Titta

UR Samtiden - Gestaltning och populärkultur

UR Samtiden - Gestaltning och populärkultur

Om UR Samtiden - Gestaltning och populärkultur

Två föreläsningar ur Linköpings universitets föreläsningsserie "Gestaltningens möjligheter och utmaningar". Fokus är på populärkultur, dels om science fiction, dels om synen på författarens roll i offentligheten. Inspelat den 29 september 2015 på Linköpings universitet. Arrangör: Linköpings universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Gestaltning och populärkultur : Introverta hjältar och twittrande litteraturDela
  1. Det här, "Snillet
    vattnar sina verk med sina tårar"-

  2. -är en idé som jag hoppas
    att ni känner till-

  3. -alltså att konstnärer och författare
    gärna ska lida för sin konst.

  4. Ju mer man lider,
    desto större konst kan skapas.

  5. Det finns en potential där.

  6. Det har blivit ett sätt att förstå
    vad konstnär- och författarskap är.

  7. Med "konstnär" och "författare"
    menar jag i en litterär kontext.

  8. Det här gäller idén om
    att vara konstnär och författare.

  9. Det jag ska prata om är både
    den etablerade bilden av författaren-

  10. -som nån som lider fram sina verk,
    gärna i ensamhet-

  11. -och en modern motreaktion
    mot det här, ett annat ideal.

  12. Jag tänkte börja med det klassiska
    romantiska konstnärliga geniet-

  13. -som alltså är den etablerade bilden,
    som vi har haft ända sen romantiken-

  14. -kanske ännu längre till och med.

  15. Mycket av det här kommer
    från filosofen Kants idé om geniet-

  16. -som nån som får sin genialitet...
    Genialiteten är medfödd.

  17. Det är nåt man föds med.
    Det är en del av ens identitet.

  18. Det är alltså ingenting som man
    kan utbilda sig till eller lära sig-

  19. -utan det är inneboende i geniet
    och kommer från geniet själv.

  20. Med den tanken förstår vi också
    att all utomstående interaktion-

  21. -riskerar att distrahera geniet
    från den här inneboende genialiteten.

  22. Så egentligen är
    all interaktion med samhället-

  23. -nånting som snarare kan förstöra
    för geniet än förädla genialiteten.

  24. Det här hänger ihop med bilden
    av författaren som nån som lider.

  25. För att bevisa att man är författare
    ska man gärna lida-

  26. -och försaka alla andra behov.

  27. Genialiteten är inte bara inneboende-

  28. -utan den är också
    den starkaste delen av ens identitet.

  29. Den ska vara starkare än kärleken
    till en partner, till exempel-

  30. -och starkare än behovet att äta.
    Man ska vara uppfylld av skapandet.

  31. Då är man
    en sann författare och konstnär.

  32. Ett exempel på det här...
    Jag tänkte citera August Strindberg.

  33. I hans novell "Ensam",
    som ligger på bokbordet där borta-

  34. -skriver han om såna författare.

  35. Det är spännande, för "Ensam"
    används på många skrivarutbildningar-

  36. -när man pratar om författarskap,
    så den fångar vår idé om författare.

  37. Han skriver: "Genom att avklippa
    kontakterna med andra människor"-

  38. -"tycktes jag först förlora i kraft
    men sedan förtätas kring en kärna"-

  39. -"där allt vad jag upplevt samlades
    och upptogs som näring av min själ."

  40. "Jag vande mig
    att omsätta allt jag såg och hörde"-

  41. -"allt i huset och ute i naturen"-

  42. -"och hänförde allt jag förnam
    till mitt arbete"-

  43. -"och jag kände
    hur mitt kapital växte."

  44. "Studierna i ensamhet
    var mer värdefulla"-

  45. -"än dem jag gjorde
    på människor ute i samhällslivet."

  46. Genom att isolera sig
    och avklippa alla kontakter-

  47. -både med vänner
    och med folk man möter på gatan-

  48. -så upplever han
    en förtätning av det egna väsendet-

  49. -som han sen kan omsätta i skrift
    för att skapa stor litteratur.

  50. Nu kanske man tänker sig
    att den här idén är förlegad-

  51. -jag tog ett exempel
    från hundra år sen, Strindberg-

  52. -och att vi i dag
    har en helt annan typ av författare.

  53. Men det här är fortfarande
    det dominerande idealet-

  54. -det konstnärliga skapandegeniet.

  55. Ett exempel som visar det är
    den här mannen, Karl Ove Knausgård.

  56. Det är ett bra exempel på
    hur författaridealet kan se ut i dag.

  57. Han är mest känd för
    sitt mastodontprojekt, "Min kamp"-

  58. -som kom ut i sex delar
    mellan 2009 och 2011 på norska.

  59. Det är lite mer än 3 600 sidor-

  60. -där han utreder och funderar över
    vad författarskap är för honom.

  61. Han diskuterar sin författarroll,
    sin manlighet och sina relationer-

  62. -och utforskar sig själv.

  63. Det han gör är att gestalta sig själv
    som ett typiskt konstnärligt geni.

  64. Det enda som betyder nånting i livet
    är skapandet.

  65. Det blir viktigare än kärleken till
    hans hustru, Linda Boström Knausgård.

  66. Det är större än kärleken till hans
    barn, som han så klart älskar mycket.

  67. Jag tänkte läsa ett litet stycke-

  68. -ur bok nummer två
    för att illustrera det här.

  69. Där skriver han om lyckan
    man upplever när man är nyförälskad-

  70. -och att det överträffas
    av lyckan att bli förälder-

  71. -men inget kan mäta sig med
    att göra det man föds till att göra-

  72. -som i hans fall är att skriva.

  73. Jag hoppar rakt in.
    "Romanen kom snart till en punkt"-

  74. -"när den var allt
    jag kunde bry mig om."

  75. "Jag flyttade in i arbetsrummet,
    där jag skrev natt och dag."

  76. "Jag fylldes av en fantastisk känsla,
    ett ljus brann i mig."

  77. "Inte varmt och förtärande,
    utan kallt och klart och strålande."

  78. "Lyckan och känslan
    av oövervinnelighet som det gav mig"-

  79. -"har jag letat efter sedan dess
    utan att finna det."

  80. "Romanförfattandet
    hade tärt på vårt förhållande."

  81. "I sex veckor sov jag borta,
    såg knappt Linda och vår dotter."

  82. "När det var över var hon lättad,
    och jag var skyldig att finnas där."

  83. "Inte bara rent fysiskt,
    utan också vara deltagande i allt."

  84. "Det gick inte. Länge sörjde jag
    saknaden efter det kalla, klara."

  85. "Längtan tillbaka dit var starkare
    än glädjen över det liv jag hade."

  86. Så själva kärleken till konsten
    överträffar all annan kärlek i livet.

  87. Det blir viktigare än allt.
    Man kan offra relationer-

  88. -och även försörjningsmöjligheter-

  89. -för att få ägna sig åt sin konst.

  90. Jag ska bakåt i tiden
    för att visa hur det här hänger ihop-

  91. -med det etablerade konstnärsidealet.

  92. Det uttrycks
    i de här bevingade orden-

  93. -som är skrivna av Emerson:
    "'Art is a jealous mistress.'"

  94. "'If a man have a genius
    for painting, poetry or philosophy'"-

  95. -"'he makes a bad husband,
    and should be wise in season'"-

  96. -"'and not fetter himself with duties
    which will embitter and spoil him.'"

  97. Känner man
    att man är född med det här geniet-

  98. -så är det bara att ge upp tankar
    på ett familjeliv och kärlek.

  99. Det gör en bitter och hindrar en-

  100. -i det som är ens verkliga ambition
    i livet, som då är att skapa.

  101. Här beskrivs konstnären som en man.
    Konsten är en svartsjuk älskarinna.

  102. Hon konkurrerar ut all annan kärlek
    i den här mannens liv.

  103. Det är ganska viktigt,
    och jag ska komma tillbaka till det-

  104. -just det här med författaren
    och konstnären som en ensam man.

  105. Men jag har ett annat exempel,
    inte bara Knausgård-

  106. -på hur det här författaridealet
    kan se ut i dag i en modern kontext.

  107. Det är nånting som brukar kallas för
    nördarnas revansch.

  108. Det dyker inte bara upp
    i självgestaltningar.

  109. Det man menar med nördarnas revansch
    är egentligen-

  110. -att i populärkulturen var tidigare
    gestaltningar av nörden ofta nån-

  111. -som huvudpersonen eller hjälten i
    de populärkulturella gestaltningarna-

  112. -skrattade åt.

  113. Nörden var nån med stora glasögon,
    hög byxmidja och fumliga händer-

  114. -som inte visste hur man skulle
    bete sig i sociala situationer-

  115. -i motsats till hjälten,
    som var en charmör-

  116. -och klarade sig
    i alla situationer som uppstod-

  117. -och fick alla tjejerna,
    det fick inte nörden.

  118. Men nördarnas revansch handlar om
    att de som i skolan blev retade-

  119. -ofta klarar sig väldigt bra i livet,
    menar man.

  120. I vuxen ålder är det nörden
    som är mer framgångsrik.

  121. Den som har suttit
    på sitt pojkrum och lärt sig koda...

  122. De kan koda mjukvara
    och starta ett företag-

  123. -medan de som festade
    i stället för att plugga-

  124. -kanske är fast
    i gymnasiets glansdagar, helt enkelt.

  125. Det finns en massa exempel-

  126. -på hur nördarnas revansch
    syns i populärkulturen.

  127. Ett bra exempel är det här:
    Sherlock Holmes.

  128. Sherlock Holmes har fått ett uppsving
    som populärkulturell karaktär.

  129. Han får vara huvudperson i filmer,
    och han har två tv-serier.

  130. Det är för att han fångar
    idealet "nörden som hjälte".

  131. Att vara nörd handlar om att man
    är kunnig i ett eller flera ämnen.

  132. Man struntar i
    sociala regler och interaktioner-

  133. -som kräver uppmärksamhet och som...

  134. I stället för att lära sig interagera
    lär man sig saker om specifika ämnen.

  135. Sherlock Holmes kan spela fiol
    och har en skarp analytisk förmåga-

  136. -men han beter sig lite konstigt
    ute bland folk-

  137. -så han har dr Watson med sig som
    förklarar och ursäktar hans beteende.

  138. Ett annat exempel
    är tv-serien "Big Bang Theory"-

  139. -som började sändas för några år sen
    och som fångar det här.

  140. Det börjar med ett gäng unga nördar.

  141. Från början
    är det bara pojkar eller unga män.

  142. Om man tittar på beskrivningen
    av vad serien ska handla om är det-

  143. -att de kan allt om "Star Wars"
    och allt om "Star Trek"-

  144. -de kan en massa nördiga ämnen,
    men de kan inte möta andra människor-

  145. -speciellt då inte kvinnor.
    De vet inte hur de ska bete sig.

  146. Det är där
    den komiska kärnan i serien ligger.

  147. Som jag sa är de flesta nördar
    inom populärkulturen män.

  148. För att väga upp det kan jag nämna
    den svensk-danska serien "Bron"-

  149. -där Saga Norén också är en karaktär-

  150. -som är väldigt bra
    på sitt specifika område-

  151. -men kanske inte klarar alla sociala
    interaktioner och vardagssituationer.

  152. Man kan säga att den konstnärliga
    genialiteten är manligt kodad.

  153. Det är nånting
    som Christine Battersby visar-

  154. -i "Gender and Genius", bland annat.

  155. Hon menar att genialitet som
    filosofisk idé är uteslutande manlig.

  156. Det är nånting
    som har med manlighet att göra.

  157. Det beror på
    att man måste försaka allt annat.

  158. Den skapande kvinnan behöver försaka
    sin sexualitet eller sitt kön.

  159. Man kan inte vara
    både geni och kvinna fullt ut.

  160. Det beror mycket på att kvinnor
    förväntas sätta relationer högst.

  161. En kvinna som värderar sitt skapande
    högre än kärlek till man och barn-

  162. -ses inte som en "riktig" kvinna.

  163. Ett exempel från litteraturhistorien
    på hur genialitet kodas som manlig-

  164. -är Selma Lagerlöf
    och Verner von Heidenstam.

  165. Båda tilldelades Nobelpriset
    och debuterade ungefär samtidigt.

  166. I recensionerna av deras debutverk...

  167. Heidenstam blev direkt utnämnd
    till Sveriges nya nationalskald-

  168. -medan Selma Lagerlöf också
    fick positiva recensioner-

  169. -men där sa man: "Hon är
    en duktig liten skollärarinna."

  170. Skillnaden är tydlig: nationalskald
    och duktig liten skollärarinna.

  171. Senare ursäktade man Lagerlöfs geni
    med att hon kanske var homosexuell-

  172. -så hon är inte fullt ut kvinna
    och har därför kunnat ses som geni.

  173. I en annan
    tongivande litterär översikt-

  174. -"The Madwoman in the Attic",
    som handlar om brittisk litteratur-

  175. -skriver
    Sandra Gilbert och Susan Gubar-

  176. -om hur genialiteten ses som manlig-

  177. -och inte bara metaforiskt manlig,
    utan rent fysiskt manlig.

  178. "'Male sexuality is actually
    the essence of literary power.'"

  179. "'The poet's pen is in some sense
    (more than figuratively) a penis.'"

  180. Så både symbolen, pennan,
    och manlig potens-

  181. -är grunden för både sexualiteten
    och genialiteten, skapandet.

  182. Det här kan man då säga
    gäller författare i dag också.

  183. Knausgård har fått uppmärksamhet,
    och hans verk-

  184. -där här han gestaltar just
    vad det är att vara författare-

  185. -har känts igen av många
    och har lyfts upp som en nutida...

  186. Strindberg tas upp på skrivarkurser,
    och nu tar man även upp Knausgård.

  187. Han pratar också om just det här-

  188. -den manliga sexualiteten
    kopplat till genialiteten.

  189. För honom är det
    hans pinsamma oförmåga-

  190. -både att skriva, hans skrivkramp,
    och att ha sex i början-

  191. -som han skriver mycket om
    och återkommer till ofta.

  192. Skrivkramp och att inte kunna ha sex
    kopplas ihop.

  193. Båda tillkortakommandena handlar om
    att han har för mycket potens.

  194. Vad gäller det sexuella kommer han
    till avslut innan det ens har börjat-

  195. -och det är lite samma sak
    vad gäller det litterära.

  196. Han har så mycket potens,
    och när den väl släpps lös-

  197. -kommer det jättemycket,
    hela mastodontverket "Min kamp".

  198. Dessutom är Knausgård ett bra exempel
    för att hans persona i media-

  199. -är väldigt präglad av
    det introverta i den nördiga hjälten.

  200. Det kan verka motsägelsefullt
    eftersom han skriver utlämnande-

  201. -men hans image är som introvert,
    det är jobbigt att vara med i tv.

  202. Men samtidigt berättar han, senast
    i "Babel", att det är givande också-

  203. -så han kopplar ihop
    att vara med i tv-soffor-

  204. -med skrivande.
    För honom är det samma process.

  205. Men författarskap
    är inte förenligt med relationer.

  206. Det blir också väldigt tydligt
    i "Min kamp", där han...

  207. I sista delen, nummer sex-

  208. -så gestaltar han också hur
    det här projektet håller på att...

  209. Det kostar hans partner mycket,
    Linda får ett nervöst sammanbrott-

  210. -efter att hon läst delarna innan.

  211. Knausgård kan vara ett unikum
    som skriver om sig och sitt-

  212. -men enligt mig är han ett bra
    exempel, för många känner igen sig-

  213. -i hans sätt att beskriva
    vad det är att vara författare.

  214. Han kopplas ihop med Ebba
    Witt-Brattströms ensamhetens poetik.

  215. Det som utmärker ensamhetens poetik
    är att man-

  216. -skriver om det ensamma diktjaget
    som försakar relationer-

  217. -och man skriver in sig
    i en manlig tradition.

  218. Knausgård nämner många
    som har inspirerat honom-

  219. -men först i slutet av bok tre
    börjar det dyka upp ett par kvinnor.

  220. I banden innan har det varit
    i första hand manliga inspiratörer.

  221. Dessutom ges nostalgin
    väldigt stor plats.

  222. Nån som i 40-årsåldern skriver...

  223. ...ett jättestort verk
    om sin barndom och sitt liv...

  224. ...tycker
    att nostalgi är ett viktigt begrepp.

  225. Nu ska jag också nämna nåt
    om motreaktionen-

  226. -motbilden
    mot det konstnärliga skapandegeniet.

  227. Geniet är inte bara manlig-

  228. -utan också ofta
    västerländsk, vit, medelklass-

  229. -en massa såna saker -
    det finns en norm.

  230. Det betyder att de
    som bakas in i motbilden ofta är-

  231. -icke-normativa, icke-heterosexuella,
    icke-manliga, icke-vita o.s.v.

  232. Reaktionen mot ensamhetens poetik,
    om vi kallar det för det-

  233. -iscensätter alltså det emotionella
    och sociala nät som omger personerna-

  234. -och menar att det är så man skapar.

  235. Det är tillsammans som allt uppstår.
    Man skapar i dialog med varandra.

  236. Det är en interagerande litteratur.

  237. Det är en litteratur som inte skapas
    ensam av författaren i skrivarlyan-

  238. -utan den skapas tillsammans
    med läsaren och olika författare.

  239. Ofta har den också feministiska eller
    andra intersektionella ambitioner.

  240. Ett exempel är förlaget Dockhaveri.

  241. Jag kan inte nämna en författare,
    utan det är ett helt förlag.

  242. De beskriver sin verksamhet
    som ett kollektivt förlag-

  243. -som sysslar med flersamt skrivande,
    kritik av genimyten-

  244. -former för litterär organisering
    som inte bygger på konkurrens-

  245. -samt politiska frågor
    kring femininitet och motstånd.

  246. Det här är en poster
    från deras event Antidebuten.

  247. I stället för att ge ut en debut-

  248. -gav man ut elva små pamfletter-

  249. -med små texter
    som har skrivits tillsammans.

  250. Man hade ett event där även läsarna
    kunde vara en del i skapandet-

  251. -så Antidebuten är
    både texten som skapas och eventet.

  252. Man tänker att linjärt berättande
    är utformat i enlighet med-

  253. -ett samtal som förts i traditionellt
    manliga offentliga miljöer.

  254. Det är det linjära, att en person
    får tala i taget, som vi gör nu.

  255. Kollektivt berättande har varit
    vanligare i kvinnliga miljöer-

  256. -till exempel i spinnstugan eller
    i hemmet, där det jämt händer saker.

  257. Man berättar mer fragmentariskt och
    hjälps åt att väva fram berättelser.

  258. Man kan säga att gemenskapsidealet,
    den författartypen-

  259. -passar väldigt väl ihop
    med den teknik som finns nu.

  260. Vi lever i ett multimedialt samhälle
    där man kan gå ifrån...

  261. Gå mot det anti-individualistiska
    och anti-geniala.

  262. Vi går mot en mer visuell kultur,
    så det går snabbare.

  263. Den ska vara direkt förmedlad,
    inte tolkas först via text-

  264. -utan mer bilder
    och mer direkt förmedlat.

  265. Den är också mer fragmentarisk.
    Studenter som pratar om sin läsning-

  266. -säger att när de läser en bok
    så har de också andra medium i gång.

  267. De kan ha tv:n på
    och slå upp saker i telefonen-

  268. -samtidigt som de också
    i lurarna lyssnar på musik.

  269. De rör sig obehindrat
    mellan en massa medium på samma gång.

  270. När vi läser på en platta kan vi ju
    mitt i en text gå in på nya spår.

  271. Vi läser inte linjärt
    från början till slut längre.

  272. Det är alltså en multimedial läsare-

  273. -och i och med det
    blir alla textproducenter.

  274. Man skriver små korta meddelanden
    som når det offentliga rummet.

  275. Ulf Olsson skriver: "Litteraturen
    legitimeras numera genom skrivandet."

  276. "Den ges samhällelig betydelse
    av att 'alla' kan utöva den."

  277. "Författaren legitimeras inte genom
    att bli läst, utan genom att synas."

  278. Knausgård kan inte bara skriva
    utan måste också synas i tv-soffor-

  279. -och ge sig ut på författarturnéer
    och läsa ur sina böcker.

  280. Redan under antiken
    fanns det idéer om-

  281. -att den som skriver
    metaforiskt penetrerar läsaren.

  282. Det är dominerande att skriva.
    Man tränger in i läsaren.

  283. Det är alltid bättre enligt den idén-

  284. -att vara den som skriver
    och för vidare sina tankar.

  285. Alla vill vara författare,
    ingen vill bara ta emot andras idéer.

  286. Det påverkar inte bara läsandet,
    utan också författarrollen.

  287. Jag tänkte avsluta med att ta upp
    exempel på multimediala författare-

  288. -som grundar sig i
    den så kallade nya danska poesin.

  289. En stor trend
    i Danmark de senaste åren är-

  290. -att lyrik, som väldigt länge
    har varit en liten genre-

  291. -som har lästs av ganska få
    och fått lite utrymme kommersiellt-

  292. -har blivit mainstream.

  293. Det har kommit upp nya, unga poeter
    som har fått stort publikt genomslag.

  294. Ett exempel på det är Yahya Hassan.

  295. Han skapade rubriker och debatt
    i Danmark och andra nordiska länder-

  296. -med sin debut 2013.

  297. Han har i år gett sig in i politiken-

  298. -så han är en författare
    som är delaktig i samhället.

  299. Det finns ingen skillnad mellan att
    skriva och att vara politiskt aktiv.

  300. En annan dansk poet,
    som är mitt avslutande exempel-

  301. -är Asta Olivia Nordenhof.

  302. Hennes litterära projekt
    baserar sig mycket på en blogg.

  303. Hon har gett ut diktsamlingar,
    en finns på svenska-

  304. -och heter
    "Det enkla och det ensamma"-

  305. -men projektet har bloggen som nav,
    för där kan man interagera mer.

  306. Där dyker en annan typ
    av multimedial litteratur upp.

  307. Det här är en skärmdump från bloggen-

  308. -Jag heter mitt namn med versaler,
    jag uttalar det inte på danska.

  309. Det står där uppe,
    om ni vill försöka tyst i huvudet.

  310. Här finns dels konventionella dikter,
    vi ser slutet på en där uppe.

  311. Det finns också, som en del
    av projektet, skärmdumpar från tv.

  312. Det här är en bild ur "Antikrundan"
    som hon har fryst och klippt ut.

  313. Genom att lägga upp den - "Skrinet
    ska ge tillbaka det jag förlorat"-

  314. -så blir det här poetiskt.

  315. Det finns också, som vi ser här nere,
    små filmklipp, Youtube-klipp.

  316. Det där är
    en kort film med unga pojkar-

  317. -i öststatsländer som utan kläder
    springer omkring och skrattar-

  318. -på olika lekplatser samtidigt
    som det spelas en technoversion-

  319. -av No Doubts "Don't Speak"
    i bakgrunden.

  320. Det är inte klassisk litteratur-

  321. -men genom att det dyker upp här
    så blir det en form av litteratur.

  322. Det blir en del av den multimediala
    författarens gestaltning-

  323. -av sig själv och vad litteratur är.

  324. Hon svarar också
    när läsare kommenterar-

  325. -så en del av det litterära projektet
    är interaktionen med läsaren.

  326. Man kan också säga
    att då det här är en litteratur-

  327. -som når en helt ny läsargrupp-

  328. -så är det också
    en typ av demokratiskt projekt.

  329. Det kan man påstå eller hoppas,
    i alla fall.

  330. Det öppnar upp författaridealet
    för en annan typ av författare-

  331. -än den vita, västerländska-

  332. -manliga, bildade författaren.

  333. Dessutom öppnar det upp
    läsandet och tillgängligheten.

  334. Sammanfattningsvis kan man säga-

  335. -att det tidigare dominerande
    författaridealet - författargeniet-

  336. -utmanas i det multimediala samhället
    både av lästekniker-

  337. -och av ett annat ideal.

  338. Nu har vi två motstridiga ideal
    som egentligen existerar tillsammans.

  339. De kan vara två sidor av samma mynt -
    det ena finns inte utan det andra.

  340. Man brukar nästan alltid ha
    en reaktion och en motreaktion.

  341. Även om det här manliga geniet-

  342. -ännu skulle kunna vara
    den dominerande figuren-

  343. -speciellt i form av nörden,
    så är frågan vad som händer nu.

  344. Om vi fortsätter gå
    mot en mer interagerande-

  345. -och integrerande delaktighetskultur
    där alla får vara med-

  346. -och där alla ska skriva
    och alla ska inte bara läsa...

  347. Ingen läser, men alla skriver.

  348. Antingen utvecklas det,
    och det ser vi en del i tv-serier-

  349. -att nörden blir ännu mer...

  350. Kraven på vad det innebär att vara
    nörd, introvert eller geni ökar.

  351. Mensa har många fler medlemmar nu,
    så de diskuterar-

  352. -om de ska höja antagningsgränsen-

  353. -för det är ju inte exklusivt
    om alla kan vara med.

  354. Eller så kan det andra idealet
    ta över och bli det dominerande.

  355. Jag kan tycka att det är befriande
    att de inte lider fram sitt verk-

  356. -utan att de i stället leker fram
    texten tillsammans med andra.

  357. Författare borde få
    leva lyckliga i alla sina dagar-

  358. -men vi får se. Tack!

  359. Textning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Introverta hjältar och twittrande litteratur

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Matilda Torstensson Wulf, doktorand och litteraturvetare på Linköpings universitet, talar om hur teknik- och samhällsutveckling ställer nya krav på författares deltagande. Det gamla romantiska konstnärsidealet, det ensamma geniet, utmanas av ett nytt författarideal: den multimediala författaren, där utspel i olika typer av medier blir en del i den litterära verksamheten. Inspelat den 29 september 2015 på Linköpings universitet. Arrangör: Linköpings universitet.

Ämnen:
Information och media > Internet och digitala medier, Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
Författare och läsare, Författaryrket, Litteraturvetenskap, Sociala medier
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Gestaltning och populärkultur

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gestaltning och populärkultur

Science fiction som publik kultur

Det är för enkelt att avfärda science fiction som underhållning, menar Michael Godhe, forskare inom kultur och media vid Linköpings universitet. Här diskuterar han genren utifrån grundantagandet att vårt tänkande påverkas av science fiction. Science fiction behandlar frågor som människan kan ställas inför i en högteknologisk civilisation och kan därför både utmana och förstärka en pågående politisk diskussion. Inspelat den 29 september 2015 på Linköpings universitet. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gestaltning och populärkultur

Introverta hjältar och twittrande litteratur

Matilda Torstensson Wulf, doktorand och litteraturvetare på Linköpings universitet, talar om hur teknik- och samhällsutveckling ställer nya krav på författares deltagande. Det gamla romantiska konstnärsidealet, det ensamma geniet, utmanas av ett nytt författarideal: den multimediala författaren, där utspel i olika typer av medier blir en del i den litterära verksamheten. Inspelat den 29 september 2015 på Linköpings universitet. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gräv 2016

Så kan fördjupande journalistik lyftas digitalt

Anna Careborg och Mark Malmström på Svenska Dagbladet visar konkreta förslag på digitala verktyg som även redaktioner med små resurser kan använda för att få den fördjupande journalistiken att lyfta. Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning