Titta

UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Om UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Forskare från olika fakulteter berättar om sin forskning. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Till första programmet

UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015 : Varför styr kön och klass fortfarande?Dela
  1. Jag heter Frida Wikstrand.

  2. Jag jobbar på fakulteten för lärande
    och samhälle på Malmö högskola-

  3. -och specifikt som lektor på studie-
    och yrkesvägledarutbildningen-

  4. -och är disputerad i arbetsvetenskap.

  5. Jag är intresserad av
    den könsuppdelade arbetsmarknaden.

  6. Hur man kan se på den
    och förklara den.

  7. Jag tänkte prata om vad klass och kön
    har med yrkesval att göra.

  8. Vi lever i ett samhälle
    där man tänker att våra val av yrke-

  9. -bygger på
    nån sorts rationella beslut.

  10. Jag är då intresserad av
    huruvida det är så eller inte.

  11. Jag börjar med vad jag tänker komma
    fram till, så ni vet det redan innan.

  12. Klass och kön
    påverkar vad vi ser som möjligt-

  13. -och därmed
    vilka studier och yrken vi väljer.

  14. Jag kommer att visa kort hur det här
    ser ut och varför det ser ut så-

  15. -och diskutera varför det är så.

  16. Jag ska ge exempel på
    hur och varför detta är viktigt-

  17. -och se vad lärare och vägledare
    kan göra i skolan-

  18. -för att hjälpa elever att utmana
    de föreställningar vi har om yrken.

  19. Och se andra yrken som möjliga
    än de som vi...påverkas av-

  20. -av vår sociala bakgrund
    och vårt kön.

  21. Om man börjar fundera på
    varför det är viktigt.

  22. Det står i skollagen:

  23. Det är en anledning, att det finns
    politiska beslut kring det här.

  24. Det kan också vara en rättvisefråga.

  25. Varför ser inte alla elever - eller
    allihop - alla yrken som möjliga.

  26. Ur ett samhällsperspektiv brukar man
    prata om ett matchningsproblem-

  27. -då bara halva befolkningen ser
    halva arbetsmarknaden som möjlig.

  28. Region Skåne säger att de behöver ha
    in fler personer i vård och omsorg.

  29. Om det då bara är kvinnor
    som ser det som en möjlig karriärväg-

  30. -kanske de inte kan besätta
    alla lediga platser.

  31. Så det finns också
    ett samhällsperspektiv i det här.

  32. Vi vet att det är så här. En SOU 2008
    hette "Välja fritt och välja rätt"-

  33. -och visar att det finns en
    social snedrekrytering i samhället.

  34. Man beskriver den primära effekten
    av social snedrekrytering.

  35. Och det innebär att elever
    som kommer från högre socialklasser-

  36. -presterar bättre i skolan än elever
    som kommer från lägre socialgrupper.

  37. En sekundär effekt betyder-

  38. -att vid samma betygsnivå
    eller samma prestationsnivå-

  39. -tenderar de från högre socialklasser
    att söka till högre utbildning-

  40. -i större utsträckning
    än de från lägre socialgrupper.

  41. I praktiska gymnasieutbildningar-

  42. -är det fler från lägre socialgrupper
    eller studieovana hem-

  43. -som finns. Det finns
    en social snedrekrytering, alltså.

  44. Om vi tittar på statistik kan vi se
    att det finns en könsfördelning-

  45. -i hur unga människor väljer
    redan till gymnasiet.

  46. Det här är avgångna
    från gymnasieprogram 2012/2013.

  47. Till höger killarna,
    till vänster flickorna.

  48. I mitten naturvetenskap och ekonomi
    som har en jämn könsfördelning.

  49. Men de andra har en snedfördelning.

  50. Redan till gymnasiet väljer flickor
    och pojkar olika utbildningar.

  51. De praktiska gymnasieutbildningarna
    eller de yrkesförberedande-

  52. -är särskilt könsuppdelade.

  53. Om vi tittar på arbetsmarknaden
    har i princip inga yrken i Sverige-

  54. -en jämn könsfördelning.

  55. För att ett yrke ska ses som jämnt
    ska det ha en fördelning på 60-40.

  56. Det finns bara tre yrken i Sverige
    bland de 30 största-

  57. -som har en jämn könsfördelning.
    Kockar, universitetslärare - som jag-

  58. -och den tredje är läkare.

  59. Inom de här yrkena finns det också
    en intern könsfördelning.

  60. Inom läkaryrket har vi fler män
    med specialistläkarinriktningar-

  61. -som kirurgi och akutvård, och fler
    kvinnor som barn- och allmänläkare.

  62. Det finns en intern könssegregering.
    Likadant bland universitetslärare.

  63. Ibland sägs Sverige vara det land med
    mest könsuppdelad arbetsmarknad.

  64. De säger samma sak i Danmark,
    Holland och Schweiz till exempel-

  65. -om deras könsarbetsdelning.

  66. Yrken i många andra länder som
    ombesörjs av hemarbetande kvinnor-

  67. -har i Sverige blivit
    en del av arbetsmarknaden.

  68. Förskollärare, undersköterskor
    och den typen av yrken-

  69. -som i dag
    till stor del fylls ut av kvinnor.

  70. Så vi har den här könsuppdelningen
    och den ses som problematisk.

  71. Vi pratar om det
    som en horisontell könsarbetsdelning.

  72. Det finns också inkomstskillnader
    mellan kvinnor och män.

  73. Är man intresserad av det finns
    SCB:s "På tal om kvinnor och män"-

  74. -som visar de här skillnaderna
    väldigt tydligt.

  75. Och det finns
    vertikal könsarbetsdelning.

  76. Män får i större utsträckning ledande
    positioner än vad kvinnor får.

  77. Varför får då kön och klass
    betydelse för våra yrkesval?

  78. Vi har bilden av att våra val av yrke
    bygger på rationella överväganden-

  79. -om att maximera nyttan och
    göra det man är mest intresserad av.

  80. Men det jag visade precis
    ser inte så himla rationellt ut.

  81. Det finns teorier om det.
    Jag ska presentera en karriärteori-

  82. -som jag
    pratar med våra studenter om.

  83. Man försöker visa hur vi lär oss
    vilka yrken som passar oss-

  84. -och hur vi kommer till besluten.

  85. En amerikansk psykolog,
    Linda Gottfredson-

  86. -har myntat teorin om avgränsningar
    och kompromisser i valprocessen.

  87. Gottfredson gör några grund-
    antaganden om hur vi väljer arbete.

  88. Det är en oundviklig process. Det
    sätter i gång i väldigt tidig ålder.

  89. Ni som kommer i kontakt med barn vet
    att barn i tidig ålder kan säga:

  90. "När jag blir stor ska jag bli
    astronaut eller prinsessa."

  91. Min dotter sa
    att hon ville bli förskollärare.

  92. Man kan
    med Gottfredsons teori förklara-

  93. -varför just det yrket kom upp
    som ett förslag hos henne.

  94. Processen börjar redan i barndomen.

  95. Den kommer in genom socialisationen.
    Vi lär oss hur samhället fungerar.

  96. Det här med arbete och yrke är nåt
    som ses som viktigt i vårt samhälle.

  97. Tidigt börjar barn göra avgränsningar
    i vilka yrken som är möjliga.

  98. Gottfredson
    säger att vi gör mentala kartor-

  99. -där vissa yrken
    passar vissa människor.

  100. Vi växer upp med att vissa individer
    utför vissa arbeten-

  101. -och då kommer vi
    att kategorisera yrken efter kön.

  102. När barnen är små och ser
    sophämtarna med sina stora bilar-

  103. -så är det ofta män,
    alltså gör män det.

  104. Förskolläraren är kvinna,
    alltså gör kvinnor det.

  105. Då sätter man in yrken i fack
    på den mentala kartan.

  106. Dessa kartor har vi alla med oss.

  107. Om vi blundar och jag skulle be er
    att tänka på sjuksköterska-

  108. -så får ni en bild framför er.

  109. Med ganska stor sannolikhet
    får ni en bild av en kvinna.

  110. Byggnadsarbetare - en bild av en man.

  111. Så de mentala kartorna är nånting
    som vi allihop bär med oss.

  112. Kartan bygger på stereotyper, före-
    ställningar vi får av olika yrken.

  113. Gottfredson säger att inte bara yrket
    i sig sätts in i de mentala kartorna.

  114. De verktyg
    som yrkesutövare använder-

  115. -kategoriseras också med kön.
    Om jag visade en bild på en hammare-

  116. -som jag brukar göra
    för mina studenter-

  117. -så får man snabbt en bild av
    vem som använder hammaren.

  118. Det är ett verktyg
    som är kodat med maskulinitet.

  119. De mentala kartorna skapas. Att
    vissa yrken passar vissa människor.

  120. Samtidigt
    skapar vi vår egen självbild.

  121. Den baseras på samma kategorisering,
    oftast som kartorna.

  122. Man får vissa yrken som passar en.
    Jag är född flicka.

  123. De yrken som då hamnar i den här
    kategorin ser jag som mer lämpliga-

  124. -än de som är borta
    i kategorin som passar män.

  125. Gottfredson säger att det finns
    tre viktiga påverkansfaktorer i-

  126. -hur vi skapar kartorna och ser på
    dem, och hur vi matchar oss mot dem.

  127. Den första är könsdimensionen - om vi
    är födda som flickor eller pojkar-

  128. -eller vad vi väljer
    att identifiera oss med.

  129. Det är socialt konstruerade kön
    hon tänker på.

  130. Hur yrken tillskrivs olika kön,
    inte att de per definition är så.

  131. Den andra är statusdimensionen,
    d.v.s. social bakgrund eller klass.

  132. Vi söker olika typer
    av status och bekräftelser-

  133. -som också baseras mycket på vad vi
    känner igen och har med oss hemifrån.

  134. Den sista dimensionen har
    mindre påverkan än de två andra.

  135. Det är intressedimensionen. Jag ska
    utveckla det här med intresse strax.

  136. Individer gör kompromisser
    med sina ursprungliga drömmar-

  137. -och skapar mer anpassade drömmar
    och yrkespreferenser-

  138. -i relation till den mentala kartan
    och ens självbild.

  139. Så släpper vi taget om våra drömmar
    och väljer nånting som passar in-

  140. -i relation till
    vår status och vårt genus.

  141. Vad gäller intressedimensionen
    menar Linda Gottfredson-

  142. -att det berör hur vi utövar våra
    innersta önskningar och intressen.

  143. Jag skrev en artikel-

  144. -baserad på ett forskningsprojekt
    som jag har varit inblandad i.

  145. Jag och Anna Hedenus
    vid Göteborgs universitet-

  146. -tittade på hur ungdomar
    och vägledare pratar om intresse-

  147. -i relation till
    drömmar om arbete och yrken.

  148. Vad man vill i framtiden.

  149. Den bygger på intervjuer
    med vägledare på gymnasieskolor-

  150. -och även fokusgruppsintervjuer
    med gymnasieelever runtom i Sverige.

  151. Vi konstaterade att ordet intresse-

  152. -används väldigt mycket
    av både elever och vägledare.

  153. Men man definierade aldrig vad man
    egentligen avsåg med intresse.

  154. Om man tittar på karriärteorier
    som våra studenter på SYL läser-

  155. -så problematiserar man heller sällan
    "vad menar vi med intresse?"

  156. Det kan ju vara många olika saker.

  157. Ofta pratar man om, och det är det
    vägledarna och eleverna pratar om:

  158. Fritidsintressen. Det är en form
    av intresse. Intresse eller hobby.

  159. Nånting som man gärna lägger tid på
    i sin vardag.

  160. Intresse i relation till motivation.

  161. Om man är intresserad
    är man också motiverad-

  162. -att lägga tid på sina studier t.ex.

  163. Det skulle motivera unga människor
    att anstränga sig mer i skolan-

  164. -om man gick ett program där man
    fick utlopp för sina intressen.

  165. Det kan handla om en vilja.
    Intresse - för att man vill nånting.

  166. Ibland pratar man också om passion
    - nånting man verkligen brinner för.

  167. Man vill lägga mycket tid på det.

  168. Ju närmare passion det kom desto mer
    positivt sågs det i vägledningen-

  169. -i relation till
    framtida arbete och yrke.

  170. De skilde också mellan
    seriösa och planlösa intressen.

  171. Seriösa är organiserade intressen
    som fotboll eller ridning-

  172. -eller vad det är man lägger tid på.

  173. Till skillnad från planlösa
    intressen. "Jag gillar att fika."

  174. Såna intressen var svårare att matcha
    mot framtida arbeten och yrken.

  175. De skilde på det vi valde att kalla
    intern och extern motivation.

  176. Intressen som kom inifrån, som var
    grundade i vad man gillade att göra-

  177. -var mer legitima i vägledning
    än extern motivation-

  178. -som var att vilja leva en viss
    livsstil och tjäna mycket pengar.

  179. Det sågs som inte lika legitimt
    att vilja ha den motivationen-

  180. -än en intern motivation.

  181. Intresse tillskrevs
    jättestor betydelse av vägledarna-

  182. -för motivation
    och vad man skulle välja.

  183. Och också vilka yrken som sen
    kan matchas mot framtida arbeten.

  184. De pratade ofta om det som nånting
    som ska sträcka sig i all evighet.

  185. Vi har ett intresse och kommer alltid
    att ha det. Så är det inte alltid.

  186. Problemet är
    att det inte problematiserades.

  187. Intresse används ofta i diskussion
    om val av arbete och yrke.

  188. Det ses som nåt positivt och nånting
    som ska matchas mot framtiden.

  189. Vi kunde se att det finns en risk att
    använda intresse på det här sättet.

  190. Att vi faktiskt reproducerar de
    sociala strukturer som redan finns-

  191. -för intresse är precis som mycket
    annat format av vem vi är.

  192. Man skulle kunna lägga Gottfredsons
    mentala kartor även på intresse.

  193. Det beror på var i landet vi bor.
    Och även vår sociala bakgrund.

  194. Vad vi har råd med, vad vi
    introduceras till av våra föräldrar.

  195. Så intresse är inte neutralt, som det
    ofta beskrivs inom vägledning.

  196. Det är i allra högsta grad format
    av det sociala rum vi lever i.

  197. Om vi tittar på det här,
    finns det då inget hopp i framtiden?

  198. Kan vi inte bryta det här om
    vi väljer utifrån vad vi känner till?

  199. Vad kan man göra
    och varför är det så här?

  200. Det enkla svaret är
    att det alltid har sett ut så här.

  201. Men vi ser
    att det sker förskjutningar.

  202. Det finns yrken
    som har bytt könskategorisering.

  203. Det sker förändringar, förskjutningar
    hela tiden.

  204. Det man ska komma ihåg, som också
    Ylva Ulfsdotter Eriksson beskriver-

  205. -är att yrken
    är inga neutrala entiteter.

  206. De är färgade
    av klass, kön, jargong och status-

  207. -och de laddas med kön och symboler
    som är kopplade till mentala kartor.

  208. Det är lite av en djungel
    att prata om yrken-

  209. -utan att reproducera bilder vi har
    av yrkesutövare och det liv de lever.

  210. Sen skulle jag också vilja säga att
    det är viktigt att tänka på intresse.

  211. Man kan behöva problematisera-

  212. -matchningsidén
    om intressen, arbeten och yrken.

  213. Inte att intresse inte ska påverka
    vad vi väljer för utbildning.

  214. Intresse är viktigt, men de som
    jobbar med detta behöver fundera på-

  215. -vad man egentligen avser.

  216. Frågan är vad vi och ni och
    alla som arbetar i skolan kan göra-

  217. -för att förändra det här.

  218. Enligt skollagen
    har vi alla ett ansvar.

  219. Det man ser i forskning,
    om man tar Linda Gottfredson t.ex.-

  220. -är att man bör börja tidigt,
    redan i förskolan.

  221. Inte bara i vägledning
    utan också i klassrummet.

  222. Att det även är
    en klassrumsdiskussion att ta.

  223. Att försöka utmana
    det vi tar för givet.

  224. Våra bilder av arbete och yrke,
    våra föreställningar om vem vi är.

  225. Fundera på vilka bilder som förmedlas
    i skolan av arbeten och yrken.

  226. Vad diskuteras, hur förstår vi detta?
    Att våga ta diskussionen.

  227. Vi pratar om att arbeta normkritiskt
    i vägledningen.

  228. Det är ett förslag.

  229. Det första steget då handlar om att
    börja se våra egna föreställningar-

  230. -för att kunna jobba med eleverna
    som vi möter.

  231. Också att fundera på
    hur vi pratar om yrken.

  232. Vägledare har en tendens att se yrken
    som praktiska eller teoretiska-

  233. -mans-/kvinnodominerade, arbeta
    med människor eller med teknik.

  234. Man använder motsatspar
    - att yrken är antingen eller.

  235. De flesta är ju både och. De flesta
    yrken i dag är väldigt komplexa.

  236. Att visa komplexiteten är nånting som
    jag tycker att man skulle kunna göra-

  237. -med elever,
    för att visa på möjligheter.

  238. Det sista jag vill ha med i frågan
    är att resonera kring-

  239. -hur vi pratar om
    yrkesval och studieval.

  240. Om vi ser det som ett definitivt val.

  241. Ser vi valet till gymnasiet
    som ett val för resten av livet-

  242. -blir det ett väldigt stort val
    där man ska lägga ner hela sin själ.

  243. Om vi pratar om arbete och yrkesval
    som nåt kontinuerligt-

  244. -blir det inte så laddat. Då skulle
    man våga bryta mönster och chansa.

  245. Och där vill jag säga tack
    för att ni lyssnade. Tack så mycket.

  246. Textning: Helena Lindén
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Varför styr kön och klass fortfarande?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Frida Wikstrand forskar inom arbetsvetenskap och föreläser här om sin undersökning av huruvida yrkesval är baserade på rationella beslut eller om det finns andra förklaringar. Skollagen säger att alla som arbetar i skolan ska bidra till att elevers studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund. Hur kan man hjälpa elever att komma ifrån att låta sådana faktorer styra deras val? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Ämnen:
Pedagogiska frågor, Samhällskunskap > Arbetsmarknad och arbetsliv > Utbildnings- och yrkesval, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Undervisning, Utbildningsval, Yrkesval
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Vad spelar skogen för roll?

Per Jönsson är professor i tillämpad matematik och berättar om ett projekt där man observerar klimat och vegetation från rymden för att se klimatförändringar över tid. Genom observationerna kan man se effekterna av den globala uppvärmningen och effekter på ekosystemet. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Varför styr kön och klass fortfarande?

Frida Wikstrand forskar inom arbetsvetenskap och föreläser här om sin undersökning av huruvida yrkesval är baserade på rationella beslut eller om det finns andra förklaringar. Skollagen säger att alla som arbetar i skolan ska bidra till att elevers studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund. Hur kan man hjälpa elever att komma ifrån att låta sådana faktorer styra deras val? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Hur ska vi kunna återvinna begagnade kläder?

Forskaren Tom Nilsson talar om hur konsumtionen av kläder har ökat dramatiskt under senare årtionden. Detta trots att kläder har ett högt miljöavtryck som innebär att det går åt stora mängder kemikalier, vatten, landareal och energi för att framställa. Hur ska denna trend kunna brytas och istället skapa ett kretslopp där kläderna återvinns och blir till kläder igen? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Barn och ungdomar i staden

Hur påverkas vi av området vi bor i? Och hur utvecklar barn och ungdomar psykisk ohälsa? Anna-Karin Ivert är universitetslektor vid Institutionen för kriminologi. Hon berättar om faktorer som inverkar, till exempel sociala, psykologiska och biologiska. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Mer idrott i skolan förstärker inlärningsförmågan

Forskaren Ingegerd Ericsson berättar om resultatet av Bunkefloprojektet. Projektet innebar att alla elever som ingick fick en timme schemalagd idrott varje skoldag för att undersöka hälsovinsterna. Hälsovinsterna visade sig så positiva att projektet blev till Bunkeflomodellen med ökad idrott, motorikobservationer och stöd för elever med behov. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Innehåller människan stjärnstoff från Big bang?

Henrik Hartman forskar vid Institutionen för medieteknik och produktutveckling. Han försöker med hjälp av astrofysik hitta svar på frågorna om var människan kommer ifrån och vilka ämnen människokroppen från början byggdes av. Vilka ämnen bildades vid big bang och vilka ämnen bildas när stjärnor dör? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Måste språk och kunskapsutveckling gå hand i hand?

Professor Maaike Hajer forskar vid Fakulteten för lärande och samhälle och berättar om vikten av att ge elever språkliga förutsättningar för att klara av skolan. Hon säger att språk inte bara är språkämnen utan att det finns olika ämnesspecifika språk som eleverna ska behärska. Hur ska lärare förmedla de ämnesspecifika språken? Hur kan elever lära sig hantera ämnets språk? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Du har miljontals bakterier i munnen

Är bakterier i munnen bra eller dåligt? Forskaren och tandläkaren Daniel Jönsson talar om hur munnen påverkas av vanor, kost, gener och hälsa. Bakterierna i munnen gör att det blir svårare för andra bakterier, virus och svampar att angripa. Vad händer om vi inte sköter munhygienen och placket växer? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Otrygghet i vardagen

Caroline Mellgren är sociolog och berättar om sin forskning kring otrygghet i vardagen. Vilka drabbas och vilka konsekvenser får det för samhället? Hon ger exempel på faktorer som påverkar hur trygga vi känner oss, det kan till exempel handla om vilken eller vilka grupper man tillhör eller hur man upplever miljön där man bor. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Tänka rätt och tycka lämpligt

Fredrik Alvén forskar vid Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö högskola och undersöker vad som är syftet med undervisning i historia. Är det medborgarfostran för en kollektiv förståelse? Eller handlar det om medborgarkompetens och att utveckla kritiskt tänkande, argumentationsteknik och källkritik? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Varför slog Facebook men inte minidisc?

Sara Leckner forskar om medier och medieutveckling vid Institutionen för medieteknik och produktutveckling. Hon föreläser om tiden vi befinner oss i där nya medier uppstår hela tiden. För vissa är det spännande men för andra upplevs det som stressande. Men är medieutvecklingen verkligen så snabb och hur nya är de nya medierna egentligen? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Världens öppnaste land

Henrik Emilsson är doktorand vid Fakulteten för kultur och samhälle och har granskat utfallet av lagen om arbetskraftsinvandring. Den infördes i Sverige 2008 för personer från länder utanför EU. Här berättar han om resultaten av sin forskning. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Hur hör man att någon är sjuksköterska?

Cecilia Olsson Jers forskar om hur man erövrar ett yrkesspråk och hon har identifierat tre olika språkbubblor som studenter har att hantera. Det vardagliga språket, det akademiska och dessutom ska de lära sig ett professionsspråk. Hur ska studenterna stöttas i detta lärande? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Slöjdbiennalen 2014

Slöjd och genus

Erik Sigurdsson är slöjdlärare och forskare som här berättar om jämställdhet och slöjd. Han beskriver att det finns stora möjligheter att arbeta med identitetsfrågor i slöjden, till exempel de som handlar om könsroller och genus. Inspelat den 7 oktober 2014 på Konsert & Kongress i Linköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.

Fråga oss