Titta

Ditt förakt, min vardag

Ditt förakt, min vardag

Om Ditt förakt, min vardag

Hur känns det när rasism, förtryck och homofobi är en del av din vardag? Hur ser det ut när bristen på respekt för mänskliga rättigheter påverkar hur du lever? Vi möter människor från fem europeiska länder som delar med sig av sina unika livshistorier. Det är berättelser om daglig diskriminering och utanförskap och om rädslan som i sin tur föder ny intolerans.

Till första programmet

Ditt förakt, min vardag : Prag, TjeckienDela
  1. Först tiden i fosterhem, sen i romgettot
    - sex, alkohol och diskotek-

  2. -svischar förbi liksom landskapet.

  3. Men när jag ser tillbaka inser jag
    att Pepa är det bästa som har hänt mig.

  4. Det var en spontan idé
    att vi skulle ta vår första promenad här.

  5. Vi ville slippa alla blickar.
    I Ústí nad Labem är man inte van vid-

  6. -att se två homosexuella män på torget.

  7. Man är inte redo för det än.

  8. Särskilt inte om de är romer.
    Det är dubbelt fel-

  9. -för utöver att de är zigenare
    så är de också homosexuella.

  10. Folk i Prag
    tror ofta att de är utlänningar.

  11. Jag är skyldig till bedrägeri,
    och det känns hemskt.

  12. Om jag kunde vrida tillbaka tiden
    hade jag aldrig gjort det här.

  13. Jag förklarar härmed rättegången
    för fall 1T196/2012 öppnad.

  14. Åtalade är
    Filip Petrovsky och Miroslav Holan.

  15. -Hur länge bodde du på fosterhem?
    -I femton år.

  16. -När flyttade du därifrån?
    -När jag var nitton.

  17. -Varför hamnade du där?
    -Min mor satt i fängelse.

  18. -Var dina syskon där med dig?
    -På fosterhemmet? Nej.

  19. -Var bodde de?
    -Hos min morbror och moster.

  20. -Varför kunde inte du bo där?
    -De ville inte ta in mig.

  21. Ser du de öppna fönstren där,
    de med blommor?

  22. De två första fönstren
    tillhörde mitt rum.

  23. Jag bodde även på bottenvåningen,
    där de två första fönstren är.

  24. -Det här är Tibor.
    -Vojta.

  25. Regissören ville göra en film om mig
    och min tid på fosterhemmet.

  26. -Fin våningssäng.
    -Ja, det var min säng förut.

  27. -Hur länge?
    -Tills jag var tolv.

  28. Hej. Får jag tala med föreståndaren?

  29. -Om vad?
    -Om ett brev hon skickade till mig.

  30. -Hon vill inte prata med nån.
    -Det är viktigt.

  31. Tyvärr. Jag kan inte tala för henne.

  32. Be henne att komma ner, då. Tack.
    - Jag sa ju det.

  33. Vem talar jag med? Hej, tant.

  34. Vad var det för konflikt
    du hävdar att jag hade med dig?

  35. Föreståndaren skriver i sitt brev:

  36. "Ingen anställd vill prata med Mirek."
    Varför inte? Vad har jag gjort dig?

  37. Varför skrev föreståndaren... Jaha...

  38. Men varför vill du inte prata med mig?

  39. Jag bodde där i femton år.
    Hade du nekat dina barn-

  40. -dina egna barn, rätten att komma hem
    om de ville visa... Ja eller nej?

  41. Det som irriterar mig mest
    är att tanterna skvallrar så mycket.

  42. Nyheter färdas fort här.

  43. -Ge mig ett exempel.
    -Tja, till exempel...

  44. Om man har stulit nåt eller rökt
    så vet alla om det på en minut.

  45. Det värsta var när jag stal några
    Kinderägg och klubbor i en butik...

  46. -Hur gammal var du?
    -Ja, du... Jag var väl runt tio.

  47. Frun, bara en sak till.
    Jag representerade fosterhemmet-

  48. -i både löpning och pingis.
    Jag spelade till och med teater.

  49. Ni framstod i god dager tack vare mig.

  50. Nu får jag inte... Ni säger att jag
    betedde mig illa, men det är inte sant.

  51. Jag vill bara visa min vän
    hur jag växte upp, för han vill se det.

  52. Jag vill inte bråka med er,
    det är inte det jag är ute efter.

  53. Jag frågade er sekreterare,
    och hon har inga problem med mig.

  54. Uppenbarligen ljuger ni i brevet.
    Jag vill veta vem som sa det där.

  55. De kan berätta det för mig personligen
    om de arbetar i dag-

  56. -för såvitt jag minns
    har jag inte bråkat med nån av dem.

  57. Han är ingen socialarbetare!
    Han brukade ta hem barn...

  58. Jag hade en vän som hittade nån
    genom en kontaktannons.

  59. De brevväxlade,
    vilket jag inte visste då.

  60. Min vän sa att mannen
    brukade ta hem barn från fosterhem.

  61. Jag fick reda på att det var den här
    mannen och att han var homosexuell.

  62. Jag vill betona
    att jag frågade en socialarbetare-

  63. -vad jag skulle göra -
    om jag borde berätta för barnen.

  64. Hon sa att hon hade berättat-

  65. -så jag berättade för dem att farbrorn
    som tar hem dem är homosexuell.

  66. Föreståndaren
    kallade in mig på sitt kontor-

  67. -och frågade varför jag hade sagt det,
    och jag sa...

  68. Hon frågade även
    varför jag inte hade rådfrågat nån.

  69. Jag sa att jag hade rådfrågat
    en tant som visserligen var osäker-

  70. -men som nog hade sagt det,
    så jag berättade.

  71. Nu är mannen arg för att jag avslöjade
    att han är gay. Han ville säga det själv.

  72. -Det hade han ju aldrig gjort.
    -Nej.

  73. Föreståndaren frågade om jag
    ville arbeta med tidskriften DEDO-

  74. -en tidskrift för fosterbarn,
    och det ville jag gärna göra.

  75. Sen gjorde jag det rätt länge.

  76. Ja, jag var väl arton när jag slutade.

  77. Då ska vi se.

  78. Där är jag!

  79. Här var vi på en resa nånstans.

  80. "Vad ogillar du med fosterhemmet?"
    Här är det som föreståndaren skrev.

  81. "Jag anklagades för att ha initierat
    en undersökning om hemmets problem"-

  82. -"men barnen hade bett om den."

  83. "När han lämnade över tidskriften
    för kopiering"-

  84. -"var undersökningen inte inkluderad."

  85. "Den dök upp senare,
    när Míra ville lägga till något i den."

  86. "Då infogade han undersökningen
    i femton upplagor av tidskriften."

  87. -"Varför ljög han?"
    -Ja, jag satte in den.

  88. Det var hon som strök den först.
    Det var med flit, men hon erkänner inte.

  89. "Vad ogillar du med fosterhemmet?"
    Här är barnens underskrifter.

  90. -Blir du retad?
    -Ja.

  91. -Var? På innebandyn?
    -Ja, och de retar mig jämt i skolan.

  92. Då retas jag tillbaka.

  93. Men aldrig på teatern,
    där är folk snälla.

  94. -Varför retas de?
    -För att jag är rom.

  95. Det här är en dikt
    som jag och Marek skrev ihop.

  96. Jag åkte runt i hela landet
    och läste upp den.

  97. Jag tror till och med
    att vi vann nån tävling med den.

  98. "Men folk har anat det länge."

  99. "När vi öppnar uppslagsverket,
    vad finner vi under ordet 'zigenare'?"

  100. "'En person som avskyr arbete,
    en lat, outbildad nomad'"-

  101. -"'som gillar zigenarlivet.'
    Hur skulle deras by se ut?"

  102. Är du stolt över att vara zigenare?

  103. -Ja, det är jag.
    -Varför?

  104. Förut var jag inte alls stolt,
    jag skämdes nästan över det.

  105. Under Sammetsrevolutionen
    blev jag mer intresserad och stolt.

  106. -Bryr du dig om hur romer uppfattas?
    -Ja, för under översvämningarna...

  107. ...vållade vissa av dem problem,
    men man drog alla över en kam.

  108. "En by med romer består av
    en hoper parasiter som skyr arbete"-

  109. -"och som motiveras
    av billig alkohol och gitarrer."

  110. Tänkte du verkligen så här
    när ni skrev den här dikten?

  111. Ja, jag antar det,
    för jag levde ett helt annat liv då.

  112. -Du kände igen dig i beskrivningen.
    -Ja. Det som de lurade i oss att tro...

  113. ...trodde vi också på.

  114. Vackert som ett vykort, eller hur?

  115. Ett polarland i grå betong.

  116. Sluta stirra,
    annars halshugger jag dig, ditt svin!

  117. Vem pekar du på? Vem?

  118. -Jag kom hit för er skull!
    -Håll käften!

  119. Jag bodde här under upploppen.

  120. Högerextrema DSSS
    hade ett möte i Litvínov.

  121. 300 personer kom dit första veckan-

  122. -och två veckor senare
    hade antalet växt till 800.

  123. Och jag tog nynazisternas parti-

  124. -för jag trodde att det var rätt sak
    att göra. Det var fruktansvärt här då.

  125. Zigenarna var ett stort problem.

  126. De förstörde dörrar
    och målade på väggar...

  127. Jag var en hederlig ung man
    som trodde att DSSS var rätt ute.

  128. -Skäms på er!
    -Ta med zigenarna till Prag!

  129. Jag hade aldrig tagit DSSS parti.
    De är extremister och rasister.

  130. Jag rättar mig själv,
    jag tog inte extremisternas parti.

  131. Nej, men du såg det som ett problem,
    så du höll med dem.

  132. Men de pekade inte ut problemet,
    de pekade ut zigenarna.

  133. Nu vet jag ju att det var ett misstag.

  134. Míra, är det sant att du var homofob
    när du bodde på fosterhemmet?

  135. Ja, det är det. För att...

  136. -Jag var ihop med en tjej.
    -Jaså?

  137. Jag var tolv eller kanske tretton.
    Jag var väldigt kär i henne-

  138. -men så gjorde vi slut.

  139. Sen kom en ny tjej till fosterhemmet,
    och hon var öppet lesbisk.

  140. Hon blev ihop med tjejen
    som jag hade varit ihop med innan.

  141. Jag var kär i henne länge efteråt,
    trots att jag visste att jag var gay.

  142. Jag var väldigt svartsjuk på henne.

  143. Jag kallade henne flata och så...
    Så på så sätt var jag homofob.

  144. Men kanske var det för att jag inte
    ville erkänna att jag var homosexuell.

  145. -Jag hade vetat sen jag var tolv.
    -Inte jag.

  146. Jag var med en kille när jag var tolv.
    Jag var ihop med Adéla samtidigt.

  147. Jag minns att vi åkte till Prag
    för nån konsert-

  148. -och det fanns en mikrofon
    i vår buss, en dubbeldäckare.

  149. Jag tog den och skrek "flator".
    Det är ju hemskt...

  150. Jag förstår hur det måste ha känts.

  151. Bussen var full av barn,
    och de två satt där...

  152. Men de sa inte ett ont ord om mig,
    de gav inte igen.

  153. -Har du kontakt med din familj nu?
    -Nej, inte nu längre.

  154. -Varför inte?
    -De behandlade...

  155. ...både mig och min pojkvän illa,
    och det kunde jag inte acceptera.

  156. Jag visste inte att han var homosexuell.
    Jag hade ingen aning.

  157. Jag kunde knappt tro mina öron.

  158. Han var ju ihop med en tjej, Linda.

  159. Han hälsade på henne.
    Hon sa: "Jag har slut på cigaretter."

  160. -Han åkte från Prag till Ústí...
    -Från Ústí till Prag!

  161. Ja, för att köpa cigaretter.
    Hon sparkade ändå ut honom.

  162. Så jag trodde att han hade
    den här flickvännen, Linda.

  163. När han kom ut blev jag så olycklig-

  164. -för vi är inte homosexuella i vår familj.

  165. -Min far fördömde honom.
    -Han gav honom en egen...

  166. Han fick använda
    en speciell tallrik, kopp och sked.

  167. Tidigare var man så gammaldags.
    Han är man och ska ha en fru-

  168. -och hon är kvinna och ska ha en man.

  169. Men man kan ju inte ändra på dem.

  170. Han är inte hans far,
    hans far är nån annan.

  171. Jag ville bara ha ett barn.
    Jag ville inte ha fler barn.

  172. -Vad är du stolt över i ditt liv?
    -Jag hade varit stolt...

  173. ...om Gud kom ner hit
    och gav min pojkvän synen tillbaka.

  174. Då hade jag varit världens lyckligaste,
    för han är blind.

  175. -Hur gick det?
    -De frågade varför du inte var där.

  176. -Vem? Din styvfar?
    -Nej, mamma...

  177. Hon visste inte ens vad du hette.

  178. Frågade du henne
    "Jag växte ju upp i fosterhem"-

  179. -"men visst älskar du mig fortfarande"?

  180. Förstår du vad jag menar?
    Du har ju knappt träffat henne alls.

  181. Vad tror du hon säger inför kameran?
    "Självklart älskar jag min son."

  182. Hade hon sagt sanningen annars?
    Hade hon sagt nej, eller...?

  183. -Jag behöver inte veta det.
    -Inte?

  184. -Älskar du henne?
    -Det är en intressant fråga.

  185. Tänk att ta med dig hem till mig...

  186. "Hej! Det här är Míra, min pojkvän.
    Jag är homosexuell."

  187. -Jo, jag förstår.
    -Du hade hamnat på sjukhus.

  188. -Kanske jag också.
    -Då får vi i alla fall bo i samma rum.

  189. Så fort jag ser nån i familjen
    så börjar jag skaka.

  190. Jag är inte van än.
    Jag är mycket hellre med dig i Prag-

  191. -än med mina föräldrar där borta.

  192. Ja... Jag vill kyssa dig,
    men du kanske är blyg?

  193. Nej, gör det.

  194. Och du är den första personen
    jag har träffat som kan förändras.

  195. Visst...

  196. -Förlåt.
    -Det är lugnt.

  197. -Du förändrar mig.
    -Till min egen avbild.

  198. Men från början...

  199. Först sa han
    att jag borde uppfostra honom.

  200. Men nu uppfostrar han mig,
    för han är smartare än jag.

  201. -Jag är sju år yngre.
    -Det är hemskt.

  202. Alla måste förändra sig för sin partner
    på nåt sätt.

  203. Eftersom jag växte upp
    i en normal och trygg familj-

  204. -och Míra växte upp i fosterhem
    saknar han vissa egenskaper-

  205. -som inte ens en lärare kan ge honom.

  206. Så är det. Om det innebär
    att jag uppfostrar honom...

  207. Jag säger bara "Gör inte så där"
    eller "Säg så här i stället".

  208. "Det här är fel, det ser inte bra ut,
    det här är oartigt eller intolerant."

  209. "Du respekterar inte mig", och så vidare.

  210. Men jag har också mycket att lära.
    Jag lägger ingen skuld på honom...

  211. ...men det här förhållandet
    måste kännas bra för oss båda.

  212. -Lugn.
    -Vad ska jag säga?

  213. Jag ska inte röra dig.
    Jag vet att du känner dig obekväm.

  214. Vad ska du säga?
    "Hej, mamma! Hej, brorsan! Hej, Sylva."

  215. "Det här är Míra."
    Jag säger hej, och sen är det överstökat.

  216. -"Sylva, ska vi fika?"
    -Du skämtar ju bara.

  217. Jag vill få dig på andra tankar.

  218. -Det är omöjligt.
    -Jag vill ju...

  219. Jag säger bara hej till dem,
    sen får du sköta snacket.

  220. Gå nu.

  221. Det värsta var att jag inte ens
    trodde att jag skulle träffa dem.

  222. Det var inte planerat.
    Jag var så oförberedd.

  223. Men de bästa ögonblicken
    kanske är de man inte har planerat.

  224. Det första som hände var
    att hon gav mig en dömande blick.

  225. Det var ingen bra början.
    Hon såg ut att vilja döda mig.

  226. Jag tänkte att jag var körd.

  227. Och sen, när du inte var där, sa jag:
    "Förlåt, jag har inte presenterat mig."

  228. "Míra." Sen skakade vi hand.

  229. -Jaså?
    -Ja, och sen kysste hon min kind.

  230. Ja, jag såg det. Jag blev chockad.
    Och sen kysste hon dig en gång till.

  231. -Ja. Känns det okej?
    -Ja, det är lugnt.

  232. När du var borta sa hon:
    "Míra, berätta allt. Säg sanningen."

  233. "Har ni mat på bordet?
    Hur betalar ni hyran?"

  234. Då sa jag: "Borde jag göda honom
    eller sätta honom på en diet?"

  235. Radek, vad tycker du om att din bror,
    ditt äldsta syskon-

  236. -är homosexuell
    och att du sitter här med hans pojkvän?

  237. Jag vet inte. För ett par månader sen
    hade jag nog blivit arg-

  238. -men nu är det lugnt.
    Det börjar ju bli rätt vanligt.

  239. I dag var det pappa som bad mamma-

  240. -att uppföra sig, säga hej
    och inte ge er dömande blickar.

  241. -Vet er far om det?
    -Ja, det gör han.

  242. Han förstår det inte riktigt.
    Han säger att det sitter i huvudet-

  243. -och att det är en sjukdom.

  244. När han frågar hur jag vill leva säger jag:
    "Jag är nöjd så här."

  245. Då svarar han: "Vad kan jag säga?
    Så länge du är lycklig är jag lycklig."

  246. Men han lär aldrig acceptera det.
    Kanske efter väldigt lång tid.

  247. -Hej då. Kommer du på lördag?
    -Ja, på lördag.

  248. -Hej då.
    -Hej då.

  249. Du har nu läst åtalet.
    Gick det till som det beskrivs där?

  250. -Och vems idé var det här?
    -Filips. Vi ville göra affärer ihop.

  251. Vi tänkte starta en modellagentur,
    och vi behövde pengar-

  252. -så Filip kom på den här planen.

  253. Hur skulle planen genomföras?

  254. Min enda uppgift var faktiskt...

  255. ...att få tag på folk
    som var villiga att öppna bankkonton.

  256. Det var allt jag gjorde.
    Jag ställde inga frågor.

  257. Jag är ganska godtrogen-

  258. -så jag öppnade också ett bankkonto
    och lät Filip använda det.

  259. Jag litade på honom.

  260. Hej, älskling, det är jag. Äntligen.
    Vi blev precis färdiga.

  261. Rättegången blev uppskjuten,
    precis som vi trodde.

  262. Så vi får se.
    Förhoppningsvis får jag en villkorlig dom.

  263. Ingen vet vad som väntar
    eller vilka vi är i framtiden.

  264. Det vi vet
    är att det förflutna följer med oss-

  265. -och påverkar oss mer än vi vill erkänna.

  266. Men om vi inte är ensamma när det sker
    kan till och med hemskheterna utplånas.

  267. Översättning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Prag, Tjeckien

Avsnitt 3 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Det är inte lätt att vara rom i det tjeckiska samhället. Mirek är dessutom homosexuell, och det är helt oacceptabelt för många av romerna. Mirek växte upp på ett barnhem där han utvecklade en negativ inställning till romer. Det gjorde att han under en tid till och med sympatiserade med de anti-romska och nynazistiska tankar som manifesterades i samhället. Mireks ljuspunkt i tillvaron är hans pojkvän. Tillsammans försöker de reda ut relationerna till familj och släkt och få dem att acceptera deras förhållande.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > HBTQ, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Rasism och främlingsfientlighet
Ämnesord:
Diskriminering av romer, Hbtq, Homofobi, Homosexuella män, Minoriteter, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Tjeckien, Utanförskap
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i Ditt förakt, min vardag

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDitt förakt, min vardag

Stockholm, Sverige

Avsnitt 1 av 6

För 15 år sedan lämnade Bienvenido Flores Ecuador för att leva som öppet homosexuell i Sverige. Idag arbetar han frivilligt och på egen hand för att förbättra EU-migranternas livssituation. Vi möter honom på gatorna när vakter vill köra bort tiggare och i domstolen tillsammans med rumänska Viorica som bor i ett skjul i skogen. Men rollen som hjälpare på egen hand gör också Bienvenido sårbar och att vara homosexuell gör det knappast lättare. Homofobi är ett problem han möter varje dag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDitt förakt, min vardag

Lleida, Spanien

Avsnitt 2 av 6

Under två års tid har Naima från Marocko varit offer för rasistiska och sexistiska trakasserier i sitt kvarter. Till slut lämnade hon in ett officiellt klagomål med hjälp av organisationen SOS Rasism. Gärningsmännen dömdes till böter men det satte inte stopp för trakasserierna, tvärt om. Falska rykten och smutskastning har gjort hennes liv ännu svårare. Det dagliga, psykiska våldet får Naima att väga mellan att fortsätta de rättsliga åtgärderna och ge upp och fly undan mobbningen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDitt förakt, min vardag

Prag, Tjeckien

Avsnitt 3 av 6

Det är inte lätt att vara rom i det tjeckiska samhället. Mirek är dessutom homosexuell, och det är helt oacceptabelt för många av romerna. Mirek växte upp på ett barnhem där han utvecklade en negativ inställning till romer. Det gjorde att han under en tid till och med sympatiserade med de anti-romska och nynazistiska tankar som manifesterades i samhället. Mireks ljuspunkt i tillvaron är hans pojkvän. Tillsammans försöker de reda ut relationerna till familj och släkt och få dem att acceptera deras förhållande.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDitt förakt, min vardag

Groningen, Nederländerna

Avsnitt 4 av 6

23-åriga universitetsstudenten Ananda och hennes föräldrar bär davidsstjärnan för att visa solidaritet med den judiska befolkningen och som en protest mot den stigande antisemitismen i Nederländerna. Hela familjen är också hängivna anhängare av PVV, Frihetspartiet, ett högerpopulistiskt parti som leds av Geert Wilders. Hur upplevs det av medlemmar i det judiska samfundet?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDitt förakt, min vardag

Bjelovar, Kroatien

Avsnitt 5 av 6

Under kriget i forna Jugoslavien på 1990-talet blev Kroatien attackerat av serbiska rebeller. I Bjelovar, en fri stad utanför krigszonen, blev den serbiska minoriteten ett mål för hämnd. Tjugo år efter krigsslutet, gör staten fortfarande inte något för att hitta terroristerna.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDitt förakt, min vardag

Amsterdam, Nederländerna

Avsnitt 6 av 6

Moluckernas särställning i det holländska samhället har varit en känslig fråga i över sextio år. När de förflyttades från Indonesien till Nederländerna efter andra världskriget var det inte deras eget val, så moluckerna har höga förväntningar på de nederländska myndigheterna. Vi möter dem i bostadsområden som endast är till för dem, där de försöker bevara sitt traditionella sätt att leva.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Visa fler

Mer folkhögskola / studieförbund & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Ditt förakt, min vardag

Amsterdam, Nederländerna

Moluckernas särställning i det holländska samhället har varit en känslig fråga i över sextio år. När de förflyttades från Indonesien till Nederländerna efter andra världskriget var det inte deras eget val, så moluckerna har höga förväntningar på de nederländska myndigheterna. Vi möter dem i bostadsområden som endast är till för dem, där de försöker bevara sitt traditionella sätt att leva.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - tänka mot strömmen

Nietzsches dubbla ansikte

Friedrich Nietzsche är filosofen som ofta förknippas med fascism. Men han har också inspirerat feminister och människor på den politiska vänsterkanten. Idag är det många som vill stöpa om Nietzsche och göra honom till sin. Många av Nietzsches idéer är kontroversiella. Han var emot demokrati, han var elitist och föraktade svaghet. Nietzsche-specialisten David Brolin skriver om de olika nyfascistiska grupperingar som växer sig allt starkare i Europa och där Nietzsche är en av förebilderna. Enligt Brolin legitimeras den här typen av rörelser om Nietzsche görs rumsren.