Titta

UR Samtiden - Nyfikenhet och förundran

UR Samtiden - Nyfikenhet och förundran

Om UR Samtiden - Nyfikenhet och förundran

Författaren och evolutionsbiologen Richard Dawkins är känd för sina starka åsikter om religion, vetenskap och kultur. Här samtalar han med Björn Ulvaeus om vetenskap, fakta och den samtida nyhetsrapporteringen. Medverkar gör också fysikprofessorerna Max Tegmark och Ulf Danielsson som möts i ett samtal om kosmologi. Moderator: Christer Sturmark och Björn Ulvaeus. Inspelat den 12 december på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Fri Tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademin.

Till första programmet

UR Samtiden - Nyfikenhet och förundran : Björn Ulvaeus möter Richard DawkinsDela
  1. Fantastiskt att så många har kommit.
    Det finns hopp om mänskligheten.

  2. Den här rollen är ny för mig.

  3. Jag har blivit intervjuad
    i hela mitt vuxna liv.

  4. Sen jag var arton. Nu är jag sjuttio.

  5. Det här är första gången någonsin
    som jag ska intervjua någon annan.

  6. Inte vem som helst - Richard Dawkins
    är ju en extremt intervjuad person.

  7. Han måste ha hört
    extremt många dumma frågor.

  8. Det har jag också.
    Jag ska försöka undvika dem i kväll.

  9. Vår gäst behöver ingen presentation,
    så det är bara att köra på.

  10. Mina damer och herrar:
    Professor Richard Dawkins.

  11. Vilket välkomnande.
    Som en popkonsert.

  12. -Fungerar min mikrofon?
    -Det gör den. Välkommen till...

  13. Det är mörkt,
    men jag antar att det är många här.

  14. -Det är 1 600-1 700 personer här.
    -Jösses.

  15. -Så... Välkommen till Cirkus.
    -Tack.

  16. En musikal kommer att framföras
    på den här scenen i kväll.

  17. Huvudrollen är nog den kändaste
    religiösa kvinnan i svensk litteratur-

  18. -och det bygger på ett verk av Sveriges
    mest kända ateistiska författare.

  19. Det är fantastiskt, och
    jag skrev sångtexterna du nyss hörde.

  20. Du är främst här för Nobelmiddagen.

  21. -Jag är här för det här evenemanget.
    -Givetvis.

  22. Jag hade äran att bli inbjuden
    till Nobelprisceremonin och middagen.

  23. -Hur var det?
    -Fantastiskt. Jag visste inte...

  24. ...att svenskar var så förtjusta
    i traditioner och etikettsregler.

  25. -Man får inte bära armbandsur.
    -Inte?

  26. -Visste du inte det? Man gör inte så.
    -Fantastiskt.

  27. Man får ha fickur med guldkedja,
    men inte armbandsur.

  28. -Hade du intressanta bordsgrannar?
    -Verkligen.

  29. Min bordsdam var Christina Moberg-

  30. -som är preses
    för Kungliga Vetenskapsakademien.

  31. Det var en ära att sitta bredvid henne.

  32. Hon ledsagade mig
    - annars jag varit helt vilse.

  33. Jag älskade alla trumpeter
    som spelade fanfarer och alla tal.

  34. -Visst är det speciellt?
    -Väldigt.

  35. Du är också här för att marknadsföra
    den andra delen av dina memoarer.

  36. Ja. När den första delen publicerades
    för två år sen var jag här.

  37. Den andra delen står visst här uppe
    - bra.

  38. Den gavs ut i Storbritannien
    för ett par månader sen.

  39. Den svenska översättningen
    kan vara den första som publiceras.

  40. Grattis.

  41. Jag förstår inte riktigt varför - alla
    svenskar jag har träffat kan engelska.

  42. Stephen Fry inleder den tredje delen
    av sina memoarer så här:

  43. "Biografier från nöjesbranschen
    är inte särskilt tilltalande."

  44. Jag förstår vad han menar.

  45. Med någon som du
    är det helt annorlunda.

  46. Unga måste inte inspireras
    att bli popstjärnor-

  47. -men de måste inspireras
    att bli vetenskapsmän.

  48. Dina memoarer är väldigt inspirerande.

  49. Var det syftet,
    eller var det en nostalgitripp?

  50. Jag har inte tänkt på det, men
    det är en mycket bättre anledning...

  51. Ja - att inspirera unga människor att
    se på vetenskap som på popsångare.

  52. Det låter bra. Vetenskap
    är spännande och inspirerande.

  53. -Unga människor verkar inte förstå det.
    -Det gör de visst.

  54. Jaså? Okej, då.

  55. Jag har sett dig prata om din bok
    hos Bill Maher och i andra program.

  56. Får du samma frågor hela tiden?

  57. Det finns vissa sådana tendenser.

  58. Jag är taktfull nu,
    för jag vet inte vad din nästa fråga är.

  59. Jag är väldigt nyfiken.

  60. Jag vet vilken det är för mig,
    men vilken fråga får du oftast?

  61. Det är: "Vad kommer att hända nu
    inom den mänskliga evolutionen?"

  62. -Okej, då stryker jag den.
    -Fråga inte det.

  63. Vilken är
    den dummaste fråga du har fått?

  64. -Har du någon favorit?
    -"Men om du har fel, då?"

  65. Underbart!

  66. Ser du dig som i första hand
    vetenskapsman eller författare?

  67. Jag vill se mig som vetenskapsman-

  68. -även om jag inte har tagit på mig
    en labbrock på ganska många år.

  69. Jag vill tro att mina böcker
    för allmänheten bidrar till vetenskapen.

  70. Att de blir lästa av vetenskapsmän.

  71. Jag tror det,
    och jag tror att det finns utrymme-

  72. -för att skriva på ett sätt som
    tilltalar både allmänheten och fackmän.

  73. Jag tror att övningen
    att skriva för allmänheten-

  74. -gör ens egna tankar tydligare.
    Man förstår bättre själv.

  75. Det kan möjligen hjälpa
    andra vetenskapsmän att förstå.

  76. Det var nog därför
    de valde mig för att göra intervjun.

  77. Din vetenskapliga karriär är fantastisk-

  78. -och du har skrivit flera bästsäljare.

  79. -Vad går du i gång på nu för tiden?
    -Samma som alltid.

  80. Jag känner mig inte äldre än tjugotvå.

  81. Jag går nog fortfarande i gång
    på vetenskap.

  82. Nyfikenhet - att vilja förstå världen,
    universum och livet-

  83. -genom att läsa och prata,
    och försöka förmedla det till andra.

  84. Det är nog fortfarande det.

  85. Du höll ett väldigt fascinerande
    TED-föredrag för några år sen.

  86. Du pratade om mellanvärlden-

  87. -och om hur märkliga
    makro- och mikrokosmos är.

  88. -Kan du berätta mer om det?
    -Ja. Jag hade glömt det där.

  89. Jag tror att titeln var tagen från
    den brittiska biologen J. B. S. Haldane.

  90. Han sa:

  91. "Jag misstänker att universum inte
    bara är märkligare än vad vi antar"-

  92. -"utan märkligare än vad vi kan anta."

  93. Universum var märkligt
    redan på den tiden.

  94. Jag tror att han fortsatte med:

  95. "Jag misstänker att det finns mer..."

  96. Han citerade "Hamlet"
    och Shakespeare:

  97. "Mer finns i himmel och på jord
    än någonsin filosofin har drömt om."

  98. Han menade nog att universum
    kommer att visa sig vara så gåtfullt-

  99. -att det mänskliga sinnet
    kommer att ha svårt att förstå det.

  100. Det är anmärkningsvärt att vår hjärna-

  101. -som genom naturligt urval anpassats
    till den afrikanska savannen...

  102. Man jagade och samlade,
    hittade en partner och vatten-

  103. -hittade ställen att sova på
    och undvek att bli uppäten av lejon.

  104. Hjärnan som utvecklades för det syftet
    har nu upptäckt-

  105. -att den kan göra sådant
    som de två tidigare talarna kunde göra:

  106. Kvantteori, relativitet, vetenskap,
    poesi och musik.

  107. Tänk att hjärnan klarar det-

  108. -fastän urvalet har anpassat den
    till att överleva som en apa i Afrika.

  109. -Ja.
    -Jag fortsatte föredraget...

  110. ...med att prata
    om det jag kallar mellanvärlden.

  111. Mellanvärlden är världen
    som vi utvecklades för att överleva i.

  112. En värld med medelstora föremål
    som rör sig medelsnabbt.

  113. Det är inte relativitet, som rör föremål
    som rör sig nästan i ljusets hastighet-

  114. -och inte kvantteori: föremål som inte
    bara är mindre än vad vi är vana vid.

  115. De är enormt mycket mindre
    än vad vi är vana vid.

  116. Våra hjärnor är inte utrustade
    för att förstå kvantteorins mysterier.

  117. Vi kan bara göra det
    med hjälp av metaforer och matematik-

  118. -och genom att göra förutsägelser
    som kan testas i mellanvärlden.

  119. Det mänskliga sinnet
    har en anmärkningsvärd förmåga-

  120. -att kunna förflytta sig
    ut ur mellanvärlden.

  121. Både till det väldigt snabba och stora
    - det kosmiska-

  122. -och ner på kvantnivå.

  123. Kan hjärnan kan utvecklas mer?

  124. Inte utvecklas,
    men den verkar kunna...

  125. Inte utvecklas biologiskt,
    men kulturellt.

  126. Som Newton sa står vi på jättars axlar.

  127. Jag höll en
    Richard Dimbleby-föreläsning på BBC.

  128. Jag inledde med:

  129. "Du skulle kunna utbilda Aristoteles
    och slå honom med häpnad."

  130. Aristoteles är en av historiens
    mest intelligenta människor-

  131. -men han var fullständigt okunnig
    jämfört med minsta barn i dag.

  132. De har utbildats i vetenskapen
    efter Galileo, Newton, Darwin-

  133. -Planck, Watson, Crick och så vidare.

  134. Det är ett privilegium
    att stå på jättars axlar-

  135. -och att ha samlat
    den utvecklade kunskapen.

  136. Våra hjärnor har inte utvecklats, men
    kunskapen vi matar dem med har det.

  137. Det kommer att fortsätta,
    och det är spännande.

  138. Om hjärnan kommer att utvecklas
    är svårare att säga.

  139. Det är som sagt
    den fråga jag får oftast.

  140. Människans kunskap och intellekt -
    det vi använder hjärnan till-

  141. -utvecklas oerhört snabbt hela tiden.

  142. Det här märkliga som finns
    på båda sidor om mellanvärlden.

  143. Vad innebär det för teorin om allt?
    Glider den oss ur händerna?

  144. Jag vet inte. Det kan delvis
    ha varit det Max och Ulf pratade om.

  145. -De kan ha pratat om det.
    -Jag kan inte svenska, så jag vet inte.

  146. Det är en öppen fråga.
    Fysikerna är oense.

  147. Kommer det att komma en teori om allt
    som fulländar fysiken?

  148. Det är fullt möjligt,
    men det kan också vara tvärtom.

  149. Varje gång man tror att man nått slutet
    öppnas nya vyer.

  150. Jag vet inte vad jag tror.
    Båda alternativen är lika spännande.

  151. Det är en spännande tanke
    att fysiken kan uppnå en sorts nirvana.

  152. En sorts tillfredsställd, sövande...

  153. Jag skulle komma till det.
    Einstein ska ha sagt:

  154. "Ju mer jag lär mig,
    desto mer inser jag hur lite jag vet."

  155. Det vore dystert, men är det så
    att ju längre vetenskapen kommer-

  156. -desto fler saker
    inser den att den inte kan förklara?

  157. Jag vet inte, och jag ser som sagt båda
    möjligheterna som lika spännande.

  158. Du sa i TED-föredraget att vad vi än är,
    så är vi inte det stoff vi är gjorda av.

  159. Vad är vi, enligt dig?

  160. Det hade jag glömt att jag har sagt.

  161. Citerade jag någon?

  162. Jag kan ha syftat på en skillnad
    mellan hårdvara och mjukvara.

  163. En dators hårdvara är inte mjukvaran
    den använder när den spelar schack.

  164. -Det görs på hårdvaran.
    -Jag tror att du pratade om...

  165. ...att atomerna i Richard Dawkins nu
    inte är samma atomer som tidigare.

  166. -Javisst!
    -Om atomerna inte är kvar - vad är vi?

  167. -Det är väldigt intressant.
    -Jag håller med.

  168. Jag diskuterade det här med min
    andra bordsgranne på Nobelmiddagen.

  169. Hon var en förtjusande, ung kvinna
    som var helt täckt av tatueringar.

  170. Jag tänkte på det här
    med att våra nuvarande atomer-

  171. -inte finns kvar om tjugo år.

  172. Hur kan då tatueringar finnas kvar?

  173. -Det är en bra fråga.
    -Visst är det?

  174. Så det kanske inte är helt sant.

  175. Majoriteten av dagens forskare
    har en mekanistisk syn på sinnet.

  176. Vi är som vi är
    för att våra hjärnor ser ut som de gör.

  177. Vi skulle vara annorlunda
    med en annan neuroanatomi.

  178. Vi vet det, och ändå verkar vi glömma
    att vi interagerar med känslor:

  179. Intuition, kärlek och hat.

  180. Tror du att vi är mer än
    vad det mekanistiska synsättet antar?

  181. Jag kan inte se hur gammaldags
    dualism skulle kunna vara korrekt.

  182. Det måste ligga till så-

  183. -att allt vi gör, tänker och känner
    uppstår i hjärnan.

  184. Det hänger på hjärnans hårdvara.

  185. Ändå har vi alla
    en stark illusion angående jaget.

  186. När vi pratar med varandra
    så tänker vi på den andra-

  187. -som om den var en själ - ett jag.

  188. Det är användbart
    och har byggts in med naturligt urval.

  189. Det finns inget mer än hjärnor-

  190. -men illusionen om jaget
    måste ha varit - och vara - värdefull.

  191. Det är därför vi har den. Illusionen
    är så kraftfull att antagligen alla-

  192. -inklusive inbitna mekanister,
    faktiskt innerst inne...

  193. -Ja, man lever som om...
    -Man lever som om man är en själ.

  194. Det för mig till medvetande och
    självmedvetande - de olösta gåtorna.

  195. Dök det upp vid en specifik punkt
    i evolutionen? Hur och varför?

  196. -När medvetandet uppstod?
    -Ja.

  197. Jag... Evolutionens budskap
    är att saker inte sker plötsligt.

  198. De sker gradvis.

  199. Jag lutar åt
    att medvetande inte är något-

  200. -som helt plötsligt bara dök upp
    i någon av våra förfäder.

  201. Det uppstod nog gradvis.

  202. Ungefär som när man vaknar
    ur en djup sömn eller narkos.

  203. Man får en vag förnimmelse,
    och sen blir det klarare.

  204. Jag skulle tro att det var mer så.

  205. Det kan ha funnits vissa milstolpar
    bland förändringarna.

  206. Kanske språkets uppkomst.

  207. Det är svårt
    att tänka sig ett självmedvetande-

  208. -utan ett språk för att uttrycka tankar.

  209. Jag tror definitivt att ickespråkliga
    arter har en sorts medvetande-

  210. -men språket kan ha inneburit
    ett språng framåt för medvetandet.

  211. Även om jag som ortodox darwinist-

  212. -förmodar att språk - som allt annat -
    utvecklas gradvis-

  213. -så kan språk vara ett undantag.
    Det kan tänkas ha uppstått plötsligt.

  214. Anledningen till det är att...

  215. Många arter kommunicerar
    på olika sätt-

  216. -men de formar inte
    grammatiska meningar.

  217. De finns i alla mänskliga språk,
    med relativsatser, prepositionsfraser-

  218. -och framför allt satser
    hierarkiskt inbäddade i andra satser.

  219. Jag skrev en gång ett datorprogram
    som skapade grammatiska meningar.

  220. Det hade inget ordförråd,
    men det kunde grammatik.

  221. Det byggde på Chomskys principer,
    och jag minns en av meningarna:

  222. "Det adjektiva substantivets
    adjektiva substantiv"-

  223. -"som adverbiellt verbade
    i substantivet som verbade"-

  224. -"verbade adverbiellt."

  225. Det är en korrekt mening,
    även om den inte betyder något.

  226. Den är grammatiskt korrekt.
    Alla språkliga enheter avslutas korrekt.

  227. Varje språklig enhet som påbörjas
    avslutas någonstans.

  228. Det verkar vara unikt för människan.
    Andra djurs kommunikationssystem-

  229. -saknar inbäddade satser.

  230. Och det...

  231. De tidigaste datorspråken som
    användes på stordatorer, som Fortran-

  232. -kunde inte göra det. De saknade
    vad dataforskare kallar rekursion.

  233. Rekursion kom senare
    och fick uppfinnas - den kom plötsligt.

  234. Ett språk har antingen rekursion
    eller inte.

  235. Det är allt eller inget
    - halv rekursion finns inte.

  236. När den mänskliga hjärnan uppnådde
    förmågan till rekursiv inbäddning...

  237. Det verkar ha skett plötsligt.

  238. Den första människan som kunde
    göra det hade ingen att prata med.

  239. -Är det inte sorgligt?
    -Det är lite av ett mysterium.

  240. Men den lustiga lilla poängen åsido:

  241. Kanske antyder det att något hände
    väldigt plötsligt i språkets utveckling.

  242. Det kan ha funnits ett ögonblick
    då en lampa tändes i medvetandet.

  243. Vad är det mest lovande spåret nu
    för att förklara medvetandet?

  244. -Har det hänt något?
    -Jag vet inte.

  245. Det kallas för "det svåra problemet".
    Man förstår varför.

  246. Jag har läst Dan Dennetts bok
    "Consciousness Explained".

  247. -Jag kan inte förklara medvetandet.
    -Det kan ingen.

  248. Närmar vi oss svaret
    på frågan hur liv uppstod på jorden?

  249. Det är en intressant fråga.
    Den är också svår.

  250. Jag tror att vi vet vilken sorts sak
    det måste ha varit.

  251. Vi vet att det var ett stort genombrott-

  252. -när den första självreplikerande
    molekylen uppstod - som DNA.

  253. Det var inte DNA.
    DNA behöver protein för att replikera.

  254. Det måste ha funnits en föregångare -
    en Johannes Döparen i DNA-form.

  255. Det måste ha funnits en föregångare
    med förmågan att självreplikera.

  256. En molekyl som uppstod av en slump,
    en kemisk slump-

  257. -i ursoppan, vad det nu var.

  258. När det hände
    och man hade självreplikation-

  259. -så fanns det möjlighet
    för någon sorts darwinistiskt urval.

  260. När man hade darwinistiskt urval
    drog hela paraden i gång.

  261. Vid något tillfälle klev DNA fram-

  262. -och störtade den ursprungliga
    självreplikatorn från tronen.

  263. Inte bara DNA, utan samarbetet
    mellan DNA och protein.

  264. Protein är
    molekylernas verkställande avdelning.

  265. Det gör det biologiska arbetet.
    DNA dirigerar arbetet.

  266. Det samarbetet måste ha uppstått
    efter livets uppkomst.

  267. Den mest populära teorin just nu
    är RNA-världshypotesen.

  268. RNA är som DNA.

  269. Det kan replikera som DNA-

  270. -men det kan också göra det
    proteinerna gör, alltså enzymkatalys.

  271. Det är möjligt att det började
    med att RNA gjorde båda jobben.

  272. Både replikationen och enzymjobbet.

  273. Senare tog DNA över
    replikationsfunktionen-

  274. -och protein tog över enzymfunktionen.

  275. Det är teorin som är inne just nu,
    och jag tycker att den är lovande.

  276. För några år sen skrev du ett brev
    till prins Charles angående GMO.

  277. Genetiskt modifierade organismer.
    Jag googlade.

  278. Det börjar: "Sir, jag tror
    att ni har en överdriven uppfattning"-

  279. -"om det naturliga i traditionellt
    eller ekologiskt jordbruk."

  280. "Jordbruk har alltid varit onaturligt."
    Vad handlade det om?

  281. Prins Charles är en stor anhängare-

  282. -av naturlig, ekologisk mat
    och naturligt jordbruk.

  283. Inga artificiella gödningsmedel etc.

  284. Jag växte upp på en sådan gård.

  285. Prins Charles har
    en ganska mysticistisk syn på världen.

  286. Han kan prata
    om vinden som prasslar i träden-

  287. -som i någon sorts
    andlig, druidisk fantasi.

  288. Det finns en sorts
    antivetenskaplig anda närvarande där.

  289. När jag skrev att jordbruk
    alltid har varit onaturligt-

  290. -så menade jag nog att vårt naturliga
    tillstånd är som samlare och jägare.

  291. Sen flyttade vi till byar och städer-

  292. -och började odla grödor
    och domesticera djur.

  293. Grödor som vete och majs
    är alltigenom onaturliga.

  294. Även om hälsokostbutikerna
    säljer stenmalet vete-

  295. -så är det väldigt onaturligt.

  296. Jag minns inte precis vad jag skrev,
    men jag minns att han aldrig svarade.

  297. Folk menar olika saker med "naturligt".

  298. -Vad är din definition?
    -Jag vill inte vara alltför exakt.

  299. I brevet till prins Charles
    syftade jag på-

  300. -det vi utvecklades till innan vi
    började göra artificiella saker.

  301. Att förädla vete och majs och
    att avla kor och grisar är artificiellt.

  302. Det görs med ett artificiellt urval.

  303. Artificiellt urval har varit
    en del av jordbruket i årtusenden.

  304. Det prins Charles menar med
    "onaturligt" är att modifiera generna-

  305. -vilket är den andra halvan
    av Darwins ekvation.

  306. Darwinism är slumpmässig mutation-

  307. -följd av icke-slumpmässig överlevnad -
    icke-slumpmässigt urval.

  308. Artificiellt urval,
    som att avla kor och förädla vete-

  309. -är att ta darwinismens urvalsaspekt
    och göra den artificiell.

  310. Genetisk modifiering är
    att göra mutationsaspekten artificiell.

  311. Jag läste en artikel i New York Times
    för ett par veckor sen...

  312. ...om de nya verktygen
    för geneditering.

  313. Man kan byta ut vad man vill
    i ett genom mot något annat.

  314. I det här fallet var det boskap
    som inte skulle ha horn-

  315. -så de bytte ut de generna.

  316. Det verkar plötsligt så enkelt,
    och följderna går inte att greppa.

  317. Ja, det är precis en sådan sak
    som prins Charles inte skulle gilla.

  318. Vi måste nog
    tillämpa försiktighetsprincipen.

  319. När man rör sig på okända vatten
    inom vetenskapen-

  320. -så får man vara lite försiktig
    och tänka på de långsiktiga följderna.

  321. Som vetenskapsman kan jag inte
    låta bli att tycka att det är spännande.

  322. Det är en aspekt
    av en annan spännande sak.

  323. Genetik har efter Watson och Crick
    blivit en del av informationsteknologin.

  324. Ingen hade kunnat drömma om att
    behandla gener som ett textdokument.

  325. Man kopierar eller klipper ut text
    och klistrar in den någon annanstans.

  326. Det är otroligt, och det gäller inte
    bara från en sorts boskap till en annan.

  327. Från maneter till katter, eller något.

  328. Alla har samma genetiska kod,
    och därför är det möjligt-

  329. -att klippa ut en gen ur en organism
    och klistra in den i en annan-

  330. -även om de är obesläktade,
    som katter och maneter.

  331. Och genen skulle föras vidare
    till kommande generationer.

  332. Det är lite skrämmande.

  333. Att påverka kommande generationer
    är helt nytt. Man måste tänka på det.

  334. Den här genediteringen
    plus artificiell intelligens...

  335. -Har evolutionen börjat snabbspolas?
    -Ja.

  336. Den går redan snabbt
    och blir ännu snabbare.

  337. Det finns seriösa vetenskapsmän,
    som Stephen Hawking och Elon Musk-

  338. -som oroar sig för den artificiella
    intelligensens långsiktiga följder.

  339. Ingen vet hur det slutar.

  340. Kanske blir mänskligheten
    störtad från tronen-

  341. -som den första replikatorn blev
    av DNA.

  342. De sakerna tillhör den naturliga
    världen, så det är väl evolution?

  343. På sätt och vis, men om man
    kommer tillbaka om ett par tusen år-

  344. -och upptäcker att människorna
    består av metall och kisel...

  345. De kanske har någon uråldrig myt
    om en ursprungstid-

  346. -när det fanns mjuka, kletiga saker
    baserade på kol och vatten.

  347. Vissa blir väldigt skrämda
    av den tanken.

  348. Få idéer verkar vara mer utmanande
    för de flesta religiösa människor-

  349. -än vad evolutionsteorin är.

  350. Det är som om vetenskapen
    inkräktar på ett område-

  351. -som traditionellt
    tillhört filosofin och religionen.

  352. Hur kan vetenskapen hjälpa oss
    att besvara existentiella frågor?

  353. Tja...

  354. Om vetenskapen inte kan hjälpa oss,
    så kan inget annat det.

  355. Det kan bli fel
    när man pratar om frågor som:

  356. "Vad är meningen med livet?
    Vad handlar det om? Varför är vi här?"

  357. Eller djupa frågor som:
    "Varifrån kommer naturlagarna?"

  358. Man kan mena att vetenskapen inte
    kan besvara sådana frågor-

  359. -men det är ett logiskt felslut
    att religionen därför kan besvara dem.

  360. Att religionen säger att den kan det
    betyder ingenting över huvud taget.

  361. Jag...
    Vi tar några existentiella frågor.

  362. "Vad är meningen med livet?"
    Man kan svara på olika sätt.

  363. Man kan säga
    att alla skapar sin egen mening-

  364. -och den kan se olika ut
    för olika människor.

  365. Man kan säga att livets biologiska
    mening handlar om geners överlevnad.

  366. Jag har skrivit det i flera böcker, men
    jag har ju en personlig mening också.

  367. "Varifrån kommer fysikens lagar?"
    Ingen vet. Vi får kanske aldrig veta.

  368. Men om vi får veta,
    så är det inte tack vare religion.

  369. Jag har varit intresserad av religion
    så länge jag kan minnas...

  370. ...men 11 september-attackerna
    blev en tankeställare:

  371. Vi tar vårt sekulära samhälle för givet.

  372. Vad har du för bakgrund med religion?
    Växte du upp med det?

  373. När blev du intresserad?

  374. 11 september blev en tankeställare
    vad gäller skadan religion kan åsamka.

  375. Däremot inte,
    antagligen inte för dig heller-

  376. -vad gäller anledningarna
    till att vi inte tror på den.

  377. Det visade varför vi vill bekämpa den,
    men inte varför vi inte tror på den.

  378. Min tankeställare var nog
    när jag förstod darwinismen.

  379. När jag förstod-

  380. -att den levande världens fantastiska
    komplexitet, elegans och skönhet-

  381. -otroligt nog
    har en tillfredsställande förklaring.

  382. En rent vetenskaplig och naturalistisk
    förklaring utifrån det ursprungliga.

  383. Innan jag förstod det föll jag för-

  384. -den lättvindiga förklaringen
    att det måste ha funnits en designer.

  385. Det är otillfredsställande.
    Varifrån kom designern?

  386. Det förskjuter bara frågan ett steg,
    till ett måttligt imponerande ställe.

  387. Det verkar som om vissa människor-

  388. -även intelligenta vetenskapsmän,
    kringgår den del av hjärnan som säger:

  389. "Det krävs goda skäl
    för att tro på något."

  390. Kan det finnas fysiska skillnader
    i hjärnan? Vissa är mer musikaliska.

  391. -Kan vissa vara mer benägna att...
    -Det är svårt att förstå.

  392. Det finns till och med människor
    som samtidigt, i samma hjärna-

  393. -kan husera helt uppenbart
    oförenliga uppfattningar.

  394. Mitt mest extrema exempel...
    Jag bör nog inte nämna namnet.

  395. En astronomiprofessor på Oxford
    berättade om en amerikansk kollega.

  396. Han är astrofysiker-

  397. -och skriver vetenskapliga,
    matematiska artiklar om astrofysik.

  398. Artiklarna utgår från att universum
    är 13 miljarder år gammalt.

  399. Ändå tror han personligen
    att universum är 6 000 år gammalt.

  400. Hur kan man ha en hjärna som
    huserar så oförenliga uppfattningar?

  401. Det är min fråga: Hur är det möjligt?

  402. Jag tror inte att det är möjligt
    - ändå sker det!

  403. Ändå sker det.

  404. -Du tror alltså inte att det...
    -Han kanske helt enkelt är oärlig.

  405. Kanske tror han
    att universum är 6 000 år gammalt-

  406. -men han är avlönad som professor
    och måste skriva artiklarna.

  407. Otroligt nog är han en tillräckligt
    skicklig matematiker för att göra det.

  408. Han intalar sig det han tror är en lögn-

  409. -alltså att universum
    är 13 miljarder år.

  410. Sen härleder han resultat utifrån det
    matematiskt-

  411. -men jag förstår inte
    hur man kan leva så oärligt.

  412. Otroligt.

  413. Ligger det inte
    i den mänskliga naturen-

  414. -att skapa mening
    där det inte finns någon?

  415. Det ligger i människans natur
    att leta efter mening.

  416. Ofta finns det en mening,
    men kanske inte en slutgiltig mening.

  417. Folk kan använda "mening" felaktigt-

  418. -så att den betyder något i stil med
    "avsiktlig design". De kan säga:

  419. "Så eftersom livet kretsar kring
    naturligt urval saknar det mening?"

  420. På sätt och viss saknar det mening,
    men på ett annat sätt finns det en.

  421. Det är en mening som vetenskapsmän
    kan reda ut, analysera och glädjas åt.

  422. Är religion en produkt av evolutionen,
    och hur?

  423. Religion är en produkt av hjärnor.

  424. Det finns i alla mänskliga kulturer
    som antropologerna har studerat.

  425. Det verkar vara
    en mänsklig universalie-

  426. -precis som heterosexuell åtrå.

  427. Det finns inte hos varje individ,
    men det är en mänsklig universalie.

  428. Alla är inte religiösa, men
    det är nog en mänsklig universalie-

  429. -på samma sätt
    som heterosexuell åtrå.

  430. Har det ett darwinistiskt
    överlevnadsvärde? Kanske.

  431. Eller kanske snarare:

  432. De psykologiska predispositioner
    som leder till religion-

  433. -under vissa kulturella omständigheter
    men kanske inte andra-

  434. -är det som har överlevnadsvärde.
    Våra darwinistiskt utvecklade hjärnor-

  435. -har en predisposition-

  436. -som ofta manifesterar sig
    i form av religion.

  437. Når jag fram? Är min engelska okej?

  438. Det är kungens,
    eller drottningens, engelska.

  439. Jag läste en artikel i New York Times -
    en väldigt bra tidning.

  440. Rubriken var:
    "Född till att bli sol-och-vårad."

  441. -Det är...
    -Vad?

  442. "Född till att bli sol-och-vårad."
    Av sol-och-vårare.

  443. -Ja.
    -Därifrån kom frågan...

  444. ...om den mänskliga benägenheten
    att skapa mening ur meningslöshet.

  445. Som sekulär humanist tror jag inte
    att man behöver något trossystem alls.

  446. Varför kan vi inte
    kasta all ideologi överbord-

  447. -och bara vara fria, öppensinnade
    och nyfikna?

  448. Varför verkar det vara så omöjligt?

  449. Man skulle kunna ha en ideologi
    som man tycker är bra.

  450. -Du vill kanske inte säga "ideologi".
    -Nej, men du förstår.

  451. Något i stil med demokratisk socialism.
    Man kan säga att det är en ideologi.

  452. Det innebär inga
    övernaturliga antaganden-

  453. -men man kan se det
    som något värt att kämpa för.

  454. I det rådande,
    politiskt korrekta klimatet-

  455. -verkar vi ha glömt
    hur rolig religionen är.

  456. Ja!

  457. Minns du när Monty Python
    drev med Jesus i "Ett herrans liv"?

  458. Det är nog den roligaste filmen
    jag någonsin har sett.

  459. Kommer vi någonsin
    att kunna skoja om Muhammed?

  460. Varför i helvete inte?

  461. Ja...

  462. Den filmen skulle jag gärna se,
    men vem är modig nog att göra den?

  463. På Monty Pythons tid inkluderade
    yttrandefriheten rätten att kränka.

  464. -Ja.
    -Nu för tiden säger folk:

  465. "Yttrandefrihet i all ära, men..."
    Du vet.

  466. Tror du, i egenskap
    av någon som kan nöjesbranschen...

  467. Menar du att "Ett herrans liv"
    inte skulle kunna göras i dag?

  468. "Ett herrans liv" skulle kunna göras,
    men inte "Alis liv".

  469. Det är förstås olyckligt-

  470. -att fysiska hot gör det...

  471. Men din fråga rörde politisk korrekthet,
    vilket inte handlar om fysiska hot.

  472. -Du pratade om att kränka.
    -Jag tror att den här respekten för...

  473. Folk vill respektera andras tro.

  474. Jag tycker
    att den sortens censur är kvävande.

  475. Jag håller med.

  476. Jag tycker att "kränkning"
    används alldeles för ofta nu för tiden.

  477. Det har nästan blivit en klyscha att
    "ingen har rätten att inte bli kränkt".

  478. Om någon kränker din tro, så
    ställ dig upp och argumentera för den.

  479. Göm dig inte bakom:
    "Jag är kränkt, du måste hålla tyst."

  480. "Nej!
    Argumentera för varför du har rätt."

  481. Tror du att den här politiska
    korrektheten påverkar vetenskapen?

  482. Förhoppningsvis inte.

  483. En del av problemet är
    att vissa identifierar sig med sin tro.

  484. Attackerar man tron
    så tror de att man attackerar dem.

  485. Det är som om man säger att de är fula
    eller något liknande.

  486. Jag gillar att citera den brittiska
    journalisten Johann Hari:

  487. "Jag respekterar dig för mycket
    för att respektera din löjliga tro."

  488. Marx och Lenin såg religion
    för vad det var: ett opium för folket.

  489. Hur kan det komma sig att de som
    ska upprätthålla arvet från Marx i dag-

  490. -ser det helt annorlunda?
    Det verkar i alla fall så.

  491. Jag vet inte så mycket
    om det marxistiska arvet.

  492. Jag vet inte om jag kan svara.

  493. -Jag går vidare till nästa fråga.
    -Okej!

  494. Efter Paris,
    som efter alla islamistattacker-

  495. -malde politikerna på
    med det gamla, vanliga mantrat:

  496. "Det har inget med islam att göra."

  497. -Vad tycker du om det?
    -Ja, många säger ju så.

  498. Om man lyssnar på IS:s retorik-

  499. -så pratar de inte om annat än religion.

  500. Allt de säger genomsyras av religion.

  501. De citerar Koranen och hadither.

  502. De är helt besatta av religion.
    Hela idén med kalifatet.

  503. Det de försöker uppnå
    i Syrien och Mellanöstern.

  504. Det de vill ta över världen med.
    Sharialagar.

  505. Självklart har det
    med religion att göra.

  506. Det stora missförståndet är
    att man därför anklagar alla muslimer.

  507. Att de skulle stödja hemska saker
    som halshuggningar, steningar-

  508. -att kasta ner homosexuella
    från höga byggnader och sådant.

  509. Folk är inte sin tro.

  510. Många muslimer är förstås inte troende
    - tack och lov.

  511. Men de som är det
    är inte heller sin tro.

  512. De är hyggliga människor
    som inte tar det på allvar.

  513. Av världens alla muslimer är det IS
    som tar sin religion på allvar.

  514. -Ja.
    -Om folk bara inte gjorde det...

  515. Religion skulle inte vara något problem
    om folk bara inte tog det på allvar.

  516. Det som gör det så allvarligt
    är att Koranen ska vara...

  517. ...Guds ord, bokstavligen.
    Det är Gud som talar till oss.

  518. Allah säger i Koranen
    - i sura 9:5, vilket jag råkar veta-

  519. -att man ska döda de otrogna.
    Vad säger att han inte menar det?

  520. Det är problemet.

  521. De flesta av dagens kristna
    tar inte Bibeln på allvar.

  522. Man ser de problematiska verserna -
    det finns gott om dem - som metaforer.

  523. Inga särskilt övertygande metaforer,
    men man undviker problemet.

  524. Såvitt jag vet kan man inte göra så med
    Koranen, eftersom det ju är Guds ord.

  525. Abdelhamid Abaaoud
    låg bakom Parisattackerna.

  526. Han var inte
    fattig eller marginaliserad.

  527. Det var inte Mohammed Attah
    bakom 11 september heller-

  528. -eller paret i San Bernardino nyligen.

  529. De kom inte
    från fattigdom och utanförskap.

  530. Ändå gör politikerna det fortfarande
    till en social fråga.

  531. -Det handlar om ideologi.
    -De är inte fattiga, som du säger.

  532. De är ofta utbildade.

  533. De är ofta ingenjörer, av någon orsak.
    Jag undrar varför.

  534. Abaaoud uppmanade muslimer-

  535. -att skaka av sig
    ett förödmjukande liv i Europa-

  536. -och hitta stolthet och ära
    i religionen och jihad.

  537. Han såg ner på västerlänningarna
    från ovan.

  538. -Är inte det fascism?
    -Jag skulle säga det.

  539. Jag gjorde faktiskt en tv-intervju-

  540. -med en av de här typerna i Jerusalem.

  541. Han förespråkade
    islamiskt världsherravälde.

  542. Han uttryckte
    sin stora beundran för Hitler.

  543. Det är inte ovanligt. Jag skulle säga
    att det är en extrem sorts fascism.

  544. Den muslimska världen har inte haft
    någon upplysning eller reformation.

  545. Fler och fler pratar om det som
    det enda sättet att motverka islamism.

  546. -Skulle det ens vara möjligt?
    -Man vill ju gärna tro det.

  547. Två människor jag respekterar högt-

  548. -Maajid Nawaz och Ayaan Hirsi Ali...

  549. Båda är antingen...

  550. Ayaan är före detta muslim och
    Maajid kallar sig fortfarande muslim.

  551. Både sätter sitt hopp
    till en reformation av islam.

  552. Historiskt sett var väl reformationen-

  553. -uppkomsten av lutherdomen
    som en motsats till katolicismen.

  554. Det är kanske ingen bra förebild.
    Upplysningen är nog bättre.

  555. Det påpekas ofta att islam
    ligger flera århundraden efter.

  556. Det vore trevligt om man kunde
    ta ett språng över de århundradena.

  557. Så här års spelas det musik...

  558. Man hör mycket musik som
    är nära sammanlänkad med Jesus.

  559. När jag hör "Stilla natt"
    eller "Ave Maria"-

  560. -så frammanar det
    bilder och känslor av frid och välvilja.

  561. -Känner du likadant?
    -Absolut. Jag är kulturellt kristen.

  562. Därför får jag en positiv känsla
    av julsånger.

  563. Och Bibelns böcker...
    Jag vet inte hur Bibeln är på svenska-

  564. -men på 1600-talsengelska
    är det inga dåliga grejer.

  565. -Bra berättelser.
    -Mer än så - bra litteratur.

  566. Vackert skriven - vackert översatt.

  567. Det är en del
    av mitt arv och min kultur.

  568. Jag inser det och att människor
    inom andra religioner känner likadant.

  569. Ha gärna
    estetiska och kulturella traditioner-

  570. -men ta dem inte på allvar!

  571. Jag bodde i Henley-on-Thames
    mellan Oxford och London i sex år.

  572. Det finns gott om
    pittoreska byar med kyrkor.

  573. Jag gick på gudstjänster
    vid jul och liknande tillfällen.

  574. Jag satt där och njöt av det
    som om det var en föreställning.

  575. Jag tänkte:
    "Tänk om det var föreställning."

  576. Om prästen var en skådespelare
    som läste en särskilt bra predikan-

  577. -och församlingen var en publik...

  578. -Skulle vi uppskatta det lika mycket?
    -Vi uppskattar ju skönlitteratur.

  579. Vi vet att det inte är på riktigt, men
    vi identifierar oss med karaktärerna.

  580. Vi känner
    när en romankaraktär blir förälskad.

  581. Vi känner empati.

  582. När en romankaraktär dör
    kan vi uppleva en förlust.

  583. Så jag ser inga problem med det.
    Tro bara inte att det är sant.

  584. Tiden rusar i väg.

  585. I slutet av kvällens musikal
    dör Kristina.

  586. Vi har båda nått en ålder
    då den sista horisonten närmar sig.

  587. -Tänker du på döden?
    -Ja.

  588. Jag...fruktar inte att vara död.

  589. Det blir som att inte vara född.

  590. Som Mark Twain sa: "Jag var död
    i flera miljarder år innan jag föddes."

  591. "Det innebar inga som helst besvär."

  592. Vi var döda
    på dinosauriernas och trilobiternas tid-

  593. -och när de första människorna levde.

  594. Jag ser inte fram emot själva döendet.

  595. Delvis för att jag som medlem
    av den unika arten Homo sapiens...

  596. -...inte får somna in hos veterinären.
    -Jag skulle komma till det.

  597. Det är svårt att få till stånd
    en konstruktiv debatt om dödshjälp här.

  598. -Hur är det i Storbritannien?
    -Det beror förstås delvis på religion.

  599. Det är problematiskt. Det finns
    något skrämmande med evigheten.

  600. Att evigheten
    bara fortsätter och fortsätter.

  601. Men evigheten innan man föds är lika
    skrämmande som den efter ens död.

  602. Om nu evigheten är skrämmande-

  603. -så vill jag nog
    tillbringa den under narkos.

  604. Det är precis det som kommer hända.
    När man är död är man nersövd.

  605. Man vet inte om det.

  606. I går råkade jag titta på
    en film om medeltida riddare.

  607. De levde efter en hederskodex och
    svor att dö för kung, land och religion.

  608. Folk har dött i århundraden
    för de sakerna.

  609. Utöver att försvara våra älskades liv,
    vad finns det att dö för i dag?

  610. Ja...

  611. Jag tror
    att det närmaste jag kan komma-

  612. -vore att dö för att bevara sanningen.

  613. Vetenskaplig sanning
    eller något sådant.

  614. Jag värderar
    det som mänskligheten har uppnått.

  615. Inte bara inom vetenskapen -
    litteratur, musik och annat också.

  616. Det vilar något sorgligt
    över att det kommer en tid-

  617. -när inte en enda varelse i universum-

  618. -kommer att veta något
    om Shakespeare eller Mozart.

  619. Om jag...

  620. Om jag ombads att dö-

  621. -för att bevara mänsklig kultur,
    inklusive vetenskaplig kultur-

  622. -så kan jag tänka mig
    att det är så nära jag skulle komma.

  623. Att dö i krig...

  624. Jag hade nog
    kunnat kriga mot nazisterna.

  625. Vår generation har haft en oerhörd tur-

  626. -som inte har behövt göra det.
    Det hade varit svårt att avböja.

  627. Jag hade inte
    dött i första världskriget.

  628. -Jag hade varit vapenvägrare.
    -Ja, vilket slöseri.

  629. I andra världskriget hade jag nog...

  630. Det har gått mer än en timme.

  631. Tiden rusar. Det har varit
    ett intressant och fascinerande samtal.

  632. Jag tror att vi hinner med
    ett par frågor från publiken.

  633. Vi fick dem via mejl.

  634. En är: "Sett till de senaste 150 åren:"

  635. "Hur har evolutionsteorin utvecklats?"

  636. Oj. Okej.

  637. Den stora förändringen
    kom på 1930-talet.

  638. Mendelsk genetik, Gregor Mendels
    genetik, ympades in i darwinismen.

  639. Darwin pratade om
    den bäst anpassades överlevnad-

  640. -och om att individerna
    försökte överleva och fortplanta sig.

  641. Han var tydlig med att det
    fungerade tack vare ärftlighet.

  642. När den mendelska genetiken
    introducerades på 1930-talet...

  643. Den återupptäcktes kring år 1900-

  644. -men den kombinerades inte med
    darwinism förrän på 20- och 30-talen.

  645. Darwinism blev en teori om förändring
    i genfrekvenser i populationer.

  646. Det var en stor förändring
    som nog hade överraskat Darwin.

  647. Med "evolutionär förändring" menar vi-

  648. -att gener, som går att räkna...
    De är digitala och går att räkna.

  649. Vissa blir mer vanliga i populationen
    och andra blir mindre vanliga.

  650. Det var ett stort evolutionärt steg
    i evolutionsteorins evolution.

  651. Det togs andra stora steg
    på 1960-talet och 1970-talet.

  652. Det var inte lika viktigt.

  653. Det var en förlängning
    av idéerna från 1930-talet.

  654. Parallellt med det,
    från och med 1950-talet-

  655. -blev genetiken digital
    sett till genernas molekylära struktur.

  656. Watsons och Cricks gen
    är bara en lång datasträng.

  657. Det har verkligen förändrat
    hur vi ser på evolutionen.

  658. Vi kan jämföra
    vilka två djur eller växter som helst.

  659. Vi kan se den digitala kodsekvensen
    i deras gener-

  660. -och bokstavligen
    räkna antalet skillnader.

  661. Vi kan räkna ut hur nära släkt de är-

  662. -och till och med räkna ut för hur länge
    sen den gemensamma förfadern levde.

  663. Det var ett stort framsteg-

  664. -när molekylärbiologin blev digital.

  665. Jag har nog glömt något viktigt,
    men ändå.

  666. Vad har du ändrat dig angående
    under din vetenskapliga karriär?

  667. -Är det nästa fråga?
    -Ja.

  668. Jag ändrade mig angående
    den så kallade handikappsprincipen.

  669. Den förekommer främst inom
    Darwins andra teori: sexuellt urval.

  670. Teorin om påfågelstjärten.
    Påfågeln har praktfulla stjärtfjädrar-

  671. -eftersom påfågelhönan
    gillar hur de ser ut.

  672. Det finns en teori
    som kallas handikappsprincipen.

  673. Den går ut på
    att inte bara påfågelsstjärtfjädrar-

  674. -utan sexuellt selekterade attribut
    över lag-

  675. -föredras av honor
    just för att de är ett handikapp.

  676. Alla visste att de var det, men
    idén med handikappsprincipen var-

  677. -att anledningen till att ett visst
    sexuellt selekterat attribut gynnas-

  678. -är just att det är ett handikapp.
    Honan säger till sig själv:

  679. "Den här hanen har lyckats överleva"-

  680. -"trots att han släpar runt
    på den där löjliga...reklamskylten."

  681. "Han måste vara en rätt bra hane."
    Det var vardagligt uttryckt.

  682. Jag var väldigt och högljutt skeptisk
    till det här-

  683. -i den första utgåvan
    av "Den själviska genen".

  684. Jag övertalades att acceptera en
    mer matematisk version av principen-

  685. -av en av mina studenter: Alan Grafen.

  686. Hans matematiska modell visade
    att handikappsprincipen kan fungera.

  687. Zoologen Zahavi som kom på den
    gjorde ingen matematisk modell.

  688. -Så du ändrade dig?
    -Ja.

  689. I den andra utgåvan förklarar jag
    Grafens modell av principen.

  690. Jag fick äta upp att jag tvivlade på den
    i den första utgåvan.

  691. Tredje frågan: "Kunde ett medeltida
    samhälle ha fungerat utan religion?"

  692. "Fanns det en förvetenskaplig tid
    när religion var bra för världen?"

  693. Det är intressant.
    Jag är ju ingen historiker.

  694. Det är uppenbart att medeltida
    samhällen var besatta av religion.

  695. En historiker kan säkert argumentera
    för att religionen behövdes.

  696. Jag kan inte
    uttala mig som vetenskapsman.

  697. Av alla bevis på Guds existens som
    du har hört från religiösa människor:

  698. Vilket är mest trovärdigt?
    Vilket är bäst?

  699. Nu måste jag vara försiktig.
    Jag har svarat på den frågan tidigare-

  700. -och folk har sagt:
    "Jaha! Så det tror du på?"

  701. Jag tycker att alla saknar trovärdighet
    och är dåliga - vartenda ett.

  702. Men vissa är mindre dåliga än andra.

  703. Är det fullständigt klart?

  704. Det minst otroliga argumentet
    kom nog från en fysiker.

  705. Han sa:

  706. "Universums lagar
    ger intryck av att vara finjusterade."

  707. "Om någon var lite annorlunda,
    skulle vårt universum inte finnas."

  708. "Framför allt skulle vi inte finnas.
    Livet skulle inte finnas."

  709. Det är dåligt,
    men det är det argument-

  710. -som man kan
    tillbringa mest tid med att diskutera.

  711. Men gå inte härifrån
    och säg att jag tror på det.

  712. -Jag har råkat ut för det.
    -Max och Ulf kanske förklarade det.

  713. Tack för ett oerhört intressant
    och fascinerande samtal, Richard.

  714. -Tiden gick för snabbt.
    -Verkligen.

  715. -Tack själv. Det var verkligen trevligt.
    -Tack så mycket.

  716. Översättning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Björn Ulvaeus möter Richard Dawkins

Avsnitt 2 av 2

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Författaren, etologen och evolutionsbiologen Richard Dawkins är världskänd för sitt energiska deltagande i debatter om religion, vetenskap och kultur. Boken "Kampen mot illusionerna" kretsar kring andra hälften av hans händelserika liv och berör hans möten och upplevelser kopplade till vetenskap och forskning. Här möter han Björn Ulvaeus i ett samtal om sitt liv vid forskningens frontlinjer och om sin kamp mot vidskepelse och villfarelser. Inspelat den 12 december 2015 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Fri Tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Biologi > Evolution, Religionskunskap
Ämnesord:
Apologetik, Biologi, Evolution (biologi), Kristendomen, Naturvetenskap, Polemik, Religion, Utvecklingslära
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Nyfikenhet och förundran

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyfikenhet och förundran

Två sorters kosmologi

Avsnitt 1 av 2

Ulf Danielsson är professor i teoretisk fysik och författare till boken "Mörkret vid tidens ände". Max Tegmark är professor i fysik och författare till "Vårt matematiska universum". De två möts i ett stjärnspäckat samtal om kosmologi, matematik och fysik. Moderator: Christer Sturmark. Inspelat den 12 december på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Fri Tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademin.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyfikenhet och förundran

Björn Ulvaeus möter Richard Dawkins

Avsnitt 2 av 2

Författaren, etologen och evolutionsbiologen Richard Dawkins är världskänd för sitt energiska deltagande i debatter om religion, vetenskap och kultur. Boken "Kampen mot illusionerna" kretsar kring andra hälften av hans händelserika liv och berör hans möten och upplevelser kopplade till vetenskap och forskning. Här möter han Björn Ulvaeus i ett samtal om sitt liv vid forskningens frontlinjer och om sin kamp mot vidskepelse och villfarelser. Inspelat den 12 december 2015 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Fri Tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Malin Ewerlöf om löpning och hälsa

Idrottaren och flerfaldiga medaljören Malin Ewerlöf berättar sin löpning och om sitt arbete som personlig tränare. I ett samtal med moderatorn Cecilia Garme talar hon om om vikten av att ha en sund inställning till löpning, träning och alkohol. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Kerstin och fäboden

Fyra månader om året bor tolvåriga Kerstin med sin pappa och lillebror på en fäbod i Dalarna. Där finns ingen el, internet eller spoltoalett. Vatten får de pumpa upp och värma. Korna måste mjölkas och äggen plockas. Allt görs på ett sätt som för 150-200 år sedan.