Titta

UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Om UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Nobelpristagare, världsledande forskare och experter, opinionsbildare, beslutsfattare och allmänheten samlas under Nobelveckan för diskussioner på högsta nivå. Temat 2015 är framtidens intelligens. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Till första programmet

UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015 : Experternas framtidDela
  1. Det är så roligt att vara här
    och få tala inför Nobelpristagare.

  2. Jag ska prata om framtidens intelligens
    ur experternas synvinkel-

  3. -alltså hur folk använder
    sin kunnighet och kunskap-

  4. -för att lösa problem inom olika fält.

  5. Jag minns mitt första datorprogram,
    som jag skapade i mitten av 80-talet.

  6. Det var ett så kallat expertsystem
    som hjälpte min far, som är domare-

  7. -att fatta beslut
    i bilkompensationsfall.

  8. Jag minns tydligt
    hur vi visade det för min fars kollega-

  9. -som sen blev ordförande
    i Indiens högsta domstol.

  10. På den tiden drömde vi om-

  11. -att kunna införliva expertis
    i datorsystem-

  12. -men vi stötte snabbt på
    många begränsningar.

  13. Systemen
    var instabila och inte så användbara-

  14. -så vi lyckades inte uppnå våra mål då.

  15. Men i dag har vi så mycket data,
    så mycket ny teknik-

  16. -och så mycket IT-infrastruktur
    att vi kan förverkliga vår dröm.

  17. Vi har nått en punkt då själva
    expertisens karaktär kan förändras.

  18. Det här är en ny era. Enkelt uttryckt
    kommer framtidens experter att arbeta-

  19. -med slutledningsmaskiner
    för att utföra sina dagliga uppgifter.

  20. Det blir ett nära samarbete
    mellan människa och maskin.

  21. Det är inget att vara rädd för.

  22. Det handlar om utveckling,
    som nån sa tidigare i dag.

  23. Jag tror
    att vi får en mycket bättre värld-

  24. -om experter kan använda
    inlärnings- och slutledningssystem.

  25. Jag inleder mina demonstrationer
    med att ställa en enkel fråga:

  26. Vad kostar det att inte veta?

  27. I dag betalar vi ett högt pris för att
    vi inte vet hur man sköter om miljön-

  28. -för att vi inte vet
    hur utbildning ska se ut-

  29. -och för att vi inte vet
    vad som är fel med våra patienter.

  30. Anledningen till att vi inte
    kan besvara de här viktiga frågorna-

  31. -är att vi har så mycket data
    och att informationen är så invecklad.

  32. Ungefär 2,5 exabyte data
    skapas varje dag.

  33. 90 % av världens data har skapats
    på två år. Mängden ökar exponentiellt.

  34. Och mängden data som granskas-

  35. -som artiklar och rapporter
    i vetenskapliga tidskrifter-

  36. -ökar också exponentiellt.

  37. Tänk om vi kunde extrahera kunskap
    ur den här komplexiteten.

  38. I stället för att bli överväldigade hade
    vi kunnat samarbeta med maskiner-

  39. -som kan tillämpa insikterna-

  40. -på problem som kunskapsarbetare
    försöker lösa varje dag.

  41. Det kallas kognitiv databehandling.

  42. På IBM heter varumärket
    för kognitiv databehandling Watson.

  43. Vi fick en första glimt
    av maskinen som vi kallar Watson-

  44. -när vi demonstrerade den
    i en uppvisningsmatch i "Jeopardy".

  45. Maskinen kunde hämta information
    från flera olika datakällor-

  46. -däribland människors röriga data-

  47. -och besvara allmänna frågor
    i "Jeopardy" på ett övertygande sätt.

  48. Språkets komplexitet är väldigt hög.

  49. Att börja förstå språkets komplexitet
    är bara det ett framsteg för maskiner.

  50. Vi ska se hur maskinen klarade sig.

  51. När ni tittar på videon,
    observera gärna hur Watson arbetar-

  52. -i det lilla fältet
    längst ner på skärmen.

  53. -"En dollar eller mindre" för 1 000.
    -En flaska VO5 balsam...

  54. ...från den här tillverkaren
    kostar en dollar. - Ken?

  55. Vad är Alberto?
    "Också på ditt tangentbord" för 800.

  56. -Förkortning för Grand Prix-racing.
    -Vad är F1? "Tangentbord" för 1 000.

  57. -"Liten stjärna" på latin. - Brad.
    -Vad är asterix?

  58. -Nej. - Ken?
    -Vad är asterisk?

  59. Vi tar "Dialog om dialekter" för 600.

  60. Vediska är den första dialekten
    av detta indiska språk. - Watson.

  61. -Vad är sanskrit?
    -Sanskrit är rätt. Du har nu 4 200...

  62. Som ni ser
    hittar maskinen inte bara rätt svar-

  63. -den förstår även språkets nyanser.
    Watson vann den här matchen.

  64. Ray berättade tidigare om den
    svåra ordvitsen som Watson förstod.

  65. Jag vill nämna två saker
    om demonstrationen.

  66. Den första är att som ni såg i fältet
    så visste Watson vad den inte visste.

  67. Den bedömde sannolikheten
    när den hittade data, granskade dem-

  68. -och försökte bestämma sig för
    om den skulle trycka på knappen.

  69. I vissa fall visste den inte
    och tryckte därför inte.

  70. Den andra, viktigare saken är
    att den här maskinen inte ska vara-

  71. -självstyrande
    eller nån sorts superintelligent maskin-

  72. -utan snarare en maskin
    som förstår oss människor-

  73. -och hur man arbetar med oss
    och hur vår värld fungerar.

  74. Det där var
    ett exempel från en frågesport-

  75. -men i framtiden ska vi kunna ställa
    de svåra frågorna till Watson.

  76. Vad är orsaken till cancer? Varför
    finns det så få kvinnliga forskare?

  77. Kan vi motverka växthuseffekten?
    De här frågorna är mer invecklade.

  78. För att besvara dem krävs
    forskning och förståelse för fältet.

  79. Vi behöver också
    många dimensioner av intelligens.

  80. Maskiner har inte alla dimensioner.

  81. Det krävs en kombination
    av människor och maskiner-

  82. -för att besvara de här stora frågorna.

  83. Människor är bra på självstyrda mål
    och på att verkligen lägga manken till.

  84. Människor har sunt förnuft
    och kunskap som inte är digitaliserad.

  85. Människor är duktiga
    på att göra värderingar om vår värld.

  86. Maskiner, å andra sidan,
    är otroligt duktiga på matematik-

  87. -på att hitta mönster i data-

  88. -på att extrahera kunskap
    ur stora mängder data-

  89. -och på att dra statistiska slutsatser.

  90. Men det viktigaste är att maskiner
    måste ha en djup förståelse för fältet.

  91. Om man tittar på
    de funktioner AI-system har i dag...

  92. Vissa är skapade
    för att besvara individers frågor-

  93. -andra är skapade för shopping
    eller ansiktsigenkänning och så vidare-

  94. -men vi har en annan approach.

  95. Utöver de här applikationerna
    har vi en plattform-

  96. -som fångar upp och bryter ner
    de olika dimensionerna av intelligens-

  97. -så att de kan återskapas
    i olika applikationer.

  98. Från ursprungssystemet-

  99. -har vi nu skapat dussintals
    olika komponenter som finns i molnet-

  100. -i form av API:er
    som alla kan bygga applikationer med.

  101. Nu har vi
    tiotusentals applikationsutvecklare-

  102. -som skapar applikationer
    för shopping, resor, studier-

  103. -forskning och assistans till blinda-

  104. -och i alla viktiga branscher,
    som vård, finans, utbildning-

  105. -och resurskrävande branscher,
    som olja och gas, med mera.

  106. Vår vision är
    att alla arbetare på planeten-

  107. -vilket är ett par miljarder av oss...

  108. Alla kunskapsarbetare
    ska använda en kognitiv assistent-

  109. -som Watson, i sitt dagliga arbete.

  110. Det vi har gjort är
    att fastställa en systemkategori-

  111. -med kognitiva system
    som lär sig kontinuerligt.

  112. De kommer att dra slutsatser
    utifrån vissa mål-

  113. -och interagera med oss människor.

  114. Det här är bara början,
    och vi behöver många genombrott än.

  115. Jag och mina kolleger
    studerar många tekniker-

  116. -med vilka vi kan kombinera
    maskininlärning och maskinslutledning.

  117. Vi vill hitta nya infrastrukturer
    utöver von Neumann-arkitekturen.

  118. I framtiden behövs nog
    andra sorters arkitekturer.

  119. Vi vill också ha ett bättre samarbete
    med både individer och grupper-

  120. -och lösa problem tillsammans,
    vilket vi kallar gemensam kognition.

  121. Jag ska återvända
    till planen för kunskapsarbetare.

  122. En läkare med en kognitiv assistent,
    som maskinerna jag har pratat om-

  123. -kan ompröva medicinsk bildvetenskap,
    onkologi eller nåt annat fält.

  124. De här fälten
    har redan fått ett enormt lyft-

  125. -tack vare kognitiva assistenter.

  126. Till exempel
    är efterfrågan på onkologer-

  127. -nästan dubbelt så stor
    som tillgången på onkologer.

  128. Den enda lösningen är
    att använda kognitiva assistenter-

  129. -både i arbetet och i utbildningssyfte.

  130. Läkemedelsutveckling tar lång tid,
    men inte med kognitiva system.

  131. Systemen kan hjälpa till
    vid kliniska prövningar.

  132. Det är svårt att rekrytera patienter-

  133. -och även om man lyckas med det
    är det ofta svårt att tolka resultaten.

  134. -Här är ett exempel.
    -Ultraljudsbild färdig.

  135. Detekterar tumör.

  136. Tumör har hittats.
    Fortsätt till tumörkarakterisering.

  137. Detekterar form. Oval.

  138. Hämtar klinisk information
    från patientjournalen.

  139. Hög feber. Mastodyni.
    Öm knöl i vänster bröst.

  140. Kombinerad rekommendation.
    Differentialdiagnos:

  141. Antingen enkel cysta eller galaktocele.

  142. Behandling:
    Antibiotikakur är att föredra-

  143. -framför finnålsaspiration
    eller snitt och dränering.

  144. Slut på fallrådgivning.

  145. Det här är en kognitiv assistent-

  146. -som ger röntgenläkare
    information om alternativ.

  147. Systemet ersätter inte läkare-

  148. -utan hjälper dem
    att vara mer effektiva än de är i dag.

  149. En miljöforskare kan se över
    många delar av miljövården-

  150. -som luftkvalitet, energioptimering-

  151. -eller ännu större projekt,
    som exempelvis stadsplanering.

  152. I morse introducerade vi
    programmet Green Horizons i Kina-

  153. -där man som ni vet
    har problem med partiklar i luften.

  154. Med kognitiva system
    kan vi på förhand beräkna-

  155. -hur man bör alstra förnybar energi.

  156. Vi ska kunna minska andelen partiklar-

  157. -med 30 % till 2027
    och även använda tekniken globalt.

  158. Om man är forskare,
    vilket många i publiken är-

  159. -skulle man gärna
    vilja kunna ställa frågor-

  160. -som datorer som Watson
    kan hämta tidigare påståenden om.

  161. Den går igenom
    en enorm mängd data från korpusar-

  162. -och hämtar bevis
    som stöder eller bestrider ens tes.

  163. Forskningsrapporten
    är gjord på några minuter-

  164. -i stället för några dagar eller veckor.

  165. Vad innebär det
    för framtidens experter?

  166. I framtiden kommer experter att arbeta-

  167. -med kognitiva assistenter regelbundet.

  168. Morgondagens genomsnittsexperter
    är duktigare än dagens toppexperter.

  169. De flesta av oss blir lika duktiga
    som morgondagens bästa experter-

  170. -så det finns inget att vara rädd för.

  171. Jag tror att vi behöver mer kunskap
    för att kunna förändra världen. Tack!

  172. Översättning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Experternas framtid

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Guru Banavar leder en forskargrupp på IBM. Här berättar han om hur framtidens experter ska samarbeta i partnerskap med maskiner för att lösa dagens olösta problem och för att generera ny kunskap. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Ämnen:
Teknik > Kommunikations- och informationsteknik
Ämnesord:
Artificiell intelligens, Databehandling, Datorer, Intelligens, Teknik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Framtidens intelligens

Framtidsforskaren Ray Kurzweil talar om vilka möjligheter den mänskliga hjärnan har att förutse framtiden och hur det kommer att påverka vår biologiska intelligens och den artificiella intelligensen. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Omdefiniera intelligens

Carl Wieman, Nobelpristagare i fysik 2001, berättar om sin syn på intelligens och varför traditionella mätningar är missvisande. Han menar att intelligens snarare skapas än är något medfött, och talar bland annat om vilka möjligheter det finns att förbättra intelligensen. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Vad är intelligens?

Ett panelsamtal om intelligens och svårigheterna att definiera vad intelligens är. Samtalet berör även hur vi påverkas av alla möten och interaktioner som vi gör dagligen i bland annat digitala medier. Medverkande: Margaret Boden, professor i kognitionsvetenskap, Barnara Grosz, professor i naturvetenskap, Edvard Moser, Nobelpristagare i medicin 2014, Helga Nowotny, professor och ledamot i Vetenskapsakademien. Moderator: Göran K Hansson. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Är beslutsfattarna tillräckligt smarta?

Närings- och innovationsminister Mikael Damberg och Lisa Lindström, vd för Doberman, samtalar om vilka värden och företagskulturer som Sverige kan föra ut i världen. De diskuterar också vilken som är den viktigaste investeringen för framtiden och vilka utmaningar och förändringar vi står inför. Moderator: Mattias Fyrenius. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Experternas framtid

Guru Banavar leder en forskargrupp på IBM. Här berättar han om hur framtidens experter ska samarbeta i partnerskap med maskiner för att lösa dagens olösta problem och för att generera ny kunskap. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Den digitala tiden förändrar oss

Sherry Turkle, professor i sociala studier, berättar om sin forskning kring hur vi påverkas av all teknik som omger oss. Hur påverkas barn av föräldrar som sitter med mobiltelefonen vid frukostbordet och inte möter deras blick? Ett problem som Sherry Turkle konstaterar är att tekniken ibland står emellan människor i deras samtal och möten. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Bör vi frukta singulariteten?

Singulariteten är idén om det tillfället inom en snar framtid när artificiell intelligens inte bara når samma nivå som mänsklig intelligens, utan även passerar den. I detta panelsamtal diskuteras vad detta kan leda till och om vi bör frukta den utvecklingen. Medverkande: Ray Kurzweil, framtidsforskare och entreprenör, Stuart Russell, professor i datavetenskap, Max Tegmark, professor i fysik och kosmologi, Harry Shum, forskare och teknisk chef Microsoft. Moderator: Margaret Boden. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Hur förändras världen av artificiell intelligens?

När artificiell intelligens diskuteras handlar det nästan alltid om innovationer och tekniska framsteg. I detta panelsamtal ligger fokus istället på hur människor som lever i botten av pyramiden påverkas. Medverkande: Joel Mokyr, professor i ekonomisk historia, Cynthia Breazeal, professor i datavetenskap, Michael Levitt, professor i strukturell biologi, och Dzulkifli Abdul Razak, International Association of Universities. Moderator: Leila Janah. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Samspelet mellan människan och datorn

Ett panelsamtal om var tekniken står idag och vad som kommer sedan. Hur kommer människans relationer med maskinerna att påverkas när maskinerna blir smartare och smartare? Medverkande: Cynthia Breazeal, professor i datavetenskap, Sherry Turkle, professor i sociala studier, Barbara Grosz, professor i naturvetenskap, och Guru Banavar, IBM. Moderator: Stuart Russell. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Artificiell intelligens i framtiden

Panelsamtal om hur den tekniska och den artificiella intelligensens utveckling ser ut om fem till tio år. Kommer utvecklingen att fortsätta eller stanna av, och vilka är i så fall viktiga händelser? Medverkande: Max Tegmark professor i fysik och kosmologi, moderator, Harry Shum, forskare och teknisk chef Microsoft, Stuart Russell, professor i datavetenskap, Barbara Grosz, professor i naturvetenskap och Michael Levitt, Nobelpristagare i kemi 2013. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Intelligens i ljuset av konst och vetenskap

En viktig grundpelare inom artificiell intelligens är att känna igen mönster i världen runt omkring oss, säger Max Tegmark, professor i fysik och kosmologi. Här leder han ett samtal om intelligens, konst och vetenskap tillsammans med konstnären Olafur Eliasson och Nobelpristagaren May-Britt Moser. Frågor som panelen försöker besvara är hur vetenskapen kan inspirera konsten och hur och konsten kan inspirera vetenskapen. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Kreativitetens framtid

Möt fem Nobelpristagare i ett samtal om kreativitet. Hur kommer framtidens kreativitet att se ut och hur påverkas den av utvecklingen? Hur mycket bidrog kreativitet till paneldeltagarnas egna framgångar som ledde till Nobelpriset? Medverkande: May-Britt Moser, Nobelpristagare i medicin 2014, Edvard Moser, Nobelpristagare i medicin 2014, Carl Weiman, Nobelpristagare i fysik 2001, Michael Levitt, Nobelpristagare i kemi 2013 och Randy Schekman, Nobelpristagare i medicin 2013. Moderator: Adam Smith. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Optimerad dricksvattenberedning av brunt vatten

Det bruna vattnet ökar i Skandinaviens södra delar. Kan man komma till bukt med brunifieringen? Bjørnar Eikebrokk från SINTEF berättar om analyser från det nordiska samarbetsprojektet Nominor (Natural organic matter in nordic drinking water) där man undersökt naturliga organiska material, med syftet att optimera dricksvattenberedningen. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Att säkra dricksvattenförsörjningen i framtidens Linköping

Hur möter man en kommuns behov av att kunna växa? Helena Stavklint från Tekniska verken i Linköping berättar om hur man säkrat framtidens vattenförsörjning. Inspelat den 26 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.