Titta

UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Om UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Nobelpristagare, världsledande forskare och experter, opinionsbildare, beslutsfattare och allmänheten samlas under Nobelveckan för diskussioner på högsta nivå. Temat 2015 är framtidens intelligens. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Till första programmet

UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015 : Kreativitetens framtidDela
  1. Då så många Nobelpristagare närvarar
    ville vi utforska-

  2. -temat kreativitet,
    som Olafur tog upp tidigare.

  3. Jag vill börja med att fråga
    vad vi menar med kreativitet.

  4. Randy, vad tänker du på
    när du hör ordet "kreativitet"?

  5. Jag tänker nog på
    förmågan eller möjligheten-

  6. -att kombinera olika observationer
    eller idéer på ett oväntat sätt-

  7. -vilket då ger en ny insikt
    som man inte hade förutspått.

  8. Det skriver François Jacob om
    i sin vackra bok "Den inre gestalten".

  9. Han beskriver två sorters vetenskap:
    dagvetenskap och nattvetenskap.

  10. Dagvetenskap är de vanliga
    observationerna och idéerna-

  11. -som kombineras på logiska sätt.

  12. Nattvetenskap är nya kombinationer
    som man inte hade kunnat förutspå.

  13. Fint. - Michael.

  14. Den uppenbara definitionen är att
    man hittar nåt oväntat och användbart-

  15. -men jag skulle säga att det är
    aha-upplevelsen man får i duschen.

  16. Det är inte som ni tror.

  17. -May-Britt.
    -Jag håller så klart med de andra.

  18. Men jag tror också
    att inom vetenskap, mitt område-

  19. -så blir man kreativ-

  20. -om man lyssnar på andra personer
    som kommer med nya infallsvinklar.

  21. Men kasta inte ut barnet
    med badvattnet.

  22. Man måste försöka sortera ut
    vad som är bra och vad som är dåligt-

  23. -från det som andra berättar.

  24. Då borde man kunna se-

  25. -mönstret som uppstår
    mitt framför näsan på en.

  26. Man kan säga samma sak om musik.

  27. Vi kommer från Trondheim, jazzstaden-

  28. -och jazz är att sätta ihop-

  29. -olika sorters musik
    som inte har kombinerats förut.

  30. Men det kan man inte göra
    om musiken inte är vacker-

  31. -så man måste ha relevanta saker
    som man kombinerar på nya sätt.

  32. -Fler kommentarer. - Edvard.
    -Jag håller med.

  33. Det handlar om
    att kombinera delar av information-

  34. -som hjärnan har samlat in,
    som inte har kombinerats förut-

  35. -och använda det för att lösa problem
    eller för att skapa förståelse.

  36. Det kan liknas vid drömmar,
    där slumpmässiga saker kombineras.

  37. -Ibland kan det ge nya insikter.
    -Precis, som med Kekulés bensenring.

  38. -Carl.
    -Ja...

  39. Jag har ju undervisat mycket,
    så jag har tänkt på det här en del.

  40. Kreativitet uppstår oftast i samband
    med en befintlig svårighet eller fråga.

  41. Vetenskapliga kreativa idéer-

  42. -uppstår i ett fält
    och i all kunskap man har om det.

  43. Som de andra har sagt
    gäller det att lägga märke till-

  44. -ett annat mönster
    eller ny, relevant information.

  45. Det handlar om att hitta nåt
    som visar sig vara användbart-

  46. -som andra personer
    inte har sett eller noterat än.

  47. Men ett problem
    som vi har lagt märke till är-

  48. -att skolan lär ut anti-kreativitet.

  49. Lärarna ger elever problem att lösa-

  50. -och målet är att svaret
    ska se ut precis som lärarna vill.

  51. Det är raka motsatsen till kreativitet.

  52. När vi gav elever problem
    som inte hade föredragna svar-

  53. -blev eleverna mycket mer kreativa
    även i framtiden.

  54. -Men man måste ha en grundstomme?
    -Ja, absolut.

  55. Sjuttio procent av publiken
    är övertygade om-

  56. -att vi kommer att vara
    mer kreativa om trettio år.

  57. De sa "troligt" eller "mycket troligt".
    - Håller du med, Edvard?

  58. Vi är nog kreativa på ett annat sätt.
    Ni hade väl ingen ruta för det.

  59. Vi är nog lika kreativa,
    men vi interagerar mer med datorer-

  60. -och använder information
    som erhålls på några millisekunder.

  61. Vi kommer att agera på ett annat sätt,
    men vi är nog ungefär lika kreativa.

  62. -May-Britt.
    -Så fungerar ju naturen också.

  63. Vi kallar det inte kreativitet,
    för det låter för positivt-

  64. -men naturen är full av mutationer,
    och det är så vi får mångfald.

  65. Vi får nya arter och beteenden,
    och vi behöver mångfalden.

  66. Vi kallar oss själva kreativa,
    som är mer positivt-

  67. -för vi tänker
    att vi är smartare än naturen.

  68. -Randy.
    -En trend i livsvetenskaperna...

  69. ...är man nu måste ha
    mer gränsöverskridande samarbeten.

  70. Man behöver många olika tekniker.

  71. Det förstärker
    den kreativa upplevelsen-

  72. -för man har att göra med
    personer med helt andra perspektiv.

  73. Om man lyckas jobba som ett lag-

  74. -uppstår nog en del kreativ spänning
    som ett resultat av samarbetet.

  75. Jag håller med publiken
    baserat på definitionen vi hörde förut.

  76. Kreativitet innefattar interaktion.

  77. Arbetet är nu mer interaktivt,
    och folk utan reell makt-

  78. -kan vara väldigt kreativa på nätet.

  79. Så jag tror att kreativiteten
    delat med befolkningen...

  80. -...kommer att öka mycket.
    -Befolkningen, ja.

  81. Gör den nya tekniken dig
    mer kreativ också?

  82. Jag förlorar ju nervceller hela tiden,
    så tekniken håller mig på en jämn nivå.

  83. Det är intressant
    att när man blir äldre...

  84. Det brukar vara lättare
    att göra nåt bekant än nåt nytt-

  85. -men när man förlorar minnet
    är inget bekant, så allt känns nytt.

  86. Randy,
    du har pratat om äldre forskare-

  87. -som hävdar att de är bättre än nånsin.

  88. Jag är lite orolig för det.
    Om jag säger att jag är som bäst nu-

  89. -så är det ett tydligt tecken
    på senilitet och vanföreställningar.

  90. Jag upplever att jag var som bäst
    när jag var trettio.

  91. Då hade jag inga förutfattade meningar
    eller fördomar som hade byggts upp.

  92. Jag gjorde saker som verkade galna,
    men jag var ändå nöjd.

  93. -Edvard och May-Britt.
    -Jag känner mig fortfarande kreativ.

  94. -Det finns fördelar med att bli äldre...
    -Du är väl inte bättre än nånsin?

  95. En fördel med att bli äldre är
    att man samlar på sig mer kunskap.

  96. Man exponeras för kunskap
    utanför sitt eget fält-

  97. -vilket ofta inte är fallet
    för unga personer i svåra fält.

  98. Så jag har en annan inställning.

  99. Jag tror inte att jag är färdig än.

  100. Jag vill reflektera över-

  101. -vad som hindrar kreativiteten,
    och det är rädsla.

  102. Man blir rädd
    om folk säger att man är dum-

  103. -och inte borde forska om
    eller ens tänka på vissa saker.

  104. Men man kan också bli rädd
    om man saknar nödvändiga tekniker.

  105. I neurovetenskapen har vi fått
    så många fantastiska tekniker-

  106. -så vi är mycket tuffare nu
    än när vi var unga.

  107. Vi kan utforska saker som vi inte ens
    hade en tanke på att utforska förut-

  108. -till exempel med optogenetik
    eller andra nya tekniker.

  109. -Och nu är vi så kreativa!
    -Carl eller Michael.

  110. Jag tror nog inte
    att det största hindret är rädsla.

  111. Jag tror att det är vanor,
    och dem får man ju bara fler av.

  112. Därför är man inte lika kreativ.

  113. Jag spinner vidare på Randys svar.

  114. Jag var som bäst
    när jag var 21 och hade noll koll.

  115. Problemet nu är att folk blir oberoende
    när de vet för mycket.

  116. De har forskat med handledare
    i tolv år, och då är de för gamla.

  117. Det är nåt som är fel med systemet.

  118. Jag tror att världen
    kommer att bli mer kreativ-

  119. -men vetenskapen
    kommer nog att bli mindre kreativ.

  120. -Jag känner samma oro.
    -Folk utbildas för länge...

  121. Hela systemet har blivit...

  122. När man är äldre...
    För mig känns 64 superungt.

  123. Men folk har glömt
    att det finns en ungdom.

  124. Fyrtio är inte det nya tjugo,
    tjugo är det nya tjugo.

  125. Vi gör ett misstag när vi tar in
    tjugoåringar som ska "lära" sig allt.

  126. Det är bara ett sätt
    att utnyttja bra arbetskraft.

  127. Det är ett misstag,
    och systemet är ruttet.

  128. Min generation, 40-talisterna, hade tur-

  129. -för de som var äldre än vi
    togs ur spel under andra världskriget.

  130. Men för dem som är unga nu
    stoppar vi upp hela systemet.

  131. -Så jag är orolig.
    -Jag håller verkligen med.

  132. Men man kan lära folk
    att bli mycket mer kreativa-

  133. -så vi borde försöka göra det aktivt.

  134. Det gäller troligtvis för alla åldrar.

  135. -May-Britt.
    -I vårt fält...

  136. ...försöker ingen bli Einstein,
    utan vi arbetar oftast i grupp.

  137. Jag är beroende
    av alla fina unga forskare i vårt labb-

  138. -och vi främjar kreativitet där
    genom att skapa en miljö-

  139. -där det är tillåtet att ställa frågor
    och där man måste ställa frågor.

  140. Sen låter vi tankarna flöda,
    vilket skapar kreativitet.

  141. Det är så fascinerande!

  142. När vi har möten med våra kolleger
    är jag så lycklig-

  143. -och passion skapar kreativitet.

  144. Blir det en konflikt mellan samarbete,
    att idéutbyten ska skapa kreativitet-

  145. -och att arbeta på egen hand
    och vara ung och grön-

  146. -som ni var när ni var som bäst?

  147. Blir det en konflikt mellan
    att samarbeta och att arbeta ensam?

  148. Vissa problem i dag är så invecklade-

  149. -att de kräver olika tekniker.

  150. Det behöver inte vara negativt,
    men man tvingas-

  151. -ta kontakt med kolleger
    som har teknikerna man behöver.

  152. Där kan det uppstå kreativ spänning
    så länge samarbetspartnerna-

  153. -delar med sig av sina kunskaper
    och ser möjligheterna.

  154. -Michael.
    -En viktig poäng är...

  155. Förr räknade inte handledare med
    att de skulle stå som medförfattare.

  156. Perutz var Cricks handledare, men
    det är inte Perutz, Watson och Crick.

  157. Och ingen förväntade sig det heller.

  158. Inom vetenskap
    är belöningen för allt slit erkännande.

  159. Det är toppen
    att arbeta med unga personer-

  160. -men de får inte samma möjligheter
    som vi fick när vi var i deras ålder.

  161. -Det är ett problem.
    -Ville du säga nåt, Edvard?

  162. Jag tänkte svara på din fråga-

  163. -om samarbete och ensamhet,
    och det sistnämnda är viktigt.

  164. Jag har märkt att de tillfällen
    när jag är som mest kreativ-

  165. -är när jag sitter
    på ett flygplan utan Wi-Fi.

  166. Jag sitter där i åtta timmar, sysslolös,
    och då dyker idéer upp.

  167. Jag får idéer om nya experiment
    som jag aldrig hade fått hemma.

  168. Att bara sitta där helt sysslolös
    är oerhört viktigt.

  169. Det är lätt att förlora det,
    särskilt för såna som oss-

  170. -som alltid är uppkopplade.

  171. Informationsteknik
    sätter käppar i hjulet för kreativitet-

  172. -för man är alltid tillgänglig
    och man blir alltid störd av nån.

  173. Man behöver ensamtid
    och kanske förhöjda koldioxidhalter.

  174. Nu snuddade vi vid en fråga
    som en person i publiken har ställt:

  175. På tal om kreativitet,
    hur mycket bidrog kreativitet-

  176. -till er framgång
    när ni vann Nobelpriset?

  177. Var det bara kreativitet eller var det
    hårt arbete också? Vem vill svara?

  178. Kreativitet är viktigt,
    men det handlar mycket om tur också.

  179. Man hamnar där man hamnar
    tack vare andra personers beslut.

  180. Hårt arbete är också viktigt,
    och forskare har ofta uthållighet.

  181. Att orka fortsätta är viktigt.

  182. Kreativitet är nog
    drogen som driver oss.

  183. Vi får en känsla som...
    Jag hade köpt den om det gick.

  184. Det är underbart!
    Man måste inte lösa universums gåta.

  185. Det räcker
    med att hitta bristen i ett experiment.

  186. Den fantastiska känslan kommer inte...
    Varifrån kommer kreativitet?

  187. Man sitter inte med en lista:
    "Potentiellt bra idéer. Dåliga idéer."

  188. Det sker när man är ute med hunden,
    på ett flygplan eller i duschen.

  189. Så den värsta uppfinningen
    lär nog vara en vattentät iPhone.

  190. Jag har en helt annan uppfattning.

  191. I de projekt
    som jag har haft mest framgång med-

  192. -valde jag ett område
    som jag visste skulle kunna bli viktigt-

  193. -och kartlade det i flera år.

  194. Vid nåt tillfälle
    dök det upp ett problem, och jag tänkte:

  195. "Så här ska jag tackla det.
    Tänk att ingen har gjort så förut!"

  196. Jag fick aldrig aha-upplevelser,
    jag hittade bara en ny infallsvinkel-

  197. -men det krävdes hårt arbete
    för att det skulle vara möjligt.

  198. Jag önskar att jag hade fått
    spännande idéer i duschen, men...

  199. Vi har bara en minut kvar.

  200. Förlåt för att jag frågar,
    men jag måste nog fråga er.

  201. Kommer det en dag när ni sitter här
    och en av er är en maskin?

  202. Kommer man att skapa en maskin
    som får ett Nobelpris? - Varsågod.

  203. Jag skulle nog svara nej
    baserat på mitt första påstående.

  204. Kreativitet är att se saker och ting
    på ett annat sätt än alla andra.

  205. Maskiner lär sig hur man ser på saker,
    det är inbyggt i dem.

  206. Det måste vara en helt annan
    sorts maskin än de som finns i dag.

  207. I dag skapar vi regler för maskiner,
    och följer man dem är det inte kreativt.

  208. -Michael.
    -Det hade verkligen skapat rubriker.

  209. -Men en riktig maskin, då...
    -Inte Frank Wilczek...

  210. -Han har ju redan ett Nobelpris.
    -Andra kommentarer?

  211. Man ska aldrig säga aldrig, men
    det lär nog inte ske under min livstid.

  212. Jag såg Watson spela "Jeopardy"-

  213. -och förundrades över datorns förmåga
    att komma ihåg ovanlig information.

  214. Men att skapa nya kombinationer
    som leder till en kreativ idé-

  215. -är nog för närvarande
    inget som en maskin klarar av.

  216. Tack. - Edvard?

  217. När det oväntade sker
    så märker vi skillnaden.

  218. En maskin kan lära sig allt möjligt,
    inklusive att vara "kreativ".

  219. Fastställer man kreativitetsregler,
    som vi ju har gjort-

  220. -kan en maskin bli "kreativ"
    inom vissa gränser.

  221. Om nåt händer som inte står i reglerna
    så märker vi skillnaden.

  222. Du får det sista ordet, May-Britt.

  223. Det som är så fantastiskt
    med att vara forskare är passionen.

  224. Vi brinner för att upptäcka nya saker,
    och det gör inte en maskin.

  225. Det var ett fint avslut. En applåd
    för människors passion och kreativitet!

  226. Tack! Det var tyvärr allt för i dag.

  227. Tack för att ni kom hit
    för den här fantastiska dagen.

  228. Vi har njutit och ser fram emot
    att se er igen i Stockholm nästa år!

  229. Översättning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Kreativitetens framtid

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Möt fem Nobelpristagare i ett samtal om kreativitet. Hur kommer framtidens kreativitet att se ut och hur påverkas den av utvecklingen? Hur mycket bidrog kreativitet till paneldeltagarnas egna framgångar som ledde till Nobelpriset? Medverkande: May-Britt Moser, Nobelpristagare i medicin 2014, Edvard Moser, Nobelpristagare i medicin 2014, Carl Weiman, Nobelpristagare i fysik 2001, Michael Levitt, Nobelpristagare i kemi 2013 och Randy Schekman, Nobelpristagare i medicin 2013. Moderator: Adam Smith. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Ämnen:
Teknik > Kommunikations- och informationsteknik
Ämnesord:
Kreativitet, Kulturell verksamhet, Nobelpristagare, Vetenskaplig verksamhet
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Framtidens intelligens

Framtidsforskaren Ray Kurzweil talar om vilka möjligheter den mänskliga hjärnan har att förutse framtiden och hur det kommer att påverka vår biologiska intelligens och den artificiella intelligensen. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Omdefiniera intelligens

Carl Wieman, Nobelpristagare i fysik 2001, berättar om sin syn på intelligens och varför traditionella mätningar är missvisande. Han menar att intelligens snarare skapas än är något medfött, och talar bland annat om vilka möjligheter det finns att förbättra intelligensen. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Vad är intelligens?

Ett panelsamtal om intelligens och svårigheterna att definiera vad intelligens är. Samtalet berör även hur vi påverkas av alla möten och interaktioner som vi gör dagligen i bland annat digitala medier. Medverkande: Margaret Boden, professor i kognitionsvetenskap, Barnara Grosz, professor i naturvetenskap, Edvard Moser, Nobelpristagare i medicin 2014, Helga Nowotny, professor och ledamot i Vetenskapsakademien. Moderator: Göran K Hansson. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Är beslutsfattarna tillräckligt smarta?

Närings- och innovationsminister Mikael Damberg och Lisa Lindström, vd för Doberman, samtalar om vilka värden och företagskulturer som Sverige kan föra ut i världen. De diskuterar också vilken som är den viktigaste investeringen för framtiden och vilka utmaningar och förändringar vi står inför. Moderator: Mattias Fyrenius. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Experternas framtid

Guru Banavar leder en forskargrupp på IBM. Här berättar han om hur framtidens experter ska samarbeta i partnerskap med maskiner för att lösa dagens olösta problem och för att generera ny kunskap. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Den digitala tiden förändrar oss

Sherry Turkle, professor i sociala studier, berättar om sin forskning kring hur vi påverkas av all teknik som omger oss. Hur påverkas barn av föräldrar som sitter med mobiltelefonen vid frukostbordet och inte möter deras blick? Ett problem som Sherry Turkle konstaterar är att tekniken ibland står emellan människor i deras samtal och möten. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Bör vi frukta singulariteten?

Singulariteten är idén om det tillfället inom en snar framtid när artificiell intelligens inte bara når samma nivå som mänsklig intelligens, utan även passerar den. I detta panelsamtal diskuteras vad detta kan leda till och om vi bör frukta den utvecklingen. Medverkande: Ray Kurzweil, framtidsforskare och entreprenör, Stuart Russell, professor i datavetenskap, Max Tegmark, professor i fysik och kosmologi, Harry Shum, forskare och teknisk chef Microsoft. Moderator: Margaret Boden. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Hur förändras världen av artificiell intelligens?

När artificiell intelligens diskuteras handlar det nästan alltid om innovationer och tekniska framsteg. I detta panelsamtal ligger fokus istället på hur människor som lever i botten av pyramiden påverkas. Medverkande: Joel Mokyr, professor i ekonomisk historia, Cynthia Breazeal, professor i datavetenskap, Michael Levitt, professor i strukturell biologi, och Dzulkifli Abdul Razak, International Association of Universities. Moderator: Leila Janah. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Samspelet mellan människan och datorn

Ett panelsamtal om var tekniken står idag och vad som kommer sedan. Hur kommer människans relationer med maskinerna att påverkas när maskinerna blir smartare och smartare? Medverkande: Cynthia Breazeal, professor i datavetenskap, Sherry Turkle, professor i sociala studier, Barbara Grosz, professor i naturvetenskap, och Guru Banavar, IBM. Moderator: Stuart Russell. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Artificiell intelligens i framtiden

Panelsamtal om hur den tekniska och den artificiella intelligensens utveckling ser ut om fem till tio år. Kommer utvecklingen att fortsätta eller stanna av, och vilka är i så fall viktiga händelser? Medverkande: Max Tegmark professor i fysik och kosmologi, moderator, Harry Shum, forskare och teknisk chef Microsoft, Stuart Russell, professor i datavetenskap, Barbara Grosz, professor i naturvetenskap och Michael Levitt, Nobelpristagare i kemi 2013. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Intelligens i ljuset av konst och vetenskap

En viktig grundpelare inom artificiell intelligens är att känna igen mönster i världen runt omkring oss, säger Max Tegmark, professor i fysik och kosmologi. Här leder han ett samtal om intelligens, konst och vetenskap tillsammans med konstnären Olafur Eliasson och Nobelpristagaren May-Britt Moser. Frågor som panelen försöker besvara är hur vetenskapen kan inspirera konsten och hur och konsten kan inspirera vetenskapen. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Kreativitetens framtid

Möt fem Nobelpristagare i ett samtal om kreativitet. Hur kommer framtidens kreativitet att se ut och hur påverkas den av utvecklingen? Hur mycket bidrog kreativitet till paneldeltagarnas egna framgångar som ledde till Nobelpriset? Medverkande: May-Britt Moser, Nobelpristagare i medicin 2014, Edvard Moser, Nobelpristagare i medicin 2014, Carl Weiman, Nobelpristagare i fysik 2001, Michael Levitt, Nobelpristagare i kemi 2013 och Randy Schekman, Nobelpristagare i medicin 2013. Moderator: Adam Smith. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Mikrobiologisk riskbedömning av dricksvattenförsörjning

Hur riskbedömer man mikrobakterier i ytvattnet? Thomas Pettersson från Chalmers går igenom QMRA-verktyget för att analysera mikrobiologiska risker i dricksvattenförsörjningen. Detta verktyg ger dricksvattenproducenter möjlighet att laborera med olika scenarier, allt ifrån det aktuella läget till att det värsta tänkbara händer. Inspelat den 2 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Optimerad dricksvattenberedning av brunt vatten

Det bruna vattnet ökar i Skandinaviens södra delar. Kan man komma till bukt med brunifieringen? Bjørnar Eikebrokk från SINTEF berättar om analyser från det nordiska samarbetsprojektet Nominor (Natural organic matter in nordic drinking water) där man undersökt naturliga organiska material, med syftet att optimera dricksvattenberedningen. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.