Titta

UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Om UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Forskare från olika fakulteter berättar om sin forskning. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Till första programmet

UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015 : Hur hör man att någon är sjuksköterska?Dela
  1. För nåt år sen
    hamnade jag på ortopedakuten-

  2. -under en hel dag.

  3. Ni hör, en hel dag.

  4. Jag var inte livsfarligt skadad.

  5. Jag hade bara vrickat en fot
    väldigt illa.

  6. Jag fick ligga i korridoren
    och vänta på att bli undersökt-

  7. -omgiven av
    en mängd olika sjuksköterskor-

  8. -som ställde frågor till
    en mängd olika människor.

  9. Exempel på vad sjuksköterskorna
    sa till varandra:

  10. "Vi ger dem den vanliga cocktailen."

  11. Då tänkte jag att det är
    ett inom-avdelningsspråk.

  12. Men jag hörde också sjuksköterskor
    som frågade efter tilltalsnamnet.

  13. Det kan ses som en direkt fråga,
    om man vet vad ett tilltalsnamn är.

  14. Andra sjuksköterskor
    tittade på körkortet och frågade:

  15. "Cecilia eller Marie?"

  16. När man använder sig av
    underförståddheter i språket.

  17. Sjuksköterskor
    frågade också efter smärta-

  18. -på ett sätt som jag förstod
    inte bara innefattar om det gör ont.

  19. De frågade på ett sätt när de mötte
    barn som hade ramlat av hästen.

  20. På ett annat sätt mig som hade
    vrickat foten när jag bar in ved.

  21. Jag hade alltså möjlighet
    att under en hel dag wallraffa-

  22. -och vara omgiven av
    vårdpersonal av olika slag.

  23. Det gav mig insyn i
    det som jag är intresserad av.

  24. Hur man erövrar ett yrkesspråk.

  25. Det här är bara ett exempel på-

  26. -att vi är omgivna hela dagarna
    av det muntliga yrkesspråket.

  27. Jag som låg på britsen
    är Cecilia Olsson Jers.

  28. Jag arbetar som forskare och lärare-

  29. -på en institution som heter Kultur-
    språk-medier på Malmö högskola.

  30. Jag vill under den här dryga kvarten-

  31. -peka på vilket ansvar vi har
    inom professionsutbildningarna-

  32. -att stötta studenterna till
    att erövra ett muntligt yrkesspråk.

  33. Det kan vara som färdig sjuksköterska
    eller biokemist, lärare, tandläkare.

  34. Det är högskolepedagogiska frågor.

  35. Det handlar om hur våra studenter
    ska uppleva sig trovärdiga-

  36. -både gentemot sina arbetskamrater
    och sig själva.

  37. Alltså oavsett vilket yrke de väljer.

  38. Exemplen här i dag kommer framförallt
    från sjuksköterskeutbildningen.

  39. Det är där
    jag har gjort min undersökning.

  40. I den har jag granskat texter
    som omger studenternas utbildning.

  41. Sen har jag intervjuat
    lärare på sjuksköterskeutbildningen.

  42. Sjuksköterskor är en yrkeskår-

  43. -som möter en mängd olika språkliga
    utmaningar i sin profession.

  44. Tänk er en bild
    där sjuksköterskan finns i mitten-

  45. -och är omgiven av en mängd olika
    personer och talar om olika saker-

  46. -eller talar om samma sak,
    men på olika sätt.

  47. Sjuksköterskan har krav på sig att
    tala serviceinriktat med patienter-

  48. -samtidigt som de har krav på sig
    att kunna tala om känsliga ämnen-

  49. -och svåra ämnen med samma patient.

  50. De har krav på sig att kommunicera
    korrekt inom mångprofessionella team.

  51. Team där sjuksköterskan, läkaren,
    arbetsterapeuten, psykologen-

  52. -sjukgymnasten o.s.v. ingår.

  53. Samtidigt har de krav på sig
    att tala inkännande och sakligt-

  54. -med patientens anhöriga.

  55. Att vara sjuksköterska innebär höga
    krav på kommunikativ kompetens.

  56. Språket-

  57. -tillsammans med förmågan att möta
    människor med olika värderingar...

  58. Då sätts detta på sin spets.

  59. Bilden av sjuksköterskan i mitten kan
    man översätta till många olika yrken.

  60. Byt ut sköterskan mot en lärare
    till exempel.

  61. Språket är nyckeln till förståelse.

  62. Men det är inte så enkelt som att ett
    språk bara handlar om enskilda ord-

  63. -som tillhör ett speciellt yrke.

  64. Om man bara lär sig de olika orden
    och förståelsen för dem-

  65. -så kan språket bli ett hinder.
    Målgruppsanpassningen-

  66. -och förmågan att nå fram
    blir väldigt platt.

  67. Vi har säkert känt oss utanför
    i olika sammanhang.

  68. De som tillhör min generation-

  69. -minns när det digitala
    blev ett arbetsredskap för oss.

  70. Innan yrkena kom som arbetar med
    de digitala hjälpmedlen-

  71. -förväntades det
    att vi skulle hantera-

  72. -http, kolon, slash, slash...

  73. Och en mängd olika tekniska finesser.

  74. De växte i munnen för vi
    kunde aldrig göra dem till våra egna.

  75. Sen har språket glidit. I dag
    använder vi skrolla, webbsidor...

  76. Ord som egentligen är yrkesspråk,
    men som vi gjort till vardagsspråk.

  77. Att bygga upp muntlig trovärdighet
    i yrket är också att använda språket-

  78. -och kroppen och sina handlingar
    i rätt proportioner.

  79. Vi kan uttrycka det
    som en form av handlingskompetens.

  80. I en handlingskompetens
    kan vi snabbt förändra vårt språk-

  81. -till olika situationer.

  82. Låt mig ge ett exempel på ett ord
    som vi alla känner till: bemötande.

  83. De senaste åren är det ett nyckelord
    i yrken som bygger på människomöten.

  84. Sjuksköterskor, poliser, lärare,
    socionomer, tandläkare...

  85. Det innebär att bemötande
    kan beskrivas på en mängd olika sätt.

  86. Det används också flitigt
    inom det vardagliga språket.

  87. Vi ska bemöta människor
    på ett schyst sätt.

  88. Man likställer det med
    social kompetens-

  89. -gott uppförande
    och schyst behandling.

  90. Det är i vissa fall ett begrepp
    som används som en yrkesterm-

  91. -och samtidigt är det alltså ett
    vardagligt ord i vardaglig betydelse.

  92. Det har visat sig i undervisning-

  93. -att ord och begrepp som används
    i ett vardagligt sammanhang-

  94. -men också i yrken, kan ta längre tid
    för studenterna att göra om-

  95. -från vardagligt språk till profess-
    ionellt språk med ett annat innehåll.

  96. Lärare på sjuksköterskeprogrammet
    menar att det finns en svårighet i-

  97. -att överge
    den vardagliga betydelsen-

  98. -till att fylla den med
    yrkeskunskapen i en sjuksköterskas...

  99. Ja, i den kunskap
    som tillhör sjuksköterskans yrke.

  100. En vardaglig förståelse av bemötande-

  101. -dras mot
    att tolkas som ett konkret handlande.

  102. En synonymordbok kan ge en vink om
    begreppets vardagliga innebörd.

  103. "Bemötande"
    har inte mindre än åtta synonymer-

  104. -där allt dras mot
    ett speciellt sätt att vara.

  105. Uppträdande, mottagande, behandling-

  106. -svar, replik,
    genmäle, gendrivande, vederläggning.

  107. Bemötande kan alltså tolkas
    som en kommunikativ händelse-

  108. -där personer samspelar och utgår
    ifrån inställningen till varandra-

  109. -och hur det kommer till uttryck
    i gester, ansiktsuttryck och tonfall.

  110. Så vardaglig förståelse kan kopplas
    till en människas sätt att vara-

  111. -och handla i en speciell situation.

  112. En mer
    vetenskaplig definition av begreppet-

  113. -innefattar också
    det manifesta språket.

  114. De enskilda orden och uttrycken-

  115. -som kan användas för att förståelse
    ska uppstå mellan människor.

  116. Om vi ser på vad som ingår i en sjuk-
    sköterskas kommunikativa kompetens-

  117. -så kan vi vända oss till
    Socialstyrelsens kompetensutveckling.

  118. Alla medicinska yrken har
    nedskrivna kompetensbeskrivningar-

  119. -som man
    är tvungen att förhålla sig till.

  120. Om vi tittar på utdraget
    som jag har lagt upp på sliden-

  121. -så ser vi att en utexaminerad
    sjuksköterskas kompetens-

  122. -innefattar att kommunicera med
    patienter, närstående, personal m.fl.

  123. På ett respektfullt, lyhört
    och empatiskt sätt.

  124. Jag återkommer strax till movere.

  125. "I dialog
    med patient och/eller närstående"-

  126. -"ge stöd och vägledning för att möj-
    liggöra optimal delaktighet i vård."

  127. "Man ska kunna informera och under-
    visa patienter och/eller närstående"-

  128. -"så väl individuellt som i grupp med
    hänsyn till tid, form och innehåll."

  129. Om jag använder retoriska begrepp
    för att titta på de tre punkterna-

  130. -kan jag bättre förstå
    vad det betyder mer övergripande.

  131. Inom retoriken
    talar man om en talares plikter.

  132. Talarens skyldigheter
    gentemot lyssnarna.

  133. Att innehållet och budskapet-

  134. -ska vara så övertygande som möjligt.

  135. Om vi då talar med hjälp av
    movere, delectare och docere-

  136. -så betyder movere att talaren ska
    beröra sina lyssnare för att nå fram.

  137. Att lyssnaren
    ska bli berörd av det man lyssnar på.

  138. Delectare handlar om att behaga
    sina lyssnare för att nå fram.

  139. Det är lite speciellt
    att man ska behaga.

  140. Men man gör också
    nåt mottagaranpassat.

  141. Det ska inte kännas ovidkommande.
    Det är det som ligger i att behaga.

  142. I delectare ligger det också
    att man ska lyssna på-

  143. -tala med, vara uppmärksam på och
    att målgruppsanpassa sitt budskap.

  144. Docere är att talaren ska undervisa.

  145. Det kan vi utveckla och beskriva
    som att den som lyssnar-

  146. -ska känna
    att de lär sig nånting nytt.

  147. Det är alltså de tre plikterna.
    Jag har markerat dessa tre-

  148. -i sjuksköterskans
    kompetensutveckling.

  149. Jag ska visa vad utbildningen
    erbjuder om en liten stund.

  150. Vi ska se om vi kan hitta samma...

  151. ...movere, delectare och docere där.

  152. Med hjälp av de tre begreppen kan vi
    prata om ett dialogiskt talande.

  153. Inte ett monologiskt talande.

  154. En sjuksköterska kan inte sätta
    allt strålkastarljus på sig själv.

  155. Hon måste i sitt muntliga yrkesspråk-

  156. -sätta fokus på
    den som hon har framför sig.

  157. Det är väldigt tydligt i kompetens-
    beskrivningen från Socialstyrelsen.

  158. Man kan ifrågasätta en sjuksköterskas
    språkliga kompetens-

  159. -med hjälp av de här tre.

  160. Intressant för oss med yrken som inte
    har den sortens kompetensbeskrivning.

  161. "Kommunicera" kommer från latinets
    communis - att göra nåt gemensamt.

  162. Det behövs mer än en
    för att kommunikation ska uppstå.

  163. Jag ska gå vidare och visa
    vad som står i högskolans kursplaner.

  164. Där kan vi läsa nåt annat...
    menar jag.

  165. Där står det att studenten, i det här
    fallet sjuksköterskestudenten-

  166. -ska visa förmåga att hantera
    läkemedel på adekvat sätt-

  167. -samt kunna informera patienten om
    läkemedels effekter och biverkningar.

  168. Jag tror
    att ni redan här ser glappet.

  169. Här plockar man inte in patienten.

  170. Man kontextualiserar inte. Man
    sätter inte in det i ett sammanhang.

  171. Man informerar.
    Det är väldigt monologiskt.

  172. Man ska visa förmågan att informera
    och undervisa olika grupper.

  173. Återigen "informera" och "undervisa".

  174. Dialog förekommer inte.

  175. Muntligt och skriftligt
    redogöra och diskutera-

  176. -åtgärder och behandlingsresultat.

  177. Där kan man argumentera, för
    diskutera kan man sällan göra ensam.

  178. Samtidigt handlar det om
    att muntligt och skriftligt redogöra.

  179. Det är fokus på studenten.

  180. "Diskutera" förekommer alltså
    i den sista punkten där.

  181. Min poäng med att visa fram det här
    är att man pratar om förmågor.

  182. Hur studenten upplever en förmåga
    i den kommunikativa kompetensen.

  183. Då kan vi gå till synonymordboken
    igen.

  184. Slår vi upp "förmåga"
    får vi följande synonymer:

  185. duglighet, talang, kunnande,
    skicklighet, begåvning, fallenhet-

  186. -anlag, kapacitet, prestanda, potens.

  187. Många av orden är kopplade till
    vår vardag och våra personligheter.

  188. Det kanske förutsätts-

  189. -att vi är födda med
    kommunikativa förmågor.

  190. Jag ska nu sammanfatta min poäng-

  191. -genom att jämföra Socialstyrelsens
    kompetensutveckling med kursplaner.

  192. Jag menar att det finns ett glapp-

  193. -åtminstone i kursplanens dokument-

  194. -som ska hjälpa lärare på högskolan
    att iscensätta undervisning-

  195. -för att man ska hjälpa nån
    att nå sitt yrkesspråk.

  196. Det finns ett glapp
    som ligger i det kontextuella.

  197. Det blir ett monologiskt talande
    om man utgår från dessa kursplaner.

  198. Jag menar
    att det är ett viktigt uttryck för-

  199. -hur de ska nå sitt yrkesspråk.

  200. En student
    som påbörjar högskolestudier-

  201. -går in i en utbildningssituation...
    Uttryckt på ett annat sätt-

  202. -befinner sig studenten i
    tre olika språkbubblor.

  203. Det vardagliga språket
    - det är därifrån man kommer.

  204. Det akademiska språket - att till-
    godogöra sig det som står i böcker-

  205. -och sägs vid föreläsningar.

  206. Sen ska man gå över till
    ett yrkesspråk.

  207. De tre språkbubblorna
    ska man lära sig-

  208. -att hantera och erövra.

  209. Frågan är vilka svårigheter
    våra studenter har med det i dag.

  210. Att se skillnaden mellan vardags-
    språket och professionsspråket.

  211. I kompetensbeskrivningarna
    har vi en hel del hjälp på högskolan-

  212. -om vi ser
    hur man uttrycker det kontextuella.

  213. Jag ska avsluta med en anekdot.

  214. Anekdoter är ibland
    väldigt bra att fundera vidare på.

  215. Det finns en regel
    som heter 10 000-timmarsregeln-

  216. -för att lära sig ett hantverk.

  217. Att lära sig att spela ett instrument
    eller att lära sig ett yrke.

  218. 10 000 timmar gällde
    för att man skulle få gesällbrevet.

  219. Dagens utbildning
    är 40-timmarsveckor.

  220. Det skulle innebära att en
    yrkesutbildning på 10 000 timmar-

  221. -tar sex år. Vi har inga akademiska
    yrkesutbildningar som tar sex år.

  222. I dag är våra utbildningar
    mellan tre och fem år.

  223. Sifferleken kopplar jag till glappet
    som finns mellan våra styrdokument-

  224. -för högskolan
    och för de kompetensbeskrivningar-

  225. -som finns ute
    när man är klar som sjuksköterska.

  226. Men jag vågar nog säga att det kan
    gälla även andra yrkesutbildningar.

  227. Jag avslutar med en fråga:
    Hur stöttar vi studenter-

  228. -för att nå det som framkommer i
    kompetensutvecklingsbeskrivningarna?

  229. Textning: Helena Lindén
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hur hör man att någon är sjuksköterska?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Cecilia Olsson Jers forskar om hur man erövrar ett yrkesspråk och hon har identifierat tre olika språkbubblor som studenter har att hantera. Det vardagliga språket, det akademiska och dessutom ska de lära sig ett professionsspråk. Hur ska studenterna stöttas i detta lärande? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Ämnen:
Svenska > Språkbruk
Ämnesord:
Språkbruk, Språksocialisation, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Vad spelar skogen för roll?

Per Jönsson är professor i tillämpad matematik och berättar om ett projekt där man observerar klimat och vegetation från rymden för att se klimatförändringar över tid. Genom observationerna kan man se effekterna av den globala uppvärmningen och effekter på ekosystemet. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Varför styr kön och klass fortfarande?

Frida Wikstrand forskar inom arbetsvetenskap och föreläser här om sin undersökning av huruvida yrkesval är baserade på rationella beslut eller om det finns andra förklaringar. Skollagen säger att alla som arbetar i skolan ska bidra till att elevers studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund. Hur kan man hjälpa elever att komma ifrån att låta sådana faktorer styra deras val? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Hur ska vi kunna återvinna begagnade kläder?

Forskaren Tom Nilsson talar om hur konsumtionen av kläder har ökat dramatiskt under senare årtionden. Detta trots att kläder har ett högt miljöavtryck som innebär att det går åt stora mängder kemikalier, vatten, landareal och energi för att framställa. Hur ska denna trend kunna brytas och istället skapa ett kretslopp där kläderna återvinns och blir till kläder igen? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Barn och ungdomar i staden

Hur påverkas vi av området vi bor i? Och hur utvecklar barn och ungdomar psykisk ohälsa? Anna-Karin Ivert är universitetslektor vid Institutionen för kriminologi. Hon berättar om faktorer som inverkar, till exempel sociala, psykologiska och biologiska. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Mer idrott i skolan förstärker inlärningsförmågan

Forskaren Ingegerd Ericsson berättar om resultatet av Bunkefloprojektet. Projektet innebar att alla elever som ingick fick en timme schemalagd idrott varje skoldag för att undersöka hälsovinsterna. Hälsovinsterna visade sig så positiva att projektet blev till Bunkeflomodellen med ökad idrott, motorikobservationer och stöd för elever med behov. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Innehåller människan stjärnstoff från Big bang?

Henrik Hartman forskar vid Institutionen för medieteknik och produktutveckling. Han försöker med hjälp av astrofysik hitta svar på frågorna om var människan kommer ifrån och vilka ämnen människokroppen från början byggdes av. Vilka ämnen bildades vid big bang och vilka ämnen bildas när stjärnor dör? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Måste språk och kunskapsutveckling gå hand i hand?

Professor Maaike Hajer forskar vid Fakulteten för lärande och samhälle och berättar om vikten av att ge elever språkliga förutsättningar för att klara av skolan. Hon säger att språk inte bara är språkämnen utan att det finns olika ämnesspecifika språk som eleverna ska behärska. Hur ska lärare förmedla de ämnesspecifika språken? Hur kan elever lära sig hantera ämnets språk? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Du har miljontals bakterier i munnen

Är bakterier i munnen bra eller dåligt? Forskaren och tandläkaren Daniel Jönsson talar om hur munnen påverkas av vanor, kost, gener och hälsa. Bakterierna i munnen gör att det blir svårare för andra bakterier, virus och svampar att angripa. Vad händer om vi inte sköter munhygienen och placket växer? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Otrygghet i vardagen

Caroline Mellgren är sociolog och berättar om sin forskning kring otrygghet i vardagen. Vilka drabbas och vilka konsekvenser får det för samhället? Hon ger exempel på faktorer som påverkar hur trygga vi känner oss, det kan till exempel handla om vilken eller vilka grupper man tillhör eller hur man upplever miljön där man bor. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Tänka rätt och tycka lämpligt

Fredrik Alvén forskar vid Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö högskola och undersöker vad som är syftet med undervisning i historia. Är det medborgarfostran för en kollektiv förståelse? Eller handlar det om medborgarkompetens och att utveckla kritiskt tänkande, argumentationsteknik och källkritik? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Varför slog Facebook men inte minidisc?

Sara Leckner forskar om medier och medieutveckling vid Institutionen för medieteknik och produktutveckling. Hon föreläser om tiden vi befinner oss i där nya medier uppstår hela tiden. För vissa är det spännande men för andra upplevs det som stressande. Men är medieutvecklingen verkligen så snabb och hur nya är de nya medierna egentligen? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Världens öppnaste land

Henrik Emilsson är doktorand vid Fakulteten för kultur och samhälle och har granskat utfallet av lagen om arbetskraftsinvandring. Den infördes i Sverige 2008 för personer från länder utanför EU. Här berättar han om resultaten av sin forskning. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Hur hör man att någon är sjuksköterska?

Cecilia Olsson Jers forskar om hur man erövrar ett yrkesspråk och hon har identifierat tre olika språkbubblor som studenter har att hantera. Det vardagliga språket, det akademiska och dessutom ska de lära sig ett professionsspråk. Hur ska studenterna stöttas i detta lärande? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Ljudmila Ulitskaja + Gabriella Håkansson

Ljudmila Ulitskaja är en av Rysslands mest lästa författare idag. Hon pratar med svenska författaren Gabriella Håkansson om att skriva om de små människorna och inte de stora hjältarna, om att litteraturen faktiskt är fri från Rysslands censur och om att göra allt i sin makt för att dra fram Rysslands mörka historia i ljuset. Inspelat den 25 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Allt fler vill lära sig kinesiska

Om man ska kunna lära sig kinesiska är det bra om man är musikalisk. Det säger 22-åriga språknörden Linnea Niklasson som älskar att bo i Peking. Vi möter också Cecilia Lindqvist, en svensk auktoritet i Kina som revolutionerat synen på de kinesiska tecknen.

Fråga oss