Titta

UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Om UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Nobelpristagare, världsledande forskare och experter, opinionsbildare, beslutsfattare och allmänheten samlas under Nobelveckan för diskussioner på högsta nivå. Temat 2015 är framtidens intelligens. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Till första programmet

UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015 : Bör vi frukta singulariteten?Dela
  1. Hej igen!

  2. Vad är singulariteten? Det är en idé.

  3. En förmodad punkt då den artificiella
    intelligensen överträffar människans-

  4. -och därmed blir i stånd till
    att förbättra sig själv.

  5. Tanken är att efter denna tidpunkt-

  6. -kommer AI att bedriva forskning
    och skapa konst.

  7. Frågor inom medicin,
    internationell politik och allt annat-

  8. -kommer att underlättas,
    om inte helt och hållet skötas, av AI.

  9. Det är en oerhört kontroversiell idé.

  10. Folk är oense om huruvida det
    kan hända och kommer att hända.

  11. De är oense,
    som ni hörde under frågestunden-

  12. -om när det kan tänkas ske.

  13. Och de är oense om
    huruvida det vore bra eller dåligt.

  14. Det ska vi fokusera på:
    Bör vi välkomna eller frukta det?

  15. Ray börjar. Han lär säga
    att vi bör välkomna det-

  16. -och sen har de andra
    kanske invändningar.

  17. Låt oss se hur det går.

  18. Jag har anklagats för optimism förut.

  19. Det krävs nog om man är
    uppfinnare och entreprenör.

  20. Men jag har skrivit mycket
    om baksidorna.

  21. All teknik ända sen elden
    har medfört möjligheter och risker.

  22. Elden höll oss varma
    men brände också ner våra hus.

  23. Dagens kraftfulla teknik
    medför större möjligheter och risker.

  24. Nyligen har Stephen Hawking,
    Elon Musk och andra uttryckt oro-

  25. -över farorna
    med artificiell intelligens.

  26. Farorna är verkliga. Jag har svarat
    med följande resonemang:

  27. Vi måste försöka utveckla AI.

  28. I dag har vi hört talas om hur vi
    ställer diagnoser, botar sjukdomar-

  29. -och bekämpar miljöförstöring och
    fattigdom med artificiell intelligens.

  30. Tre informationsteknologier
    kommer att förändra världen:

  31. Bioteknik, som är omprogrammering
    av kroppens mjukvara-

  32. -nanoteknik, som är omprogrammering
    av material och slutligen AI.

  33. Av dessa utgör bioteknik redan
    en existentiell risk.

  34. Samma teknik
    som programmerar bort sjukdomar-

  35. -kan också användas
    för att skapa ett supervapen.

  36. Det här insåg man
    för några decennier sen.

  37. Inom området tog man fram
    de så kallade Asilomar-principerna.

  38. Nu börjar vi se nyttan av biotekniken,
    vilket kommer att öka lavinartat.

  39. Än så länge
    har vi inte sett några faror.

  40. Som Max sa på middagen i går
    innebär det inte att vi kan stryka det.

  41. Vi diskuterade om Asilomar-
    principerna redan är föråldrade-

  42. -eller bara snart kommer att bli det.

  43. Vi måste alltid omarbeta våra riktlinjer
    och försvarssystem mot tekniken.

  44. Det är 2000-talets största utmaning.

  45. Hur kan vi utnyttja möjligheterna,
    för att bekämpa lidandet i världen-

  46. -och samtidigt begränsa riskerna?

  47. Asilomar-principerna är en bra plan
    för hur vi kan göra AI säkert-

  48. -men de måste ständigt omvärderas.
    Och detta måste vi prata om nu-

  49. -även om de existentiella farorna
    ännu ligger i framtiden.

  50. Max, vill du kommentera? Eller Stuart?

  51. Vill du börja?

  52. Det är nog värt att utveckla
    varför man skulle tro-

  53. -att bättre maskiner vore ett problem.
    Varför är vi rädda för singulariteten?

  54. Om man bläddrar i en tidning-

  55. -tills man hittar en bild av
    Terminator-robotar och läser artikeln-

  56. -då handla den nog om att maskiner
    spontant kommer att vakna.

  57. De är sura för att de nyss har vaknat
    och försöker döda alla människor.

  58. Det har förstås vapen, eftersom
    vi brukar beväpna våra datorer.

  59. Min laptop har ett maskingevär!

  60. Så kommer det inte att gå till.

  61. Processen kommer att påminna om-

  62. -det som händer när man gnuggar
    lampan och anden dyker upp.

  63. Anden ger en tre önskningar.

  64. Det är mycket svårt att formulera
    de första två på rätt sätt.

  65. I alla dessa berättelser,
    liksom i den om kung Midas-

  66. -ber man om nåt och inser
    att man formulerade sig fel.

  67. Den tredje önskningen är alltid
    att upphäva de första två.

  68. För kung Midas var det för sent.

  69. Han svalt ihjäl, eftersom all mat
    och dryck förvandlades till guld.

  70. Det var alltså oåterkalleligt.

  71. Det här problemet har tagits upp
    i många år-

  72. -åtminstone sen Norbert Wiener
    på 1960-talet:

  73. Om man ger en maskin ett ändamål-

  74. -och maskinen har makt nog
    att göra det svåra att ångra beslutet-

  75. -då måste man vara säker på
    att ändamålet är det rätta.

  76. Just nu kan vi inte det.
    Det är tekniskt problem-

  77. -på ungefär samma sätt
    som inneslutningen av kärnfusioner.

  78. Fusion är en obegränsad energikälla
    som kan rädda vår miljö-

  79. -och kanske hela mänskligheten-

  80. -men den måste inneslutas
    för att vara till nytta.

  81. En del av dessa egenskaper gäller
    kanske även för artificiell intelligens.

  82. Frågan var om vi ska välkomna
    singulariteten eller frukta den.

  83. Jag håller med både Ray och Stuart:
    Vi ska välkomna och frukta den.

  84. Allt som jag älskar med civilisationen
    finns på grund av intelligens.

  85. Om vi kan förstärka vår intelligens
    med maskiner-

  86. -kan vi skapa en bättre framtid.

  87. Men bara om vi fruktar den kommer vi
    att vidta rätt försiktighetsåtgärder.

  88. Det blir en teknik utan motstycke,
    så vi bör inte vara oförberedda.

  89. Ray, du sa nåt klokt
    när du nämnde elden.

  90. I det förflutna...

  91. Alla tekniker är tveeggade svärd. De
    kan vara till nytta men också förstöra.

  92. Förut har vi alltid gjort misstag och
    lärt oss av dem. Det går inte längre.

  93. Vi har gjort misstag med elden-

  94. -och nu har vi löst det
    med nödutgångar och brandsläckare.

  95. Men med kärnvapen,
    syntetisk biologi och AI-

  96. -bör vi inte lära oss genom misstag.

  97. Vi måste göra rätt,
    då vi kanske inte får fler chanser.

  98. Därför är det bra om vi slutar gnälla
    om hur bekymrade vi bör vara-

  99. -och frågar oss vad vi kan göra
    för att förbereda oss.

  100. Det är spännande forskningsfrågor
    som vi vill veta svaren på.

  101. Så för att kunna välkomna det-

  102. -och känna oss optimistiska
    inför framtiden-

  103. -måste vi vinna kapplöpningen mellan
    den alltmer avancerade AI-tekniken-

  104. -och förståelsen
    för hur vi handskas med den.

  105. Innan samhället påverkas investerar
    man mest i att få det att funka.

  106. Men nu måste vi också satsa på
    att komma fram till-

  107. -hur vi kan skapa - inte ren, planlös
    intelligens, som du uttryckte det-

  108. -utan artificiell intelligens
    som är till nytta.

  109. Jag har mer specifika kommentarer
    om det som Max sa.

  110. Innan vi pratar om att frukta
    eller välkomna singulariteten-

  111. -bör vi specificera
    vad vi menar med AI.

  112. Vad har vi redan utvecklat, och vad
    kan vi åstadkomma inom 5-50 år?

  113. AI brukar handla om några olika saker:

  114. Tal, datorseende, naturligt språk
    - och vi talar även om robotar.

  115. Men vi talar inte särskilt mycket
    om den allmänna intelligensen.

  116. Det är väldigt svårt att prata om
    den sortens generella frågor.

  117. Du håller säkert med om
    att det inte lär dröja många år-

  118. -förrän en dators taligenkänning
    är på samma nivå som människan.

  119. För datorseende handlar det också om
    några år eller tiotal år.

  120. Inom begränsade områden, som om
    man bara har tiotusen kategorier-

  121. -presterar datorer nästan lika bra som,
    om inte bättre än, människor.

  122. Om vi tar naturligt språk, så dröjer
    det ännu länge innan vi förstår det.

  123. Det finns fortfarande svårigheter
    med att översätta språk.

  124. Robotar är särskilt intressanta.

  125. Stuart pratade om science fiction-film,
    där robotarna skjuter på oss.

  126. Det är nog det vi är mest rädda för,
    men det tycker jag är omotiverat.

  127. Det som krävs är att vi spenderar
    och investerar mer-

  128. -för att utveckla bättre AI-teknik.

  129. Låt mig säga nåt om filmer.

  130. Fruktan för AI kommer ofta
    från filmer om en dystopisk framtid-

  131. -där det är AI mot människan-

  132. -eller människor
    som slåss om kontrollen över en AI.

  133. Vi har inte en eller två AI:er,
    vi har två eller tre miljarder.

  134. Snart har vi sex miljarder
    smarttelefoner, vilket är dagens AI.

  135. Vi använder dem ständigt,
    och de kommer att bli mer integrerade.

  136. Människor och maskiner
    kommer fungera som en enhet.

  137. Om AI ska vara säkert
    måste människor vara säkra.

  138. Vi misstror AI för att vi misstror
    människor, av historiska skäl.

  139. Men tekniken blir djupt integrerad
    i samhället. Det är den redan.

  140. Vi har en fråga
    från en tittare på nätet:

  141. Hur kan AI handskas med-

  142. -våra etiska normer,
    som för närvarande är outvecklade?

  143. -Hur får man med dem?
    -Det är en jättebra fråga.

  144. Ett tillvägagångssätt
    som kanske kan eliminera riskerna-

  145. -med superintelligent AI-

  146. -är att maskinerna måste förstå
    vad mänskliga värderingar är.

  147. De måste lära sig att om man
    exempelvis ber dem att bota cancer-

  148. -så är en bra lösning inte
    att utrota mänskligheten-

  149. -så att det inte längre finns cancer.

  150. Det var inte det som vi syftade på.

  151. Man vill eliminera mänskligt lidande,
    men människor lär alltid lida-

  152. -så därför kan de bli tvungna
    att utrota människor.

  153. Maskinerna måste förstå
    våra värderingar.

  154. Eller mer nära inpå,
    i en nära förestående framtid-

  155. -när vi har hushållsrobotar
    och självkörande bilar-

  156. -då måste de förstå vad vi värderar.

  157. När en robot ska laga mat åt barnen
    och kylen är tom-

  158. -vill vi inte att den tillagar katten-

  159. -och inte förstår att katten är
    en viktig del av familjen.

  160. Det blir billigt kött,
    men det är inte rätt val.

  161. Om en maskin gör ett sånt misstag,
    om en hushållsrobot gör så-

  162. -då kan man tänka sig
    vad tidningarna skriver-

  163. -och hur potentiella köpare reagerar.

  164. Jag skulle aldrig skaffa en robot
    som kan göra nåt sånt.

  165. Branschen hade gått under. Det finns
    oerhört starka ekonomiska incitament-

  166. -för AI-tillverkare
    att ta de här frågorna på allvar.

  167. Vilket startupföretag som helst,
    som inte tänker på det här-

  168. -kan förstöra för alla andra.

  169. De måste lära maskiner att bete sig
    etiskt och inte göra vissa saker-

  170. -även om deras ägare säger till dem
    att göra dem.

  171. De måste veta vad som är rätt och fel,
    så att de inte gör nåt katastrofalt.

  172. Jag vill tillägga att samhället
    blir mer etiskt.

  173. För hundra år sen fanns det
    en handfull demokratier.

  174. I dag är inte alla länder demokratier,
    men utvecklingen har gått mot det.

  175. Livet var oerhört hårt och orättvist
    när Thomas Hobbes skrev.

  176. För bara några århundraden sen
    var medellivslängden 37 år.

  177. Bättre kommunikationsteknik
    har lett till mer demokrati.

  178. Folk blir förvånade över
    att våldsnivån är som lägst i dag.

  179. Risken för att bli mördad
    är hundratals gånger mindre-

  180. -än för några århundraden sen.

  181. Max har påpekat att om nåt går snett
    med kärnvapen eller bioteknik-

  182. -så får vi snabbt andra siffror.

  183. Det går framåt, men vi har mycket mer
    information om allt som är fel.

  184. Frågan om hur man får maskiner att
    förstå mänskliga mål och värderingar-

  185. -är verkligen central.

  186. Maggie, du definierade intelligens
    som hur bra man är på att nå sina mål.

  187. Schackdatorer
    är bra på att vinna i schack-

  188. -och andra system är bra på
    att uppnå sina mål.

  189. Vi kan inte ignorera frågan
    om vilka mål vi ger systemen-

  190. -och det har vi för det mesta gjort.

  191. När Andreas Lubitz störtade i Alperna
    och dödade alla passagerarna-

  192. -hade AI kunnat förhindra det.

  193. Om datorn hade insett att det inte finns
    några skäl att flyga in i ett berg-

  194. -kunde den ha slagit på autopiloten.

  195. Och framtida AI-system
    måste kunna förstå-

  196. -vad människor verkligen vill och
    grundläggande mänskliga värderingar.

  197. Om du ber din självkörande bil att köra
    till Landvetter så fort som möjligt-

  198. -då kommer du dit jagad av helikoptrar
    och täckt med spyor.

  199. "Det var inte det här jag ville!"

  200. Din bil säger: "Det här är
    precis det som du bad om."

  201. Våra barn lär oss fort
    att inte ta saker bokstavligt.

  202. Det förstår vad vi menar
    när vi ber om saker.

  203. Din katt är i samma kategori.

  204. Det är ett exempel på
    ett fascinerande forskningsproblem.

  205. Hur kan maskiner iaktta människor,
    lista ut vad de egentligen vill-

  206. -och vad människor anser vara gott.

  207. En viktig etisk fråga kring AI
    som vi måste ta itu med-

  208. -handlar om data- och användar-
    integritet med alla de data vi har.

  209. Ett skäl till att vi har så mycket AI
    är att vi kan samla in mycket data.

  210. Det handlar inte bara om egna data-

  211. -utan i dag har vi data
    från så många människor.

  212. Vi har bättre intelligens eftersom vi
    har en kollektiv intelligens-

  213. -och kan lära oss av varandra.

  214. Med alla dessa data måste vi vara
    försiktiga när vi designar system.

  215. En relaterad sak är det som jag kallar
    "emotionell AI"."

  216. Det måste man tänka på
    när man utformar AI-system.

  217. Det var många tankar.

  218. Samtalet måste fortsätta
    hos er ungdomar i publiken-

  219. -som ska leva med det här i hela livet,
    och era barn också.

  220. Det finns många viktiga och svåra
    frågor att fundera över.

  221. Tack så mycket till panelen för att ni
    tog upp många av dem.

  222. Översättning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Bör vi frukta singulariteten?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Singulariteten är idén om det tillfället inom en snar framtid när artificiell intelligens inte bara når samma nivå som mänsklig intelligens, utan även passerar den. I detta panelsamtal diskuteras vad detta kan leda till och om vi bör frukta den utvecklingen. Medverkande: Ray Kurzweil, framtidsforskare och entreprenör, Stuart Russell, professor i datavetenskap, Max Tegmark, professor i fysik och kosmologi, Harry Shum, forskare och teknisk chef Microsoft. Moderator: Margaret Boden. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Ämnen:
Teknik > Kommunikations- och informationsteknik
Ämnesord:
Artificiell intelligens, Databehandling, Datorer, Teknik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Framtidens intelligens

Framtidsforskaren Ray Kurzweil talar om vilka möjligheter den mänskliga hjärnan har att förutse framtiden och hur det kommer att påverka vår biologiska intelligens och den artificiella intelligensen. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Omdefiniera intelligens

Carl Wieman, Nobelpristagare i fysik 2001, berättar om sin syn på intelligens och varför traditionella mätningar är missvisande. Han menar att intelligens snarare skapas än är något medfött, och talar bland annat om vilka möjligheter det finns att förbättra intelligensen. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Vad är intelligens?

Ett panelsamtal om intelligens och svårigheterna att definiera vad intelligens är. Samtalet berör även hur vi påverkas av alla möten och interaktioner som vi gör dagligen i bland annat digitala medier. Medverkande: Margaret Boden, professor i kognitionsvetenskap, Barnara Grosz, professor i naturvetenskap, Edvard Moser, Nobelpristagare i medicin 2014, Helga Nowotny, professor och ledamot i Vetenskapsakademien. Moderator: Göran K Hansson. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Är beslutsfattarna tillräckligt smarta?

Närings- och innovationsminister Mikael Damberg och Lisa Lindström, vd för Doberman, samtalar om vilka värden och företagskulturer som Sverige kan föra ut i världen. De diskuterar också vilken som är den viktigaste investeringen för framtiden och vilka utmaningar och förändringar vi står inför. Moderator: Mattias Fyrenius. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Experternas framtid

Guru Banavar leder en forskargrupp på IBM. Här berättar han om hur framtidens experter ska samarbeta i partnerskap med maskiner för att lösa dagens olösta problem och för att generera ny kunskap. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Den digitala tiden förändrar oss

Sherry Turkle, professor i sociala studier, berättar om sin forskning kring hur vi påverkas av all teknik som omger oss. Hur påverkas barn av föräldrar som sitter med mobiltelefonen vid frukostbordet och inte möter deras blick? Ett problem som Sherry Turkle konstaterar är att tekniken ibland står emellan människor i deras samtal och möten. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Bör vi frukta singulariteten?

Singulariteten är idén om det tillfället inom en snar framtid när artificiell intelligens inte bara når samma nivå som mänsklig intelligens, utan även passerar den. I detta panelsamtal diskuteras vad detta kan leda till och om vi bör frukta den utvecklingen. Medverkande: Ray Kurzweil, framtidsforskare och entreprenör, Stuart Russell, professor i datavetenskap, Max Tegmark, professor i fysik och kosmologi, Harry Shum, forskare och teknisk chef Microsoft. Moderator: Margaret Boden. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Hur förändras världen av artificiell intelligens?

När artificiell intelligens diskuteras handlar det nästan alltid om innovationer och tekniska framsteg. I detta panelsamtal ligger fokus istället på hur människor som lever i botten av pyramiden påverkas. Medverkande: Joel Mokyr, professor i ekonomisk historia, Cynthia Breazeal, professor i datavetenskap, Michael Levitt, professor i strukturell biologi, och Dzulkifli Abdul Razak, International Association of Universities. Moderator: Leila Janah. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Samspelet mellan människan och datorn

Ett panelsamtal om var tekniken står idag och vad som kommer sedan. Hur kommer människans relationer med maskinerna att påverkas när maskinerna blir smartare och smartare? Medverkande: Cynthia Breazeal, professor i datavetenskap, Sherry Turkle, professor i sociala studier, Barbara Grosz, professor i naturvetenskap, och Guru Banavar, IBM. Moderator: Stuart Russell. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Artificiell intelligens i framtiden

Panelsamtal om hur den tekniska och den artificiella intelligensens utveckling ser ut om fem till tio år. Kommer utvecklingen att fortsätta eller stanna av, och vilka är i så fall viktiga händelser? Medverkande: Max Tegmark professor i fysik och kosmologi, moderator, Harry Shum, forskare och teknisk chef Microsoft, Stuart Russell, professor i datavetenskap, Barbara Grosz, professor i naturvetenskap och Michael Levitt, Nobelpristagare i kemi 2013. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Intelligens i ljuset av konst och vetenskap

En viktig grundpelare inom artificiell intelligens är att känna igen mönster i världen runt omkring oss, säger Max Tegmark, professor i fysik och kosmologi. Här leder han ett samtal om intelligens, konst och vetenskap tillsammans med konstnären Olafur Eliasson och Nobelpristagaren May-Britt Moser. Frågor som panelen försöker besvara är hur vetenskapen kan inspirera konsten och hur och konsten kan inspirera vetenskapen. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Kreativitetens framtid

Möt fem Nobelpristagare i ett samtal om kreativitet. Hur kommer framtidens kreativitet att se ut och hur påverkas den av utvecklingen? Hur mycket bidrog kreativitet till paneldeltagarnas egna framgångar som ledde till Nobelpriset? Medverkande: May-Britt Moser, Nobelpristagare i medicin 2014, Edvard Moser, Nobelpristagare i medicin 2014, Carl Weiman, Nobelpristagare i fysik 2001, Michael Levitt, Nobelpristagare i kemi 2013 och Randy Schekman, Nobelpristagare i medicin 2013. Moderator: Adam Smith. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Att flyga genom rymden i realtid

Anders Ynnerman, professor i vetenskaplig visualisering, visar ett nytt visualiseringsprogram som kan ta oss från jorden till Mars, Pluto och ut ur vårt solsystem, vidare ut i oändligheten. Inspelat den 21 september 2015 på i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Intelligens i ljuset av konst och vetenskap

En viktig grundpelare inom artificiell intelligens är att känna igen mönster i världen runt omkring oss, säger Max Tegmark, professor i fysik och kosmologi. Här leder han ett samtal om intelligens, konst och vetenskap tillsammans med konstnären Olafur Eliasson och Nobelpristagaren May-Britt Moser. Frågor som panelen försöker besvara är hur vetenskapen kan inspirera konsten och hur och konsten kan inspirera vetenskapen. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.