Titta

UR Samtiden - Gestaltning och populärkultur

UR Samtiden - Gestaltning och populärkultur

Om UR Samtiden - Gestaltning och populärkultur

Två föreläsningar ur Linköpings universitets föreläsningsserie "Gestaltningens möjligheter och utmaningar". Fokus är på populärkultur, dels om science fiction, dels om synen på författarens roll i offentligheten. Inspelat den 29 september 2015 på Linköpings universitet. Arrangör: Linköpings universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Gestaltning och populärkultur : Science fiction som publik kulturDela
  1. "Helen, ser ni cosradanalysapparaten
    ovanpå skänken?"

  2. "Ta ner den
    och gör de här modifikationerna."

  3. "Först tubhållaren nummer ett
    så att anoderna blir fästa..."

  4. "...via en två-två-noll-capacitor
    till resistorn vid foten av tuben..."

  5. "...och så se efter att er
    anoidala capacitor är välskyddad."

  6. "Öppna mittkranen på
    energitillförseln R.C..."

  7. "...stryp den sekundära mataren på
    hjälpinfusorn. Låt mig sen få veta."

  8. Ja, det där är kanske inte-

  9. -det mest lysande stycket i
    "the history of science fiction".

  10. Det här är
    science fiction som en stereotyp-

  11. -som jag tänkte gå ifrån.

  12. Det här är rader... Vi kan prata om
    en litterär gestaltning.

  13. Det är rader från romanen
    "Radiumladdningen Stella" från 1958.

  14. Egentligen 1952, men den svenska
    översättningen kom 1958.

  15. Det är snabböversatt science fiction.

  16. Ofta av författare
    som skriver under förlagsnamn.

  17. I det här fallet heter författaren
    Kris Luna, och det är en pseudonym.

  18. Det heter inte "capacitor"
    utan "kondensator" på svenska-

  19. -så översättaren har inte reda på
    de tekniska detaljerna.

  20. Jag tror...hoppas...

  21. ...att många av er inte har den här
    typen av science fiction i huvudet.

  22. För science fiction
    är nåt helt annat.

  23. Det är inte
    sånt här tekniskt mumbojumbo.

  24. Snarare är science fiction
    när det fungerar som bäst-

  25. -en genre som uppehåller sig
    vid teknik och vetenskap-

  26. -men en genre där man ställer frågor.

  27. "What if", tänk om?

  28. Tänk om gentekniken
    och den genetiska ingenjörskonsten-

  29. -skulle utvecklas.
    Vad skulle då konsekvenserna bli?

  30. Då undersöker man det
    genom att gestalta det.

  31. Och det kan man göra litterärt,
    med litterär gestaltning-

  32. -eller också visuellt, genom film,
    tv-serier eller nåt annat.

  33. Tänk om vi uppfann en apparat
    som gjorde det möjligt-

  34. -att förflytta oss över
    enorma avstånd på bara sekunder.

  35. Det undersökte en romanserie
    som kom på 90-talet:

  36. En kosmoglobaliseringsprocess på
    grund av att man kan förflytta sig-

  37. -över jättestora avstånd.

  38. Det ska jag återkomma till.

  39. Vilka konsekvenser skulle det få
    för människan som kulturvarelse-

  40. -om man kunde förflytta sig
    över tid och rum bara så här.

  41. Vilka konsekvenser får det
    för kultur, samhälle, ekonomi-

  42. -och för vårt historiska medvetande?

  43. Vi måste ju konstatera då också
    att science fiction-

  44. -gestaltar relationen mellan
    människa, teknik och vetenskap.

  45. What if-frågan kan man ställa till
    annan litteratur.

  46. "Tänk om jag vaknade upp i morse
    och så är mamma vampyr."

  47. Men det är ju inte science fiction
    utan nåt annat.

  48. Så, teknik,
    vetenskap och människan i centrum-

  49. -för att det ska handla om
    science fiction enligt mig.

  50. Vissa frågor återkommer.

  51. Vi har till exempel "Star Trek"
    i massor med upplagor.

  52. Fem serier och mängder med filmer.

  53. Där ställer man frågan vad som händer
    i en högteknologisk tillvaro.

  54. Både i "Star Trek"
    och i annan science fiction-

  55. -utmärks gestaltningen av
    både tidlöshet och tidbundenhet.

  56. Vissa motiv och teman
    återkommer hela tiden.

  57. Men de är alltid grundade
    i sin samtid.

  58. Även om frågorna återkommer
    blir svaren annorlunda.

  59. Jag brukar prata om att
    traditionen möter samtidskontexten.

  60. En mix av det, helt enkelt.

  61. Tidlösa frågor, vad kan det vara?
    En klassisk fråga nu...

  62. Den ställs egentligen innan vi har
    en vetenskaplig revolution.

  63. Vi hittar den i folksagorna
    i doktor Faustus.

  64. Finns det gränser för hur långt
    vårt vetande kan sträcka sig?

  65. Faustus säljer ju sin själ
    till Djävulen för att få kunskap.

  66. Han blir en figur
    som återkommer genom historien.

  67. Frankenstein är en annan figur-

  68. -som går över gränsen
    för vad man får göra.

  69. 1818 kom den boken, och Frankenstein-
    figuren har fått många efterföljare.

  70. Men det kan lika gärna
    vara Manhattanprojektet-

  71. -där man konstruerade en atombomb.

  72. Även där frågar man sig om det finns
    en gräns för hur långt vi kan gå.

  73. Vetenskapsmannen som galet geni-

  74. -som står utanför samhället
    är en figur som återkommer.

  75. En nästan tidlös fråga.

  76. Hur tittar man på en samtidskontext?

  77. Ja, det är inte ofta man får
    så här tacksamma exempel.

  78. Vi kan ta "The Island of Dr Moreau"-

  79. -som skrevs av H.G. Wells 1896.

  80. Den har fått
    åtminstone tre filmadaptioner.

  81. En som kom 1932,
    en som kom 1977 och en som kom 1996.

  82. Och filmen "Ex Machina" bygger nog
    lite på berättelsen också.

  83. Den kom i år och visas nu
    på filmfestivalen i Norrköping.

  84. Samtliga är situerade
    i sin tids vetenskapliga diskussion.

  85. Romanen från 1896 anknyter
    till utvecklingslärorna.

  86. En person sköljs upp efter ett
    skeppsbrott och hamnar på en ö.

  87. Han träffar dr Moreau,
    som håller på med experiment-

  88. -för att få djur
    att bli mer människolika.

  89. Han håller på med blodtransfusioner,
    och det är ganska etiskt komplicerat-

  90. -för att uttrycka sig milt.

  91. Både i romanen och i filmerna
    slutar det inte väl-

  92. -utan djuren som han experimenterar
    med, som är delvis människor-

  93. -de dödar honom.

  94. Men romanen från 1896 anknyter
    till 1800-talets utvecklingsläror-

  95. -och där ser man hur science fiction
    problematiserar sin samtid.

  96. Vad händer om vi tar kontroll över
    utvecklingen? Det undrar Wells.

  97. H.G. Wells var darwinist men ställer
    de här frågorna i flera romaner.

  98. När man väljer att göra svartvit film
    av "The Island of Dr Moreau"-

  99. -med Charles Laughton i huvudrollen-

  100. -så byter man lite tema där.

  101. Då är det inte utvecklingsläran man
    pratar om längre utan eugenik.

  102. För det är i svang i samtiden.
    Vad händer om man följer-

  103. -tanken som finns bakom eugenik?

  104. Det vill säga att man låter
    de bästa människorna avlas-

  105. -och man sållar bort
    de sämre människorna.

  106. Sen kommer det en remake 1977.
    Den ansluter till sociobiologin.

  107. Den här tanken om att det är...

  108. ...biologin
    som bestämmer vårt vara.

  109. Den anknyter till en diskussion om
    vad som skiljer människa från djur.

  110. Så vi har frågan om
    vad som kan hända-

  111. -men samtidskontexten ger
    ett annorlunda svar på det.

  112. Science fiction
    blir ett lackmuspapper mot samtiden.

  113. Vill man veta vad som diskuteras
    inom teknik och vetenskap-

  114. -så får man en hint om detta
    om man tittar på science fiction.

  115. Den andra remaken från 1996
    är naturligtvis...

  116. ...situerad i modern genetisk
    diskussion och idén om determinism.

  117. Genetisk determinism går ut på
    att generna bestämmer vårt vara.

  118. Skulle man då lägga
    den här filmen i dag-

  119. -vilket man inte har gjort-

  120. -men man kan titta på "Ex Machina"
    som jag nämnde nyss-

  121. -så är frågan vad som skulle hända
    om vi kunde skapa artificiellt liv.

  122. Filmen handlar om en IT-miljonär som
    bjuder in en medarbetare i en vecka.

  123. Under avskilt arbete
    ska medarbetaren göra ett Turingtest-

  124. -på en kvinna, eller en android-

  125. -för att se om man kan skilja
    henne från en människa.

  126. Även den här filmen
    slutar inte helt bra.

  127. Men...
    Vi pratade om stereotyper förut.

  128. Låt oss nu gå ifrån stereotyperna-

  129. -för science fiction
    är inte bara teknisk mumbojumbo.

  130. Visst, det är mycket
    som kanske inte är riktigt korrekt.

  131. När filmen "Gattaca" kom 1996-

  132. -tyckte de som höll på med genetisk
    ingenjörskonst att så gör man inte.

  133. Filmmakarna var nog inte
    så bekymrade om det.

  134. De ställde frågor kring vad som kan
    hända om vi kunde genmanipulera.

  135. Om de tekniska detaljerna var
    korrekta brydde de sig nog inte om.

  136. Varför diskuterar man
    ändå stereotyper?

  137. Jo, det finns en utbredd uppfattning-

  138. -om att ungas yrkesval
    påverkas av science fiction.

  139. Om vi skildrar elaka vetenskapsmän
    i science fiction-film-

  140. -blir unga negativt inställda
    till vetenskapen.

  141. Det här gjorde man undersökningar om
    i USA på 50-talet.

  142. Man kunde inte bevisa det,
    men man skapade en uppfattning om-

  143. -att populärkulturen hade fått unga
    att välja bort en vetenskaplig bana.

  144. Det var angeläget på 50-talet för
    ryssarna hade sänt upp en satellit-

  145. -och amerikanerna var besvikna över
    att ryssarna blev först i rymden.

  146. Man pumpade in pengar till forskning-

  147. -och försökte motarbeta
    stereotyper i populärkulturen.

  148. Man skyllde helt enkelt
    på populärkulturen.

  149. För mig är det inte så intressant
    om det är stereotyper-

  150. -utan frågorna som ställs
    är det intressanta.

  151. Jag har tänkt kring det här
    i termer av-

  152. -vad jag kallar för
    science fiction som publik kultur.

  153. Begreppet "publik kultur" används
    inom en mängd olika sammanhang-

  154. -till exempel
    i forskning som sysslar med-

  155. -relationer mellan
    medier, vetenskap och publik.

  156. Hur ska man få publiken...

  157. Hur för man ut vetenskap
    till människor på ett korrekt sätt?

  158. Hur implementerar man teknik
    på ett mer demokratiskt sätt?

  159. Men jag har lånat begreppet
    från två kulturantropologer-

  160. -som lanserade det
    i slutet på 80-talet.

  161. Arjun Appadurai
    och Carol A. Breckenridge heter de.

  162. Om man utgår från
    hur de tänker kring publik kultur-

  163. -och jag för över det
    till science fiction-

  164. -skulle jag säga att
    science fiction som publik kultur-

  165. -utgår från att science fiction inte
    kan reduceras till populärkultur-

  166. -som endast avspeglar samhällets
    värderingar, kultur eller ideologier.

  167. Då hamnar vi lite
    i äldre föreställningsvärldar-

  168. -där populärkulturen
    bara är en avspegling-

  169. -att den inte gör nånting.

  170. Men om populärkulturen bara var
    en avspegling av nåt sämre-

  171. -då skulle det inte spela nån roll
    om det var stereotyper.

  172. Men som jag ser på det...

  173. ...påverkar science fiction vårt
    tänkande lika mycket som tvärtom.

  174. Det är den komplexiteten som man
    kan fånga med det här begreppet.

  175. Jag menar i enlighet
    med de här kulturantropologerna-

  176. -att man ska se science fiction som
    "a zone for contest and debate"-

  177. -alltså en plats
    för tävling och debatt.

  178. Men "contest" betyder nåt mer.
    "Omtvistande" kan man prata om.

  179. Det här blir
    som en offentlig sfär, menar jag-

  180. -där man kan föra diskussioner kring
    tekniken och vetenskapens roll.

  181. Det kan kanske
    vara en offentlig sfär-

  182. -som är...annorlunda,
    som går bortom de vanliga sfärerna.

  183. Jag ska ge några exempel
    om en liten stund.

  184. Här använder jag det som ett
    samlingsnamn för offentliga rum-

  185. -som blir alternativa arenor
    för offentlig debatt.

  186. Arenor där man för en debatt
    som inte kan föras nån annanstans.

  187. Publik kultur innefattar
    inte bara fält utan också former.

  188. Science fiction är en form i sig som
    i sin tur innehåller olika former.

  189. Det händer att science fiction
    tar formen av utvecklingsroman.

  190. Ung man åker ut i rymden
    och blir kapten på rymdskeppet.

  191. Men också att man lär sig:

  192. Ung man får lära sig
    hur riktig vetenskap går till.

  193. Vad betyder det
    om jag pratar om det som en form?

  194. Man kan se det
    som aktiva omgestaltningar-

  195. -av samhällets
    politiska och kulturella liv.

  196. Omgestaltningarna formas i samspel-

  197. -med globala
    och lokala politiska händelser.

  198. Då menar jag att science fiction
    kan ses som en sån publik kultur.

  199. Exempel på det här:
    För att konkretisera det här-

  200. -kan man ta
    tv-serien "Battlestar Galactica".

  201. Den sändes mellan 2004 och 2009.
    Det var fyra säsonger.

  202. Serien, som var en remake
    på en ganska dålig serie-

  203. -från 1978 till 1979,
    handlar i korthet om tolv kolonier.

  204. Det är en högteknologisk miljö.

  205. De tolv kolonierna blir anfallna av
    maskinmänniskor som kallas cyloner.

  206. Cylonerna har människorna själva
    skapat men vägrat ta ansvar för.

  207. De har skapat dem för att utföra
    sämre sysslor, som gruvarbete.

  208. Cylonerna har gjort uppror, de har
    krigat mot varandra och slutit fred.

  209. Cylonerna lämnar människorna
    och skapar sig en egen värld.

  210. Sen ska människorna träffa cylonerna
    årligen, men det sker inte på 40 år.

  211. Plötsligt kommer de tillbaka
    och atombombar kolonierna-

  212. -och rymdskeppet Battlestar Galactica
    som egentligen ska pensioneras-

  213. -lyckas fly
    med 50 000 människor ombord.

  214. Det här låter jättehäftigt,
    och det är väldigt bra inspelat-

  215. -men det intressanta här
    är inte hur häftigt det är-

  216. -utan vilka frågor
    som plötsligt brukar ställas.

  217. Det här tar upp teman
    som har blivit klassiska nu:

  218. Var går gränssnittet
    mellan människa och maskin?

  219. Vilket ansvar har vi
    om vi skapar artificiellt liv?

  220. När man tittar på serien
    komplicerar de det ordentligt.

  221. Maskinmänniskorna som liknar oss-

  222. -kan vi inte skilja från utseendet,
    mer än att de är artificiella.

  223. De har också ett känsloliv,
    och de tror på Gud.

  224. Det är jätteintressanta frågor, men
    den intressantaste frågan som ställs-

  225. -och som är en omgestaltning av
    samtiden, det sker på rymdskeppet.

  226. För det är ganska mycket militär
    på rymdskeppet men också politiker.

  227. Presidenten för de tolv kolonierna
    har en lista med efterträdare-

  228. -och den som står på 53:e plats
    råkar överleva.

  229. Där på rymdskeppet utspelar sig
    ett drama i fyra säsonger.

  230. Vem har makten -
    polisen, höll jag på att säga-

  231. -militären eller presidenten?

  232. Det är precis de frågor
    som börjar ställas efter "9-11".

  233. Då blir den här serien ett inlägg-

  234. -i diskussionen
    efter 11 september 2001-

  235. -där man ställer frågor
    kring vad man får göra.

  236. Vem har makten?
    Är det presidenten eller militären?

  237. Den här serien är en kommentar
    till kriget mot terrorismen-

  238. -och problematiserar
    hela diskussionen som finns.

  239. Då blir det en alternativ arena,
    för serien kan ställa frågor-

  240. -som man kanske inte kunde göra
    i allmänheten efter 2001.

  241. Vissa saker
    fick man inte ifrågasätta.

  242. Den här serien kan göra det,
    och det är det "contesting" betyder.

  243. Man kan omtvista.
    "Contest" är svåröversatt.

  244. Det betyder ju "tävling",
    men också nånting mer.

  245. Serien frågar också om man får
    göra vad som helst mot yttre hot.

  246. Cylonerna är på ett symboliskt plan
    terrorister. Får man tortera dem?

  247. I ett avsnitt får de möjlighet
    att döda hela släktet cyloner-

  248. -men en person stoppar det,
    för han ser det som folkmord.

  249. Är allt tillåtet
    när en yttre fiende finns?

  250. Det är de här frågorna som
    serien debatterar och omtvistar.

  251. Man gör det inte ensam, för det finns
    andra som förhåller sig till det här.

  252. Jag antar att många har sett "24",
    som utspelar sig i realtid.

  253. Den är ju helt annorlunda.

  254. Det kanske är så, om man spetsar
    till det, att "Battlestar Galactica"-

  255. -och tv-serien "24",
    som jag hoppas att ni känner till-

  256. -tävlar om tolkningsutrymmet.

  257. Och då är ju också det här
    ordet "contest" betydelsefullt.

  258. Man kan nämna
    hur många exempel som helst.

  259. Man kan nämna författaren John Barnes
    som skrev fyra böcker från 1992-

  260. -som handlar om det jag började med:

  261. Vad händer om vi har en apparat som
    förflyttar oss över stora avstånd?

  262. Det händer i sviten om fyra romaner-

  263. -som började utkomma 1992,
    av den här John Barnes.

  264. Han frågar vad som skulle hända-

  265. -om kulturer som inte träffats
    på hundratals år träffas igen.

  266. Vad romanerna egentligen diskuterar-

  267. -är globaliseringsprocessen,
    enligt min uppfattning.

  268. De diskuterar vad som är autentisk
    kultur och vad som inte är det.

  269. Med begreppet publik kultur tycker
    jag man fångar de här dimensionerna.

  270. Vi kan gå bort
    från diskussionen om stereotyper-

  271. -och se det här
    som en kritisk litteratur och genre-

  272. -som tillåter oss att ställa frågor.

  273. Det betyder inte att man kan vara
    okritisk till vad som gestaltas.

  274. Det är klart
    att det finns en del stereotyper.

  275. Könsstereotyper om man tittar på
    äldre science fiction, och andra.

  276. Men det är intressantare
    att ställa de här frågorna:

  277. Vad är det
    vi omtvistar och diskuterar?

  278. Vad är det
    som står på spel egentligen?

  279. Handlar det här om teknik
    eller om människan?

  280. När man gestaltar androider, robotar,
    replikanter och andra varelser-

  281. -handlar det om dem egentligen,
    eller handlar det om oss själva?

  282. Om man pratar om det här som en
    publik kultur så bidrar det till nåt.

  283. Det är inte bara så att de här
    exemplen med "Battlestar Galactica"-

  284. -och John Barnes som jag nämnde-

  285. -det är ju inte bara det
    att de går in i en debatt med andra-

  286. -utan de skapar också hos oss
    en möjlighet att ta ställning.

  287. Det skapar också
    en föreställningsförmåga.

  288. Det ordet
    har jag lånat från Stuart Hall.

  289. Han pratar om mentala bilder, men
    jag ser begreppet som problematiskt.

  290. När jag tittar på en science fiction-
    film som diskuterar politisk makt-

  291. -så skapar den kanske
    en föreställningsförmåga hos mig.

  292. Mycket av det som man har en
    uppfattning om har man inte upplevt-

  293. -utan det har man fått
    i en medierad form.

  294. Det är ju naturligtvis som det är-

  295. -men i stället för
    att bara skapa stereotyper-

  296. -ger god science fiction-

  297. -oss en möjlighet att bedöma
    och utvärdera saker själva.

  298. Spetsar man till det ytterligare
    finns det en fankultur kring det här.

  299. Så det förs ju en ännu större debatt
    än vad jag kan täcka här.

  300. När den här serien
    "Battlestar Galactica" ges ut-

  301. -är det inte bara så
    att serien i sig debatterar-

  302. -utan de som tittar på den
    debatterar i en mängd olika medier.

  303. Den komplexiteten tycker jag det här
    med publik kultur fångar.

  304. Faktiskt.

  305. Så, de här exemplen kan mångfaldigas.

  306. Man kan experimentera med att man
    tar bort kön i science fiction.

  307. Skulle vi då sluta tänka
    i kategorier, etcetera?

  308. Jag har bara gett några små exempel
    som är intressanta att diskutera.

  309. De kan naturligtvis mångfaldigas.

  310. Jag nöjer mig så där. Tack!

  311. Textning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Science fiction som publik kultur

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Det är för enkelt att avfärda science fiction som underhållning, menar Michael Godhe, forskare inom kultur och media vid Linköpings universitet. Här diskuterar han genren utifrån grundantagandet att vårt tänkande påverkas av science fiction. Science fiction behandlar frågor som människan kan ställas inför i en högteknologisk civilisation och kan därför både utmana och förstärka en pågående politisk diskussion. Inspelat den 29 september 2015 på Linköpings universitet. Arrangör: Linköpings universitet.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
Litteraturvetenskap, Populärkultur, Science fiction
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Gestaltning och populärkultur

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gestaltning och populärkultur

Science fiction som publik kultur

Det är för enkelt att avfärda science fiction som underhållning, menar Michael Godhe, forskare inom kultur och media vid Linköpings universitet. Här diskuterar han genren utifrån grundantagandet att vårt tänkande påverkas av science fiction. Science fiction behandlar frågor som människan kan ställas inför i en högteknologisk civilisation och kan därför både utmana och förstärka en pågående politisk diskussion. Inspelat den 29 september 2015 på Linköpings universitet. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gestaltning och populärkultur

Introverta hjältar och twittrande litteratur

Matilda Torstensson Wulf, doktorand och litteraturvetare på Linköpings universitet, talar om hur teknik- och samhällsutveckling ställer nya krav på författares deltagande. Det gamla romantiska konstnärsidealet, det ensamma geniet, utmanas av ett nytt författarideal: den multimediala författaren, där utspel i olika typer av medier blir en del i den litterära verksamheten. Inspelat den 29 september 2015 på Linköpings universitet. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Svetlana Aleksijevitj, litteratur

Nobelpristagaren i litteratur 2015 Svetlana Aleksijevitj håller tal. Hon berättar om sin bakgrund och läser bitar ur sina böcker som alla består av en mängd röster hon intervjuat. Journalistik och skönlitteratur smälter samman när hon beskriver den ryska historiens mörkaste sidor. Inspelat den 7 december 2015 i Börshuset i Stockholm. Arrangör: Svenska Akademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Ett läsande folk

Under 1800-talet slog romanen igenom som litteraturform och böcker lästes av allt fler. Vi hör historien om Martina von Schwerin som kallats den första moderna läsaren.