Titta

UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Om UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Nobelpristagare, världsledande forskare och experter, opinionsbildare, beslutsfattare och allmänheten samlas under Nobelveckan för diskussioner på högsta nivå. Temat 2015 är framtidens intelligens. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Till första programmet

UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015 : Intelligens i ljuset av konst och vetenskapDela
  1. Det här är ett möte mellan vetenskap
    och samhälle, och vad visar bättre det-

  2. -än att sammanföra konst
    och vetenskap?

  3. Vart ska han?

  4. Vårt nästa samtal kallas "Intelligens
    i ljuset av konst och vetenskap".

  5. Jag välkomnar panelen,
    som modereras av Max Tegmark.

  6. Vi har... - Hej, Max.

  7. Vi välkomnar May-Britt Moser och den
    isländske konstnären Ólafur Elíasson.

  8. Vi får...
    Frank, du får köra runt här borta.

  9. -Vänd dig om och följ efter mig.
    -Okej.

  10. -Hej, Frank.
    -Hej.

  11. -Kan du köra bakom stolarna?
    -Okej.

  12. -Toppen.
    -Där har du parkeringsplatsen.

  13. Fortsätt lite till.

  14. Sväng in här. Följ mig.

  15. Strålande. Nu är du framme.

  16. Nu ser vi honom inte.

  17. Välkommen till Göteborg, Frank.

  18. Det är en ära och ett nöje att vara här.

  19. Vi har en blandad panel, inte bara
    med neurovetenskap och konst.

  20. På andra sätt också.
    Vi är bittra rivaler.

  21. Norge, Sverige, Island och Danmark
    är här-

  22. -och med Frank har vi
    Cambridge i Massachusetts också.

  23. Vi ska prata
    om intelligens, konst och vetenskap.

  24. Ett av både den artificiella och den
    naturliga intelligensens kännetecken-

  25. -är förmågan att se mönster
    i världen runt oss.

  26. Att studera mönstren och skildra dem.

  27. Det har ni två gjort
    ett underbart arbete med på olika sätt.

  28. May-Britt har studerat mönster
    i hippocampus på gnagare-

  29. -för att se
    hur de representerar omgivningen.

  30. Och du har skapat raffinerade mönster
    som konst.

  31. För att utforska kopplingen mellan
    konst och vetenskap vill jag fråga dig:

  32. Hur har vetenskap och att tänka
    på intelligens inspirerat din konst?

  33. Generellt iakttar jag vetenskapen-

  34. -för att se hur den sätter ord
    på vad i hela fridens namn den gör.

  35. Det är spännande att ämnet
    å ena sidan kan vara otroligt abstrakt.

  36. Å andra sidan...
    - Hör du mig, Frank?

  37. Jag ville få med kroppsspråket också.

  38. Här är jag.

  39. -Jag beklagar avbrottet.
    -Ingen fara. Jag är superfokuserad nu.

  40. I till exempel kosmologi, eller
    astrofysik, när ni mäter yttre rymden-

  41. -är det spännande att se hur de skapar
    terminologin för sakerna som de...

  42. Hur kartlägger de sitt arbete?

  43. En begränsning blir att ens
    kunna tänka sig det man arbetar med.

  44. Som konstnär intresserar det mig
    eftersom det handlar om abstraktion.

  45. De måste tillämpa ord som algebra,
    modeller, visualisering och experiment.

  46. Det blir som att placera det oplacerbara
    - att ge det en plats.

  47. För att göra det använder de mönster,
    som det du lyckades utveckla.

  48. Som konstnär
    är jag väldigt nyfiken på sådant.

  49. Då ställer jag motsvarande fråga
    till dig, May-Britt:

  50. Hur har konst inspirerat din forskning?

  51. Vi människor behöver konst.
    Det ger oss...

  52. Du vill inte att jag säger
    att det skänker njutning-

  53. -men det är samtidigt utmanande,
    och det är en del av konsten.

  54. Det finns i forskningen också.

  55. När vi såg rutnätscellerna
    som vi upptäckte i labbet...

  56. Det finns celler som expanderar-

  57. -genom den omgivande miljön.

  58. Cellen vet när den ska vara tyst
    och när den inte ska vara det.

  59. Den skapar ett mönster
    som ser ut som en hexagon.

  60. -Som din handväska.
    -Ja!

  61. Ett hexagonalt rutmönster.

  62. På sätt och vis är det nog konst
    bara att se det.

  63. Man måste vara kreativt lagd
    för att kunna se det.

  64. Det har vi förhoppningsvis gemensamt:

  65. Ögon som kan se
    sådant som...mönster.

  66. Jag håller med, men här finns det
    en kritisk potential för vår utveckling.

  67. Vi gör ofta misstaget
    att se rutnät, mönster, arkitektur-

  68. -stadsplanering och hela samhället...

  69. Vi ser det som naturligt, statiskt
    och oföränderligt.

  70. Lärdomen här är att när man förstår
    alternativa mönster i modellform-

  71. -så kan man tillämpa
    att det vi kallar verklighet...

  72. Lyssnar du, Max?

  73. Vår definition av verkligheten är
    i själva verket kulturell och relativ.

  74. Det finns en kritisk potential.

  75. När man upptäcker en ny modell
    representerar den inte verkligheten.

  76. Det handlar om dess kritiska potential
    för det man förutsatte var verkligt.

  77. -Det är inte så verkligt längre.
    -Ja.

  78. Det är det som är så spännande
    med att studera cellerna i hjärnan.

  79. Ibland tänker jag att en cell ska
    reagera på en miljö på ett visst sätt.

  80. Sen tänker jag på reaktionen
    som djurets tankar.

  81. Så är det förstås inte.

  82. När vi upptäckte rutnätscellen tänkte
    vi på det som ett universellt mönster-

  83. -som var inbyggt och ärftligt.

  84. Men sen såg vi
    att miljön kan förändra mönstret.

  85. Miljöns geometri
    kan förändra hur det tar sig uttryck.

  86. Intressant.

  87. Frank, du har tänkt på sambandet
    mellan konst och vetenskap.

  88. Du skrev just en bok som går ut på att
    vi kan se universum som ett konstverk.

  89. Vill du berätta lite om hur du ser på
    sambandet och hur det inspirerar dig?

  90. Jag har ett par saker...
    Jag ska vända mig mot publiken.

  91. Han är artig.

  92. En sak är att...

  93. Det är naivt, om än vanligt,
    att se hjärnan som ett enda organ.

  94. Den mänskliga hjärnan har många
    underavdelningar med olika styrkor.

  95. Mycket av hjärnan ägnar sig åt visuell
    behandling, vilket vi är väldigt bra på.

  96. Det är till stor del
    vad konst handlar om:

  97. Att utveckla den delen av hjärnans
    styrkor och intressen.

  98. Vetenskap handlar till stor del om-

  99. -att se världen utifrån uträkningar,
    analyser och logiska processer.

  100. Att föra samman de här två
    kraftfulla delarna av hjärnan-

  101. -till en gemensam dialog
    kan vara oerhört givande.

  102. Bra visualiseringar har varit väldigt
    viktiga genom vetenskapshistorien.

  103. På motsvarande sätt
    har sådant som perspektiv-

  104. -logiskt tänkande
    om synens beskaffenhet-

  105. -och användningen av analytiska
    koncept i konst varit väldigt givande.

  106. Att föra samman våra olika förmågor
    och synsätt i harmoni-

  107. -så att de kan tala samma språk
    och utbyta styrkor-

  108. -är oerhört viktigt.

  109. Det är turligt nog också så
    att världen, förstådd på djupet-

  110. -förkroppsligar principer som symmetri.

  111. Man kan använda enkla mönster
    och upprepade former-

  112. -för att skapa tilltalande strukturer.

  113. De idéerna ligger till grund för den
    vetenskapliga förståelsen av världen.

  114. Samma idéer är påtagligt närvarande
    i konsthistorien-

  115. -och i århundraden av traditioner.

  116. Väldigt intressant. Vad säger ni?

  117. Jag tror att det är sunt
    att leta efter system-

  118. -men som konstnär
    håller jag det förstås för möjligt-

  119. -att vissa konstnärliga mönster
    inte går att förklara eller kvantifiera.

  120. En konstnär kan se ett visst handslag
    som ett konstverk.

  121. Huruvida det passar in i ett mönster...

  122. Konst kan också
    handla om en alternativ form.

  123. Konst och vetenskap
    har många gemensamma nämnare-

  124. -men vi ska vara glada
    att det finns en skillnad också.

  125. Jag är intresserad av kreativitet i sig.

  126. I vår kultur bygger framgångskriterierna
    på en objektifiering av kreativitet.

  127. "Vad har du uppnått? Vad är målet?
    Vad är målet med utbildningen?"

  128. Mycket av kreativiteten
    ligger i processen att göra något.

  129. Vetenskapen vill väl också
    överbrygga gapet mellan en idé...

  130. Man gör skisser, modeller o.s.v.,
    tills idén så att säga blir en handling.

  131. Från tanke till handling.

  132. Kanske är det där kreativiteten
    påverkar eller påverkas av världen.

  133. Man måste också ta till vara på-

  134. -att icke kvantifierbara
    framgångskriterier - processen-

  135. -kan vara stället där vi ska leta
    efter konst - kanske vetenskap också.

  136. Därför är jag generellt lite rädd-

  137. -för att försöka kartlägga
    var konst finns eller inte finns.

  138. Jag, eller någon bättre,
    kanske upptäcker-

  139. -att det inte är där vi hoppades.

  140. Jag vill jämföra det med grundforskning
    och tillämpad forskning.

  141. Om man har symmetri njuter man
    och det är vackert-

  142. -men konst är utmanande också.
    Man vet inte alltid hur resultatet blir.

  143. Så är det med grundforskning.
    Vi vet att det är väldigt viktigt-

  144. -men vi vet inte hur det kan tillämpas
    om tio, tjugo år-

  145. -för att hjälpa människor.
    Det är bonusen vi fick med vårt jobb.

  146. Vi ville bara förstå-

  147. -hur de här cellerna
    i hjärnans GPS-system fungerar.

  148. Plötsligt insåg vi att cellerna hade
    ett samband med Alzheimers sjukdom.

  149. Det är symmetrin - skönheten - men
    det var varken väntat eller avsiktligt.

  150. Jag har en följdfråga om det oväntade.

  151. Ett av den stora konstens kännetecken
    är att den väcker starka känslor.

  152. När du och Edvard för första gången-

  153. -såg de här hexagonala mönstren
    i er data-

  154. -måste ni ha blivit förvånade.

  155. Kan du beskriva hur ni upplevde det
    som ett konstverk? Vad tänkte ni?

  156. Jag måste säga
    att det inte bara är Edvard och jag.

  157. Vi har många medarbetare.

  158. Vi fick förstås aha-upplevelser,
    men vid olika tillfällen.

  159. Jag fick ett datorprogram
    av vår student Sturla Molden-

  160. -som möjliggjorde analysen.

  161. Plötsligt såg jag mönstret och sa:
    "Det här är inte biologi!"

  162. "Det är för regelbundet för biologi.
    Man kan passa in liksidiga trianglar."

  163. Jag undersökte andra sorters celler,
    och de uppvisade inte samma sak.

  164. Jag blev helt... "Wow!"

  165. Det är väl den bästa reaktion
    en konstnär kan få?

  166. Tiden är ute,
    så det blir en bra avslutning.

  167. Jag vill bara säga att om någon av er
    är vid Nobelbanketten i morgon:

  168. Titta upp!
    Det kan finnas en ny stjärna där uppe.

  169. Då är det hans. Det blir
    ännu ett tillfälle att säga "Wow".

  170. -Tack så mycket.
    -Får jag ta en selfie med dig, Frank?

  171. Vi tackar panelen. Det här var toppen.

  172. -Jag ska bara...
    -Jag hjälper dig.

  173. Jag lägger upp det på Instagram.

  174. En meta-selfie.

  175. Du får min mejladress,
    så kan du skicka den.

  176. -Absolut.
    -Vi tackar våra tre paneldeltagare.

  177. Det var trevligt att träffas.

  178. Översättning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Intelligens i ljuset av konst och vetenskap

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

En viktig grundpelare inom artificiell intelligens är att känna igen mönster i världen runt omkring oss, säger Max Tegmark, professor i fysik och kosmologi. Här leder han ett samtal om intelligens, konst och vetenskap tillsammans med konstnären Olafur Eliasson och Nobelpristagaren May-Britt Moser. Frågor som panelen försöker besvara är hur vetenskapen kan inspirera konsten och hur och konsten kan inspirera vetenskapen. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Ämnen:
Teknik > Kommunikations- och informationsteknik
Ämnesord:
Artificiell intelligens, Intelligens, Konst och vetenskap, Kulturell verksamhet, Nobelpristagare, Vetenskaplig verksamhet
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Framtidens intelligens

Framtidsforskaren Ray Kurzweil talar om vilka möjligheter den mänskliga hjärnan har att förutse framtiden och hur det kommer att påverka vår biologiska intelligens och den artificiella intelligensen. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Omdefiniera intelligens

Carl Wieman, Nobelpristagare i fysik 2001, berättar om sin syn på intelligens och varför traditionella mätningar är missvisande. Han menar att intelligens snarare skapas än är något medfött, och talar bland annat om vilka möjligheter det finns att förbättra intelligensen. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Vad är intelligens?

Ett panelsamtal om intelligens och svårigheterna att definiera vad intelligens är. Samtalet berör även hur vi påverkas av alla möten och interaktioner som vi gör dagligen i bland annat digitala medier. Medverkande: Margaret Boden, professor i kognitionsvetenskap, Barnara Grosz, professor i naturvetenskap, Edvard Moser, Nobelpristagare i medicin 2014, Helga Nowotny, professor och ledamot i Vetenskapsakademien. Moderator: Göran K Hansson. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Är beslutsfattarna tillräckligt smarta?

Närings- och innovationsminister Mikael Damberg och Lisa Lindström, vd för Doberman, samtalar om vilka värden och företagskulturer som Sverige kan föra ut i världen. De diskuterar också vilken som är den viktigaste investeringen för framtiden och vilka utmaningar och förändringar vi står inför. Moderator: Mattias Fyrenius. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Experternas framtid

Guru Banavar leder en forskargrupp på IBM. Här berättar han om hur framtidens experter ska samarbeta i partnerskap med maskiner för att lösa dagens olösta problem och för att generera ny kunskap. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Den digitala tiden förändrar oss

Sherry Turkle, professor i sociala studier, berättar om sin forskning kring hur vi påverkas av all teknik som omger oss. Hur påverkas barn av föräldrar som sitter med mobiltelefonen vid frukostbordet och inte möter deras blick? Ett problem som Sherry Turkle konstaterar är att tekniken ibland står emellan människor i deras samtal och möten. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Bör vi frukta singulariteten?

Singulariteten är idén om det tillfället inom en snar framtid när artificiell intelligens inte bara når samma nivå som mänsklig intelligens, utan även passerar den. I detta panelsamtal diskuteras vad detta kan leda till och om vi bör frukta den utvecklingen. Medverkande: Ray Kurzweil, framtidsforskare och entreprenör, Stuart Russell, professor i datavetenskap, Max Tegmark, professor i fysik och kosmologi, Harry Shum, forskare och teknisk chef Microsoft. Moderator: Margaret Boden. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Hur förändras världen av artificiell intelligens?

När artificiell intelligens diskuteras handlar det nästan alltid om innovationer och tekniska framsteg. I detta panelsamtal ligger fokus istället på hur människor som lever i botten av pyramiden påverkas. Medverkande: Joel Mokyr, professor i ekonomisk historia, Cynthia Breazeal, professor i datavetenskap, Michael Levitt, professor i strukturell biologi, och Dzulkifli Abdul Razak, International Association of Universities. Moderator: Leila Janah. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Samspelet mellan människan och datorn

Ett panelsamtal om var tekniken står idag och vad som kommer sedan. Hur kommer människans relationer med maskinerna att påverkas när maskinerna blir smartare och smartare? Medverkande: Cynthia Breazeal, professor i datavetenskap, Sherry Turkle, professor i sociala studier, Barbara Grosz, professor i naturvetenskap, och Guru Banavar, IBM. Moderator: Stuart Russell. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Artificiell intelligens i framtiden

Panelsamtal om hur den tekniska och den artificiella intelligensens utveckling ser ut om fem till tio år. Kommer utvecklingen att fortsätta eller stanna av, och vilka är i så fall viktiga händelser? Medverkande: Max Tegmark professor i fysik och kosmologi, moderator, Harry Shum, forskare och teknisk chef Microsoft, Stuart Russell, professor i datavetenskap, Barbara Grosz, professor i naturvetenskap och Michael Levitt, Nobelpristagare i kemi 2013. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Intelligens i ljuset av konst och vetenskap

En viktig grundpelare inom artificiell intelligens är att känna igen mönster i världen runt omkring oss, säger Max Tegmark, professor i fysik och kosmologi. Här leder han ett samtal om intelligens, konst och vetenskap tillsammans med konstnären Olafur Eliasson och Nobelpristagaren May-Britt Moser. Frågor som panelen försöker besvara är hur vetenskapen kan inspirera konsten och hur och konsten kan inspirera vetenskapen. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Kreativitetens framtid

Möt fem Nobelpristagare i ett samtal om kreativitet. Hur kommer framtidens kreativitet att se ut och hur påverkas den av utvecklingen? Hur mycket bidrog kreativitet till paneldeltagarnas egna framgångar som ledde till Nobelpriset? Medverkande: May-Britt Moser, Nobelpristagare i medicin 2014, Edvard Moser, Nobelpristagare i medicin 2014, Carl Weiman, Nobelpristagare i fysik 2001, Michael Levitt, Nobelpristagare i kemi 2013 och Randy Schekman, Nobelpristagare i medicin 2013. Moderator: Adam Smith. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Att flyga genom rymden i realtid

Anders Ynnerman, professor i vetenskaplig visualisering, visar ett nytt visualiseringsprogram som kan ta oss från jorden till Mars, Pluto och ut ur vårt solsystem, vidare ut i oändligheten. Inspelat den 21 september 2015 på i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Robotdagen 2015

När roboten tar över

Kommer roboten att bli smartare än människan? Hur ska vi agera om en superintelligens tar över jorden? Är det ren science fiction eller ett tänkbart scenario? Anders Sandberg, forskare vid Future of Humanity Institute vid University of Oxford berättar om hur intelligenta robotarna kan bli. Moderatorer: Helle Klein och Patrik Hadenius. Inspelat den 9 oktober 2015 på Clarion Sign Hotell i Stockholm. Arrangörer: Institutet för framtidsstudier, Dagens Arbete och Forskning och framsteg.