Titta

UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Om UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Nobelpristagare, världsledande forskare och experter, opinionsbildare, beslutsfattare och allmänheten samlas under Nobelveckan för diskussioner på högsta nivå. Temat 2015 är framtidens intelligens. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Till första programmet

UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015 : Omdefiniera intelligensDela
  1. Jag ska prata om att omdefiniera
    vad vi menar med intelligens-

  2. -och jag fokuserar
    på den mänskliga aspekten.

  3. Jag menar att den bör betraktas
    som nåt som skapas-

  4. -och inte som en medfödd egenskap.

  5. Jag ska inleda med en definition
    som jag använder mig av:

  6. "Förmågan att utföra komplexa,
    meningsfulla kognitiva uppgifter."

  7. "Meningsfull" är
    sånt som är viktigt för folk.

  8. "Jeopardy" hamnar inte särskilt högt
    på intelligensskalan.

  9. Om man tar människans hjärna-

  10. -så har den biologiskt sett varit
    likadan i många tusen år.

  11. Går det då verkligen
    att förbättra dess intelligens?

  12. Jag tänker lägga fram följande
    argument, kortfattat och onyanserat:

  13. Ja, det går,
    genom att förbättra inlärningen.

  14. När vi förstår mer
    om hur hjärnan fungerar och lär sig-

  15. -kan vi förbättra inlärningen
    och därmed intelligensen.

  16. Man har länge arbetat med
    att utveckla metoder-

  17. -för att mäta
    grundläggande begåvning.

  18. Man har sett som en naturlig förmåga,
    intelligens, IQ och liknande.

  19. Utifrån det har man velat etablera
    de motsvarande gränserna-

  20. -för människors kognitiva kapacitet.

  21. Stödet för att detta går att göra
    är huvudsakligen myter-

  22. -och att man förväxlar förutsägelse
    med orsak.

  23. Man låter barn göra IQ-tester-

  24. -och de som gör bra ifrån sig får bättre
    lärare än de som har lägre poäng.

  25. De som har lägre poäng
    får sen förstås sämre skolresultat.

  26. Då tror man
    att det utgör en förutsägelse-

  27. -när det snarare är en orsak.

  28. Evidensen för att det är möjligt
    är svaga.

  29. Det finns två skäl till att det
    är svårt att göra förutsägelser.

  30. Min motivering för att omdefiniera
    det här problemet utgår från dessa.

  31. Det första problemet är
    att provresultaten-

  32. -bör korrelera med meningsfulla
    saker som folk kan uppnå.

  33. Och korrelationen bör vara stark.
    I dag är forskarna nöjda-

  34. -även med en blygsam
    statistisk prediktionsförmåga.

  35. Och om IQ-prov
    ska mäta nåt fundamentalt-

  36. -får resultaten inte vara lätta att
    förbättra genom att öva sig på proven.

  37. Båda dessa saker är svåra att uppnå,
    särskilt den senare.

  38. Det här är ett exempel på ett
    av de bästa resultaten inom området:

  39. Man tittar på hur väl folk klarar av
    ett komplext tv-spel.

  40. Det är en flygledarsimulator.

  41. Man låter dem öva
    och ser hur mycket bättre de blir.

  42. De får också göra relaterade prov
    som ska mäta anlag och IQ.

  43. Det är här är medelvärdet, men
    variationen är kanske plus minus tio-

  44. -och proverna förutsäger
    ungefär 25 procent av variationen.

  45. Det låter lovande-

  46. -men effekten av övning
    är mycket större än variationen.

  47. Min poäng är alltså-

  48. -att övning, som i det här fallet,
    alltid överskuggar-

  49. -prediktionsvärdet
    hos saker som begåvning eller IQ.

  50. Förutsägelserna jämfört med effekten
    av övning blir ännu sämre-

  51. -när uppgiften blir mer komplex
    och inlärningen tar längre tid.

  52. Min poäng är det visserligen
    kan finnas andra saker som spelar in-

  53. -men att de alltid är små
    i fråga om kvantiteten och kvaliteten-

  54. -jämfört med övning eller inlärning
    inom det som man vill uppnå.

  55. Man ser samma kurvor gång på gång-

  56. -för i princip all verksamhet
    som man kan mäta-

  57. -inklusive de komplexa, meningsfulla
    uppgifter som jag började med.

  58. Allteftersom handledning
    och utbildning förbättras-

  59. -finner man sätt
    att förbättra kvaliteten-

  60. -och få det att gå fortare
    och nå högre.

  61. Den här förbättringen ser vi
    inom idrott, musikalisk virtuositet-

  62. -och även mer till synes grundläggande
    saker som minnet.

  63. Folk har lärt sig att förbättra minnet.

  64. De senaste tjugo åren har rekorden
    för minneskapacitet tredubblats.

  65. Det låter som enkla, mekaniska saker,
    men inom exempelvis min forskning-

  66. -finner vi att även saker som
    förståelse av begrepp inom fysiken-

  67. -kan undervisas på bättre sätt.

  68. Det kan fördubblas,
    så att eleverna når dubbelt så högt-

  69. -genom bättre undervisningsmetoder.

  70. Den här förbättrade inlärningen
    kräver en djupare förståelse-

  71. -av vad dessa kognitiva uppgifter
    inbegriper.

  72. Hur hjärnan tänker på och lär sig dem.

  73. Sen måste man komma på hur det kan
    införas i den praktiska undervisningen.

  74. Det är relativt ny kunskap,
    som ännu håller på att sprida sig-

  75. -men jag vill ge er några exempel.

  76. Den bästa datan kommer
    från forskning som min-

  77. -där vi tittar på högre utbildning
    inom naturvetenskap.

  78. Vi har gjort stora framsteg för
    inlärningen av begrepp inom fysiken-

  79. -och andra vetenskapliga områden.

  80. På lägre nivå har min kollega
    Dan Schwartz tittat på-

  81. -hur hjärnan processar och tänker
    på siffror i grundläggande bemärkelse.

  82. Han upptäckte att när det gäller
    att lära barn om negativa tal-

  83. -kan man visa det som en symmetrisk
    spegling av de positiva talen.

  84. Han har lyckats åstadkomma
    en förbättring på femtio procent-

  85. -i barnens förmåga att förstå
    och använda negativa tal.

  86. Ett annat område
    är bland annat min egen forskning.

  87. När det gäller att pröva
    vetenskapliga modellers giltighet-

  88. -har vi gjort dramatiska framsteg-

  89. -i fråga om hur bra studenter kan bli
    på att göra det inom en viss tid.

  90. Slutligen, lite om kreativitet.

  91. När det gäller att komma på
    kreativa mekanismer och metoder-

  92. -för att förklara biologiska processer-

  93. -har vi också lyckats förbättra
    inlärningen markant.

  94. Avslutningsvis vill jag hävda
    att människans framtida intelligens-

  95. -hänger direkt samman med förbättrad
    inlärning av komplexa färdigheter.

  96. Vi kan nå högre nivåer snabbare-

  97. -och göra det mer allmänt utbrett.

  98. I slutändan når vi högre nivåer
    av kunnande än i dag-

  99. -vilket faktiskt innebär
    ökad mänsklig intelligens.

  100. Tack.

  101. Översättning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Omdefiniera intelligens

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Carl Wieman, Nobelpristagare i fysik 2001, berättar om sin syn på intelligens och varför traditionella mätningar är missvisande. Han menar att intelligens snarare skapas än är något medfött, och talar bland annat om vilka möjligheter det finns att förbättra intelligensen. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Människokroppen
Ämnesord:
Intelligens, Intelligenstester, Kognitiv psykologi, Psykologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Framtidens intelligens

Framtidsforskaren Ray Kurzweil talar om vilka möjligheter den mänskliga hjärnan har att förutse framtiden och hur det kommer att påverka vår biologiska intelligens och den artificiella intelligensen. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Omdefiniera intelligens

Carl Wieman, Nobelpristagare i fysik 2001, berättar om sin syn på intelligens och varför traditionella mätningar är missvisande. Han menar att intelligens snarare skapas än är något medfött, och talar bland annat om vilka möjligheter det finns att förbättra intelligensen. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Vad är intelligens?

Ett panelsamtal om intelligens och svårigheterna att definiera vad intelligens är. Samtalet berör även hur vi påverkas av alla möten och interaktioner som vi gör dagligen i bland annat digitala medier. Medverkande: Margaret Boden, professor i kognitionsvetenskap, Barnara Grosz, professor i naturvetenskap, Edvard Moser, Nobelpristagare i medicin 2014, Helga Nowotny, professor och ledamot i Vetenskapsakademien. Moderator: Göran K Hansson. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Är beslutsfattarna tillräckligt smarta?

Närings- och innovationsminister Mikael Damberg och Lisa Lindström, vd för Doberman, samtalar om vilka värden och företagskulturer som Sverige kan föra ut i världen. De diskuterar också vilken som är den viktigaste investeringen för framtiden och vilka utmaningar och förändringar vi står inför. Moderator: Mattias Fyrenius. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Experternas framtid

Guru Banavar leder en forskargrupp på IBM. Här berättar han om hur framtidens experter ska samarbeta i partnerskap med maskiner för att lösa dagens olösta problem och för att generera ny kunskap. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Den digitala tiden förändrar oss

Sherry Turkle, professor i sociala studier, berättar om sin forskning kring hur vi påverkas av all teknik som omger oss. Hur påverkas barn av föräldrar som sitter med mobiltelefonen vid frukostbordet och inte möter deras blick? Ett problem som Sherry Turkle konstaterar är att tekniken ibland står emellan människor i deras samtal och möten. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Bör vi frukta singulariteten?

Singulariteten är idén om det tillfället inom en snar framtid när artificiell intelligens inte bara når samma nivå som mänsklig intelligens, utan även passerar den. I detta panelsamtal diskuteras vad detta kan leda till och om vi bör frukta den utvecklingen. Medverkande: Ray Kurzweil, framtidsforskare och entreprenör, Stuart Russell, professor i datavetenskap, Max Tegmark, professor i fysik och kosmologi, Harry Shum, forskare och teknisk chef Microsoft. Moderator: Margaret Boden. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Hur förändras världen av artificiell intelligens?

När artificiell intelligens diskuteras handlar det nästan alltid om innovationer och tekniska framsteg. I detta panelsamtal ligger fokus istället på hur människor som lever i botten av pyramiden påverkas. Medverkande: Joel Mokyr, professor i ekonomisk historia, Cynthia Breazeal, professor i datavetenskap, Michael Levitt, professor i strukturell biologi, och Dzulkifli Abdul Razak, International Association of Universities. Moderator: Leila Janah. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Samspelet mellan människan och datorn

Ett panelsamtal om var tekniken står idag och vad som kommer sedan. Hur kommer människans relationer med maskinerna att påverkas när maskinerna blir smartare och smartare? Medverkande: Cynthia Breazeal, professor i datavetenskap, Sherry Turkle, professor i sociala studier, Barbara Grosz, professor i naturvetenskap, och Guru Banavar, IBM. Moderator: Stuart Russell. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Artificiell intelligens i framtiden

Panelsamtal om hur den tekniska och den artificiella intelligensens utveckling ser ut om fem till tio år. Kommer utvecklingen att fortsätta eller stanna av, och vilka är i så fall viktiga händelser? Medverkande: Max Tegmark professor i fysik och kosmologi, moderator, Harry Shum, forskare och teknisk chef Microsoft, Stuart Russell, professor i datavetenskap, Barbara Grosz, professor i naturvetenskap och Michael Levitt, Nobelpristagare i kemi 2013. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Intelligens i ljuset av konst och vetenskap

En viktig grundpelare inom artificiell intelligens är att känna igen mönster i världen runt omkring oss, säger Max Tegmark, professor i fysik och kosmologi. Här leder han ett samtal om intelligens, konst och vetenskap tillsammans med konstnären Olafur Eliasson och Nobelpristagaren May-Britt Moser. Frågor som panelen försöker besvara är hur vetenskapen kan inspirera konsten och hur och konsten kan inspirera vetenskapen. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Kreativitetens framtid

Möt fem Nobelpristagare i ett samtal om kreativitet. Hur kommer framtidens kreativitet att se ut och hur påverkas den av utvecklingen? Hur mycket bidrog kreativitet till paneldeltagarnas egna framgångar som ledde till Nobelpriset? Medverkande: May-Britt Moser, Nobelpristagare i medicin 2014, Edvard Moser, Nobelpristagare i medicin 2014, Carl Weiman, Nobelpristagare i fysik 2001, Michael Levitt, Nobelpristagare i kemi 2013 och Randy Schekman, Nobelpristagare i medicin 2013. Moderator: Adam Smith. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Första kvinnliga kosmonauten på rymdstationen

Elena Serova är den första kvinnliga kosmonauten att besöka internationella rymdstationen ISS. Hon berättar om sin senaste halvårslånga rymdexpedition och alla experiment som gjordes där. Elena Serova studerade till exempel hur det mänskliga hjärtat påverkas i viktlöst tillstånd. Hon pratar också om den miljöforskning som kan bedrivas från rymden. Inspelat den 21 september 2015 i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Varför gör vi som vi gör?

Är människan som djuren eller har vår sexualitet formats av våra kulturella och religiösa föreställningar? Zooekologerna Erik Svensson och Jessica Abbott menar att det i princip är samma belöningssystem och samma gener som styr sexualiteten hos såväl bananflugor som människor.