Titta

UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Om UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Forskare från olika fakulteter berättar om sin forskning. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Till första programmet

UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015 : Varför slog Facebook men inte minidisc?Dela
  1. Jag heter Sara Leckner och är lektor
    i medieteknik här på Malmö högskola.

  2. Jag ska prata om medieutveckling och
    om man kan förutspå mediers framgång.

  3. Varför ska man då göra det?

  4. För gemene man är det kanske mest kul
    att vara först med det senaste.

  5. För medieföretag och medieindustrin-

  6. -kan det vara avgörande
    för företagets fortlevnad på sikt-

  7. -att veta vilka produkter, tjänster
    och plattformar man ska satsa på.

  8. Jag kallar för enkelhetens skull
    alla medieformer för "medier".

  9. I dag finns det ju några stycken.

  10. Man kan tycka att det dyker upp
    nya medier hela tiden-

  11. -gärna med någon obskyr förkortning.

  12. För vissa kan det vara spännande,
    medan det är stressande för andra.

  13. Men hur snabb är medieutvecklingen,
    och hur nya är de nya medierna?

  14. I viss mån kan man säga att
    medieutvecklingen går snabbare i dag-

  15. -men delvis är det en illusion.

  16. Vi är trögare än vi tror
    med att ta till oss ny teknik.

  17. Medieanvändning hör ihop med vanor,
    och det ligger i deras natur-

  18. -att vara stabila
    och trögföränderliga.

  19. Vi tenderar att överskatta
    utvecklingens hastighet-

  20. -och underskatta
    den sociala trögheten.

  21. Tekniken utvecklas alltså långsammare
    än vad vi tror.

  22. Enligt Paul Saffo
    tar det i snitt 30 år-

  23. -innan en ny idé har spritts
    över mer eller mindre hela samhället.

  24. Anledningen till att utvecklingen
    tycks gå snabbare är...

  25. Många teknologier
    dyker upp samtidigt-

  26. -och många konkurrerar med varandra.

  27. Många av teknologierna konvergerar
    - de gör ungefär samma saker.

  28. Den här samverkan ökar intrycket
    av en snabb utvecklingsprocess.

  29. En annan sak
    som påverkar den upplevelsen-

  30. -är att nya medier sällan
    är så nya som vi tror.

  31. Ett exempel är datorn -
    basen till it-utvecklingen.

  32. Den uppfanns på 40-talet.

  33. Fiberoptiken, grunden till dagens
    bredband, uppfanns på 50-talet.

  34. Mobiltelefonen, som kan ses
    som en symbol för dagens nya medier-

  35. -uppfanns också på 40-talet.
    Man kan fråga sig-

  36. -om dagens multimediadatorer
    har något gemensamt-

  37. -med den första datorn, som vägde
    30 ton och tog upp 200 kvadratmeter.

  38. Men det har de faktiskt.

  39. Medieutvecklingen karaktäriseras
    av just återanvändning.

  40. Nya medier
    uppstår aldrig helt fristående.

  41. Det finns alltid en koppling
    mellan det nya och det gamla.

  42. Därför är det svårt att veta-

  43. -när ett nytt medium uppfinns:
    Vad är det som är nytt?

  44. Dels kan det ha likheter
    med mediet som det baseras på-

  45. -men det tar också tid innan det
    börjar användas av gemene man-

  46. -alltså att det sprids i ett samhälle
    eller på en marknad.

  47. Det är just spridningen som visar
    hur framgångsrikt ett medium är.

  48. Trots allt som påverkar spridningen
    så följer acceptansprocessen-

  49. -hur många som börjar använda mediet
    hur fort-

  50. -nästan alltid samma mönster.
    Det här är en S-kurva.

  51. Man använder ofta den för att
    illustrera spridningen av ett medium.

  52. Y-axeln visar acceptansen -
    antalet personer som använder mediet-

  53. -och x-axeln visar tiden.

  54. Man kan se att spridningen
    går ganska långsamt i början.

  55. Det finns ganska många barnsjukdomar.

  56. Sen börjar spridningen ta fart.

  57. Det kallas "take-off"-perioden.

  58. I bästa fall
    når man den kritiska massan.

  59. Det är när tillräckligt många
    har börjat använda mediet-

  60. -så att spridningen
    går av bara farten sen.

  61. Efter ytterligare tillväxt når man
    mättnad - alla använder mediet.

  62. Man kan ta tv som ett exempel
    på något som har nått en mättnad.

  63. 83 % av Sveriges befolkning
    tittar i dag på traditionell tv.

  64. En form som har kommit förbi
    den kritiska massan-

  65. -och kanske är på väg till framgång
    är Instagram, som används av 40 %.

  66. Mobil-tv används däremot av 2 %.

  67. Det är tveksamt om den formen
    kommer att bli framgångsrik-

  68. -eller börja användas på marknaden
    i den form som finns nu.

  69. Men kurvan ser inte ut så här
    för evigt.

  70. Det kommer nya medier som användaren
    kanske heller använder.

  71. Då kommer kurvan och användningen
    att avta.

  72. Jag exemplifierar det med video,
    som nu ungefär...

  73. ...trettiotalet personer...

  74. 30 % av Sveriges befolkning
    använder video.

  75. För tio, femton år sen var det
    ungefär 80 %, så det har gått utför.

  76. I verkligheten är kurvorna inte
    så här raka och fina.

  77. De varierar mer.

  78. Den här bilden visar spridningen
    för framgångsrika medier i Sverige.

  79. Vissa sprids fortfarande,
    medan andra håller på att avta.

  80. Ju brantare kurvan är,
    desto snabbare sker det.

  81. Man kan tro att alla medier blir
    framgångsrika, men så är det inte.

  82. Teknologiska innovationer
    sprids i väldigt olika takt.

  83. Det är väldigt många som inte...

  84. Det är väldigt få av dem som
    utvecklas som når någon framgång.

  85. Av dem som når marknaden
    är det ganska få som når framgång.

  86. Många misslyckas direkt.

  87. Andra sprids långsamt,
    och vissa är framgångsrika i cykler.

  88. Det är ganska vanligt att det t.ex.
    kommer uppdateringar som boostar.

  89. Om ett medium blir framgångsrikt
    och förändrar marknaden...

  90. Det blir en omstörtande påverkan.

  91. Det kallas revolution
    eller paradigmskifte.

  92. Exempelvis Internet-

  93. -har ju påverkat många samhällen
    på global nivå.

  94. Vad påverkar då
    ett nytt mediums framgångar?

  95. En viktig aspekt är hur benägna
    användarna är att använda mediet.

  96. Konsumenterna kan
    delas in i fem kategorier-

  97. -utifrån attityd till ny teknik.

  98. Den första, långsamma utvecklingen
    står innovatörerna - nördarna - för.

  99. De prioriterar inte
    användarvänlighet eller pris.

  100. De vill vara först med det senaste.

  101. När barnsjukdomarna är fixade
    och tekniken verkar fungera-

  102. -börjar de tidiga användarna
    använda tekniken.

  103. De kallas "early adopters"
    på engelska.

  104. Den här gruppen
    ansvarar för take-off-fasen.

  105. Den största ökningen
    står de två andra grupperna för.

  106. Den första är den tidiga majoriteten
    - pragmatikerna.

  107. När de inser att tekniken är till
    nytta tar de snabbt till sig den.

  108. Den gruppen följs,
    om än lite motvilligt-

  109. -av de mer konservativa -
    den sena majoriteten.

  110. Återstoden är eftersläntrare
    eller skeptiker.

  111. Det är de som sent eller aldrig
    tar till sig en ny teknik.

  112. Det finns en skillnad
    mellan grupperna.

  113. I de två första grupperna
    ligger fokus på teknik och prestanda.

  114. I de andra grupperna är det fokus på
    nytta, design och användarvänlighet.

  115. Tekniken ska tjäna ett syfte
    och vara lätt att använda.

  116. En annan viktig sak för framgång
    är hur utvecklad tekniken är.

  117. Ett medium
    bör vara hyfsat sofistikerat-

  118. -för att den stora massan
    ska vilja använda det.

  119. Ett medium kan bestå av en god idé-

  120. -men är det inte tillräckligt
    utvecklat så uteblir framgången.

  121. Ett exempel är så kallat e-papper.

  122. Det ser i dag ut ungefär
    som i det vänstra hörnet där uppe.

  123. Det var tänkt som en böjbar skärm
    som var bra att läsa i solljus.

  124. Ett väldigt papperslikt,
    digitalt medium.

  125. Hade det slagit i mitten på 00-talet-

  126. -så hade traditionella pappers-
    tidningar fått ganska hög konkurrens.

  127. Tekniken utvecklades dock inte
    som man ville eller trodde-

  128. -så den stora framgången
    har uteblivit.

  129. Den ganska osofistikerade tekniken
    har dock utnyttjats-

  130. -av till exempel företaget Amazon
    och deras e-bokläsare Kindle.

  131. Tekniken har integrerats
    i en ganska smart affärsmodell.

  132. På så sätt har tekniken ändå
    blivit hyfsat framgångsrik.

  133. Idén med att läsa
    på en platt, mobil skärm-

  134. -har lånats av t.ex. Apple,
    som har gjort det de är bra på:

  135. Att ta en idé och stoppa in den
    i en lättanvänd design.

  136. Surfplattan är ju
    på god väg att bli framgångsrik.

  137. Sen dess har det inte
    kommit något revolutionerande.

  138. Det har varit mindre uppdateringar
    av de här surfplattorna.

  139. Men medieutvecklingen
    är en fortgående process-

  140. -så vi får se när och om
    det kommer en papperslik skärm.

  141. Det är bara en tidsfråga.

  142. Vid lanseringen av ett nytt medium
    är tajming alltså en viktig aspekt.

  143. Lanseringen blir en avvägning-

  144. -mellan att lansera en outvecklad
    produkt som kanske blir ratad-

  145. -till att lansera något
    som kan utvecklas efter hand-

  146. -och som både konsument och producent
    kan lära sig av.

  147. Går det bra så kan företaget
    få ett first-mover advantage.

  148. De får kontroll över en marknad som
    blir svår för andra att ta sig in på.

  149. Aftonbladet var bland de första
    med nättidning och tilläggstjänster-

  150. -och de är fortfarande
    Sveriges största tidningssajt.

  151. Går det dåligt
    kan det leda till sudden death:

  152. Mediet försvinner,
    även om idén var bra.

  153. Ett exempel är Videotex, som
    kanske inte så många hört talas om.

  154. Det var en föregångare
    till Internet-baserade tjänster.

  155. Det händer faktiskt, om än sällan-

  156. -att ett nytt medium slår
    trots teknologiska begränsningar...

  157. ...eller på ett annat sätt än tänkt
    för att användaren har ett behov.

  158. Ett exempel är sms-tjänster.

  159. De togs fram för att telefonmekaniker
    skulle kunna lämna meddelanden.

  160. Den bärbara kassettbandspelaren var
    först en kul pryl för en vd på Sony.

  161. Internet var ett kommunikations-
    verktyg för USA:s försvar.

  162. Det blir inte alltid
    som man tänkt sig.

  163. Det är det som är spännande
    med medieutveckling.

  164. Det finns naturligtvis många fler
    faktorer som påverkar framgången.

  165. Ekonomiska faktorer,
    politik och lagar-

  166. -hur mycket massmedier
    pratar eller skriver om mediet...

  167. Relationen till och utvecklingen av
    andra medier är viktig.

  168. Vissa medier behöver andra medier.

  169. Cd-skivan är ganska meningslös
    utan en cd-spelare.

  170. För att ett medium
    ska bli framgångsrikt-

  171. -så måste det tillföra ett värde
    för användaren.

  172. Oftast är det att vara effektivare,
    billigare och mindre komplext-

  173. -eller att det fyller ett behov
    hos användaren.

  174. Att ett medium försvinner är inte
    jordens undergång-

  175. -även om det kan framstå så.
    Det har bara kommit medier-

  176. -som har mer attraktiva egenskaper
    än det gamla mediet.

  177. Men för producenten
    av det gamla mediet-

  178. -kan det ju vara jordens undergång.

  179. Sammanfattningsvis är medieutveckling
    en komplex process-

  180. -vilket gör den svår att förutspå.

  181. Nya medier är sällan nya. De brukar
    kombinera äldre medier och ny teknik.

  182. Idéerna är inte heller nya -
    de återanvänds med jämna mellanrum.

  183. Därför kan man ändå
    göra vissa förutsägelser.

  184. Till viss del man kan säga att
    acceptansen av medier går snabbare-

  185. -men idé- och utvecklingsstadiet,
    liksom påverkan av våra vanor-

  186. -är fortfarande en trög process.

  187. Vill man hitta morgondagens medier
    så går det.

  188. De håller på att utvecklas
    i dagens laboratorier.

  189. Medieinnovationer hittar man numera
    inte bara hos professionella aktörer.

  190. Innovatörerna finns
    i andra samhällsgrupper.

  191. Medieutvecklingen
    blir alltmer konsumentdriven.

  192. Alla vill ju veta
    vad som händer i framtiden.

  193. Hade man vetat det
    så hade man nog varit ganska rik-

  194. -men generellt kan man säga att
    den trend vi ser i dag lär utvecklas-

  195. -med mer apparatkonvergens:

  196. Produkter som gör liknande saker,
    som mobiltelefoner och datorer i dag.

  197. De konvergerar och innehåller olika
    medieformer, till exempel Internet.

  198. Det lär inte heller innebära
    färre mediekanaler.

  199. Konsumenten får bara fler möjligheter
    att använda det medium som passar.

  200. Konsumenten får mer att säga till om.
    Producenterna måste anpassa sig-

  201. -vilket de också gör
    genom t.ex. flerkanalspublicering.

  202. Framtidens framgångsrika medier
    har nog samma egenskaper som alltid.

  203. Det behöver ju inte vara nya medier.

  204. Det kan vara gamla medier
    i fräschare förpackning.

  205. Vi gör nog likadant i framtiden,
    men med förbättrade apparater.

  206. Vi återvinner tidigare medieteknik,
    vilket förnyar våra behov.

  207. Tack för uppmärksamheten.

  208. Textning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Varför slog Facebook men inte minidisc?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Sara Leckner forskar om medier och medieutveckling vid Institutionen för medieteknik och produktutveckling. Hon föreläser om tiden vi befinner oss i där nya medier uppstår hela tiden. För vissa är det spännande men för andra upplevs det som stressande. Men är medieutvecklingen verkligen så snabb och hur nya är de nya medierna egentligen? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Ämnen:
Information och media, Teknik > Kommunikations- och informationsteknik
Ämnesord:
IT, Informationssamhället, Informationsteknik, Masskommunikation, Massmedia, Teknikutveckling
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Vad spelar skogen för roll?

Per Jönsson är professor i tillämpad matematik och berättar om ett projekt där man observerar klimat och vegetation från rymden för att se klimatförändringar över tid. Genom observationerna kan man se effekterna av den globala uppvärmningen och effekter på ekosystemet. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Varför styr kön och klass fortfarande?

Frida Wikstrand forskar inom arbetsvetenskap och föreläser här om sin undersökning av huruvida yrkesval är baserade på rationella beslut eller om det finns andra förklaringar. Skollagen säger att alla som arbetar i skolan ska bidra till att elevers studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund. Hur kan man hjälpa elever att komma ifrån att låta sådana faktorer styra deras val? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Hur ska vi kunna återvinna begagnade kläder?

Forskaren Tom Nilsson talar om hur konsumtionen av kläder har ökat dramatiskt under senare årtionden. Detta trots att kläder har ett högt miljöavtryck som innebär att det går åt stora mängder kemikalier, vatten, landareal och energi för att framställa. Hur ska denna trend kunna brytas och istället skapa ett kretslopp där kläderna återvinns och blir till kläder igen? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Barn och ungdomar i staden

Hur påverkas vi av området vi bor i? Och hur utvecklar barn och ungdomar psykisk ohälsa? Anna-Karin Ivert är universitetslektor vid Institutionen för kriminologi. Hon berättar om faktorer som inverkar, till exempel sociala, psykologiska och biologiska. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Mer idrott i skolan förstärker inlärningsförmågan

Forskaren Ingegerd Ericsson berättar om resultatet av Bunkefloprojektet. Projektet innebar att alla elever som ingick fick en timme schemalagd idrott varje skoldag för att undersöka hälsovinsterna. Hälsovinsterna visade sig så positiva att projektet blev till Bunkeflomodellen med ökad idrott, motorikobservationer och stöd för elever med behov. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Innehåller människan stjärnstoff från Big bang?

Henrik Hartman forskar vid Institutionen för medieteknik och produktutveckling. Han försöker med hjälp av astrofysik hitta svar på frågorna om var människan kommer ifrån och vilka ämnen människokroppen från början byggdes av. Vilka ämnen bildades vid big bang och vilka ämnen bildas när stjärnor dör? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Måste språk och kunskapsutveckling gå hand i hand?

Professor Maaike Hajer forskar vid Fakulteten för lärande och samhälle och berättar om vikten av att ge elever språkliga förutsättningar för att klara av skolan. Hon säger att språk inte bara är språkämnen utan att det finns olika ämnesspecifika språk som eleverna ska behärska. Hur ska lärare förmedla de ämnesspecifika språken? Hur kan elever lära sig hantera ämnets språk? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Du har miljontals bakterier i munnen

Är bakterier i munnen bra eller dåligt? Forskaren och tandläkaren Daniel Jönsson talar om hur munnen påverkas av vanor, kost, gener och hälsa. Bakterierna i munnen gör att det blir svårare för andra bakterier, virus och svampar att angripa. Vad händer om vi inte sköter munhygienen och placket växer? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Otrygghet i vardagen

Caroline Mellgren är sociolog och berättar om sin forskning kring otrygghet i vardagen. Vilka drabbas och vilka konsekvenser får det för samhället? Hon ger exempel på faktorer som påverkar hur trygga vi känner oss, det kan till exempel handla om vilken eller vilka grupper man tillhör eller hur man upplever miljön där man bor. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Tänka rätt och tycka lämpligt

Fredrik Alvén forskar vid Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö högskola och undersöker vad som är syftet med undervisning i historia. Är det medborgarfostran för en kollektiv förståelse? Eller handlar det om medborgarkompetens och att utveckla kritiskt tänkande, argumentationsteknik och källkritik? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Varför slog Facebook men inte minidisc?

Sara Leckner forskar om medier och medieutveckling vid Institutionen för medieteknik och produktutveckling. Hon föreläser om tiden vi befinner oss i där nya medier uppstår hela tiden. För vissa är det spännande men för andra upplevs det som stressande. Men är medieutvecklingen verkligen så snabb och hur nya är de nya medierna egentligen? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Världens öppnaste land

Henrik Emilsson är doktorand vid Fakulteten för kultur och samhälle och har granskat utfallet av lagen om arbetskraftsinvandring. Den infördes i Sverige 2008 för personer från länder utanför EU. Här berättar han om resultaten av sin forskning. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Hur hör man att någon är sjuksköterska?

Cecilia Olsson Jers forskar om hur man erövrar ett yrkesspråk och hon har identifierat tre olika språkbubblor som studenter har att hantera. Det vardagliga språket, det akademiska och dessutom ska de lära sig ett professionsspråk. Hur ska studenterna stöttas i detta lärande? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gräv 2016

Hur du får folk att berätta

Katarina Gunnarsson, prisbelönt reporter på Sveriges Radio, ger tips om hur man som journalist får intervjupersoner att öppna sig och hur man skapar trygghet så att folk börjar berätta i starka scener och bilder. Inspelat den 8 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Den kinesiska muren

Kinesiska muren har varit en del av Kinas försvar mot omvärlden i två tusen år. När professor Chen Bingzhong lade fram bevis för att medlemmar ur kommunistpartiets ledning varit delaktiga i mörkläggningen av en aidskatastrof ställdes han inför den nya Stora Muren - brandväggen som ska skydda kineserna från information som anses skadlig.

Fråga oss