Titta

Ditt förakt, min vardag

Ditt förakt, min vardag

Om Ditt förakt, min vardag

Hur känns det när rasism, förtryck och homofobi är en del av din vardag? Hur ser det ut när bristen på respekt för mänskliga rättigheter påverkar hur du lever? Vi möter människor från fem europeiska länder som delar med sig av sina unika livshistorier. Det är berättelser om daglig diskriminering och utanförskap och om rädslan som i sin tur föder ny intolerans.

Till första programmet

Ditt förakt, min vardag : Groningen, NederländernaDela
  1. Det är som att vi måste vara arga
    på judarna därför att de dödade Jesus-

  2. -men ni dödade ju inte Jesus.

  3. Nej, judarna i Amsterdam skämtar om
    att judarna i Utrecht gjorde det!

  4. Jag heter Ananda och är 23 år.
    Jag studerar religion på andra året.

  5. Världen är en svår plats att leva på-

  6. -på grund av alla krig
    och missförstånd i historien.

  7. Och missförstånden är kvar.

  8. Världen skulle vara bättre
    och fridfullare utan de missförstånden.

  9. För ett halvår sen började jag bära
    stjärnan i solidaritet med judarna-

  10. -trots att jag inte är jude.

  11. En studie visade att judar tog bort
    sina mezuza och namn från dörren-

  12. -därför att de blir diskriminerade.
    De vågar inte bära kippa.

  13. Jag förstår ingenting.
    Om man får bära kors och huvudduk-

  14. -får man väl bära kippa
    och ha en mezuza vid dörren?

  15. Eftersom jag inte kan förstå
    att det här hatet fortfarande finns-

  16. -bär jag en davidsstjärna. Inte för att
    jag vill bli jude, utan av solidaritet.

  17. Veendam är ett litet samhälle.
    30 000 invånare, om jag inte tar fel.

  18. Här bodde judar före andra världskriget,
    men hur många som finns kvar-

  19. -finns det ingen specifika siffror på.
    Så det vet jag inte.

  20. Det här är Veendams moské. Sen
    länge finns en turkisk befolkning här-

  21. -men få marockaner.
    De kommer nog inte hit.

  22. Jag gick till affären förbi moskén.
    Det var sommar, så min stjärna syntes-

  23. -fast den är väldigt liten.

  24. Då kom några killar
    som skulle till moskén-

  25. -och de kallade mig "sionisthora".

  26. Min enda reaktion
    var att hålla mun och fortsätta gå-

  27. -eftersom de var fler än mig.
    Men jag ville inte ta av den.

  28. Tvärtom borde den vara
    större och mer iögonenfallande.

  29. Det är bättre att visa vad man står för-

  30. -än att ta av och gömma den
    för att man är rädd.

  31. -Tack.
    -Gå ner.

  32. Av nån orsak tror folk att det inte
    finns antisemitism i Nederländerna-

  33. -men den lever kvar ännu.

  34. Den är så levande att jag började bära
    davidsstjärnan för att visa...

  35. Och du berättade att du fick
    konstiga kommentarer när du bar den.

  36. -Då sa vi att vi gör samma sak.
    -Precis.

  37. -Vill du ha mer mat?
    -Jag har kvar.

  38. -Men sen.
    -Ja.

  39. Jag förstår inte
    varför folk skyller allting på judarna.

  40. Även om de ville ställa till problem
    så är de för få. Så det är nonsens.

  41. De vill bara hitta en syndabock.

  42. Judarna vill vara i fred
    och sköta sig själva, som alla andra.

  43. Diskussionerna som vi studenter har-

  44. -handlar främst om hur man
    ska tackla diskrimineringen i Europa.

  45. Om man har växt upp i Nederländerna-

  46. -har man alltid fått lära sig att
    vi lever i ett multikulturellt samhälle.

  47. Överallt hålls temakvällar
    med tal och debatter om-

  48. -hur vi ska behandla
    varandra och andra religioner.

  49. Man får höra att det går att uppnå
    och att vi kan leva i fred tillsammans.

  50. Jag uppfostrades så,
    men när jag ser samhället i dag-

  51. -så börjar jag tvivla.

  52. Kan vi verkligen leva ihop säkert
    och fredligt i ett blandat samhälle?

  53. Det vore läskigt om folk
    eller politikerna började säga:

  54. "Nej, vi släpper inte in
    fler muslimer i Nederländerna."

  55. Eller: "Alla judar måste bort."
    Det vore läskigt.

  56. -Då skulle jag inte vilja bo här.
    -Hur realistiskt är det?

  57. Då är vi tillbaka vid Wilders,
    för det är nog hans budskap.

  58. Wilders skulle nog försöka stoppa
    muslimer från att komma hit.

  59. Vill ni, här i staden och Nederländerna,
    ha fler eller färre marockaner?

  60. Färre, färre, färre!

  61. Då så... Låt oss ordna det.

  62. Har du nånsin mött honom
    eller hört nåt av hans tal?

  63. -Ett helt tal, inte 5 min på nyheterna.
    -Nej, men jag är rädd för det.

  64. Jag är rädd för att vi ska avvisa,
    stoppa och utvisa människor-

  65. -på basis av deras tro.

  66. Om en stor grupp muslimer vill ingå
    i vårt samhälle, är de välkomna-

  67. -men om de kommer hit
    och skriker att alla judar ska dödas-

  68. -och att nederländare är fittor...
    Ursäkta ordvalet.

  69. Såna människor
    vill vi inte ha i vårt samhälle.

  70. Då flyttar man ju bara problemet nån
    annanstans i Europa. Det löser inget.

  71. Som ni märkte så är jag den enda här-

  72. -som är öppet högerorienterad,
    så att säga.

  73. Om jag bara kan förklara mig genom att
    såra folk, så har jag rätt till det.

  74. Och det godtas inte. Det är jobbigt.

  75. Men... Ja.

  76. De två bombarna i Somalia hade
    nederländsk nationalitet, enligt AFP.

  77. Mannen och kvinnan hade två pass,
    ett somaliskt och ett nederländskt.

  78. Utrikesministeriet
    bekräftar inte uppgiften.

  79. När man ser på saker och ting
    känns det som att allt blir värre.

  80. Jag tycker att de flesta partier
    bara försöker gå alla till mötes.

  81. Efter attacken mot Charlie Hebdo och
    den judiska mataffären sa en minister:

  82. "Vi måste vara
    lite vaksammare ute på stan."

  83. Han fattar ju inget. Jag vill inte
    vara vaksam, utan handla mat!

  84. -Vara trygg.
    -Han fattar inte vad han säger.

  85. Fler och fler politiska partier
    låter bara allt fortgå.

  86. Om man gör så, slutar det med
    en smäll. Och vem vill det? Inte jag.

  87. Den islamiska befolkningen
    kommer långsamt att ta överhand.

  88. Och för att få så som de vill ha det-

  89. -kommer de nog att införa sharialagar
    och tvinga folk att bära vissa kläder.

  90. Du får bära jallaba och jag niqab.

  91. -Aldrig i livet.
    -Nej. Så det betyder att...

  92. Vi är nog inte de enda som tycker så.

  93. Jag blir alltmer radikal. Det är därför
    jag bär stjärnan, för det är radikalt.

  94. I vanliga kvarter, där folk
    har lite pengar, är alla missnöjda.

  95. De känner sig klämda mellan
    regeringen och det som sker.

  96. -De är helt maktlösa.
    -Säg stopp.

  97. Det här kommer aldrig att sluta bra.

  98. Vilket fint väder.

  99. Där är mandarinerna.

  100. Kärnfria, per kg...
    - Ta de här, jag gillar de stora.

  101. Och vad är det här?
    Det är jättefina jordgubbar.

  102. Hej, Mustafa.

  103. Vilken fin mössa.

  104. -Hej.
    -Det är Veendams bästa butiksägare.

  105. Mustafa är en trevlig man,
    som säljer bra grejer.

  106. -Han är alltid vänlig.
    -Ja.

  107. Man kan bära davidsstjärnan,
    han bryr sig inte.

  108. Han tilltalar kvinnor och män likadant.

  109. Annars skulle han inte sälja nåt,
    och det vet han.

  110. VÄLKOMMEN
    TILL GRONINGENS SYNAGOGA

  111. Strax efter tre
    har vi en bokpresentation.

  112. -Kan du ta rundturen före dess?
    -Ja, självklart.

  113. Ni kan sätta er var som helst här.

  114. Församlingen består nu endast
    av ca 50 personer.

  115. De kommer från Groningen
    och omgivande områden.

  116. Bakom avbalkningarna ni ser
    satt kvinnorna.

  117. Mitt första besök här var när
    min studiegrupp guidades av Marcel.

  118. Jag fick intrycket att du var en talang.

  119. Du sa att ni sökte guider för era turer,
    och då anmälde jag mig.

  120. Om vi inte gör det här jobbet
    så gör ingen det-

  121. -och då kanske de måste stänga
    och församlingen försvinner helt.

  122. Det vore synd.

  123. Därför tog jag hit mina föräldrar
    så att de också fick se det.

  124. Theo? Vill du äta vid bordet
    eller framför tv:n?

  125. -Ananda har skrivit.
    -Okej.

  126. "Om ni vill, kan jag ordna en guidad tur
    i Winschoten av en rabbin."

  127. -Vad kul.
    -"Han kan berätta judarnas historia."

  128. -Jättekul.
    -Hon kommer och äter.

  129. Ja, vad kul. Det låter också jättebra.

  130. Har du sett?
    "Tågkaparna ska söka skadestånd."

  131. Om de inte hade kapat tåget
    hade de inte behövt göra det.

  132. Nederländerna är överreglerat.

  133. -För överreglerat. Eller hur?
    -Ja.

  134. Det finns så många regler
    att ingen kan hålla reda på dem.

  135. Så är det.

  136. Att Ananda är PVV-sympatisör
    fick jag reda på senare.

  137. Hon berättade det själv,
    och jag blev lite förskräckt.

  138. Eftersom PVV:s ideologi
    och det som vi förmedlar-

  139. -står i konflikt med varandra.

  140. Jag trodde aldrig
    att det kunde bli ett problem-

  141. -eftersom Wilders är känd
    som det judiska folkets vän.

  142. Det var ju en jättebra kombination,
    men det tycker tydligen inte alla.

  143. Före andra världskriget
    var judarna en minoritet här-

  144. -även om de var integrerade.

  145. PVV ger inte muslimerna chansen att
    integreras på samma sätt som judarna.

  146. Det var mitt problem. Och om jag
    skulle anlita en volontär nu-

  147. -skulle jag tveka om jag visste om det.

  148. Jag ser ingen konflikt, eftersom
    jag inte stöder alla PVV:s ståndpunkter.

  149. Det finns många saker
    som jag inte instämmer med.

  150. Och våra politiska åsikter
    har inget att göra med det vi gör här.

  151. Då är vi överens.

  152. Jag hatar att man kan stänga folk ute
    på grund av sånt.

  153. Jag bär min davidsstjärna i solidaritet
    med människor som blir utfrysta.

  154. Och så kommer jag hit till synagogan
    och blir utsatt för samma sak!

  155. Det faktum att jag är här
    och ägnar min fritid åt det här-

  156. -borde vara ett tydligt tecken på
    att jag inte bör uteslutas.

  157. -Hej, där är du ju.
    -Ja.

  158. -Har du haft en bra dag?
    -Ganska. Mycket hände.

  159. Han sa att han fick reda på
    min politiska övertygelse efteråt.

  160. Om han hade vetat det innan
    hade han kanske inte godkänt mig.

  161. Vad har det med saken att göra?

  162. Hur hör dina åsikter ihop med
    att du är volontär i synagogan?

  163. Är man plötsligt antisemit
    därför att man röstar på PVV?

  164. Hej då.

  165. Hejsan.

  166. Vår inställning är nog: Det spelar
    ingen roll vad man tror eller tycker-

  167. -så länge man inte besvärar andra.

  168. Man kan vara muslim, ateist,
    Jehovas vittne eller kristen.

  169. Så länge man visar respekt mot andra
    och inte försöker-

  170. -pracka på dem sin tro
    är det inga problem.

  171. -God morgon.
    -Är du rabbinen?

  172. -Jag är Lody van de Kamp.
    -God morgon.

  173. Hej, jag är Ananda.

  174. Välkomna tänkte jag säga,
    men ni bor väl här?

  175. -Inte här, men i Veendam.
    -Känner ni till Winschoten?

  176. -Bara affärscentrumet.
    -Vi kommer faktiskt inte hit så ofta.

  177. -Är ni judar?
    -Nej, vi är här av ett visst skäl.

  178. Det som händer, särskilt i Amsterdam,
    är löjligt.

  179. Man ser på tv hur judar inte kan gå ut
    utan att få glåpord kastade efter sig.

  180. Är det sant att judarna i Amsterdam
    tar ner sina mezuza-

  181. -och namnskyltar?
    Det läser man i media.

  182. Man läser så mycket. Jag bor
    i Amsterdam och går alltid "i uniform".

  183. Jag går i centrum, Amsterdam-West-

  184. -Bos en Lommer, östra delarna,
    överallt. Och vi bär kippa.

  185. Naturligtvis... Homosexuella får glåpord
    efter sig, precis som judar och kvinnor.

  186. Men den bilden är alldeles för...

  187. -Men vi måste förhindra det.
    -Det är mycket vi borde förhindra.

  188. -Vi kan inte göra allt direkt.
    -Nej.

  189. -Har ni varit i synagogan?
    -Jag visste inte om den.

  190. Tills för tio år sen var den en kyrka,
    därefter ett konstgalleri.

  191. -Så den används inte?
    -Nej.

  192. -11 % av befolkningen var judar.
    -Så mycket.

  193. Efter kriget återstod nästan inga.

  194. Av 600 judar
    så överlevde bara 17 stycken.

  195. Härifrån togs de till Westerbork
    och sen Sobibór eller Auschwitz.

  196. -Det är fruktansvärt.
    -Ja.

  197. Det var slutet
    för det judiska Winschoten.

  198. Det gör en alldeles tyst.

  199. Vi har en lag om evig gravfrid,
    så gravarna får aldrig röras.

  200. Det enda skälet att gräva upp dem
    är om stoftet ska flyttas till Israel.

  201. Det är därför som vi har så många
    gamla judiska begravningsplatser här.

  202. Jag vet inte hur ni känner,
    men jag oroar mig för samhället.

  203. Jag är orolig och rädd för
    att samhället blir allt hårdare.

  204. -Samhället är hårt ibland.
    -Jag ser en framtid där...

  205. Jag måste anpassa mig till normer-

  206. -som jag ogillar,
    och det oroar jag mig för.

  207. Vad tycker ni om den bild som PVV
    ger av muslimerna i Nederländerna?

  208. Eller hur de utnyttjar judarna
    mot islam?

  209. Det är lustigt att du nämner det-

  210. -eftersom Wilders aldrig talar
    om muslimerna utan om islam.

  211. -Jag har problem med PVV.
    -Varför då?

  212. En sak som judarna har lärt sig av
    historien är att man aldrig ska tala om-

  213. -"judarna, tyskarna, nederländarna,
    muslimerna, marockanerna" o.s.v.

  214. När folk börjar att generalisera så
    tar jag ett steg tillbaka.

  215. Nu finns IS, men även muslimer
    som räddade judar.

  216. Ett parti som uttrycker sig
    på det sättet får inte min röst.

  217. Jag instämmer till 100 procent,
    trots att jag röstar på PVV.

  218. Men samtidigt
    vet jag av egen erfarenhet-

  219. -att det generaliseras
    om "PVV" och "PVV-röstande" också.

  220. Men hur reagerar ni som röstar på PVV
    på ropen om färre marockaner?

  221. -Han borde...
    -Jag skulle aldrig ha sagt så.

  222. -Borde inte vi, samhället, reagera?
    -Vi får väl se.

  223. -Ska vi inte göra nåt?
    -Det är svårt att samla folk.

  224. -Alla har sin lilla värld.
    -Det är svårt.

  225. -Oroar du dig för framtiden?
    -Ja.

  226. Å andra sidan ser jag
    vad dialog och kontakt kan göra.

  227. -Att lyssna och prata hjälper.
    -Jag har försökt, men det är svårt.

  228. Man kan aktivera sig politiskt,
    på lokalnivå eller i grannskapet.

  229. En hink vatten över huvudet
    är nog allt man får.

  230. Jag skulle inte veta
    var jag skulle börja. Jag känner ingen.

  231. -Du känner dig maktlös.
    -Man behöver nån sorts ingång.

  232. -Men skulle du försöka då?
    -Ja, då har man nånstans att börja.

  233. -Jag ska komma ihåg vad du sa.
    -Det var en del.

  234. -Ja, verkligen.
    -Jag säger detsamma.

  235. Översättning: Lotta Almqvist
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Groningen, Nederländerna

Avsnitt 4 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

23-åriga universitetsstudenten Ananda och hennes föräldrar bär davidsstjärnan för att visa solidaritet med den judiska befolkningen och som en protest mot den stigande antisemitismen i Nederländerna. Hela familjen är också hängivna anhängare av PVV, Frihetspartiet, ett högerpopulistiskt parti som leds av Geert Wilders. Hur upplevs det av medlemmar i det judiska samfundet?

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Rasism och främlingsfientlighet
Ämnesord:
Främlingsfientlighet, Minoriteter, Nederländerna, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i Ditt förakt, min vardag

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDitt förakt, min vardag

Stockholm, Sverige

Avsnitt 1 av 6

För 15 år sedan lämnade Bienvenido Flores Ecuador för att leva som öppet homosexuell i Sverige. Idag arbetar han frivilligt och på egen hand för att förbättra EU-migranternas livssituation. Vi möter honom på gatorna när vakter vill köra bort tiggare och i domstolen tillsammans med rumänska Viorica som bor i ett skjul i skogen. Men rollen som hjälpare på egen hand gör också Bienvenido sårbar och att vara homosexuell gör det knappast lättare. Homofobi är ett problem han möter varje dag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDitt förakt, min vardag

Lleida, Spanien

Avsnitt 2 av 6

Under två års tid har Naima från Marocko varit offer för rasistiska och sexistiska trakasserier i sitt kvarter. Till slut lämnade hon in ett officiellt klagomål med hjälp av organisationen SOS Rasism. Gärningsmännen dömdes till böter men det satte inte stopp för trakasserierna, tvärt om. Falska rykten och smutskastning har gjort hennes liv ännu svårare. Det dagliga, psykiska våldet får Naima att väga mellan att fortsätta de rättsliga åtgärderna och ge upp och fly undan mobbningen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDitt förakt, min vardag

Prag, Tjeckien

Avsnitt 3 av 6

Det är inte lätt att vara rom i det tjeckiska samhället. Mirek är dessutom homosexuell, och det är helt oacceptabelt för många av romerna. Mirek växte upp på ett barnhem där han utvecklade en negativ inställning till romer. Det gjorde att han under en tid till och med sympatiserade med de anti-romska och nynazistiska tankar som manifesterades i samhället. Mireks ljuspunkt i tillvaron är hans pojkvän. Tillsammans försöker de reda ut relationerna till familj och släkt och få dem att acceptera deras förhållande.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDitt förakt, min vardag

Groningen, Nederländerna

Avsnitt 4 av 6

23-åriga universitetsstudenten Ananda och hennes föräldrar bär davidsstjärnan för att visa solidaritet med den judiska befolkningen och som en protest mot den stigande antisemitismen i Nederländerna. Hela familjen är också hängivna anhängare av PVV, Frihetspartiet, ett högerpopulistiskt parti som leds av Geert Wilders. Hur upplevs det av medlemmar i det judiska samfundet?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDitt förakt, min vardag

Bjelovar, Kroatien

Avsnitt 5 av 6

Under kriget i forna Jugoslavien på 1990-talet blev Kroatien attackerat av serbiska rebeller. I Bjelovar, en fri stad utanför krigszonen, blev den serbiska minoriteten ett mål för hämnd. Tjugo år efter krigsslutet, gör staten fortfarande inte något för att hitta terroristerna.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDitt förakt, min vardag

Amsterdam, Nederländerna

Avsnitt 6 av 6

Moluckernas särställning i det holländska samhället har varit en känslig fråga i över sextio år. När de förflyttades från Indonesien till Nederländerna efter andra världskriget var det inte deras eget val, så moluckerna har höga förväntningar på de nederländska myndigheterna. Vi möter dem i bostadsområden som endast är till för dem, där de försöker bevara sitt traditionella sätt att leva.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Visa fler

Mer folkhögskola / studieförbund & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Familjen

Kris

Hur bearbetar man familjekriser och hur påverkas familjemedlemmarna? Vi träffar några familjer som har genomgått olika typer av kriser och får höra hur de hanterat dem. Samtal med Gunilla Bergström, Lo Kauppi och Jonas Modig om olika sorters kriser och bearbetningens faser.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Eldsjälar

Johan Wendt

"Det som verkligen driver mig är att alla barn ska få möjlighet att förverkliga sina drömmar och nå sin fulla potential". Johan Wendt var 29 år när han grundade Mattecentrum, som idag ger gratis läxhjälp åt 165 000 barn och ungdomar i Sverige.

Fråga oss