Att resonera om en källas trovärdighet
och relevans gör du i flera skolämnen.

Men källkritisk förmåga är också viktig
i andra sammanhang och i hela livet.

Ett resonemang förklarar
och fördjupar din tanke eller åsikt.

Du kan påstå nåt, t.ex.
att en källa har låg trovärdighet-

-men vad grundar du det på? Vad får dig
att tänka att infon inte är pålitlig?

Är den partisk? Verkar nån vinkla
informationen för att vinna på det?

För att bedöma kvaliteten på ditt arbete
och berätta vad du kan utveckla-

-utgår din lärare från kunskapskraven.

I kraven för svenska i årskurs nio står:

Kvaliteten på ett källkritiskt
resonemang beror på olika saker.

Det är viktigt att ha källkritisk bredd:

Att beskriva flera olika styrkor
och svagheter som källan har.

Trovärdighet är ett perspektiv.

Du kan också bedöma relevans: hur
källan är viktig för din frågeställning.

Du ska också visa kopplingar mellan
källans innehåll och dina argument-

-genom att ge konkreta exempel.

Ett annat sätt att utveckla
ett källkritiskt resonemang är-

-att använda dina kunskaper om ämnet
eller sammanhanget-

-för att värdera källans innehåll.

Ett exempel:

Källorna handlar om anonymitet
och övervakning på internet.

Den första källan är ett blogginlägg
från en säkerhetsexpert inom IT.

Hon beskriver hur anonymitet
kan skydda och skada-

-och visar både fördelar och nackdelar.

Källan blir relevant, för den ger mig
information om båda sidorna.

Samtidigt är den trovärdig
eftersom den inte är ensidig.

Ditt källkritiska resonemang
blir mer utvecklat-

-med konkreta exempel
som stödjer dina slutsatser.

Vilka fördelar och nackdelar tas upp?

IT-experten skriver
att anonymiteten kan hjälpa människor-

-att rapportera om saker
som de inte kunnat berätta annars.

Men anonymitet kan även användas
av kriminella.

Dessutom sprids lögner och fördomar
av anonyma.

Bra! När du konkretiserar påståenden
genom hänvisning till innehållet-

-visar du
att det finns stöd för det du säger.

Kan man anta att författaren kan ämnet?

Ja. En IT-säkerhetsexpert på Internet-
stiftelsen i Sverige borde vara insatt.

Dessutom hänvisar källan till forskning
som bekräftar beskrivningarna.

Hur är det med den andra källan?

Den ger en ensidig och vinklad bild-

-för den beskriver bara allt dåligt
som anonyma kan göra på internet.

En källa som ger en ensidig och vinklad
bild av verkligheten är tendentiös.

Ditt resonemang blir mer utvecklat
av konkreta exempel.

På vilket sätt är källan tendentiös?

Den tar tydlig ställning
för ökad övervakning.

Texten är bara positiv till att polisen
ska kunna begära ut trafikdata-

-utan brottsmisstanke
eller domstolsbeslut.

Men kan du ändå använda källan?

Ja, källan är ändå relevant
för sammanhanget-

-för den visar argument
från dem som vill försvåra anonymitet.

Med mina andra källor
kan jag även beskriva fördelarna.

Vet du nåt mer om källan,
som kan utveckla ditt resonemang?

Den kommer från en organisation
som bekämpar brott på internet.

De vill öka övervakningen, för de anser
att det vore bra för deras arbete.

Och den tredje källan?
Vilka styrkor och svagheter har den?

Den är en artikel på Wikipedia.

Alla kan bidra där, fast det finns
volontärer som kontrollerar.

Kvaliteten varierar,
så man måste granska varje artikel.

-Hur gör du det?
-Som vanligt.

Jag är uppmärksam på ordval
och hur problemet beskrivs.

Då kan jag upptäcka
om artikeln är tendentiös.

Jag måste också kolla om artikeln
ger relevanta svar på mina frågor.

Med Wikipediaartiklar
kan jag undersöka tre saker till.

För det första
ska artikeln bygga på många bra källor.

För det andra finns det en dialog
på diskussionsfliken.

För det tredje ser jag i historiken
att många har bidragit.

Det var tre bra tips
för att granska artiklar på Wikipedia.

Artikeln har med den senaste domen
från EU-domstolen om dataövervakning.

Den kom för bara en månad sen,
så artikeln är aktuell.

Bra! Nu utvecklade du ditt resonemang
genom att använda dina kunskaper.

Ett källkritiskt resonemang-

-kan bli mer utvecklat av bra kunskaper
om ämnet källorna behandlar.

Nu lämnar vi exemplet.

För att få källkritisk bredd ska man
identifiera styrkor och svagheter-

-utifrån perspektiven trovärdighet
och relevans.

Källkritik handlar inte
om att hitta den ultimata sanningen-

-utan om att kunna värdera olika källor.

Konkretisera genom att ge exempel
som styrker dina påståenden.

Det kan vara väl valda citat eller
rättvisande referat av vad källan säger.

Kontextualisera genom
att använda din kunskap om ämnet-

-eller sammanhanget där källan kom till,
och värdera källan utifrån det.

Din källkritiska förmåga kommer du att
ha nytta av i alla ämnen och hela livet.

På sociala medier är det
en förmåga som alla tränar varje dag.

Det är ju viktigt
att källgranska det man delar.

Textning: Sofia Sundqvist
www.btistudios.com