Titta

UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Om UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Forskare från olika fakulteter berättar om sin forskning. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Till första programmet

UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015 : Måste språk och kunskapsutveckling gå hand i hand?Dela
  1. Jag ska tala om att språk- och
    kunskapsutveckling går hand i hand.

  2. Varje förälder som öppnar sitt barns
    skolväska och tittar in i böcker-

  3. -ser att det är mycket språk
    i dessa böcker, långa texter.

  4. Inte bara texter,
    utan också diagram och bilder och...

  5. Det ser ju annorlunda ut i en
    historiebok jämfört med en fysikbok.

  6. Det är ännu hemskare för dem
    som inte förstår så mycket fysik-

  7. -med många formler och saker
    som inte jag skulle kunna förklara-

  8. -som språkdidaktiker, men som är
    viktiga för lärare att kunna tolka.

  9. De ska ju leda in elever
    i denna värld-

  10. -denna språkliga värld,
    som är en del av ämnet.

  11. Framför allt också eftersom det finns
    en språklig mångfald i dagens skolor-

  12. -tycker vi här på Malmö Högskola att
    det är viktigt att lärarstudenter-

  13. -men också lärare på fältet
    får redskap att arbeta med språk-

  14. -som en naturlig del
    av sin undervisning.

  15. Jag vill ge en liten inblick
    i denna värld av forskning-

  16. -som inte bara bedrivs här,
    utan över hela världen-

  17. -och vi kan ta till vara en hel del
    forskning som andra har genomfört.

  18. Frågorna är då varför det verkar vara
    så svårt med språket i böckerna-

  19. -och i andra källor, och hur kan barn
    utveckla det så småningom?

  20. Vi har ju många år,
    genom hela grundskoleperioden-

  21. -och sen också gymnasiet,
    för att utveckla språk.

  22. Det tar egentligen aldrig slut.

  23. Hur kan lärare
    då lära sig att hantera det?

  24. Det är klart att man behöver redskap,
    om man vill ha samma höga krav-

  25. -som ställs i läroplanen för
    grundskolan. Vi ska titta på det sen.

  26. Ja, det är bara en slump
    att jag slog upp den här bilden-

  27. -av ett kretslopp,
    som beskrivs i en biologibok.

  28. Där kan man ju, genom att
    titta på olika texter, få grepp om-

  29. -vad det är som händer med språket
    under skolårens lopp-

  30. -och analysera vad det är
    som gör det krävande och utmanande.

  31. Ni ser direkt att det är en del text.

  32. Det är uppgifter,
    men också diagram, som man ska tolka.

  33. Det är språk och text i sammanhang.
    Ibland är det beskrivningar-

  34. -det är förklaringar,
    ibland är det instruktioner:

  35. Man ska göra nånting
    eller ha en laboration.

  36. Det är allt sånt
    som eleverna ska lära sig att förstå.

  37. Det ska de förstå på ett annat sätt
    i historia och slöjd-

  38. -jämfört med kemi.
    Det är andra typer av texter.

  39. De kanske vet en hel del
    om kretsloppet.

  40. Det är ju samma kretslopp för vattnet
    över hela världen-

  41. -men de kanske har lärt sig det på
    ett annat språk med andra begrepp.

  42. De ska ju kunna
    vidareutveckla sina kunskaper-

  43. -utifrån sina egna förutsättningar-

  44. -så vad gör vi då
    med denna flerspråkiga bakgrund-

  45. -som en hel del elever har
    nu för tiden?

  46. Såna frågor är viktiga
    att få bättre grepp om-

  47. -i undervisningen och i skolan.

  48. Om vi tittar närmare och dyker in
    i till exempel temat "ljus"-

  49. -kan vi förutsätta att elever
    har en uppfattning om ljus-

  50. -och att det finns lampor och att
    det kan vara mörkt eller ljust.

  51. Om de har varit i Sverige ett tag
    har de nog sett-

  52. -hur viktigt det är
    med mysljus under jultiden.

  53. Men kommer man in i klassrummet-

  54. -kan man uppleva ett slags skräck:

  55. Vad är det för ord som dyker upp
    i just detta tema?

  56. Det är en hel del ämnesspecifika ord,
    men inte bara de.

  57. Det är en hel del vanliga ord också.

  58. Det är sånt som man ska välja ut
    som lärare, vad man ska fokusera på-

  59. -och var eleverna befinner sig
    när de kommer in i klassrummet.

  60. Genom att titta närmare på dessa ord
    kan vi få en del redskap-

  61. -i att få grepp om detta.
    Det finns synliga ämnesspecifika ord:

  62. "Infallsvinkel" är ett sånt
    som man inte har hört tidigare.

  63. Det tillhör ritningar.
    Det är ett sätt att förmedla kunskap-

  64. -just i fysik.

  65. Och tittar man på
    det sätt som ord knyts ihop på-

  66. -ser man att det finns en hel del
    bindeord som kanske inte betraktas-

  67. -som delar av undervisningen,
    men som ändå är väldigt viktiga-

  68. -för att få grepp om det som sägs
    i texten och som förklaras muntligt:

  69. "När", "då", "eftersom", "däremot",
    "avgör", "vid sidan av"...

  70. Det är såna uttryck som man kanske
    utgår från att eleverna har med sig.

  71. Det är osäkert om det är så.

  72. Är det förklarande texter så kan det
    hjälpa att lyfta just dessa begrepp-

  73. -för att få en förståelse
    av det som beskrivs.

  74. Det är inte bara ord och begrepp,
    utan hela tankesätt och resonemang-

  75. -som också ska vara del av att leda
    in elever i sätt att tänka och tycka.

  76. Tänker man på historia
    ska de ju kunna tolka källor-

  77. -och jämföra olika källor
    och deras trovärdighet-

  78. -och resonera på svenska.

  79. Där resonerar man på ett lite annat
    sätt än i fysikundervisningen.

  80. Det är vanligt att skilja
    mellan vardagsspråk och skolspråk-

  81. -som ett hjälpmedel att få insikt
    i var en elev befinner sig.

  82. Hur talar de hemma om ett visst tema
    i den ålder de befinner sig i?

  83. De kanske talar om
    att det kan finnas skuggor och sol-

  84. -men att det beror på infallsvinkel,
    det är det som blir tillagt i skolan.

  85. De kanske lär sig
    att de ska lyssna på varandra-

  86. -men i samhällskunskap kanske
    det blir tal om demokratiska värden.

  87. Att hugga ner ett träd blir kanske i
    geografi beskrivet som skogsröjning.

  88. Där kan vi lingvister få grepp om
    vad som händer med språket.

  89. Det blir ett nomen - nominalisering.

  90. Det är sånt som också
    kan läras ut i lärarutbildningen.

  91. Man talar inte längre om
    att "vi hugger ner träd"-

  92. -utan om skogsröjning
    och skogsröjningens effekter.

  93. Den övergången blir så småningom
    ganska vanlig för eleverna-

  94. -och det är inte bara
    frågan om antingen-eller-

  95. -utan de ska kunna röra sig
    i olika världar med hjälp av språket.

  96. För flerspråkiga elever tillkommer
    frågan var de har lärt sig språket-

  97. -vad de kan uttrycka
    på sitt första språk, modersmålet-

  98. -och vad de kan uttrycka på svenska,
    och hur vi hanterar detta.

  99. Alla dessa krav. Det är inte frågan
    om att undvika eller förenkla det.

  100. Till och med läroplanen skriver att
    det gäller att lära sig argumentera-

  101. -med välutvecklade motiveringar, och
    det är samma sak i yrkesutbildningar.

  102. Det får vi höra sen.

  103. Det språket ska vara en del av
    till exempel en kursplan i biologi-

  104. -och är en del av kunskapskraven där.

  105. Men skolan har ju många år
    att hjälpa elever och stötta dem.

  106. Redan i förskoleåldern
    kan man leka med elever-

  107. -och leka med ljud och låta eleverna
    upptäcka vad som händer-

  108. -om man har en tråd... Ni vet
    vad ni lekte med när ni var barn.

  109. Medan de leker kan man sätta ord
    och säga att det är nåt som trillar-

  110. -och att det finns vågor,
    liksom vågor i vattnet.

  111. De är inte synliga, men de kommer in
    i örat och vad händer sen?

  112. Kommer man upp i mellan-
    och högstadiet kan det bli tal om-

  113. -hela ytterörat
    och allt som händer i innerörat.

  114. Man kan läsa en förklarande text som
    kan bli en "sekventiell förklaring"-

  115. -en efter en efter en.

  116. Det är såna saker som man
    så småningom kan planera för-

  117. -så att det blir språk-
    och kunskapsutveckling samtidigt-

  118. -utifrån det som barnet upptäcker.

  119. Men om man behöver språk som redskap,
    vem tar ansvar i undervisningen?

  120. Kan det vara ämnesläraren,
    eller är det en sak-

  121. -som svenska- eller svenska
    som andraspråksläraren borde ta upp?

  122. Jag tror att det är
    i hög grad en samordningsfråga.

  123. Vi behöver ett språkämne i skolan med
    en hel del skolspråkliga aspekter:

  124. Akademiska språkfärdigheter och
    förmågor, att lära sig presentera-

  125. -att lära sig läsa texter,
    att skriva och argumentera-

  126. -på ett välutvecklat språk. Det kan
    vara en del av svenskundervisningen.

  127. Men inte kan
    en svensklärare sen bedöma-

  128. -hur en text om elektricitet ser ut?

  129. Då blir det bara rättstavnings-
    bedömning, och inte innehållet.

  130. Man behöver samarbeta
    över ämnesgränser-

  131. -så att en ämneslärare också kan se
    om det är välutvecklade argument-

  132. -och hur de kan hjälpa elever
    att vidareutveckla sina argument.

  133. "Vad är det som krävs i mitt ämne?"
    "Hur viktigt är språket i mitt ämne?"

  134. Hur viktigt är det i samhällskunskap-

  135. -att vara delaktig i muntliga
    presentationer och samtal?

  136. Hur kan man delta i en sån diskussion
    och argumentera och jämföra argument?

  137. Det kan man lära sig i språkämnet.

  138. Man kan också lära sig
    att läsa svåra texter i svenskämnet-

  139. -och lära sig strategier för att
    hantera långa texter på lite tid.

  140. Men vad som händer med
    en lång text i fysikundervisningen-

  141. -där är det ju en ämneslärare som kan
    hänvisa till såna lässtrategier-

  142. -och säga: "Det är det jag tycker är
    viktigast. Läs den delen noggrant."

  143. Vi behöver samarbetet. nu nämner jag
    svenskläraren och ämnesläraren-

  144. -men det finns ju
    fritidspedagoger och många andra-

  145. -som också har tid att spendera-

  146. -på att arbeta och leka
    och ha aktiviteter med ungdomar-

  147. -som kan vara
    väldigt språkutvecklande.

  148. De har nytta av
    samma didaktiska redskap.

  149. Vilket redskap är det då?

  150. Man kan undra om det är viktigast att
    en lärare kan ge klara beskrivningar-

  151. -och förklaringar
    och väljer rätt läromedel-

  152. -kan diskutera texter i textsamtal,
    som har blivit populärt-

  153. -eller är det viktigare med
    demonstrationer eller laborationer-

  154. -eller samtal i smågrupper?
    Vad är det det gäller?

  155. Det gäller alla såna aktiviteter,
    men man måste planera dem i ordning.

  156. Man behöver höra hur eleverna tänker
    för att ge dem det stöd de behöver.

  157. Det finns olika teorier som har
    utvecklats under 60- och 70-talet-

  158. -och 80- och 90-talet, och jag nämner
    de två största och viktigaste-

  159. -som har blivit en inspirationskälla
    för en hel del forskning på området.

  160. Å ena sidan är det kognitivismen,
    som utgår från att vi lär oss-

  161. -som individer och att det finns
    en självlärande förmåga i människan.

  162. Genom att ha ett utbud
    av språk och kunskap och insikter-

  163. -tar man upp nya begrepp.

  164. Man kan höra vad som har utvecklats
    när en elev börjar tala och skriva.

  165. Då kan man bedöma och ge feedback.

  166. Då är det viktigt
    att det är självständiga elever-

  167. -som klarar av att hitta källor
    och ställa frågor när det behövs-

  168. -för att själv kunna bearbeta
    all kunskap som kommer in-

  169. -i den förmedling
    som finns i klassrummet.

  170. Och man ska kolla begrepp.

  171. Å andra sidan finns
    sociokulturell teori, som säger-

  172. -att det är i ett socialt sammanhang
    som vi utvecklar kunskap.

  173. Genom att delta i en kultur. Då talar
    vi med barn om det vi upplever-

  174. -och i dessa samtal hör de
    nya begrepp för det de upptäcker.

  175. Utifrån detta samtal
    blir det till inre språk.

  176. Det är inte i samtalet,
    att man hör vad som har hänt-

  177. -utan det är i samtalet det händer.
    Det är en lite annan infallsvinkel-

  178. -som har stora konsekvenser
    för undervisningens upplägg.

  179. Då är det viktigt att vi arbetar
    med utforskande samtal-

  180. -där det verkligen
    finns nåt att tala om.

  181. Utifrån det kan eleverna
    utveckla sina begrepp.

  182. Och som det är med stora teorier
    kan de inte vinna hela världen.

  183. Vi behöver olika infallsvinklar och
    jämföra vilka som ger bäst redskap-

  184. -för att förstå verkligheten.

  185. I Sverige i dag är det väldigt mycket
    sociokulturellt inspirerad forskning-

  186. -som har gjort att vi bättre ser vad
    som händer i klassrummet, i samtal.

  187. Några nyckelbegrepp då,
    som är delar i denna redskapslåda-

  188. -som jag tror
    att lärare kan ha behov av.

  189. Vi behöver organiserade samtal
    där nånting händer-

  190. -delta i aktiviteter i den nya
    språkliga värld där vi talar om-

  191. -att tolka texter i historia eller
    se vad som händer i en demonstration-

  192. -eller en laboration i fysik-

  193. -och där man då kommer in med språk
    som tankeredskap när det behövs-

  194. -för att på så sätt
    närma sig fackspråket stegvis.

  195. Det är inte ett sätt: nu ger jag dig
    begreppet och så har du det-

  196. -utan man utvecklar det så småningom.
    Kanske först förstå, och sen använda.

  197. Vi ska få se ett exempel på det.

  198. Ge stöttning - "scaffolding", för att
    sen självständigt hantera fackspråk.

  199. Man måste förstå ämnets språkliga
    särdrag, veta hur man stöttar-

  200. -ha insikt i elevernas lärande
    och lyssna på hur de uttrycker sig-

  201. -för att kunna vidareutveckla det.

  202. Att fundera högt, brukar jag säga.
    Att fundera högt tillsammans.

  203. Tittar vi tillbaka
    på de aktiviteter som jag visade-

  204. -så kan en språkutvecklande praktik
    beskrivas som en undervisning-

  205. -där det finns mycket samtal kring
    aktiviteter och texter-

  206. -där man kan undra och fundera högt
    utifrån igenkännbara kontexter-

  207. -som kanske till och med
    finns i klassrummet-

  208. -eller som finns med
    genom att man kommer in med filmer-

  209. -och där man i detta samtal
    kan ge den stöttning som man behöver-

  210. -för att vidareutveckla elevernas
    ord, förståelse och begrepp.

  211. Jag ska visa lite
    hur jag tänker att det kan fungera.

  212. Inte bara samtal,
    utan också skrivande kan ge insikt

  213. -till en lärare i vad som händer
    med elevernas lärande.

  214. Det är också ett sätt
    att höra eller synliggöra lärandet.

  215. Tänk om man får en fråga som denna:

  216. "Varför gör det ont
    att stå på en spikmatta"-

  217. -"medan det känns ganska skönt
    att stå på en riktig gräsmatta?"

  218. Det kan man ju undra över.
    Vad är förklaringen?

  219. En elev skriver: "Spikmattan
    är gjord i plast, plasten är hård"-

  220. -"medan en riktig gräsmatta är mjuk."

  221. Vi kan bedöma att det är en mening
    med punkt i slutet och, ja...

  222. Men innehållet kan inte jag bedöma.

  223. Nån av er skulle kunna göra det.

  224. Genom att ha en hel rad aktiviteter-

  225. -där man själv, i en konkret kontext,
    kan upptäcka vad som gör skillnad-

  226. -om det är en pinne man sitter på
    eller tio, hundra eller tusen.

  227. Det gör mindre ont
    om det är fler pinnar.

  228. Då kan man tänka: "Jaha, det har nåt
    att göra med vem som sitter var"-

  229. -"och hur många pinnar det är."

  230. I en sån aktivitet kan man som lärare
    komma in med begreppet-

  231. -att det gäller en fördelning
    av din vikt över en viss yta-

  232. -och det är dessa fysiska begrepp
    som det gäller.

  233. Det här är faktiskt
    högstadie- och gymnasieundervisning-

  234. -hur enkelt det än verkar vara.

  235. Nån dag blir det också dags
    att beräkna en sån tryckfördelning.

  236. Vet man som lärare vart man är
    på väg, att det gäller dessa begrepp-

  237. -då kan man se att Annika, som skrev
    att spikar är vassa och gräset platt-

  238. -där det inte finns nåt
    om tryck och fördelning-

  239. -men efter lektionen skriver hon:

  240. "Det gör ont att stå på en spikmatta
    för att spikspetsen har liten area."

  241. "Vi trycker på spiken med stor
    kraft." Hon har lärt sig nånting.

  242. Ju större area desto mindre
    är trycket på gräsmattan.

  243. Det finns en argumentation där.
    Tittar vi närmare så ser vi-

  244. -att just dessa fackbegrepp
    finns med nu.

  245. Det är fortfarande
    inget skolboksspråk-

  246. -men det är ett viktigt steg
    åt det hållet.

  247. Tittar man så på
    hur eleverna uttrycker sig-

  248. -när man vet vart man är på väg,
    kan man utifrån det man i dag kallar-

  249. -ett formativt förhållningssätt
    se lärande som en process där man-

  250. -när eleven är i gång, kan ge
    det stöd som leder till att det blir-

  251. -en bättre måluppfyllelse, alltså
    att det blir mer och mer fysikspråk.

  252. Sammanfattningsvis har jag sagt
    att det finns tre förutsättningar-

  253. -för språkutveckling, och det är att
    organisera för en rejäl interaktion-

  254. -ett samtal i klassrummet, som också
    kan vara att skriva med varandra-

  255. -utifrån kontexter
    som är tillgängliga för elever-

  256. -och ge den stöttning som eleverna
    behöver för att vidareutvecklas-

  257. -och sätta ord
    till det man tänker och upptäcker.

  258. Den didaktiken har utvecklats ganska
    kraftfullt och snabbt i Sverige.

  259. Det finns en hel del litteratur, till
    och med ämnesspecifik litteratur-

  260. -som tittar på vad som händer
    i SO-ämnena och NO-ämnena-

  261. -och det är väldigt värdefullt,
    då man gör olika saker i olika ämnen.

  262. Frågan för forskningen är nu också
    hur man kan främja och hjälpa lärare-

  263. -att verkligen ta med
    den här teorin in i klassrummet.

  264. Där behöver vi också förstå
    hur lärare lär sig.

  265. Vad kan då vara en råvara för nån
    som samordnar detta lärarsamarbete?

  266. I dag finns ju språksamordnare
    och handledare som har ett uppdrag-

  267. -att komma i gång med samtalet.
    Liksom för eleverna-

  268. -är det viktigt för lärare
    att samtala utifrån sin egen kontext-

  269. -och hitta den stöttning man behöver-

  270. -i form av exempel
    eller auskultationer-

  271. -och få respons och kanske
    gå på nån kurs i den här didaktiken.

  272. Att utveckla sin praktik,
    det gör man inte alltid.

  273. Det gör man bara om man tror
    att nånting inte längre funkar.

  274. "Funkar det fortfarande?"
    är en väldigt viktig fråga.

  275. Då kan man se om det funkar bättre
    att pröva nåt annat-

  276. -och fundera över det, och hitta
    nya arbetssätt som funkar bättre.

  277. Det finns olika forskningsformer
    för att föra vidare denna "quest"-

  278. -till ett naturligt, språkutvecklande
    arbetssätt i alla olika ämnen.

  279. Inte bara beskrivningar
    av vad som gjorts hittills-

  280. -eller designstudier utifrån
    ett ämne, utan det är viktigt att ha-

  281. -ett tvärvetenskapligt synsätt
    och titta på hur kompetensutveckling-

  282. -och lärarutbildning
    kan bidra till att vi-

  283. -i samspel mellan
    språkdidaktik och ämnesdidaktik-

  284. -utvecklar
    ett verkligen integrerat arbetssätt.

  285. Avslutningsvis vill jag bara nämna
    det projekt som vi precis startade-

  286. -som heter
    "Science and Literacy Teaching"-

  287. -där vi kommer att
    fokusera på NO-ämnena-

  288. -och vidareutveckla denna
    redskapslåda som jag tror behövs-

  289. -tillsammans med högstadielärare-

  290. -och som nån dag förhoppningsvis
    ger en väg i att hantera-

  291. -alla dessa svåra ord kring ljus,
    lampa, mörker och infallsvinklar-

  292. -som verkar vara så svårt
    om man tittar på det på distans-

  293. -men som går att föra fram
    och visa eleverna en väg in i.

  294. En del redskap finns redan
    på Skolverkets webbsida-

  295. -i läs- och skrivportalen i en
    NO- och SO-modul som vi utvecklade.

  296. Jag hoppas att vi kan visa lite mer
    specificerade redskap om ett tag.

  297. Tack ska ni ha.

  298. Textning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Måste språk och kunskapsutveckling gå hand i hand?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Professor Maaike Hajer forskar vid Fakulteten för lärande och samhälle och berättar om vikten av att ge elever språkliga förutsättningar för att klara av skolan. Hon säger att språk inte bara är språkämnen utan att det finns olika ämnesspecifika språk som eleverna ska behärska. Hur ska lärare förmedla de ämnesspecifika språken? Hur kan elever lära sig hantera ämnets språk? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod
Ämnesord:
Inlärning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Språkundervisning, Språkutveckling, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Vad spelar skogen för roll?

Per Jönsson är professor i tillämpad matematik och berättar om ett projekt där man observerar klimat och vegetation från rymden för att se klimatförändringar över tid. Genom observationerna kan man se effekterna av den globala uppvärmningen och effekter på ekosystemet. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Varför styr kön och klass fortfarande?

Frida Wikstrand forskar inom arbetsvetenskap och föreläser här om sin undersökning av huruvida yrkesval är baserade på rationella beslut eller om det finns andra förklaringar. Skollagen säger att alla som arbetar i skolan ska bidra till att elevers studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund. Hur kan man hjälpa elever att komma ifrån att låta sådana faktorer styra deras val? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Hur ska vi kunna återvinna begagnade kläder?

Forskaren Tom Nilsson talar om hur konsumtionen av kläder har ökat dramatiskt under senare årtionden. Detta trots att kläder har ett högt miljöavtryck som innebär att det går åt stora mängder kemikalier, vatten, landareal och energi för att framställa. Hur ska denna trend kunna brytas och istället skapa ett kretslopp där kläderna återvinns och blir till kläder igen? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Barn och ungdomar i staden

Hur påverkas vi av området vi bor i? Och hur utvecklar barn och ungdomar psykisk ohälsa? Anna-Karin Ivert är universitetslektor vid Institutionen för kriminologi. Hon berättar om faktorer som inverkar, till exempel sociala, psykologiska och biologiska. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Mer idrott i skolan förstärker inlärningsförmågan

Forskaren Ingegerd Ericsson berättar om resultatet av Bunkefloprojektet. Projektet innebar att alla elever som ingick fick en timme schemalagd idrott varje skoldag för att undersöka hälsovinsterna. Hälsovinsterna visade sig så positiva att projektet blev till Bunkeflomodellen med ökad idrott, motorikobservationer och stöd för elever med behov. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Innehåller människan stjärnstoff från Big bang?

Henrik Hartman forskar vid Institutionen för medieteknik och produktutveckling. Han försöker med hjälp av astrofysik hitta svar på frågorna om var människan kommer ifrån och vilka ämnen människokroppen från början byggdes av. Vilka ämnen bildades vid big bang och vilka ämnen bildas när stjärnor dör? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Måste språk och kunskapsutveckling gå hand i hand?

Professor Maaike Hajer forskar vid Fakulteten för lärande och samhälle och berättar om vikten av att ge elever språkliga förutsättningar för att klara av skolan. Hon säger att språk inte bara är språkämnen utan att det finns olika ämnesspecifika språk som eleverna ska behärska. Hur ska lärare förmedla de ämnesspecifika språken? Hur kan elever lära sig hantera ämnets språk? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Du har miljontals bakterier i munnen

Är bakterier i munnen bra eller dåligt? Forskaren och tandläkaren Daniel Jönsson talar om hur munnen påverkas av vanor, kost, gener och hälsa. Bakterierna i munnen gör att det blir svårare för andra bakterier, virus och svampar att angripa. Vad händer om vi inte sköter munhygienen och placket växer? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Otrygghet i vardagen

Caroline Mellgren är sociolog och berättar om sin forskning kring otrygghet i vardagen. Vilka drabbas och vilka konsekvenser får det för samhället? Hon ger exempel på faktorer som påverkar hur trygga vi känner oss, det kan till exempel handla om vilken eller vilka grupper man tillhör eller hur man upplever miljön där man bor. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Tänka rätt och tycka lämpligt

Fredrik Alvén forskar vid Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö högskola och undersöker vad som är syftet med undervisning i historia. Är det medborgarfostran för en kollektiv förståelse? Eller handlar det om medborgarkompetens och att utveckla kritiskt tänkande, argumentationsteknik och källkritik? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Varför slog Facebook men inte minidisc?

Sara Leckner forskar om medier och medieutveckling vid Institutionen för medieteknik och produktutveckling. Hon föreläser om tiden vi befinner oss i där nya medier uppstår hela tiden. För vissa är det spännande men för andra upplevs det som stressande. Men är medieutvecklingen verkligen så snabb och hur nya är de nya medierna egentligen? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Världens öppnaste land

Henrik Emilsson är doktorand vid Fakulteten för kultur och samhälle och har granskat utfallet av lagen om arbetskraftsinvandring. Den infördes i Sverige 2008 för personer från länder utanför EU. Här berättar han om resultaten av sin forskning. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Hur hör man att någon är sjuksköterska?

Cecilia Olsson Jers forskar om hur man erövrar ett yrkesspråk och hon har identifierat tre olika språkbubblor som studenter har att hantera. Det vardagliga språket, det akademiska och dessutom ska de lära sig ett professionsspråk. Hur ska studenterna stöttas i detta lärande? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Entreprenöriellt lärande och lärarstöd

Samtal mellan Mikael Björk, Centrum för Akademiskt Lärarskap (AKL) och före detta studenterna på Malmö högskola, Jessica Droppe, Ellen Spens och Petra Leube, om vad det innebär med lärarstöd inom entreprenöriellt lärande och hur man ger detta på bästa sätt. Hur applicerades kunskaperna på yrkesrollen efter utbildningen? Moderator: Per Dahlbeck, universitetsadjunkt. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Skola i förändring

I Pisa-testet, som mäter kunskapsnivån hos 15-åringar runt om i världen, ligger kinesiska elitskolor i topp. Men nu börjar den hårt resultatinriktade pluggskolan ifrågasättas. Kinas senaste skolreform innebär att den traditionella katederundervisningen ska förändras och eleverna ska diskutera och samarbeta mer. En av förebilderna är den svenska skolan.

Fråga oss