Titta

UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Om UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Forskare från olika fakulteter berättar om sin forskning. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Till första programmet

UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015 : Du har miljontals bakterier i munnenDela
  1. Daniel Jönsson heter jag.
    Jag är specialisttandläkare-

  2. -på specialistmottagningen i Lund
    för tandvård-

  3. -och jobbar på Malmö högskola.

  4. Det här är ett projekt-

  5. -som är mellan Malmö högskola,
    Lunds universitet-

  6. -och Skånes universitetssjukhus.

  7. "Visste du att du har
    miljontals bakterier i munhålan"-

  8. -"och vad spelar de för roll?"

  9. I våra munnar finns det
    minst lika många bakterier-

  10. -som människor på vår planet.

  11. Det finns drygt sju miljarder
    människor på planeten.

  12. Minst så många finns i munnen,
    sannolikt fler.

  13. Vad spelar de för roll?
    Är de bra eller dåliga?

  14. Kan vi till och med utnyttja dem
    på nåt sätt?

  15. Bakterierna är våra kompisar.

  16. De täcker upp - på och i oss.

  17. På huden, i tarmarna.

  18. De gör att andra bakterier
    inte kan ta sig i och på oss så lätt.

  19. Bakterier,
    men också virus och svampar.

  20. De ser också till
    att inflammationssvaret är alert-

  21. -och hela tiden samverkar mellan
    inflammationssvaret och bakterier.

  22. Redan när vi föds och vi skjutsas ut
    genom mammans vagina-

  23. -är den preparerad med många viktiga
    bakterier som vi får på och i oss.

  24. En del forskning visar att-

  25. -om man lägger in gasvävnad i vaginan
    när man föder kejsarsnitt-

  26. -och sen kletar ner bebisen med det,
    så mår bebisen bra av det.

  27. Det finns de som påstår
    att bebisar är så söta-

  28. -för att man ska pussa på dem så att
    de får bakterier från sina föräldrar.

  29. Det finns snälla och elaka bakterier
    - den klassiska synen på bakterier.

  30. Bakterien med ett hjärta är snäll,
    den med piratmotiv är den elaka.

  31. Det är
    den klassiska synen på bakterier.

  32. Det finns vissa infektioner,
    ofta i magen-

  33. -helicobacterinfektioner, t.ex.-

  34. -kopplade till en specifik bakterie.
    Blir man av med den blir allting bra.

  35. Sen finns det infektioner i munnen,
    s.k. opportunistiska infektioner.

  36. Då har inflammationssvaret
    en större del i det hela-

  37. -och skapar
    en viss miljö där bakterier trivs.

  38. Det kan vara samma typ av bakterier,
    men behöver inte vara det.

  39. Det varierar och är mer ospecifikt
    vilka exakta bakterier som finns där.

  40. Så det är många bakterier
    mot inflammationssvaret.

  41. Det är sällan det bara
    är rent det ena eller rent det andra.

  42. Bakterierna kan få i gång inflamm-
    ationssvaret och skapa en infektion-

  43. -som vi drabbas av
    och måste bli av med.

  44. Men inflammationssvaret skapar ändå
    miljön som bakterierna trivs i.

  45. Om vi tar den här slusken, som kanske
    inte borstar tänderna ordentligt-

  46. -och låter placken
    växa över i munnen.

  47. Oftast får den här människan
    en tillväxt utav plack-

  48. -och till följd av det i princip
    en ordentlig tandköttsinflammation.

  49. Men inte alltid.

  50. Ibland så...

  51. Även om plack växer till sig drabbas
    inte alla av tandköttsinflammation.

  52. Det beror dels på bakterierna, dels
    på inflammationssvaret hos personen.

  53. Samma sak
    om nån sköter sig riktigt ordentligt.

  54. Borstar tänderna regelbundet
    och använder tandtråd dagligen.

  55. Även en sån person kan drabbas av
    ordentlig tandlossning till och med.

  56. Den sortens tandlossning har kopplats
    till mer specifika bakterier-

  57. -men också vissa specifika defekter
    i inflammationssvaret.

  58. Så hela tiden
    inflammationssvaret och bakterier.

  59. Danskarna har gjort en del bra
    forskning om bl.a. tandlossning.

  60. I just denna studie
    har man tittat på-

  61. -vad det är
    som folk minst helst drabbas av.

  62. Man har ställt frågor om
    att mista alla sina tänder-

  63. -och drabbas av diabetes
    som kräver insulin.

  64. Tappa allt hår, mista förutsättningar
    för ett regelbundet sexliv...

  65. Högst upp på den listan, det som folk
    absolut inte vill drabbas av:

  66. Att förlora alla sina tänder.

  67. Och det är
    5-10 procent av befolkningen-

  68. -som drabbas av
    ordentlig tandlossning.

  69. Tyvärr är det ingenting
    som man berättar för sina kollegor.

  70. Kanske saknas därför intresseorgan-
    isationer för folk med tandlossning.

  71. Hade det funnits kanske det inte
    hade ingått vård av tandlossning-

  72. -i tandvårdstaxan. Så det kostar
    mycket att drabbas av sjukdomen.

  73. Det drabbar
    5-10 procent av befolkningen-

  74. -oavsett om man är teplockare
    utan tillgång till modern tandvård-

  75. -eller om man bor
    i Sverige eller Norge för den delen.

  76. Jag jobbar som specialisttandläkare
    för just patienter med tandlossning.

  77. Jag hade en patient som
    satte sig i minnet rätt ordentligt.

  78. Hon hade ordentlig tandlossning.
    Hon kom till kliniken-

  79. -och jag såg till
    att hennes tandlossning stannade upp.

  80. Jag satte
    kronor, broar och implantat.

  81. I slutet av behandlingen
    bad jag henne att le.

  82. Hon fick till nån konstig grimas,
    så jag bad henne att le igen.

  83. Hon fick inte till det,
    så jag sa "men le".

  84. Då sa hon: "Jag kommer inte ihåg hur
    man ler. Jag har inte lett på 15 år."

  85. Så tandlossning
    är en rätt tråkig sjukdom.

  86. Men kan det påverka
    resten av kroppen?

  87. Kan plack från tänderna färdas till
    plack på andra ställen i kroppen?

  88. Ja,
    det finns en del som tyder på det.

  89. Det finns en del som påstår
    att en ordentlig tandlossning-

  90. -är som om hela handflatan
    skulle vara alldeles sårig-

  91. -och täckt av ett lager tandplack.

  92. Då kan man tänka att det kan påverka
    resten av kroppen.

  93. Nu är det gömt inne i munnen i
    tandköttsfickorna. Man ser det inte.

  94. Danskarna har gjort en studie
    där de visade-

  95. -att om man har tandlossning
    och tuggar tuggummi-

  96. -så får du små bakteriemier, alltså
    bakterier som kommer ut i blodet.

  97. Studier visar
    att om man behandlar tandlossning-

  98. -så kan kärlens kapacitet-

  99. -att dra ihop sig och bli större
    förbättras.

  100. Problemet är att göra
    stora, randomiserade studier-

  101. -där en grupp får behandling
    och en inte får det under tjugo år.

  102. Sen ser man
    vilka som får hjärtinfarkt.

  103. För det är synd om de som får gå
    omkring med tandlossning i tjugo år.

  104. Det finns en viss koppling
    mellan diabetes och tandlossning.

  105. De med diabetes
    drabbas oftare av tandlossning.

  106. Deras tandlossning
    är svårare att behandla-

  107. -och den kommer lätt tillbaka
    efter behandlingen.

  108. Men det skulle även kunna vara
    åt andra hållet.

  109. Om nån som har diabetes behandlas för
    sin tandlossning ordentligt-

  110. -så finns forskning som tyder på att
    deras sockervärden kan bli bättre.

  111. Vad bestämmer
    vad vi har för bakterier i munnen?

  112. Dels är det generna,
    alltså inflammationssvaret.

  113. Dels är det vanor. Ni såg slusken
    som inte borstade tänderna.

  114. Också rökning.

  115. Kosten har stor betydelse. Ni
    har alla hört talas om lördagsgodis.

  116. Har du en kost som matar vissa av
    bakterierna får du fler såna.

  117. Men också hälsa. Har du en viss
    sjukdom påverkar det hela kroppen-

  118. -och då även miljön i munnen och
    vilken bakteriesammansättning du får.

  119. Men om det är så borde man kunna
    vända på steken också.

  120. Om man känner till
    vilka bakterier man har i munnen-

  121. -skulle man då kunna titta på
    hur ens hälsa ser ut?

  122. Då skulle man
    med ett enkelt salivtest kunna säga-

  123. -ifall nån har en viss sjukdom på
    grund av miljön som skapas i munnen.

  124. T.ex. diabetes, om den behandlas i
    tidigt skede får den bättre prognos.

  125. Samma sak gäller
    förfettningar i kärl, och blodtryck.

  126. Då blir det lättare att behandla.

  127. Vi behöver också kunskaper om
    vad människan har för gener-

  128. -vanor, munhälsa och kost.

  129. Det här kallas för biomarkörer.

  130. Biologiska markörer som visar-

  131. -dels om den finns eller inte,
    eller är över ett tröskelvärde-

  132. -som visar att en viss
    biologisk process pågår i kroppen.

  133. Vi har startat en studie som heter
    Malmö familjestudie tandvårdsdelen.

  134. Eller "Malmö offspring dental study".

  135. Personer
    undersöks inne på sjukhuset-

  136. -och kallas sen till tandvårds-
    högskolan för att ta bakterieprov.

  137. Malmö familjestudie
    är den stora studien-

  138. -där vi är en del - tandvårdsdelen.

  139. Malmö familjestudie
    handlar egentligen om-

  140. -att titta på
    hur arvet ärvs mellan generationer.

  141. Det är två generationer
    som vi tittar på. Barn och barnbarn.

  142. Man tittar på sjukdomsmarkörer för
    hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes-

  143. -och man gör vissa kognitiva tester.
    En hel del annat också.

  144. Man tittar noga på kosten-

  145. -och man tittar på individernas gener
    och deras tarmbakterier.

  146. Vi tittar på sjukdomsparametrar och
    markörer för tandlossning och karies.

  147. Vi tittar på munbakterierna
    på olika ställen.

  148. Vi tittar på proteiner, gener
    och metaboliter i saliven-

  149. -för att leta efter
    biologiska markörer.

  150. Vi vill att bakterierna ska visa oss
    och föreläsa för oss om hur vi mår.

  151. Det är
    det som vi verkligen vill uppnå.

  152. Glada eller ledsna,
    friska eller sjuka.

  153. Om vi har benägenhet för
    en eller annan sjukdom.

  154. Vi tar kindprov och prov från tungan.

  155. Sen tar vi salivprov och deltagaren
    får spotta i en tratt i ett rör.

  156. Sen tar vi plackprov från fyra tänder
    och undersöker individen ordentligt.

  157. Det vi har sett... Vi har i dag
    undersökt ungefär 350 individer.

  158. Det fortgår
    och vi fortsätter att undersöka.

  159. Det vi ser i materialet,
    när vi vill få preliminära resultat-

  160. -är att det finns en stark koppling-

  161. -mellan antalet tandköttsfickor
    mer eller lika med 4 mm-

  162. -och att
    de med många tandköttsfickor-

  163. -oftare har plack på halspulsådern.

  164. Alltså förfettningar,
    åderförkalkning...

  165. Jag nämnde
    det här med handflatan som är sårig.

  166. Det är det antalet tandköttsfickor
    mer eller lika med 4 mm betyder.

  167. Har du många tandköttsfickor
    är såret i handflatan större.

  168. Jag blev själv förvånad,
    för just 4 mm tandköttsfickor-

  169. -är ju inte så farligt egentligen.
    Det är inte så djupa tandköttsfickor.

  170. Men även de grunda tandköttsfickorna-

  171. -är med och bygger upp
    hela den såriga ytan.

  172. Då har vi också korrigerat för kön,
    ålder och rökning hos individerna.

  173. Vi har inte hunnit titta på
    bakterierna-

  174. -men vi har ett annat material
    där vi har en populationsstudie.

  175. Sigvard Åkerman har tagit fram den.

  176. Vi har tittat på
    bakterierna i salivproven-

  177. -och frågat individerna
    om de har vissa sjukdomar.

  178. När vi använder
    vissa sofistikerade instrument...

  179. Det här kallas för en LEfSe-analys-

  180. -och är
    till för att hitta biomarkörer.

  181. Flera bakterier skulle kunna fungera
    som biomarkörer för diabetes.

  182. När man tittar på
    hur närbesläktade bakterierna är-

  183. -är de flesta närbesläktade.

  184. Så det verkar som om det bildas en
    miljö där just dessa bakterier trivs-

  185. -hos de som är diabetiker.

  186. Cancer är en fruktansvärt jobbig
    sjukdom som skördar många offer.

  187. De flesta har nära och kära
    som har gått bort i cancer.

  188. Man vill följa en population länge-

  189. -och se hur saliven hos de som fick
    cancer såg ut - retrospektivt.

  190. Vi undersöker individerna just nu,
    så det kan vi inte göra.

  191. Men vi ser
    att de som har eller har haft cancer-

  192. -har specifika biomarkörer i saliven.

  193. Det visar att den jobbiga behandling-

  194. -som oftast följer med
    när man har haft eller har cancer-

  195. -sätter sina spår i munnen.

  196. Men det vi vill-

  197. -och som är
    en stor del av tandprojektet-

  198. -på tandvårdshögskolan-

  199. -är att hitta biomarkörer för att så
    småningom kunna göra ett salivtest.

  200. Att kunna gå in på apoteket,
    spotta på ett papper-

  201. -och få reda på om man har större
    risk för att få vissa sjukdomar.

  202. Då kan man gå till sin läkare
    och se så att man inte har diabetes.

  203. Då skulle man kunna upptäcka
    sjukdomar i tidigare skede-

  204. -och det skulle göra att man har
    lättare att behandla dem helt enkelt.

  205. Jag vill ta tillfället i akt
    att tacka alla de som ställer upp-

  206. -i Malmö familjestudie och andra
    liknande studier runtom i landet.

  207. Vi har individer
    som har tagit ledigt från jobbet-

  208. -som hatar att gå till tandläkaren-

  209. -men ändå sätter sig i stolen,
    för att det är bra för forskningen.

  210. Vi känner stor tacksamhet.

  211. Utan dessa människor skulle
    ingen forskning vi gör vara möjlig.

  212. Och jag vill tacka
    medverkande i projektet.

  213. Dels i Malmö familjestudie...

  214. Många jobbar
    inom Malmö familjestudie.

  215. Tandvårdsdelen - där jobbar också
    Anna, Liselott och Elisabet.

  216. LEfSe-analysen
    har Frida hjälpt till med.

  217. Illustrationer har
    min syster och hennes pojkvän gjort.

  218. Jag tackar att jag fick komma hit
    och berätta om min forskning. Tack.

  219. Textning: Helena Lindén
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Du har miljontals bakterier i munnen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Är bakterier i munnen bra eller dåligt? Forskaren och tandläkaren Daniel Jönsson talar om hur munnen påverkas av vanor, kost, gener och hälsa. Bakterierna i munnen gör att det blir svårare för andra bakterier, virus och svampar att angripa. Vad händer om vi inte sköter munhygienen och placket växer? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Virus och bakterier
Ämnesord:
Bakterier, Bakteriologi, Medicin, Mikrobiologi, Munhygien, Odontologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Vad spelar skogen för roll?

Per Jönsson är professor i tillämpad matematik och berättar om ett projekt där man observerar klimat och vegetation från rymden för att se klimatförändringar över tid. Genom observationerna kan man se effekterna av den globala uppvärmningen och effekter på ekosystemet. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Varför styr kön och klass fortfarande?

Frida Wikstrand forskar inom arbetsvetenskap och föreläser här om sin undersökning av huruvida yrkesval är baserade på rationella beslut eller om det finns andra förklaringar. Skollagen säger att alla som arbetar i skolan ska bidra till att elevers studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund. Hur kan man hjälpa elever att komma ifrån att låta sådana faktorer styra deras val? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Hur ska vi kunna återvinna begagnade kläder?

Forskaren Tom Nilsson talar om hur konsumtionen av kläder har ökat dramatiskt under senare årtionden. Detta trots att kläder har ett högt miljöavtryck som innebär att det går åt stora mängder kemikalier, vatten, landareal och energi för att framställa. Hur ska denna trend kunna brytas och istället skapa ett kretslopp där kläderna återvinns och blir till kläder igen? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Barn och ungdomar i staden

Hur påverkas vi av området vi bor i? Och hur utvecklar barn och ungdomar psykisk ohälsa? Anna-Karin Ivert är universitetslektor vid Institutionen för kriminologi. Hon berättar om faktorer som inverkar, till exempel sociala, psykologiska och biologiska. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Mer idrott i skolan förstärker inlärningsförmågan

Forskaren Ingegerd Ericsson berättar om resultatet av Bunkefloprojektet. Projektet innebar att alla elever som ingick fick en timme schemalagd idrott varje skoldag för att undersöka hälsovinsterna. Hälsovinsterna visade sig så positiva att projektet blev till Bunkeflomodellen med ökad idrott, motorikobservationer och stöd för elever med behov. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Innehåller människan stjärnstoff från Big bang?

Henrik Hartman forskar vid Institutionen för medieteknik och produktutveckling. Han försöker med hjälp av astrofysik hitta svar på frågorna om var människan kommer ifrån och vilka ämnen människokroppen från början byggdes av. Vilka ämnen bildades vid big bang och vilka ämnen bildas när stjärnor dör? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Måste språk och kunskapsutveckling gå hand i hand?

Professor Maaike Hajer forskar vid Fakulteten för lärande och samhälle och berättar om vikten av att ge elever språkliga förutsättningar för att klara av skolan. Hon säger att språk inte bara är språkämnen utan att det finns olika ämnesspecifika språk som eleverna ska behärska. Hur ska lärare förmedla de ämnesspecifika språken? Hur kan elever lära sig hantera ämnets språk? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Du har miljontals bakterier i munnen

Är bakterier i munnen bra eller dåligt? Forskaren och tandläkaren Daniel Jönsson talar om hur munnen påverkas av vanor, kost, gener och hälsa. Bakterierna i munnen gör att det blir svårare för andra bakterier, virus och svampar att angripa. Vad händer om vi inte sköter munhygienen och placket växer? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Otrygghet i vardagen

Caroline Mellgren är sociolog och berättar om sin forskning kring otrygghet i vardagen. Vilka drabbas och vilka konsekvenser får det för samhället? Hon ger exempel på faktorer som påverkar hur trygga vi känner oss, det kan till exempel handla om vilken eller vilka grupper man tillhör eller hur man upplever miljön där man bor. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Tänka rätt och tycka lämpligt

Fredrik Alvén forskar vid Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö högskola och undersöker vad som är syftet med undervisning i historia. Är det medborgarfostran för en kollektiv förståelse? Eller handlar det om medborgarkompetens och att utveckla kritiskt tänkande, argumentationsteknik och källkritik? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Varför slog Facebook men inte minidisc?

Sara Leckner forskar om medier och medieutveckling vid Institutionen för medieteknik och produktutveckling. Hon föreläser om tiden vi befinner oss i där nya medier uppstår hela tiden. För vissa är det spännande men för andra upplevs det som stressande. Men är medieutvecklingen verkligen så snabb och hur nya är de nya medierna egentligen? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Världens öppnaste land

Henrik Emilsson är doktorand vid Fakulteten för kultur och samhälle och har granskat utfallet av lagen om arbetskraftsinvandring. Den infördes i Sverige 2008 för personer från länder utanför EU. Här berättar han om resultaten av sin forskning. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Hur hör man att någon är sjuksköterska?

Cecilia Olsson Jers forskar om hur man erövrar ett yrkesspråk och hon har identifierat tre olika språkbubblor som studenter har att hantera. Det vardagliga språket, det akademiska och dessutom ska de lära sig ett professionsspråk. Hur ska studenterna stöttas i detta lärande? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Socionomdagarna 2017

Empatiutmattning

Hur tränar man hjärnan i glädje och trygghet för ökat lugn, fokus och prestation på jobbet? Christina Andersson, doktorand vid Karolinska institutet, berättar om begreppet compassion (självmedkänsla) och om empatiutmattning. Hur kan man stärka sitt trygghetssystem för bättre hälsa och välmående? Inspelat den 18-19 september 2017 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Samma gamla visa i sängen

Många ungdomar ser sex som kravfyllt och styrt av normer och regler. Vi möter Elsa som hade en tidig sexdebut samt Ehsan som fortfarande är oskuld. De berättar om längtan, förväntningar och press.

Fråga oss