Titta

UR Samtiden - Nobel för gymnasister 2015

UR Samtiden - Nobel för gymnasister 2015

Om UR Samtiden - Nobel för gymnasister 2015

Föreläsningar av Nobelpristagare för gymnasieelever. Medverkande: Paul Modrich och Aziz Sancar, 2015 års Nobelpris i kemi, och Angus Deaton, ekonomi. Ann Fernholm, vetenskapsjournalist, och Astrid Gräslund, sekreterare i Nobelkommittén, berättar om kemipriset. Inspelat på Tumba gymnasium och Kungsholmens gymnasium, Stockholm, den 9 december 2015. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Till första programmet

UR Samtiden - Nobel för gymnasister 2015 : Hur får man ett Nobelpris i kemi?Dela
  1. Jag heter Ann Fernholm
    och är vetenskapsjournalist.

  2. Jag disputerade i molekylär bioteknik
    år 2001-

  3. -sedan har jag jobbat
    som vetenskapsjournalist.

  4. Sedan 2008 har jag skrivit den
    populärvetenskapliga informationen-

  5. -och pressinformationen
    som beskriver kemipriset.

  6. Och som ni vet, gick årets pris-

  7. -till Tomas Lindahl,
    Paul Modrich och Aziz Sancar-

  8. -"för mekanistiska studier
    av DNA-reparation".

  9. De har kartlagt cellens verktygslåda
    för DNA-reparationer.

  10. Det här priset är speciellt, det här är
    grundläggande kunskap inom biokemi.

  11. Vet ni var jag har min gamla lärobok
    i grundläggande biokemi från 1993?

  12. Vet ni var den är?

  13. Jag har den under datorskärmen
    för att få en bättre arbetsställning.

  14. Den är bra för den är så tjock.
    Inför det här tittade jag i läroboken.

  15. På sidan 800 eller så
    stod det om DNA-reparation.

  16. Jag tyckte att excision repair
    och felparningar var viktiga saker.

  17. Jag hade gjort markeringar
    med min överstrykningspenna.

  18. Det känns som om vi alltid har
    känt till det här, men så är det inte.

  19. Därför är det så bra
    att ni är här och kan förklara-

  20. -hur ni gjorde
    de här lysande upptäckterna.

  21. Men först vill jag lämna över ordet
    till Astrid Gräslund-

  22. -professor i biokemi och biofysik
    vid Stockholms universitet.

  23. Hon var sekreterare
    i nobelkommittén för kemi-

  24. -från 1996 till förra året.

  25. Hon ska berätta om nobelpriset
    - och hur man får det.

  26. Tack.

  27. Tack för inbjudan.
    Det var en fin inledning i morse.

  28. Liksom Ann blev jag mycket rörd. Jag
    fick tårar i ögonen, det var så vackert.

  29. Nu ska det handla om praktiska saker.

  30. Jag ska prata om bakgrunden,
    kan man säga-

  31. -om hur Vetenskapsakademin och olika
    institutioner arbetar med nobelprisen.

  32. Hur man får priset
    får nobelpristagarna svara på-

  33. -för de är experterna här.

  34. Jag börjar med en bild på Alfred Nobel,
    ni har nog sett den förut.

  35. Jag vill påminna er om
    att han levde på 1800-talet.

  36. Han var en framstående kemist,
    och uppfinnare och entreprenör.

  37. Så skapade han sig en förmögenhet.

  38. Han tyckte om att vara
    i sitt laboratorium och göra experiment.

  39. Han dog emellertid år 1896-

  40. -och han skrev ett berömt testamente.

  41. Det är handskrivet med noteringar
    i marginalen, och det är fyra sidor.

  42. Den första sidan handlar om mindre
    summor till släktingar och andra.

  43. Här ser ni den viktigaste delen
    i engelsk översättning.

  44. Det är det här
    som lade grunden till nobelprisen.

  45. Han skrev: "...hela min återstående
    realiserbara förmögenhet..."

  46. Det var en betydande summa
    på den tiden.

  47. Den skulle delas ut
    som fem lika stora nobelpris-

  48. -i fysik, kemi, medicin eller fysiologi,
    litteratur samt fredspriset.

  49. Det som handlar om kemipriset
    har jag markerat i rött här.

  50. "...en del till den som har gjort
    den viktigaste kemiska upptäckten"-

  51. -"eller förbättringen."

  52. Där finns också ett villkor som har
    visat sig vara omöjligt att uppfylla-

  53. -för vi kan inte bedöma upptäckter
    som gjorts under det gångna året.

  54. Men det är också viktigt att notera
    vad som står mot slutet:

  55. "...inget avseende ska fästas
    vid nationalitetstillhörighet..."

  56. "...den värdigaste erhåller priset,
    antingen han är skandinav eller ej."

  57. Det här var en tid
    när skandinavismen var stark.

  58. Testamentet ifrågasattes-

  59. -då vissa ansåg att stora prissummor
    till icke-skandinaver var olämpligt.

  60. Men några år efter hans död
    bildades Nobelstiftelsen.

  61. Den ansvarar för förvaltningen
    och för att stadgarna efterlevs-

  62. -och ansvarar även för festligheterna
    i samband med prisutdelningen.

  63. Som kuriosa kan jag nämna att
    kriterierna är lite olika formulerade.

  64. Fysik: "upptäckt eller uppfinning",
    kemi: "upptäckt eller förbättring"-

  65. -och för medicin är det bara "upptäckt"
    som avgör vilka pristagare vi ska utse.

  66. Vilka arbetar med nobelprisen i dag?

  67. Det är Nobelstiftelsen,
    som har ett övergripande ansvar-

  68. -och olika institutioner.

  69. Jag representerar
    Kungliga Vetenskapsakademien-

  70. -som utser fysik- och kemipristagarna.

  71. Som ni vet
    finns det också ett nyare pris:

  72. Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk
    vetenskap till Alfred Nobels minne.

  73. Hur utser vi nobelpristagarna?

  74. Det är intressant, men det är inget
    man gör på en eftermiddag.

  75. Processen att utse en pristagare
    brukar ta flera år.

  76. Ni ska veta
    att vi har nobelkommittéer-

  77. -och Vetenskapsakademin
    har underavdelningar för olika ämnen-

  78. -men beslutet
    tas av hela Vetenskapsakademien.

  79. Då har förslaget redan diskuterats på
    olika nivåer inom Vetenskapsakademin.

  80. Det handlar om praktiskt arbete.

  81. Nobelkommittéerna
    har fem till tio medlemmar.

  82. De måste följa
    Nobelstiftelsens stadgar.

  83. Varje år får vi in flera hundra
    nomineringar från hela världen-

  84. -från till exempel professorer i kemi.

  85. Man begär in expertutlåtanden, och
    kommittén träffas 6-9 gånger per år.

  86. De gör ett noggrant arbete.

  87. Som sagt brukar en pristagare
    diskuteras i många år-

  88. -eller åtminstone i några år
    innan han eller hon får priset.

  89. Det ligger många expertutlåtanden
    och nomineringar bakom-

  90. -så det är inget lättvindigt beslut.

  91. Alla medlemmar är närvarande
    vid nobelkommitténs möten.

  92. Det finns bara två giltiga skäl
    till frånvaro:

  93. Ens egen begravning
    eller blindtarmsinflammation.

  94. Förutom det finns det ingen ursäkt
    för att utebli. Man måste närvara.

  95. Den här regeln har stått sig. Som tur är
    dör kommittémedlemmar inte så ofta.

  96. Det finns en tidsplan
    som sträcker sig över året.

  97. Nobelkommittén arbetar nu i dag,
    antagligen med nästa års pris.

  98. Så vi har nomineringar,
    expertutlåtanden-

  99. -och beslutsunderlag
    skrivs under sommaren.

  100. I september diskuteras priset,
    i vårt fall i underavdelningen för kemi-

  101. -och sen tas beslutet i oktober.

  102. Prisutdelningen är den 10 december,
    det är Alfred Nobels dödsdag.

  103. Det tycker jag är lite märkligt,
    men så tänkte man förr.

  104. Det finns några nyckel-element,
    det här är vad vi diskuterar:

  105. Arbetet som belönas
    ska ha öppnat ett nytt forskningsfält.

  106. Det ska gynna mänskligheten
    och ha betydelse i dag-

  107. -även om upptäckten inte
    har gjorts under året-

  108. -vilket ju är omöjligt-

  109. -men i övrigt håller vi oss
    strikt till Alfred Nobels testamente.

  110. Till sist en personlig iakttagelse:

  111. Jag har träffat många nobelpristagare-

  112. -och har noterat
    saker som motiverar dem.

  113. Jag ska fråga årets nobelpristagare-

  114. -om de känner
    att det här stämmer in på dem.

  115. Nyfikenhet,
    behov av frihet, kreativitet-

  116. -envishet - man måste vara envis
    för att forska-

  117. -tävlingsinstinkt och självförtroende-

  118. -och så måste man vara jättesmart.
    Och de arbetar jättemycket.

  119. Det är något som de har gemensamt
    efter vad jag har hört.

  120. Det blir intressant att höra om det här
    stämmer in på er. Det varierar kanske.

  121. Det här är inga dåliga egenskaper
    oavsett vad man gör.

  122. Bland dem som får nobelpriset
    tycks de vara vanliga.

  123. Avslutningsvis vill jag bara säga-

  124. -att nobelprisen lägger tonvikten
    på grundforskning.

  125. Tillämpningarna kan ha
    stor betydelse för mänskligheten-

  126. -men det ligger grundforskning bakom,
    och den måste vi stå upp för.

  127. Jag vill gratulera
    årets nobelpristagare i kemi.

  128. Jag ser fram emot att höra er
    beskriva er forskning för eleverna.

  129. Jag hörde er föreläsa i går, men
    nu kommer jag att förstå lite mer.

  130. Översättning: Sirje Rundqvist Talva
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hur får man ett Nobelpris i kemi?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Astrid Gräslund, sekreterare i Nobelkommittén, ger här flera konkreta tips att tänka på för den som siktar på ett Nobelpris i kemi. Gemensamt för alla pristagare, menar hon, är ett gott självförtroende, nyfikenhet, envishet och en förmåga att arbeta extremt hårt. Alfred Nobel som instiftade priset var själv kemist, berättar Astrid. Han älskade att laborera och var samtidigt en framgångsrik entreprenör, vilket så småningom lade grunden till den förmögenhet som än idag genererar den prissumma som delas ut till Nobelpristagarna. Inspelat den 9 december 2015 på Kungsholmens gymnasium, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Kemi
Ämnesord:
Kulturell verksamhet, Nobelpriset i kemi, Nobelpristagare, Vetenskaplig verksamhet
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i UR Samtiden - Nobel för gymnasister 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2015

Angus Deaton, Nobelpristagare i ekonomi

Angus Deaton växte upp i en gruvarbetarfamilj i en fattig by i Skottland. Men pappan ville att sonen skulle satsa på skolan, och till slut tog sig Angus Deaton hela vägen till ett Nobelpris i ekonomi. Här berättar Deaton sin historia, personligt och enkelt, för gymnasieklasser i Tumba som också ställer frågor om allt från hur man ska lösa världsfattigdomen till klimathotet. Inspelat på Tumba gymnasium den 9 december 2015. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2015

Hur får man ett Nobelpris i kemi?

Astrid Gräslund, sekreterare i Nobelkommittén, ger här flera konkreta tips att tänka på för den som siktar på ett Nobelpris i kemi. Gemensamt för alla pristagare, menar hon, är ett gott självförtroende, nyfikenhet, envishet och en förmåga att arbeta extremt hårt. Alfred Nobel som instiftade priset var själv kemist, berättar Astrid. Han älskade att laborera och var samtidigt en framgångsrik entreprenör, vilket så småningom lade grunden till den förmögenhet som än idag genererar den prissumma som delas ut till Nobelpristagarna. Inspelat den 9 december 2015 på Kungsholmens gymnasium, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2015

Populärt om Nobelpriset i kemi

Vetenskapsjournalisten Ann Fernholm, som själv studerat biokemi, ger här en introduktion och en bakgrund till årets kemipris. I år gick priset till tre forskare som på olika sätt kartlagt hur det går till när cellerna reparerar sitt dna. Varje dag skadas vårt dna av till exempel UV-strålning och andra carcinogena ämnen. Att vår arvsmassa ändå är relativt stabil beror på rad sinnrikt konstruerade reparationssystem. I förlängningen kan årets pris leda till nya och mer effektiva behandlingsmetoder för cancer. Inspelat den 9 december 2015 på Kungsholmens gymnasium, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2015

Paul Modrich, Nobelpristagare i kemi

Paul Modrich, en av årets tre Nobelpristagare i kemi, berättar om sin forskning för gymnasieelever. I samband med celldelning i kroppen kopieras det dna som finns i cellkärnan, och ofta uppstår då spontana felaktigheter. Modrich visar hur det går till när cellerna korrigerar felen, en mekanism som kallas "mismatch repair". Inspelat den 9 december 2015 på Kungsholmens gymnasium, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2015

Aziz Sancar, Nobelpristagare i kemi

Aziz Sancar, en av 2015 års Nobelpristagare i kemi, berättar för gymnasieelever om sitt arbete och om själva mekanismen som cellerna använder för att laga de skador som uppstått på dna vid till exempel UV-strålning. Människor som föds med en defekt i det här reparationssystemet drabbas lätt av hudcancer om de vistas i solen. Inspelat den 9 december 2015 på Kungsholmens gymnasium, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2015

Frågestund med Nobelpristagare i kemi

Gymnasieelever ställer nyfikna frågor till årets Nobelpristagare i kemi. Många elever har valt att läsa naturvetenskap men inte alla är beredda att välja en forskarkarriär. Två av 2015 års kemipristagare, Paul Modrich och Aziz Sancar, försöker här övertyga genom att berätta om sina vetenskapliga gärningar. Moderator: Ann Fernholm. Inspelat den 9 december 2015 på Kungsholmens gymnasium, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & kemi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Grym kemi

Sex

Vad finns det för kemi i kärlek och sex? Kan den kittlande känslan översättas till kemiska formler och ämnen? Programledaren Brita Zackari hoppar hopprep för att få upp sina testosteronnivåer och vi får veta att lusten styrs av hormonet testosteron. Vi får lära oss om hur p-pillret uppfanns och vilken betydelse det fått för kvinnors frigörelse. Och vi träffar orgasmexperten Ylva Franzén som berättar om orgasmer.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Grym kemi - syntolkat

Droger

Vad finns det för kemiska ämnen i droger och hur påverkar dessa hjärnan? Och vad är egentligen baksmälla? Programledaren Brita Zackari försöker tillverka egna droger men hejdar sig när kemiprofessor Ulf Ellervik berättar om dess effekter på hjärnan och kroppen. Kulturhistorikern Edward Blom får dricka sig berusad så att vi kan testa promillehalt och sinnesstämning. Vi får också lära oss om vår kanske vanligaste drog, kaffe. Hur påverkas våra hjärnor av kaffe och varför blir vi pigga av det?