättra beroendebehandlingen.

  4. Ni kanske inte har hört det förut-

  5. -men i USA har man ett gammalt
    ordspråk: "Ett glas, ett fyllo."

  6. Med det menas att en person
    som har drabbats av alkoholism-

  7. -blir ett fyllo om denne dricker igen,
    och alla fyllon är likadana.

  8. Mitt budskap i dag är
    att alla alkoholister inte är likadana-

  9. -och precis som vid alla andra
    komplexa beteendestörningar-

  10. -och även andra komplexa störningar,
    så måste vi börja reda ut begreppen.

  11. Folk som kliniskt sett liknar varandra
    kan i själva verket drivas-

  12. -av olika sjukdomsmekanismer, och
    kan svara på vitt skilda behandlingar.

  13. Det är huvudtemat här.

  14. Hjärnans belöningssystem har blivit
    något av neurovetenskapens kändis.

  15. Det figurerar då och då på omslaget
    på tidningar för lekmän.

  16. Upptäckten av
    och kartläggningen av dessa system-

  17. -har varit en av neurovetenskapens
    stora framgångar de senaste 50 åren-

  18. -men det är inte så enkelt
    som det ibland kan låta i Aftonbladet.

  19. Vi ska försöka komplicera saken lite
    och samtidigt använda kunskapen-

  20. -som vi har tillägnat oss
    om hjärnans belöningssystem.

  21. Jag har inte tid att jämföra
    olika beroendeframkallande droger-

  22. -men även här krävs vissa förbehåll.

  23. Alla droger är inte likadana, precis
    som att alla patienter inte är likadana.

  24. De kan ha vissa likheter,
    men de är helt visst inte likadana.

  25. Alkoholism, eller alkohol som drog,
    är nog den som är minst lik de andra-

  26. -och det har krävt en enorm
    forskningsinsats för att ta reda på det.

  27. Jag ska visa en bild som presenterar
    25 års forskning kring alkoholism-

  28. -och otaliga arbetstimmar.

  29. Vi tror att det skapas en kaskad
    som kan orsakas av alkohol-

  30. -som ser ut så här. Alkohol förtärs,
    vilket leder till en utsöndring-

  31. -av endogena opioidliknande ämnen
    i hjärnan, det vill säga endorfiner.

  32. Detta påvisades hos människor med
    hjälp av positronemissiontomografi.

  33. Detta leder till att det dopaminergiska
    belöningssystemet aktiveras.

  34. Det ser vi här. Även här användes
    positronemissiontomografi-

  35. -av en grupp på Columbia University.
    Ni kanske märker att jag har...

  36. I utbildningssyfte har jag valt
    att visa upp skeendet steg för steg-

  37. -men i själva verket
    händer dessa saker...

  38. De lever sina egna liv-

  39. -och man identifierade faktiskt
    det sista steget i denna kaskad-

  40. -innan man fick datan som visade
    på utsöndringen av endogena opioider.

  41. Men nu kan vi se på kaskaden stegvis:
    alkohol, endorfiner, dopamin-

  42. -och nåt i stil med belöning.
    Grovt förenklat.

  43. Om så är fallet borde nånting
    som blockerar kaskaden-

  44. -kunna bota alkoholism, för om man
    kan stoppa belöningskaskaden-

  45. -så minskas sporren
    att konsumera drogen-

  46. -och därmed borde intaget minska,
    vilket skulle ge kliniska fördelar.

  47. Om vi då använder oss av facit-

  48. -så är det inte så konstigt
    att opioidantagonisten naltrexon-

  49. -med läkemedelsnamnet Revia, länge
    har varit en behandling mot alkoholism-

  50. -sen slutet av 90-talet i Sverige.

  51. Naltrexon är en sedan länge
    känd molekyl, med ett par problem.

  52. Den belastas inte av några patent,
    så man tjänar inget på att sälja den-

  53. -och därför berättar ingen
    för läkarna att den finns.

  54. Därför skrivs den inte ut så ofta,
    men den finns där ute.

  55. Det andra skälet
    till att den inte skrivs ut så ofta-

  56. -är att folk som har provat den, eller
    hört från andra som har provat den-

  57. -säger att den inte har så stor effekt.

  58. Vi återkommer till det mot slutet-

  59. -men nej, effekten verkar inte så stor
    om man använder den urskillningslöst-

  60. -och försöker behandla alla
    med samma medicin-

  61. -enligt principen "Ett glas, ett fyllo".

  62. Men om man använder sin kliniska
    kunskap och studerar dessa patienter-

  63. -så ser man att vissa patienter
    svarar dramatiskt på behandlingen.

  64. Folk som inte har kunnat ta ett glas
    på årtionden har fått medicinen-

  65. -och de lovar att inte dricka,
    men det gör de förstås ändå-

  66. -och för första gången på årtionden
    får de inget återfall i alkoholism.

  67. Men andra
    tycks medicinen inte fungera på-

  68. -och tittar man på siffrorna i stort
    så ser det inte så imponerande ut.

  69. Men om man tänker lite på individuella
    effekter så blir man nyfiken.

  70. Nu är det mänskliga genomet kartlagt-

  71. -så om människor svarar olika
    på en behandling-

  72. -så borde vi tänka
    att det beror på att de är annorlunda.

  73. Och våra mest grundläggande olikheter
    hittar vi i vår genetiska kod.

  74. I det här fallet var det särskilt
    viktigt, för redan i slutet på 90-talet-

  75. -identifierades en genetisk variant-

  76. -som gör att ca 15 % av alla människor
    har en my-opioidreceptor-

  77. -det vill säga receptorn
    från belöningskaskaden ni såg-

  78. -som skiljer sig från receptorn
    hos de övriga 85 %.

  79. Här ser vi receptorproteinet
    och utsidan och insidan av cellen.

  80. Egentligen är det en liten rulle,
    men här är den uträtad.

  81. Det är en klassisk receptor som löper
    genom membranet sju gånger.

  82. Endorfinerna binds här ute,
    vilket skickar en signal in till cellen.

  83. Och här ute finns det en skillnad.
    Man kan ha en sekvens-

  84. -eller en annan sekvens.
    Helt klart en kandidat-

  85. -då det här är receptorn
    som naltrexonet blockerar.

  86. Olikheterna hos receptorn kanske
    kan förklara skilda behandlingsresultat.

  87. Det här var alltså vår hypotes.

  88. Om vi återvänder
    till belöningskaskaden-

  89. -så kanske den minoritet som har
    den ovanliga my-receptor-varianten-

  90. -får en förhöjd belöning av alkohol.
    Om så är fallet-

  91. -så borde dopaminutsöndringen
    vara större hos dessa människor.

  92. I så fall kan vi ta reda på det med
    hjälp av positronemissiontomografi-

  93. -och mäta utsöndringen av dopamin
    som ett svar på alkoholintag.

  94. Och det var så vi gjorde.

  95. Innan jag visar er
    fyra års forskning i enda bild-

  96. -så ska jag visa er
    en annans grupps forskningsresultat.

  97. Allt det här gäller bara män-

  98. -och jag fick skarp kritik
    av vissa människor-

  99. -som tyckte
    att vi borde ha studerat kvinnor också.

  100. Ja, det är väldigt viktigt, när det
    finns vetenskapliga skäl till det-

  101. -men det finns
    viktiga skillnader mellan könen.

  102. Det visar sig att kvinnor,
    om man studerar belöningssystemet-

  103. -får en mindre kick av alkohol
    jämfört med män.

  104. Kvinnor beskriver en behaglig känsla
    som karaktäriseras-

  105. -av minskad spänning
    och minskad social ångest.

  106. Män beskriver oftare att de får en kick
    och känner sig euforiska.

  107. Gruppen på Columbia University
    som utförde den här forskningen-

  108. -fann ett uppenbart skäl till detta
    när de studerade signalsubstanserna.

  109. Kvinnor utsöndrar nästan inget
    dopamin alls som svar på alkohol.

  110. Här ser ni sambandet mellan mängden
    dopamin som män utsöndrar-

  111. -och rapporterad, subjektiv berusning.
    Ännu ett tecken på vikten av detta.

  112. Med den här kunskapen till hands
    begränsade vi våra studier till män-

  113. -och det här är en till sån där bild-

  114. -som sammanfattar fyra års forskning.

  115. Vi kollade folks genuppsättning,
    och redan samma dag kunde vi säga-

  116. -huruvida de var
    möjliga kandidater till studien.

  117. Vi lade dem i PET-skannern, gav dem
    alkohol och mätte dopaminmängden.

  118. Om man har den ovanliga varianten
    av opioidreceptor-genen-

  119. -så utsöndrar man mycket dopamin.

  120. Nu måste ni titta på min hjärna
    från det här hållet.

  121. Det är fortfarande samma område
    - här har vi belöningscentret.

  122. Folk med den ovanliga genvarianten
    utsöndrar mycket dopamin-

  123. -och folk med den vanligare varianten
    utsöndrar ingenting alls.

  124. Rätt häftigt,
    men genetik är komplicerat-

  125. -och det är svårt
    att övertyga genetiker-

  126. -om att en viss neurokemisk effekt
    drivs av en viss genvariant-

  127. -eftersom dessa varianter
    oftast kommer i uppsättningar-

  128. -och det är svårt att avgöra vilken
    variant som har vilken påverkan.

  129. Det är nu det är bra
    med translationell forskning.

  130. Det finns frågor som man inte kan
    besvara med hjälp av människan-

  131. -eftersom det är för komplicerat och
    det finns tekniska och etiska gränser.

  132. Men vi kan
    kan ta med oss dessa frågor till labbet-

  133. -och använda våra genredigerings-
    verktyg för att isolera frågan-

  134. -och besvara
    just den där specifika frågan.

  135. I vårt fall var den specifika frågan:

  136. "Är det just det här basparet,
    av genomets tre miljarder baspar"-

  137. -"som får vissa att utsöndra
    mer dopamin efter alkoholintag?"

  138. Vi klippte och klistrade i musgenomet-

  139. -och plockade ut receptorns musgen
    och stoppade dit den mänskliga genen.

  140. Vi muterade det här basparet för att
    få möss som var helt identiska-

  141. -med ett enda undantag.
    Och nu kunde vi ställa frågan:

  142. "Räcker det här för att få mössen
    att utsöndra mer dopamin"-

  143. -"som svar på alkoholintag?"
    Och det korta svaret är ja.

  144. Vi behövde inte använda den dyra
    och otympliga PET-kameran-

  145. -för vi kunde sticka in
    en mätare i belöningscentret-

  146. -och mäta mängden dopamin,
    och det vi såg-

  147. -var att de här utsöndrade massor,
    medan de här inte gjorde det.

  148. Jag hoppar över några bilder här,
    som antagligen är för tekniska.

  149. Jag ska bara visa er det här.
    De här mössen demonstrerade-

  150. -att vissa individer, möss som män-
    niskor, har genetiska förutsättningar-

  151. -för en förstärkt belöningskaskad
    som svar på alkoholintag.

  152. En viktig del i den kaskaden-

  153. -är endorfinernas påverkan
    på my-opioidreceptorn.

  154. Vi tror förstås att dessa individer,
    möss som människor, skulle vara-

  155. -särskilt mottagliga för behandling
    med en opioidreceptor-blockerare.

  156. Hos övriga
    väntar man sig ingen större effekt.

  157. Det är detta vi har testat på möss,
    i en väldigt kontrollerad modell-

  158. -för nu saknas sociala faktorer -
    allt man har är en genetisk skillnad.

  159. Annika Thorsell, numera universitets-
    lektor på Linköpings universitet-

  160. -samarbetade
    med mitt labb på NIH-

  161. -och lyckades visa detta på ett elegant
    sätt. Här ser vi de muterade mössen-

  162. -med den mindre vanliga receptorn.
    De dricker lite mer alkohol-

  163. -och behandling med naltrexon minskar
    alkoholkonsumtionen radikalt.

  164. Mössen med den vanligare
    receptorgenen dricker inte lika mycket-

  165. -och påverkas inte av naltrexon.

  166. Här ser vi hur bra
    individanpassad medicin kan vara-

  167. -när vi förstår genetiken bakom folks
    svar på mediciner och behandlingar.

  168. Och det här är...
    När man väl förstod det här-

  169. -genom vårt och andras arbete,
    kunde man gå tillbaka-

  170. -och få fram dna
    från flera andra studier-

  171. -där naltrexonets effekt som behand-
    ling av alkoholism hade utvärderats.

  172. När man... Man får så klart inte tag
    på allt dna, och inte från alla studier-

  173. -så det här är så att säga
    så bra det kan bli.

  174. Men trots dessa begränsningar,
    när man slår ihop alla dessa studier-

  175. -och tittar på naltrexonets effektivitet
    för att förhindra återfall i drickandet-

  176. -så har man dubbelt så stor chans
    att få bra effekt-

  177. -om man bär på
    den ovanliga receptorgenen.

  178. Men det här rör ju bara
    femton procent av alla patienter-

  179. -så om man blandar ut
    denna effekt-

  180. -som är rätt stor hos denna minoritet,
    i hela populationen-

  181. -så ser det ut som att medlet inte är
    värt att användas, så det gör man inte.

  182. Jag hoppas att jag har övertygat er om
    att alla patienter inte är likadana.

  183. I många fall blir det svårt att hitta
    individuella genetiska faktorer-

  184. -som ger så här stor effekt.
    Det här är nog ett ovanligt fall-

  185. -för oftast är det flera genetiska
    faktorer och livsstilsfaktorer-

  186. -som gör människor olika. Men vi
    måste ändå förstå hur människor-

  187. -inklusive såna med alkoholproblem,
    är olika varandra.

  188. Om vi gör det har vi en större chans
    att hjälpa dem att få ett bättre liv.

  189. Tack.

  190. Marcus, en fråga.
    Hur mycket är genetik-

  191. -och hur mycket är sociala faktorer när
    det gäller alkoholism? Vet vi mer nu?

  192. Ja, det gör vi.
    Det här är inte vår forskning-

  193. -men studier på tvillingar har visat...

  194. Främst gäller det studier
    av det svenska tvillingregistret-

  195. -och av Virginias tvillingregister
    med Ken Kendler, min genetikguru.

  196. Det står klart hur stor andel av risken
    för alkoholism som är genetisk-

  197. -och den ligger på 50-70 %.

  198. Så en väldigt stor del av risken
    är genetisk.

  199. Men den andra hälften av risken
    kommer ju från andra källor-

  200. -och där måste vi forska mer,
    för dessa källor kan vi påverka.

  201. -Genetiken kan vi inte påverka.
    -Tack.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Individanpassad vård för missbrukare

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Markus Heilig, professor i psykiatri vid Linköpings universitet, har länge forskat om vården i samband med missbruk. Han menar att trots att vi idag har stor kunskap om beroendesjukdomar så får de som drabbas nästan aldrig modern behandling för sitt missbruk av sjukvården. All medicinsk kompetens som finns utnyttjas inte. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Alkohol och droger
Ämnesord:
Alkoholistvård, Drogberoende, Drogmissbruk, Missbrukarvård, Psykiatri
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Kan datorer minska segregation?

Vad menar vi med segregation och hur har begreppet förändrats över tid? Peter Hedström, professor i analytisk sociologi vid Nuffield College i Oxford, berättar här hur man kan använda stora mängder data och kraftfulla datorer för ringa in begreppet och varför detta är så viktigt. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

När mobbning plötsligt verkar ok

Robert Thornberg, professor i pedagogik vid Linköpings universitet, har studerat vilka konsekvenser mobbning har för de inblandade. Mobbning i olika former förekommer på de flesta skolor idag. Nästan var tionde elev blir utsatt någon gång under sin skoltid. Lärare, föräldrar och elever som tvingas bevittna mobbning står ofta handfallna. Tillsammans med sitt team har Robert Thornberg undersökt hur människor beter sig när de blir vittne till mobbning. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Hur känner vi kroppen i en teknisk värld

Ericka Johnson, universitetslektor vid Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet, berättar om sina forskningsresultat som är tänkta att användas inom den medicinska forskningen. Hur väl känner vi våra kroppar och hur pass medvetna är vi om den kulturella kontexten? Skall man till exempel konstruera en simulator av en kroppsdel i undervisningssyfte så bör den kunna användas av blivande läkare både i USA och i Sverige, menar hon. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Djur som mat och sällskap

Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet, menar att djurhållningen inom jordbruket har förändrats oerhört under de senaste femtio åren. Vi äter mer och mer kött samtidigt som priset på kött sjunker. Men vem betalar egentligen för den billiga maten? Djuren själva, menar Per Jensen. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Sensorer ger norhörningar en ny chans

På många ställen i världen pågår tjuvjakt av utrotningshotade djur, till exempel noshörningar och elefanter. Som en del i kampen för att rädda de hotade djuren har Fredrik Gustafsson, professor i sensorinformatik, och hans kollegor startat ett projekt i Kenya där man utnyttjar modern sensorteknik för att spåra tjuvjägarna. Här visar han hur man har använt tekniken och testat den på Kolmårdens djurpark. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Att ge av sin kropp

Kristin Zeiler är biträdande professor vid Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet. Hon har under flera år studerat sambandet mellan etik och kroppsligt givande. När det gäller njurdonation känner ofta givare och mottagare varandra väl medan parterna i samband med äggdonation oftast blir rekommenderade att välja en anonym donator. Här vill Kristin Zeiler få oss att fundera över de rekommendationer vi får i samband med donation. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Individanpassad vård för missbrukare

Markus Heilig, professor i psykiatri vid Linköpings universitet, har länge forskat om vården i samband med missbruk. Han menar att trots att vi idag har stor kunskap om beroendesjukdomar så får de som drabbas nästan aldrig modern behandling för sitt missbruk av sjukvården. All medicinsk kompetens som finns utnyttjas inte. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Tv-spel förbättrar hälsa hos patienter

Tiny Jaarsma, professor i omvårdnad vid Linköpings universitet, menar att alla människor borde spela tv-spel. Speciellt viktigt är det för hjärtsviktspatienter som har svårt att komma ut och motionera. En första studie på patienter med hjärtsvikt har visat positiva resultat. Patienterna får hjälp att komma igång och installera spelet och sedan stöttar vi dem i tre månader, berättar Tiny Jaarsma. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Psykoterapi via internet

Gerhard Andersson är professor i klinisk psykologi vid Linköpings universitet och Karolinska institutet. Hans forskning visar att psykoterapi via internet ger goda resultat. Idag finns det behandling mot bland annat ångest, depression och sömnsvårigheter. Man kan jämföra behandlingen med en distanskurs inom området och idag använder vi oss av internet med filmer, bilder och text. Vi har läxor där våra patienter får hemläxor att utföra. Ofta handlar det om övningar som du måste praktisera regelbundet, säger Gerhard Andersson. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Betydelsen av ett framgångsrikt universitet

Anna Ekström, generaldirektör för Skolverket, berättar i sitt inledningsanförande till Linköpings universitets jubileumskonferens att ungdomars val av utbildningar fortfarande är stereotypa. Män måste bli bättre på att ta för sig och välja de utbildningar som anses typiskt kvinnliga, som förskollärare och sjuksköterska. Invigningstal: Helen Dennetun, rektor för Linköpings universitet. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Psykologins dag 2016

Vårt unika doftsinne

Först på 2000-talet lyckades forskarna kartlägga vilka gener som producerar doftreceptorerna i våra näsor, berättar doftforskaren Jonas K. Olofsson. Forskning om doftsinnet har ofta ifrågasatts på grund av att man betraktat doftsinnet som mera kvinnligt än manligt, ett synsätt som går tillbaka ända till antikens dagar. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Samma gamla visa i sängen

Många ungdomar ser sex som kravfyllt och styrt av normer och regler. Vi möter Elsa som hade en tidig sexdebut samt Ehsan som fortfarande är oskuld. De berättar om längtan, förväntningar och press.