Titta

Grym kemi

Grym kemi

Om Grym kemi

Vi bekantar oss med kemins värld bortom ämnesbeteckningar och det periodiska systemet. Kemin spelar en betydande roll och finns överallt i vår vardag. Programledaren Brita Zackari tar med hjälp av kemiprofessorn Ulf Ellervik med oss på en resa genom teman som sex, krig, skönhet, träning, droger, njutning och brott. De testar olika saker och gör experiment för att illustrera hur kemin fungerar.

Till första programmet

Grym kemi : KrigDela
  1. Det är nåt speciellt
    med att åka stridsvagn ändå.

  2. Att få dundra fram
    och känna sig oövervinnerlig.

  3. Storheten, ljudet...
    Det är nåt mäktigt över det hela.

  4. Jag heter Brita och jag
    har tänkt på det här med kemi.

  5. Jag är inte så insatt, men jag fattar
    att det finns i allt omkring oss.

  6. Till och med i obehagliga saker.
    Ulf Ellervik kan lära mig mer om det.

  7. Han är professor
    i kemi vid Lunds universitet.

  8. Idag ska han lära mig
    vad det finns för kemi i krig.

  9. Ulf!
    Vi måste skynda oss till fronten.

  10. Okej!

  11. Ulf!

  12. Då får du sätta på dig skyddsmasken.

  13. Nu ska vi spränga nitroglycerin.

  14. Krig är på nåt sätt så långt borta,
    nåt som händer i andra länder.

  15. Det är den mörka sidan av kemi.
    Bomber, granater och läskiga gaser.

  16. Samtidigt är det lite fascinerande.

  17. Allt som vetenskapen har kommit på
    för att vinna på slagfältet

  18. I Sverige är vi väldigt förberedda
    ifall nåt skulle inträffa.

  19. Vi är ett av de länder
    som har flest skyddsrum i världen.

  20. Det är här jag ska gömma mig.
    Det är mitt skyddsrum.

  21. Vi är några stycken
    som delar på några kvadratmeter-

  22. -men finns det bara 3G-täckning
    kan det ju funka.

  23. Första världskriget.
    Den 22 april 1915. Flandern.

  24. Tyskarna ser
    att vindarna blåser i rätt riktning.

  25. Historiens första gasanfall inleds.

  26. 6 000 soldater dör.

  27. Bakom attacken
    står den tyske kemisten Fritz Haber.

  28. Tre år senare
    tilldelas Haber Nobelpriset i kemi.

  29. Inte för gasattackerna, utan för att
    han tillsammans med Carl Bosch-

  30. -utvecklat en metod för att
    framställa konstgödsel i stor skala.

  31. Miljontals människor
    som hotas av svält överlever-

  32. -men både engelsmän och fransmän
    protesterar mot priset till Haber.

  33. Haber är patriot men det blir svårare
    i Tyskland då han också är jude.

  34. 1933 beordras han att avskeda
    en av sina judiska medarbetare.

  35. Han begär själv avsked och flyttar
    till England. 1935 avlider han.

  36. Några år senare
    dör många av Habers släktingar.

  37. De mördas med Zyklon B, en gas
    som hans forskning gjort möjlig.

  38. När vi idag äter växter
    som drivits fram med konstgödsel-

  39. -kommer kväve att hamna i proteiner
    och dna i vår kropp.

  40. Varannan kväveatom i oss kommer
    faktiskt från Haber-Bosch-processen.

  41. Kemin är varken ond eller god.

  42. Krig är vidrigt.
    Det är lätt att stänga av-

  43. -och tänka
    att det händer nån annanstans.

  44. Men vi behöver inte resa långt för
    att hitta en mörk bit krigshistoria.

  45. Flandern i Belgien är känt för sina
    slagfält från första världskriget.

  46. Användningen av kemiska stridsmedel,
    framför allt gas, var så stor-

  47. -att det har kallats för "kemisternas
    krig". Tur att Ulf är med.

  48. Typiskt kemister. - Du kan inte stå
    där, du blir ju skjuten i ansiktet.

  49. -Kolla. Bra grejer.
    -Jo, men ansiktet...

  50. Nu är vi i skyttegravarna i Flandern.
    Det var här, den 22 april 1915-

  51. -som den första stora gasattacken
    skedde.

  52. Tyskarna använde jättemycket klorgas.
    De öppnade tusentals gastuber.

  53. Det strömmade ner klorgas
    över fälten.

  54. Molnet kom drivande.
    Det blekte gräset på vägen-

  55. -och rann ner i skyttegravarna.

  56. Fanns det nåt sätt att skydda sig?
    Visste man vad som hände ens?

  57. Först förstår man ingenting.
    Alla börjar hosta.

  58. Det gör ont i lungorna.
    Du mår fruktansvärt dåligt.

  59. Nåt är fel
    och du kan inte stanna här nere.

  60. De kastade sig ut ur skyttegravarna,
    bara för att bli skjutna av tyskarna.

  61. När man hade förstått
    att det handlade om klorgas-

  62. -gjorde man enkla skydd.
    Man satte blöta näsdukar för munnen.

  63. Vad var de blöta av?

  64. Först var det vatten, sen kom man på
    nåt mycket bättre. Gammal urin.

  65. Man fick dränka ett tygstycke i urin
    för att hålla borta gasen.

  66. Det skulle vara gammal urin, så att
    det hade börjat bildas ammoniak.

  67. Ammoniak reagerar med klorgas
    och förstör den.

  68. -Hur kommer de ens på det här?
    -Vi kemister kan sånt här.

  69. Sen eskalerade allt.

  70. Man började använda fosgen,
    sen utvecklade man skydd mot fosgen.

  71. På det sättet blev det bara värre,
    till 1917.

  72. Då kom det en attack med senapsgas.

  73. Den sprids som ett moln,
    som ett duggregn, ungefär.

  74. Och det märks ingenting. När du får
    det på huden känner du ingenting.

  75. Soldaterna fick det på sina kläder,
    sen gick de ner i skyddsrummen...

  76. -...och tog med sig det in.
    -Sen satt de där och gonade in sig.

  77. Men då kommer det blåsor. Tänk dig
    en brännblåsa, fast så här stor.

  78. När de sprack gjorde det fruktansvärt
    ont. Sen blev det infekterade sår.

  79. Man dog inte av en förgiftning
    utan av en infektion.

  80. Det fanns ju inget penicillin.
    Det dröjde flera decennier till dess.

  81. Man kan väl sammanfatta det med att
    kemiska stridsvapen är helt vidriga.

  82. Allra vidrigast är de som har tagits
    fram bara för att människor ska dö.

  83. Det känns lite närmare nu när jag
    har stått i en äkta skyttegrav-

  84. -men det ska bli ännu jobbigare.

  85. Ulf har förberett ett experiment
    som ska ta mig närmare krigets fasor.

  86. -Ulf, är det du på den här bilden?
    -Kom!

  87. Vet du vad?
    Nu ska vi göra klorgas. Kom.

  88. Den naturliga följdfrågan är:
    Varför ska vi göra det?

  89. Det är så här. Klor är ett grundämne-

  90. -som är ganska häftigt
    och det gör en massa konstiga saker.

  91. -Jag vill veta hur farligt det är.
    -Det är lite småfarligt.

  92. Hämtar du dina skyddsglasögon?

  93. Du behöver inte be mig två gånger,
    eftersom jag ser så cool ut i dem.

  94. -Det här är helt vanligt vatten.
    -Det är alltså H2O. Den kan jag.

  95. Det ska vi bara ha
    så att det blir lagom utspätt.

  96. Men det här är en hypokloritlösning.

  97. Det är lite klorgas i den här,
    men inte jättemycket.

  98. Det har liksom bundit fast den
    så den blir mycket mer stabil.

  99. Så nu blir den lite snällare.

  100. Det är den tills vi häller i
    saltsyran. Den ska du inte ta upp.

  101. Då kör vi. Jag är redo.
    Du får ju göra det farliga.

  102. Nu behöver vi ett par skyddsmasker.
    Du har en också. Då kör vi.

  103. -Känner du dig redo?
    -Det kliar på min näsa.

  104. Här ska vi göra klorgas. Vatten.

  105. Det var det. Sen ska vi ha ner
    hypokloriten. Den har vi här.

  106. När vi häller i saltsyran
    kommer det att bildas klorgas.

  107. -Är du beredd med locket?
    -Det kommer inte att puffa till.

  108. Nu är det bubblor här nere.
    De här bubblorna är klorgas.

  109. -Nähä? Redan?
    -Absolut. Det här är momentant.

  110. Om det här funkar som jag tänkt mig
    så kommer den här att blekas.

  111. -Den ändrar ju faktiskt...
    -Ska vi ta upp den?

  112. -Kolla!
    -Färgen är borta.

  113. På undersidan är den lila
    och ovanpå är den svagt rosa.

  114. Här har vi blekt bort
    den mesta av färgen med klorgas.

  115. Nu ska vi se
    om vi lyckas visa hur reaktiv den är.

  116. Här har vi kalciumkarbid. Lägger man
    den i vatten så bildar den acetylen-

  117. -och den kommer att reagera
    med klorgasen. Är du beredd?

  118. -Den brann!
    -Coolt, va?

  119. Kan vi göra det igen?

  120. Det är som nyårsafton!
    Men var kommer elden ifrån?

  121. Kalciumkarbid bildar acetylen,
    som reagerar med klorgasen.

  122. För att bli av med det här
    häller vi i tiosulfatlösning.

  123. -Helt mjölkigt blir det.
    -Precis.

  124. Nu är det lugnt att ta av sig masken.
    Jag är helt säker.

  125. Ska vi ta och diska det här?

  126. Ja, men det kan du ta hand om.
    Jag måste ordna med min mask.

  127. Jag behöver dra upp de här
    så att den är redo.

  128. Ibland har man bara några sekunder
    på sig att ta på den.

  129. Om en atombomb går av i Sverige
    är det här man vill befinna sig.

  130. Eller "ville",
    när den byggdes på 50-talet.

  131. Folk kom och tittade, bara för att
    det var kul. 20 000 pers fick plats.

  132. När Sverige vann VM-guld i hockey
    1957 var det här man firade.

  133. -VM-guld, VM-guld...
    -Festligt.

  134. Hallå där. Stopp i lagens namn.

  135. -Vad gör ni?
    -Nu är det dags att snacka.

  136. -Var har du grejerna?
    -Vad pratar ni om?

  137. Hjälp! Så här kan inte göra!

  138. Jag har hört att man kan ha sånt där
    sanningsserum. De har det på film.

  139. Alltså, det funkar så där.

  140. Man kan använda skopolamin, och det
    kan slappna av hjärnan så man pratar.

  141. Men man kan få
    en massa konstiga drömmar-

  142. -och en massa gallimatias
    som dyker upp.

  143. Men släpp!
    Jag har faktiskt inte gjort nåt!

  144. -Ska vi ta en kaffepaus, eller?
    -Vill du ha en kaffe?

  145. Kemisterna verkar ha haft en stor
    roll under första världskriget-

  146. -men hur har det sett ut
    längre bak i tiden?

  147. Ulf har som vanligt lovat
    att ge mig en pedagogisk genomgång.

  148. Nu ska vi göra grejer!
    Jag har tagit med lite prylar.

  149. Här. Har du sett? Prima halm.

  150. Här är köttfärs
    som har stått i bilen en stund.

  151. -Du behöver inte ta allt.
    -Lite till.

  152. -Jag andas inte med näsan nu.
    -Sen har vi den hemliga ingrediensen.

  153. -Jag vill inte veta, va?
    -Det är urin som har stått ett tag.

  154. Häll på den nu
    så ska vi se vilken smörja vi får.

  155. Nu börjar du röra om. Halmen
    är till för att lufta ordentligt.

  156. -Men vad är det vi gör?
    -Vi håller på att göra salpeter.

  157. Här i Rålambshovsparken i Stockholm
    låg det ett salpetersjuderi.

  158. -När var det här?
    -1700-tal.

  159. -Det här var ett kvinnofängelse.
    -Alltså, sysslan att göra salpeter?

  160. Framför allt prostituerade
    kunde hamna på salpetersjuderiet.

  161. Det var så här man gjorde. Man grävde
    ett stort hål. Det är baljan.

  162. Man hade i halm och sen hällde man i
    allt äckligt man hittade, mest urin.

  163. Det här behöver stå ett par månader.

  164. Sen tar man upp alltihop
    och låter vatten rinna igenom.

  165. Ut kommer en lösning
    och i den finns det salpeter.

  166. Vad gör man med salpeter?

  167. På 1700-talet
    använde man det för att göra krut.

  168. Det behövds bara lite kol
    eller svavel sen så blir det bra.

  169. Om du vill
    får du kliva i och stampa runt lite.

  170. Okej, jag kliver i nu.

  171. Det här går galant. Så där, ja!

  172. Titta!
    Och sen geggar man runt det här.

  173. Det här blir jättefint. Bra luftning.

  174. Det är ett rätt bra jobb. Behöver
    du pinka så är det inga problem.

  175. 1942 fick den amerikanske tandläkaren
    Lytle S. Adams en idé.

  176. Han hade kommit på
    hur man kunde krossa Japan.

  177. Nämligen med fladdermusbomber.

  178. En bomb skulle bestå av 26 burar
    med 40 fladdermöss i varje.

  179. Varje fladdermus
    bar på 20-30 gram napalm-

  180. -och de skulle börja brinna
    en viss tid.

  181. Bomberna
    skulle släppas i fallskärmar-

  182. -och öppna sig medan de dalade ner
    över en storstad-

  183. -så att fladdermössen kunde flyga ut
    och spridas.

  184. Tio bombplan skulle sprida en miljon
    brandfarliga fladdermöss.

  185. President Roosevelt
    lyssnade intresserat-

  186. -men övergav projektet
    för en snabbare lösning. Atombomben.

  187. Salpeter var visst viktigt i krig
    förr i tiden-

  188. -men det känns snopet att ha trampat
    i sörjan utan att få se nåt resultat.

  189. Så nu hoppas jag åtminstone att det
    är salpeter med i nästa experiment.

  190. Har du aldrig velat bli kemist?
    Vad är det här för skratt?

  191. Nej, Ulf. Jag ville bli dagisfröken
    när jag var liten.

  192. Förskollärare heter det väl nu.
    Jag ville aldrig sluta på dagis.

  193. Men det här är lite som dagis,
    men med grundämnen i stället.

  194. Man kan ju spränga saker också.

  195. -Kan vi spränga nånting nu?
    -Har du lust?

  196. -Vad ska vi spränga, då?
    -Nu ska vi spränga nitroglycerin.

  197. Vi behöver svavelsyra, salpetersyra
    och glycerol.

  198. Så! Då ska vi börja
    med lite svavelsyra.

  199. Då tar vi salpetersyra.

  200. Nu får man vara försiktig.

  201. -Nu kan vi hälla i glycerinet.
    -Har vi alltså "nitro" där i nu?

  202. Ja, i princip. Men vi vill inte
    göra mycket nitroglycerin.

  203. -Är det bara den droppen?
    -Den droppen vill jag tillsätta.

  204. -Nu ska det här bara stå.
    -Ska vi fika lite?

  205. Så där! Nu ringde det.

  206. Du, det finns ett par regler på labb.
    Skyddsglasögon och inget ätande.

  207. -Varför inte det?
    -Tänk om du lagt den i salpetersyra.

  208. Ja, det var diskret. Nu kan vi labba.

  209. Här har vi nitroglycerin.
    Först behöver vi isvatten.

  210. Det är viktigt att det är kallt,
    för det kan bli rätt varmt annars.

  211. Nu har jag spätt ut salpetersyran
    och svavelsyran med vatten.

  212. Om det finns nitroglycerin i
    så ligger den på botten.

  213. Jag tar helt enkelt av
    allt som är längre upp.

  214. Vi tvättar bort syran helt enkelt,
    för den vill vi inte ha.

  215. Den lilla mjölklika droppen där
    är nitroglycerin.

  216. Nu behöver vi otroligt lite.
    Det här röret är en mikroliter.

  217. Jag kanske tog
    en fjärdedels mikroliter.

  218. En fjärdedels miljondels liter har vi
    sugit upp. Nu är det dags att smälla.

  219. Så där. Är du beredd?

  220. Så! Nu har du sprängt nitroglycerin.

  221. -Så där!
    -Det var ju ingen kraftig smäll.

  222. Tänk så här: Det var 0,25 mikroliter.
    En miljondels liter.

  223. Det var ändå en rätt stadig smäll
    för att vara så otroligt lite.

  224. Vad hade hänt
    om vi hade haft en deciliter?

  225. -Då hade det här labbet försvunnit.
    -Nähä?

  226. Man kanske skulle ha blivit kemist.

  227. Jag hade nog varit bättre
    som dagisfröken.

  228. Du får
    hålla koll på molekyler i stället.

  229. De gör inte heller som man vill.

  230. Kafébiträde, sa du.

  231. Nej, du, Alice. Det finns inga
    lediga tjänster just nu.

  232. Däremot... Salpetersjudare.

  233. Det är i Rålambshovsparken.
    Där får du stå-

  234. -och blanda kiss och bajs
    och lite slaktavfall.

  235. Sen ska det jäsa en stund. Du får
    förstås lära dig allt på plats.

  236. -Verkar det inte kul?
    -Jag måste nog tacka nej, tyvärr.

  237. Bara så där, rakt av?

  238. Vad ska du ha för jobb, då?
    Ska du bli kändis, eller?

  239. Varför börjar man gråta
    av att hacka lök?

  240. I löken finns det ett kemiskt ämne
    som du inte märker av alls.

  241. När du skär med kniven
    så skadar du cellväggar.

  242. Då frigörs ett enzym som bryter ner
    det ämnet till ett annat ämne-

  243. -som du reagerar på.
    Det är nåt som kallas en elektrofil.

  244. Det låter som en konstig böjelse.
    Vad är en elektrofil?

  245. Ett kemiskt ämne som vill
    reagera med ämnen i din kropp-

  246. -som ditt dna, till exempel.

  247. Ditt dna är jättenukleofilt.
    Då reagerar de med varandra.

  248. Och då kan man få genetiska skador.

  249. Då har vi ett varningssystem
    som heter TRPA1.

  250. Så heter det. TRPA1. Vad är det?

  251. Det varnar dig till exempel
    för din lök.

  252. Tänk dig att du tar
    en stor tesked med dijonsenap.

  253. Tänk dig hur det nästan väser till
    i bihålorna. Det är TRPA1.

  254. -Är det farligt att äta det då?
    -Nej, inte i de mängderna.

  255. -Naturen ger dig en liten varning.
    -"Stoppa inte det här i ögonen."

  256. Jag har ett eget knep.

  257. -Cyklop!
    -Det är också bra.

  258. -Finns det TRPA1 i mer grejer?
    -Absolut. I tårgas.

  259. Det är ett liknande ämne som reagerar
    på samma sätt med ett TRAP1-system.

  260. Det är en molekyl som är designad
    för att ge en kraftig påverkan-

  261. -utan att vara jättegiftig.

  262. Hängde ni med nu? Lök och tårgas
    gör samma sak med kroppen!

  263. Jag måste ju testa båda två
    och tårgas hittar man hos polisen.

  264. Även om de nästan bara använder det
    när de testar sin skyddsutrustning.

  265. Nu står vi mitt i ingenstans
    på ett hemligt polisutbildningställe.

  266. -Kommer det att svida?
    -Nej, inte idag.

  267. Om det svider får du en smäll.

  268. -Tror du att det är Thomas?
    -Jag tror det.

  269. Se stark ut.

  270. -Hej, Thomas heter jag.
    -Hej. Aj! Brita heter jag.

  271. Välkomna till polisens
    utbildningsplats i Rosersberg.

  272. Nu sa du ju var det ligger nånstans!
    Jag sa att det var hemligt.

  273. -Ska vi sticka in?
    -Nu kör vi igång med utbildningen.

  274. Vi börjar med att ta fram
    skyddsmasken som ni har framför er.

  275. Ni kan ta bort formstödet.
    Det är den gröna och bruna grejen.

  276. Sen kan ni öppna påsen med filtret
    och sen skruvar ni bort den delen...

  277. Vad mycket pill med mask och kol-
    filter. Ska den verkligen sitta där?

  278. Tänk om jag gör fel
    och får in tårgas i masken.

  279. "Kemiska, biologiska,
    radiologiska..."

  280. Vad sa han? Vad händer om jag kräks
    och måste ta av mig masken?

  281. Är du beredd, Brita?

  282. Du menar om du är beredd.
    Vi klunsar om det.

  283. -Ett, två, tre. "Yes"!
    -Bäst av tre.

  284. -Starkt att du gör det här ändå.
    -Det var faktiskt din uppgift.

  285. Det här
    ska verkligen bli superspännande.

  286. Tårgas på riktigt! Jag undrar
    varför Ulf ser så deppig ut.

  287. Vad kommer att hända när du går in?
    Du börjar hosta, ögonen tåras...

  288. Precis. Nu får vi se om mitt
    TRPA1-system funkar som det ska.

  289. -Är ni klara för dagens äventyr?
    -Ja, Ulf är redo.

  290. Tack.

  291. Fy fan! Mitt TRPA1-system funkar
    utan minsta tvekan.

  292. Tårgasen kommer in i systemet...

  293. ...och nu skickar det
    varningssignaler till min hjärna.

  294. Tårarna flödar! Det bränner i huden.

  295. Det är helt okej att andas nu,
    men därinne gick det inte.

  296. Nu är det ingen tårgas här längre.
    Det är skönt att andas lite luft.

  297. Masken funkar jättebra, men jag hade
    lite tårgas i ansiktet och den sved.

  298. -Hur var det därinne i molnet?
    -Först var det ganska okej.

  299. Men sen blev det rätt hög
    koncentration och då svider det till.

  300. Ögonen muras ju igen fullständigt.

  301. Man måste blinka
    och försöka få tårar.

  302. När man börjar gråta gör det ont
    när tårvätskan rinner ner-

  303. -för det är när det kommer i vätska
    som det svider till.

  304. -Dina egna tårar blir din fiende.
    -De gör jätteont.

  305. Då har vi lärt oss att krig plus kemi
    är bland det vidrigaste som finns.

  306. Senapsgas
    får man sinnesjuka blåsor av-

  307. -och klorgas är väldigt reaktivt.

  308. Salpetersjudare är ett yrke
    med både för- och nackdelar.

  309. Och i min kropp
    finns det ett TRPA1-system-

  310. -som varnar mig för både tårgas
    och att hacka lök.

  311. Idag blev det också tydligt
    att kemin varken är ond eller god.

  312. Det beror helt på vad vi människor
    väljer att använda den till.

  313. -Nu tar vi fred.
    -Nu tar vi fred.

  314. "Ulf, I am your mother."

  315. -Du kanske inte visste det.
    -Det var en sak jag inte visste.

  316. Ser ni skillnad?

  317. Det är ingen skillnad
    på rostat bröd och brun-utan-sol.

  318. Väldigt ståtlig hårväxt.
    Den tappar du när du blir gammal.

  319. Skönhet.

  320. Textning: Tora Lane Malagón
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Krig

Avsnitt 3 av 7

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad finns det för kemi i krig? Programledaren Brita Zackari och kemiprofessor Ulf Ellervik reser till Flandern och besöker gamla skyttegravar från första världskriget. Första världskriget kallades också kemisternas krig, bland annat på grund av senapsgasen som först inte märktes men gav otäcka sår på huden. Vi får också höra om juden Fritz Habers Nobelprisbelönade upptäckt som gav upphov till konstgödsel. Upptäckten räddade miljoner människor ifrån svält men den var även grund för gasen som dödade väldigt många människor, däribland Habers släktingar, i koncentrationslägren under andra världskriget.

Ämnen:
Historia > Efter ca 1900 > Andra världskriget, Historia > Efter ca 1900 > Första världskriget, Kemi
Ämnesord:
Fysikalisk kemi, Gaser, Kemi, Kemisk krigföring, Militärväsen, Naturvetenskap, Stridsgaser, Teoretisk kemi
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Grym kemi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGrym kemi

Njutning

Avsnitt 1 av 7

Vad är njutning och hur fungerar våra belöningssystem, dopamin och oxytocin? Varför njuter vissa av att utsätta sig för risker? Programledaren Brita Zackari och kemiprofessor Ulf Ellervik undersöker vad njutning är. De besöker bland annat en chokladfabrik och träffar Martin Agerstig från Rackartygarna som tävlar i så kallat "dödshopp". Vi får också lära oss om varför den första tuggan på en ostmacka alltid är den godaste.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGrym kemi

Träning

Avsnitt 2 av 7

Kan man bli beroende av träning? Är det lättare att bygga muskler om man dricker proteinshakes och vad händer i kroppen vid intag av anabola steroider? Programledaren Brita Zackari och kemiprofessor Ulf Ellervik undersöker temat träning. De testar höghöjdsträning med OS-simmaren Michelle Coleman och spelar pingis på motsvarande 20 meters djup i världens bäst utrustade högtryckskammare. Vi får veta varför lightprodukter gör oss mer sötsugna och om endorfiner som bildas i kroppen vid träning och fungerar som morfin.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGrym kemi

Krig

Avsnitt 3 av 7

Vad finns det för kemi i krig? Programledaren Brita Zackari och kemiprofessor Ulf Ellervik reser till Flandern och besöker gamla skyttegravar från första världskriget. Första världskriget kallades också kemisternas krig, bland annat på grund av senapsgasen som först inte märktes men gav otäcka sår på huden. Vi får också höra om juden Fritz Habers Nobelprisbelönade upptäckt som gav upphov till konstgödsel. Upptäckten räddade miljoner människor ifrån svält men den var även grund för gasen som dödade väldigt många människor, däribland Habers släktingar, i koncentrationslägren under andra världskriget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGrym kemi

Skönhet

Avsnitt 4 av 7

Hur hänger skönhet och kemi ihop? Programledaren Brita Zackari är stylad som det forna Egyptens it-girl Nefertiti och träffar egyptologen Caroline Johansson. Hon berättar om sminkets funktion i det gamla Egypten och visar femtusen år gammalt smink. Kemiprofessor Ulf Ellervik berättar historien om botox och om vad användande av det kan få för följder. Vi träffar också Nicole Rydén Lagerdahl som anser sig vara utseendefixeringens eget ansikte.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGrym kemi

Droger

Avsnitt 5 av 7

Vad finns det för kemiska ämnen i droger och hur påverkar dessa hjärnan? Och vad är egentligen baksmälla? Programledaren Brita Zackari försöker tillverka egna droger men hejdar sig när kemiprofessor Ulf Ellervik berättar om dess effekter på hjärnan och kroppen. Kulturhistorikern Edward Blom får dricka sig berusad så att vi kan testa promillehalt och sinnesstämning. Vi får också lära oss om vår kanske vanligaste drog, kaffe. Hur påverkas våra hjärnor av kaffe och varför blir vi pigga av det?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGrym kemi

Sex

Avsnitt 6 av 7

Vad finns det för kemi i kärlek och sex? Kan den kittlande känslan översättas till kemiska formler och ämnen? Programledaren Brita Zackari hoppar hopprep för att få upp sina testosteronnivåer och vi får veta att lusten styrs av hormonet testosteron. Vi får lära oss om hur p-pillret uppfanns och vilken betydelse det fått för kvinnors frigörelse. Och vi träffar orgasmexperten Ylva Franzén som berättar om orgasmer.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGrym kemi

Brott

Avsnitt 7 av 7

Vad finns det för kemi i brott? Programledaren Brita Zackari och kemiprofessor Ulf Ellervik undersöker kemin i otäcka brott och dödliga gifter. Vi träffar Arlandas säkerhetschef Anders Lennerman och tar reda på hur svårt det är att frakta farliga substanser i resväskan. Läkaren Gunilla Bolinder berättar om vad som händer med döda kroppar i olika väderförhållanden och temperaturer.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Nationen

Rätten att leva som andra

I Sverige har inställningen till personer med normbrytande funktionsvariationer varierat genom historien. Under 1900-talet rubricerades de som "sinnesslöa", omyndighetsförklarades och institutionaliserades. Journalisten Catrine Lundell berättar om hur "sinnesslöa" under 1940-talet utsattes för medicinska experiment. Under 1960-talet var författaren Vilhelm Ekensteen med och startade rörelsen Anti-handikapp. Ekensteen beskriver anti-handikapprörelsen och hur den lade grunden till lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, som trädde i kraft år 1994.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Pop och politik - eftersnack

Dans

Vi pratar om Miley Cyrus, twerking och låten Blurred lines. Redaktionen resonerar kring begreppet "varannan damernas", som i grunden kommer från dansgolvet. Vad är en skottårsvals? Och vi pratar om att det finns så lite kvar av damorkestrar och om musikernas liv - från turnerande orkestermedlemmar till hemmafruar.