Titta

UR Samtiden - Nobel för gymnasister 2015

UR Samtiden - Nobel för gymnasister 2015

Om UR Samtiden - Nobel för gymnasister 2015

Föreläsningar av Nobelpristagare för gymnasieelever. Medverkande: Paul Modrich och Aziz Sancar, 2015 års Nobelpris i kemi, och Angus Deaton, ekonomi. Ann Fernholm, vetenskapsjournalist, och Astrid Gräslund, sekreterare i Nobelkommittén, berättar om kemipriset. Inspelat på Tumba gymnasium och Kungsholmens gymnasium, Stockholm, den 9 december 2015. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Till första programmet

UR Samtiden - Nobel för gymnasister 2015 : Angus Deaton, Nobelpristagare i ekonomiDela
  1. Eleverna på Tumba gymnasium
    och S:t Botvid-

  2. -hälsar vår gäst välkommen hit,
    och vi är väldigt hedrade och glada-

  3. -över att få besök
    av ekonomipristagaren.

  4. Professor Angus Deaton.

  5. Vi ska börja med
    att lyssna på John Hassler-

  6. -som ska prata om Nobelpriset.
    Sen får vi höra Angus Deaton-

  7. -prata om sin forskning
    och sina teorier.

  8. Jag vill tacka Tumba och S:t Botvid för
    att vi får komma hit-

  9. -från priskommittén med Angus Deaton.

  10. Det är en stor ära att få komma hit ut
    och presentera vårt arbete.

  11. Jag ska förklara delar av ditt arbete
    på svenska, Angus.

  12. Men bli inte alltför orolig -
    bilderna är på engelska-

  13. -så du ser vad jag pratar om.

  14. Vi har arbetat i flera år
    med att förbereda det här priset-

  15. -och jag tänkte säga några korta ord
    innan vi släpper in Angus-

  16. -om hur vi har tänkt kring priset.

  17. Först några ord
    om Angus Deaton själv.

  18. Han får sitt pris för-

  19. -sin analys av konsumtion, fattigdom och
    välfärd. Mer om det strax.

  20. Först lite om Angus Deaton själv.

  21. Han föddes 1945 i Edinburgh
    i Skottland i Storbritannien-

  22. -men är nu
    även amerikansk medborgare.

  23. Hans pappa tyckte att det var otroligt
    viktigt med en utbildning-

  24. -men när Angus Deaton växte upp på 40-
    och 50-talet i Storbritannien-

  25. -så var det dyrt med en utbildning som
    kunde leda till bra universitet.

  26. Det var så dyrt
    att Angus pappa inte hade möjlighet.

  27. Det kostade mer än hans lön.

  28. Men Angus Deaton
    fick ett av bara två stipendier-

  29. -för att komma in
    på en bra skola i Edinburgh-

  30. -som gjorde det möjligt att senare
    komma till universitetet i Cambridge-

  31. -och efter det också till ett jobb som
    professor på Princeton-

  32. -som är
    ett av de bästa universiteten i USA.

  33. Angus gillar att fiska.

  34. Som ni ser här
    så har han en fisk på sitt...

  35. Visst hade du fångat den själv?
    Och den sitter på väggen...

  36. På väggen i hans rum.

  37. Jag såg i tidningen-

  38. -att Stockholm ser sig
    som Skandinaviens fiskehuvudstad.

  39. Nästa gång du kommer hit
    kanske du hinner fiska lite i Stockholm.

  40. Men det blir inte i dag.

  41. Priset handlar om konsumtion.
    Varför är konsumtion så viktigt-

  42. -så att det skulle kunna leda
    till ett pris?

  43. Det pris som Angus Deaton har fått.

  44. Man måste komma ihåg att det vi menar
    med konsumtion är nåt väldigt brett.

  45. Det är inte bara mat, utan
    alla möjliga olika typer av saker.

  46. Det är allt
    som man lägger sina resurser på.

  47. Så när Angus Deaton
    åker till Montana och fiskar-

  48. -så är det konsumtion.

  49. I nån mening så är konsumtion-

  50. -nästan allt
    som ekonomisk aktivitet handlar om.

  51. Och det betyder också att vad,
    hur mycket och hur man konsumerar-

  52. -har stor betydelse för hur man
    trivs med livet, vad man gör med det-

  53. -vilken hälsa man får och vilken
    ekonomisk välfärd man har.

  54. I ett sånt brett perspektiv är det
    uppenbart att konsumtion är viktigt.

  55. En annan viktig sak med konsumtion,
    när det gäller konsumtionscykler-

  56. -alltså att arbetslösheten
    ibland går upp och ibland går ner-

  57. -där är det också viktigt med
    konsumtion, för en viktig orsak-

  58. -till den här sortens
    variationer i ekonomin-

  59. -med växlande arbetslöshet, har att göra
    med hur mycket som konsumeras.

  60. Om alla slutar konsumera
    eller konsumerar mycket mindre-

  61. -så får man problem,
    så det här är viktigt att förstå.

  62. Angus Deatons pris-

  63. -har egentligen tre delar,
    som alla har med konsumtion att göra.

  64. Den ena är
    vad vi kallar för efterfrågesystem.

  65. Det är modeller som försöker tala om hur
    människor bestämmer sig själva-

  66. -för vad de ska konsumera, och det är
    viktigt att förstå hur det fungerar-

  67. -om man funderar på vad man kan göra
    åt att folk konsumerar farliga varor-

  68. -eller vad konsekvensen av en moms
    eller en skatt kommer att bli.

  69. Det är otroligt viktigt
    att ha koll på det.

  70. Den andra delen har att göra med-

  71. -hur inkomst och konsumtion
    hänger samman över tiden.

  72. Det är just de här delarna med
    hur variationer i total konsumtion-

  73. -har stor betydelse för
    konjunkturutvecklingen över tiden.

  74. Den tredje grejen-

  75. -handlar mer om konsumtion i
    tredje världen, i utvecklingsländer.

  76. Angus Deaton har hjälpt oss,
    men Världsbanken i synnerhet-

  77. -att utveckla metoder
    för att kartlägga-

  78. -ute i byar i fattiga länder,
    hur konsumtionsmönstren ser ut där.

  79. Det gjorde det möjligt att förstå
    fattigdomen, och vad som kan göras.

  80. Det tycker vi är minst lika viktigt som
    de andra tre delarna.

  81. Vad är...

  82. Jag vill också säga nånting om vad som
    genomsyrar Angus Deatons arbete.

  83. Den ena delen är att-

  84. -det är viktigt att förstå
    hur individer beter sig.

  85. En medelsvensson duger inte.
    Konsumtionsmönstren ser olika ut-

  86. -för olika individer, beroende på
    inkomst, intressen och så vidare.

  87. Så medelsvensson,
    eller Joe Average eller Plain Jane-

  88. -räcker inte att titta på. Den andra
    delen är att nationalekonomi-

  89. -handlar om den verkliga världen-

  90. -och för att förstå den verkliga världen
    så måste man noggrant mäta-

  91. -hur folk beter sig - vad de konsumerar
    på individuell basis-

  92. -och under vilka betingelser
    de lever.

  93. Utan det går det inte att egentligen
    förstå verkligheten och ekonomin.

  94. I morgon får du motta priset
    från kungen.

  95. Men kungen kan vänta, det kan inte vi.
    Så nu vill vi höra Angus Deaton.

  96. En stor applåd för Angus Deaton.

  97. Tack så mycket.

  98. Ursäkta att jag sitter ned, men en sak
    jag ska konsumera nästa vecka-

  99. -är en ny del till mitt ben.

  100. Sen slipper jag linka fram så här illa.

  101. Det är faktiskt inte ett skämt-

  102. -men som ni just hörde-

  103. -så kan konsumtion
    vara en rad olika saker.

  104. Och mycket inom konsumtionen
    har blivit bättre med tiden.

  105. Om ens höft brakade ihop
    för 40-50 år sen-

  106. -så fick man leva med den smärtan
    resten av livet.

  107. En stor fördel i dag
    är att man kan byta ut sina höfter.

  108. Det var inte det jag skulle prata om.

  109. Jag tänkte börja med
    att prata lite om mitt liv-

  110. -och lite om mitt arbete-

  111. -som ett komplement
    till det ni just hörde.

  112. Som ni har hört
    var min far inte alls förmögen.

  113. Han slutade skolan
    när han var tolv år gammal.

  114. Han växte upp
    i ett gruvsamhälle i England-

  115. -där man inte var särskilt intresserad
    av att utbilda barnen.

  116. Barnen skulle bara få
    en minimal grundutbildning-

  117. -för att sedan börja jobba i kolgruvan.

  118. Min far ville gärna få en utbildning,
    men han hade inte den möjligheten.

  119. Han började jobba i kolgruvan i stället,
    och inte ens det var särskilt lätt.

  120. Man fick vänta många år
    innan man kunde bli gruvarbetare.

  121. Min far "räddades"
    av andra världskriget.

  122. Han fyllde 21 dagen då Storbritannien
    förklarade krig mot Tyskland.

  123. Hans tid i det militära
    var tämligen ointressant.

  124. Han höll på att dö i en räd i Norge.

  125. Alla dog, men min far var inte med,
    för han hade fått tuberkulos.

  126. Det var en annan sorts tur,
    så han blev räddad två gånger.

  127. En gång av andra världskriget, och en
    gång av turen, om man kan säga så-

  128. -att han drabbades av tuberkulos.

  129. Han levde ett långt liv, och var
    såpass intresserad av utbildning-

  130. -att han studerade på kvällarna efter
    arbetsdagen på kontoret i Edinburgh.

  131. Han studerade kvällstid
    i nästan tolv år-

  132. -och tog under den tiden
    först en gymnasieexamen-

  133. -och sen lyckades han omvandla sig
    från gruvarbetare till civilingenjör.

  134. Och som ni har hört lyckades han
    övertala lärarna på min skola-

  135. -att ge mig
    en massa extraundervisning-

  136. -vilket ledde till ett stipendium
    till en väldigt bra skola.

  137. En skola som jag hatade.

  138. Utbildningen var fantastisk, men socialt
    sett var det en katastrof för mig.

  139. Jag var en fattig, skotsk unge
    med tjock, skotsk dialekt.

  140. Den har jag gjort mig av med, men
    vissa av er kanske hör rester av den.

  141. De andra barnens föräldrar var rika,
    eller så var de jordägare-

  142. -och jag kände mig väldigt vilsen där,
    även om jag lärde mig mycket.

  143. En annan sak
    som ni kanske vill höra om är...

  144. Jag har förstått
    att ni kan läsa ekonomi här.

  145. Det kunde man inte
    på mitt gymnasium-

  146. -så jag läste matematik,
    och jag gillade det verkligen.

  147. Jag trodde att jag var bra på det,
    men det var jag inte alls.

  148. En bra sak med att läsa matematik...
    I det brittiska skolsystemet då-

  149. -var att man kunde specialisera sig
    på ett ämne, och jag valde matematik.

  150. Det fina var att man kunde göra sitt
    skolarbete på 1-2 timmar i veckan-

  151. -vilket gav en massor med fritid.
    Jag spelade piano-

  152. -jag lärde mig spela piporgel och jag
    spelade kontrabas. Jag spelade rugby-

  153. -och jag gjorde annat som jag håller
    tyst om för att inte fördärva er.

  154. Men på så vis hade jag väldigt roligt.

  155. Och sen läste jag matematik
    på Cambridge, och upptäckte-

  156. -att matematiken på universitetet
    var nåt helt annat än på gymnasiet.

  157. Jag var inte så intresserad av
    matematik, så jag spelade kort-

  158. -och gick mycket på bio.
    Jag var ofokuserad och ointresserad.

  159. Till slut sa de att jag inte
    var tillräckligt bra på matematik-

  160. -och hotade med att slänga ut mig om
    jag inte hittade nåt annat att göra.

  161. Jag ville inte bli utslängd,
    så jag frågade vad jag kunde göra.

  162. "Det finns bara ett alternativ
    för nån som är så dålig som du", sa de.

  163. "Ekonomi."

  164. Så sista året på Cambridge
    läste jag ekonomi-

  165. -och jag älskade det redan från början.
    Jag ska berätta lite om mitt arbete-

  166. -men jag berättade allt det här för att
    jag har några lärdomar att förmedla.

  167. En sån lärdom är turens betydelse,
    till och med för min existens.

  168. Min far hade väldigt stor tur-

  169. -och jag hade tur som hade en far
    som ansåg att utbildning var viktigt.

  170. Han skapade möjligheter åt mig, och
    jag hade tur som fick ett stipendium.

  171. Och jag hade tur som lotsades
    till ekonomiämnet via matematiken-

  172. -och matematiken
    har varit väldigt användbar.

  173. Jag älskar matematik när jag använder
    den, men inte som ett huvudämne.

  174. Vissa av er vet säkert
    precis vad ni vill göra.

  175. Det visste aldrig jag. När jag var
    tre år gammal ville jag bli lokförare.

  176. Jag fick veta att det inte gick, och när
    nån sen frågade vad jag ville göra-

  177. -så kunde jag aldrig svara på det, tills
    jag började läsa ekonomi, av ren tur.

  178. Så en lärdom är att man inte ska oroa
    sig för vad man ska göra i livet.

  179. Det tar ödet hand om.

  180. Arbeta hårt, var nyfiken, och jobba med
    sånt ni är intresserade av.

  181. Förr eller senare kommer
    en möjlighet att uppenbara sig.

  182. Det var två saker från den händelsen-

  183. -som antagligen kom att forma
    mitt arbete under de följande åren.

  184. Jag har alltid... Det var inte särskilt
    roligt att vara fattig som barn-

  185. -eller som en ung man.

  186. Jag minns att jag,
    när jag var lite äldre än vad ni är nu-

  187. -oroade mig för pengar hela tiden,
    och som ung far-

  188. -oroade jag mig för om jag
    skulle ha råd att försörja mina barn.

  189. En oro för att bilen ska gå sönder-

  190. -och man inte vet
    om man har råd att laga den.

  191. Den förståelsen har gett mig en gåva-

  192. -nämligen ett intresse
    för hur fattiga människor lever-

  193. -och vad de lägger sina pengar på.

  194. Svårigheterna för folk
    att skaffa tillräckligt med pengar-

  195. -för att göra sånt som är viktigt
    för dem och deras familjer.

  196. Om man inte har varit med om det
    är det nog ganska svårt att förstå-

  197. -hur de flesta människor lever, för de
    flesta har inte så gott om pengar.

  198. Inte ens i rika länder, och i fattiga
    länder är det mycket värre än så.

  199. Ni fick en sammanfattning av mitt
    arbete kring konsumtion och fattigdom.

  200. Jag ska prata lite
    om mina studier av turens betydelse.

  201. Turen är en väldigt viktig del
    av människors liv.

  202. Ett sätt att tänka på saken är...

  203. Om jag skulle göra
    en undersökning i dag-

  204. -om var ni och era föräldrar
    befinner er i inkomstfördelningen-

  205. -d.v.s. hur mycket pengar ni har-

  206. -så kommer en del av er
    ha mer pengar än andra-

  207. -men skillnaderna
    är ännu inte så stora.

  208. Om ni skulle komma tillbaka hit
    om femtio år-

  209. -på återträff efter femtio år-

  210. -och jämföra era inkomster då,
    så skulle ni upptäcka-

  211. -att skillnaderna
    är mycket större än nu.

  212. Även om ni hade
    precis samma förutsättningar i dag-

  213. -så skulle ni alla ha
    olika sorters tur under era liv.

  214. Det kan vara små saker, som att nån
    kliver ur sängen på en sida en morgon-

  215. -och en annan väljer den andra sidan,
    vilket leder till ett jobberbjudande-

  216. -eller så träffar man nån som man bryr
    sig om, eller så gör man det inte.

  217. Eller så gör man sig illa, eller
    så har man tur och slipper olyckor.

  218. Med tiden hopar sig dessa saker
    och skapar ojämlikheter och skillnader.

  219. Av detta lär vi oss att turen,
    under en längre tidsperiod-

  220. -tvingar isär folk
    och skapar ojämlikhet.

  221. Att världen har blivit
    mer globaliserad och föränderlig-

  222. -är krafter som med tiden
    bidrar till en ökad ojämlikhet.

  223. Det är ett centralt drag-

  224. -i världen vi lever i nu.

  225. Det är nåt jag har arbetat med nyligen.
    Jag har jobbat mycket med folkhälsa.

  226. Hur folks hälsa påverkar
    deras välbefinnande och deras liv.

  227. Det betonades inte i prismotiveringen-

  228. -men jag är väldigt intresserad av
    att studera och mäta folks hälsa.

  229. Jag har börjat mäta folks lycka
    med så enkla medel-

  230. -som att fråga folk hur deras liv
    artar sig. Det låter som en dum fråga-

  231. -men man kan faktiskt
    lära sig en hel del av svaren-

  232. -och de ger intressanta inblickar
    i hur det går för folk i livet.

  233. Jag stannar där,
    och svarar gärna på era frågor nu.

  234. Jag tar hellre frågor än att prata mer-

  235. -men jag kommer naturligtvis att prata
    om ni ställer frågor till mig. Tack.

  236. Tack så mycket,
    professor Angus Deaton.

  237. Nu är det dags för publiken
    att ställa frågor.

  238. -Hej, jag heter Beigrot.
    -Hej.

  239. Först vill jag tacka
    för att du tog dig tid att komma hit.

  240. Jag har en fråga till dig.

  241. Jag vet att du har forskat mycket...

  242. Du har forskat mycket
    om utvecklingsländer-

  243. -och min fråga är:

  244. I Europa
    subventionerar vi vårt jordbruk-

  245. -men samtidigt
    tvingar vi utvecklingsländer-

  246. -att avlägsna sina tullavgifter och...

  247. Men samtidigt subventionerar vi
    vårt jordbruk och andra industrier.

  248. Men du är skeptisk
    till biståndspengarna-

  249. -som Väst ger till utvecklingsländerna.
    Vad tycker du om det?

  250. Hur kan vi få andra länder-

  251. -att närma sig Väst
    när det gäller välfärd? Tack.

  252. Det var...
    Det var väldigt bra och viktiga frågor.

  253. Jag kan nog knyta ihop dina två frågor.

  254. Jag har många studenter
    som känner som du.

  255. De känner ett enormt ansvar
    gentemot världens fattiga-

  256. -och det är väldigt viktigt.
    Vi har ett ansvar.

  257. Det finns många
    som har det sämre än vi-

  258. -och det är
    vår moraliska och etiska plikt-

  259. -att göra nånting
    för att förbättra deras liv.

  260. En sak jag brukar prata om
    är att delar av den politik-

  261. -som vi för i de rika länderna-

  262. -inte hjälper de fattiga länderna
    särskilt mycket.

  263. Subventionerat jordbruk är ett exempel.

  264. USA, vars situation jag känner till
    lite bättre, lägger enorma summor-

  265. -på att subventionera bomull till förmån
    för amerikanska producenter.

  266. Det hjälper dem, men det gör det
    omöjligt för fattiga i Västafrika-

  267. -att odla bomull
    och sälja den på världsmarknaden-

  268. -eftersom de amerikanska
    subventionerna har dumpat priserna.

  269. Om man ser till ojämlikheten i världen-

  270. -så är de afrikanska bönderna
    väldigt fattiga.

  271. De amerikanska bomullsodlarna har
    det gott ställt även utan subventioner.

  272. USA borde inte hålla på med sånt.
    Världen skulle då se bättre ut-

  273. -eftersom vi nu
    hindrar fattiga bönder i Afrika-

  274. -från att kunna klara sig.

  275. När våra länder var fattiga
    var det ingen som hindrade vår export-

  276. -men nu agerar vi på ett sätt som
    är skadligt för de här människorna-

  277. -och det borde vi sluta med.

  278. EU:s gemensamma jordbrukspolitik
    har säkert en liknande effekt.

  279. Så det är en viktig fråga,
    och om ni vill hjälpa världens fattiga-

  280. -så kan ni försöka påverka
    den politiska linjen-

  281. -i de rika länderna.

  282. Jag är inte lika förtjust i
    att ge stora bidrag till fattiga länder-

  283. -i form av kontantöverföringar.

  284. Även om syftet
    med dessa bidrag är väldigt gott.

  285. Svenskarna är ett av världens
    mest humanitära folk-

  286. -och vill verkligen hjälpa
    världens fattiga.

  287. Men att ge en massa pengar till
    fattiga länder är nog inte rätt sätt.

  288. En ekonomisk utveckling-

  289. -måste skapas av länderna själva.
    Det kan inte göras utifrån.

  290. Man kan inte bygga upp deras sjukvård
    åt dem. Man kan inte ge dem pengar.

  291. I slutändan måste de skapa
    en egen hållbar utveckling.

  292. Så det är två saker: Låt oss inte ge
    en massa pengar till fattiga länder-

  293. -utan låt oss i stället förändra
    de rika ländernas skadliga politik.

  294. Det finns fler exempel på det,
    som vapenhandeln, med mera.

  295. Det finns många sätt att sluta skada de
    fattiga länderna. Tack för en bra fråga.

  296. Hej. Vad är enligt dig nästa steg-

  297. -när det gäller att minska
    den extrema fattigdomen?

  298. Menar du fattigdomen i världen?

  299. Jag ger nog samma svar där.

  300. Vi borde göra saker
    som gör det möjligt för folk-

  301. -att själva undfly fattigdomen.

  302. Det är ganska lite vi kan åstadkomma
    genom att göra det mest uppenbara-

  303. -nämligen att ge pengar
    till världens fattiga.

  304. En sak som är väldigt nyttig när
    det gäller att utrota extrem fattigdom-

  305. -är hälsorelaterad kunskap
    och hälsorelaterade innovationer.

  306. En sak som har hjälpt världens fattiga
    de senaste 70-80 åren-

  307. -har varit införandet av vaccineringar-

  308. -och tillgång till rent vatten.

  309. Grundläggande hälsoreformer
    som i många fall...

  310. Storbritannien och Sverige var bland
    de första som själva införde detta-

  311. -men det var så länge sen
    att vi har glömt hur viktigt det var-

  312. -med rent vatten och vaccineringar.

  313. Vaccinet mot smittkoppor
    uppfanns 1799-

  314. -och började användas i Sverige
    kort därefter.

  315. Koleraepidemierna som brukade döda
    massor med människor varje år-

  316. -försvann i början på 1800-talet.

  317. Det här nådde inte de fattiga länderna-

  318. -förrän efter andra världskriget,
    men har gjort enormt stor nytta.

  319. Om man var en mamma
    som bodde i Mali...

  320. Så sent som på 1960-talet
    dog hälften av alla barn-

  321. -innan de fyllde fem.

  322. Hälften av alla barn som föddes
    fick inte uppleva sin femte födelsedag.

  323. Så om man var en mamma i Mali
    fick man se hälften av sina barn dö-

  324. -innan de fyllde fem,
    och det är ju fruktansvärt.

  325. Det är bland det värsta
    av fattigdomens effekter-

  326. -och det har blivit bättre,
    men det är fortfarande mycket att göra.

  327. Barnadödligheten i Sverige är cirka 4-

  328. -det vill säga
    fyra av tusen barn varje år.

  329. I Indien är siffran cirka 60-

  330. -och i delar av Afrika
    handlar det om tresiffriga tal.

  331. Så vi kan göra fler framsteg
    inom forskningen-

  332. -för att upptäcka nya distributions-
    system, läkemedel och kunskaper-

  333. -så att dessa barn inte dör. Det är
    bland det första jag skulle satsa på.

  334. Jag vet att Sverige redan gör det,
    men det är en bra investering-

  335. -att göra ännu mer sånt.

  336. Hej. Jag heter Domya.

  337. Hur skulle miljön påverkas-

  338. -om utvecklingsländerna
    skulle konsumera mer?

  339. -Mer eller mindre?
    -Konsumera.

  340. Jag ska prata lite om det.

  341. Det finns nog...

  342. Jag ska försöka vara tydlig.

  343. Det står klart att mängden pengar
    vi spenderar på varor och tjänster-

  344. -är direkt relaterad till föroreningar,
    energianvändning, och så vidare-

  345. -och i slutändan klimatförändringar
    och global uppvärmning.

  346. Så det är en väldigt...

  347. Man kan tycka att det är uppenbart
    att om vi ska rädda planeten-

  348. -och stoppa uppvärmningen av den-

  349. -för att inte förlora den för gott-

  350. -så måste vi konsumera mindre.

  351. Jag håller inte med om det.

  352. Vägen framåt
    när det gäller denna fråga-

  353. -går genom innovationer och
    nya sätt att förändra vår konsumtion-

  354. -så att uppvärmningens effekter
    minskas eller försvinner helt.

  355. En del kan göras
    med redan kända innovationer-

  356. -medan annat kräver framtida sådana.

  357. Nya sätt att skapa konsumtionstillväxt
    utan att skada planeten.

  358. Det finns enkla saker,
    som en koldioxidskatt-

  359. -som skulle främja en sparsammare
    inställning till koldioxidutsläppen-

  360. -och som skulle ge entreprenörer
    incitament-

  361. -att uppfinna koldioxidsnåla alternativ.

  362. Koldioxidskatten ses ofta
    som ett sätt att minska konsumtionen-

  363. -men en viktigare effekt-

  364. -är att den kan stimulera uppfinnandet
    av ny, koldioxidsnål teknik.

  365. En del pratar om det här som en ny
    månfärd eller ett nytt Manhattanprojekt.

  366. Vi behöver ett tekniskt jättesprång
    framåt för att skapa förutsättningar-

  367. -för att kunna fortsätta växa
    samtidigt som vi räddar planeten.

  368. Problemet
    med att försöka minska tillväxten...

  369. Ett av de stora problemen med att
    få igenom klimatöverenskommelser-

  370. -är att de fattiga länderna,
    som till exempel Indien-

  371. -aldrig har haft
    den höga levnadsstandarden-

  372. -som Sverige, USA och Storbritannien
    har haft väldigt länge nu.

  373. Om man ber folk
    att minska sin tillväxt-

  374. -så blir det inga överenskommelser.

  375. Det är inte genomförbart.
    Politiker kommer att motsätta sig det-

  376. -och folk kommer inte att rösta på
    politiker som erbjuder såna lösningar.

  377. Vi måste hitta ett sätt
    att fortsätta ha en ekonomisk tillväxt-

  378. -men ändå rädda planeten.
    Och jag tror inte det är omöjligt.

  379. Det ligger inom ramen
    för teknikutvecklingen vi har haft.

  380. Så ja, kör hårt.

  381. Hej.

  382. Vad fick er
    att börja forska om fattigdom?

  383. Det hade flera olika orsaker.
    En del slump, en del engagemang.

  384. Som jag sa i inledningen
    har jag alltid...

  385. Jag har aldrig varit fattig
    som folk i Afrika och Indien-

  386. -men jag har varit fattig nog
    för att tycka att man borde studera det.

  387. Det är viktigt. Förr forskade man inte
    så mycket om fattigdom.

  388. Det var inte intressant för ekonomerna,
    vilket är något av en skandal.

  389. Men så är det inte i dag.

  390. Dels var det ett etisk och moraliskt
    engagemang, dels var det intresse.

  391. Mätproblemen vid jämförelser
    av levnadsstandarder i olika länder-

  392. -är matematiskt och begreppsmässigt
    väldigt utmanande.

  393. Så det fanns en rad olika fina problem
    som jag kunde arbeta med.

  394. Jag vill även nämna...

  395. En av personerna som har
    påverkat mig mycket är Amartya Sen.

  396. Jag har känt honom
    sen jag var student på Cambridge-

  397. -och hans arbete
    har varit viktigt för mig.

  398. Hans etiska engagemang
    och hans tro-

  399. -på att vi är skyldiga världen
    att verkligen studera fattigdomen.

  400. Personen jag på sätt och vis
    ersatte som professor på Princeton-

  401. -hette sir Arthur Lewis.

  402. Han tilldelades Nobelpriset i ekonomi
    1979-

  403. -och är den enda svarta personen-

  404. -som har tilldelats ett Nobelpris
    som inte gäller litteratur eller fred.

  405. Fattigdom var viktigt för honom.
    Han kom från en fattig ö i Västindien-

  406. -och jag blev
    väldigt påverkad av honom.

  407. Mot slutet av sitt liv
    beklagade han sig och sa:

  408. "Det är så få som är intresserade
    av det här, och jag vet inte varför"-

  409. -"ingen är intresserad
    av det som jag anser vara"-

  410. -"det viktigaste problemet
    i världen i dag."

  411. Så det har haft stor inverkan på mig.

  412. Hej. Hur ser du på flyktingkrisen, och
    hur kan ditt arbete och dina teorier-

  413. -hjälpa oss att förstå den?

  414. Jösses... En av de magiska sakerna
    med Nobelpriset-

  415. -är att man visst blir expert på allt.

  416. Även när det gäller problem som är
    extremt svåra och ingen vet svaret på.

  417. Jag har inte så mycket
    att säga om det.

  418. De flesta av oss vet
    hur problemet uppstod-

  419. -och det har skapat enorma dilemman-

  420. -och enorma svårigheter för vissa
    europeiska länder, däribland Sverige.

  421. Hur väger man det här landets
    humanitära ansvarskänsla-

  422. -mot det genomförbara i
    att ta hand om massor med flyktingar?

  423. Särskilt när det tycks vara omöjligt att
    komma överens med andra EU-länder.

  424. En sak kan jag säga. Den här...

  425. Jag tänker dessvärre inte
    komma med lösningar eller förslag.

  426. Jag vill bara säga
    att USA borde närma sig Sverige-

  427. -när det gäller gästvänlighet.

  428. Men en sak jag skulle kunna säga är-

  429. -att vid tiden för den industriella
    revolutionen och hälsorevolutionen-

  430. -i mitten av 1700-talet,
    så blev Europa mycket rikare.

  431. Det började med England
    och nordvästra Europa.

  432. Man blev även friskare,
    vilket var fantastiskt.

  433. Det är anledningen till
    att vi sitter här i dag.

  434. Men det skapade stora klyftor
    runt om i världen-

  435. -för det var Storbritannien,
    Europa och Skandinavien-

  436. -som skördade fördelarna,
    medan resten av världen blev utan.

  437. Den klyftan mellan nordvästra Europa-

  438. -och Asien och Afrika
    har aldrig slutits.

  439. Det har skett omfördelningar,
    men de enorma skillnaderna i världen-

  440. -började med den industriella
    revolutionen och har aldrig försvunnit.

  441. Med så stora skillnader i världen-

  442. -finns alltid en press från de som
    blev utan att få sälla sig till de rika.

  443. När man inte har krig,
    svält eller andra katastrofer-

  444. -så går den pressen att hantera,
    men händelser som i Syrien-

  445. -och i Afghanistan, gör pressen
    väldigt svår att hantera, och man får...

  446. En migration från fattiga länder till
    rikare länder ligger alltid och lurar-

  447. -och det är nånting som ni
    kommer att få leva med hela livet.

  448. Ibland kommer läget att vara akut,
    som nu-

  449. -och ibland kommer problemet
    vara begravt. Men det försvinner inte.

  450. Högre utbildning är väldigt viktigt.

  451. Hur skulle du lösa problemet
    med att folk ska ha tillgång till det?

  452. Eftersom det är så dyrt.

  453. Det är nog inte lika dyrt här
    som i Nordamerika.

  454. Där är det väldigt, väldigt dyrt.

  455. En sak som jag tror... Marknaden
    hjälper till lite grand med det här.

  456. I större delen av världen
    har behållningen av högre utbildning-

  457. -blivit större och större.

  458. Sverige
    har en välutvecklad välfärdsstat.

  459. Om man bor i Nordamerika,
    där en sån välfärdsstat saknas-

  460. -är det en katastrof
    att inte utbilda sig.

  461. Då får man nämligen det väldigt svårt-

  462. -att klara sig ekonomiskt.

  463. Det har haft effekten att löneklyftan
    mellan utbildade och outbildade-

  464. -har ökat med tiden, och det skapar
    incitament för folk att gå i skolan.

  465. Och folk har gått i skolan-

  466. -vilket är det jag menar med
    att marknaden har hjälpt till.

  467. I USA har högre utbildning
    av bra kvalitet blivit väldigt dyrt-

  468. -och för många familjer
    är det svårt att ha råd med det.

  469. Collegen har försökt göra nånting
    åt det, med blandande framgångar.

  470. Men ni har ju hört mig berätta
    om min uppväxt-

  471. -så jag anser
    att utbildning är extremt viktigt-

  472. -och vi måste göra allt för att försöka
    utbilda alla så långt det är möjligt.

  473. -Så där.
    -Tack.

  474. Låt mig tacka er för att ni kom hit.

  475. Jag beklagar att vi är lite sena,
    men ni hade så bra frågor.

  476. Världen är full av möjligheter,
    och ni är i början av er karriär.

  477. Ut och ta för er, och ha kul.
    Om ni inte vinner ett Nobelpris-

  478. -så hittar ni säkert på minst
    lika bra saker. Lycka till, allihop!

  479. Översättning: Mattias R. Andersson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Angus Deaton, Nobelpristagare i ekonomi

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Angus Deaton växte upp i en gruvarbetarfamilj i en fattig by i Skottland. Men pappan ville att sonen skulle satsa på skolan, och till slut tog sig Angus Deaton hela vägen till ett Nobelpris i ekonomi. Här berättar Deaton sin historia, personligt och enkelt, för gymnasieklasser i Tumba som också ställer frågor om allt från hur man ska lösa världsfattigdomen till klimathotet. Inspelat på Tumba gymnasium den 9 december 2015. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Samhällskunskap > Ekonomi
Ämnesord:
Ekonomi, Ekonomisk teori, Finansväsen, Nationalekonomi, Nobelpristagare, Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i UR Samtiden - Nobel för gymnasister 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2015

Angus Deaton, Nobelpristagare i ekonomi

Angus Deaton växte upp i en gruvarbetarfamilj i en fattig by i Skottland. Men pappan ville att sonen skulle satsa på skolan, och till slut tog sig Angus Deaton hela vägen till ett Nobelpris i ekonomi. Här berättar Deaton sin historia, personligt och enkelt, för gymnasieklasser i Tumba som också ställer frågor om allt från hur man ska lösa världsfattigdomen till klimathotet. Inspelat på Tumba gymnasium den 9 december 2015. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2015

Hur får man ett Nobelpris i kemi?

Astrid Gräslund, sekreterare i Nobelkommittén, ger här flera konkreta tips att tänka på för den som siktar på ett Nobelpris i kemi. Gemensamt för alla pristagare, menar hon, är ett gott självförtroende, nyfikenhet, envishet och en förmåga att arbeta extremt hårt. Alfred Nobel som instiftade priset var själv kemist, berättar Astrid. Han älskade att laborera och var samtidigt en framgångsrik entreprenör, vilket så småningom lade grunden till den förmögenhet som än idag genererar den prissumma som delas ut till Nobelpristagarna. Inspelat den 9 december 2015 på Kungsholmens gymnasium, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2015

Populärt om Nobelpriset i kemi

Vetenskapsjournalisten Ann Fernholm, som själv studerat biokemi, ger här en introduktion och en bakgrund till årets kemipris. I år gick priset till tre forskare som på olika sätt kartlagt hur det går till när cellerna reparerar sitt dna. Varje dag skadas vårt dna av till exempel UV-strålning och andra carcinogena ämnen. Att vår arvsmassa ändå är relativt stabil beror på rad sinnrikt konstruerade reparationssystem. I förlängningen kan årets pris leda till nya och mer effektiva behandlingsmetoder för cancer. Inspelat den 9 december 2015 på Kungsholmens gymnasium, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2015

Paul Modrich, Nobelpristagare i kemi

Paul Modrich, en av årets tre Nobelpristagare i kemi, berättar om sin forskning för gymnasieelever. I samband med celldelning i kroppen kopieras det dna som finns i cellkärnan, och ofta uppstår då spontana felaktigheter. Modrich visar hur det går till när cellerna korrigerar felen, en mekanism som kallas "mismatch repair". Inspelat den 9 december 2015 på Kungsholmens gymnasium, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2015

Aziz Sancar, Nobelpristagare i kemi

Aziz Sancar, en av 2015 års Nobelpristagare i kemi, berättar för gymnasieelever om sitt arbete och om själva mekanismen som cellerna använder för att laga de skador som uppstått på dna vid till exempel UV-strålning. Människor som föds med en defekt i det här reparationssystemet drabbas lätt av hudcancer om de vistas i solen. Inspelat den 9 december 2015 på Kungsholmens gymnasium, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2015

Frågestund med Nobelpristagare i kemi

Gymnasieelever ställer nyfikna frågor till årets Nobelpristagare i kemi. Många elever har valt att läsa naturvetenskap men inte alla är beredda att välja en forskarkarriär. Två av 2015 års kemipristagare, Paul Modrich och Aziz Sancar, försöker här övertyga genom att berätta om sina vetenskapliga gärningar. Moderator: Ann Fernholm. Inspelat den 9 december 2015 på Kungsholmens gymnasium, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Från Burma till Brexit

Burma och drömmen om demokrati

Vilka utmaningar står Burma inför? Sara Schulman är forskare i statsvetenskap och bosatt i Burma där hon bedriver sin forskning. Hon ger en lägesbild från Burma och berättar om landets väg mot demokrati. Från kolonialstat till fria val. Inspelat den 15 februari 2017 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Fejk

Angiverikultur

Anna Charlotta Gunnarson och Maja Åström fortsätter att gräva i häxjakter som bedrivits på olika sätt genom historien och den angivarkultur som uppstår i häxjaktens kölvatten. Vi tittar närmare på epoken i Hollywood då jakten på kommunister pågick som mest och många i nöjesbranschen var rädda för att hamna på den så kallade "svarta listan". Varför vann en påhittad person en Oscar och hur kan vi koppla ihop det med den moderna myten om den vita skåpbilen som lurar utanför skolor?

Fråga oss