Titta

UR Samtiden - Nobels fredspris 2015

UR Samtiden - Nobels fredspris 2015Dela
  1. Herr talman...

  2. ...ärade Nobelpristagare...

  3. ...riksdagsledamöter, ärade gäster.

  4. Jag vill presentera...

  5. ...värden för 2015 års
    fredsprisseminarium...

  6. ...talman Urban Ahlin.

  7. Tack. Ärade Nobelpristagare,
    riksdagsledamöter, damer och herrar.

  8. Det är en ära att få välkomna Tunisiska
    kvartetten för nationell dialog.

  9. Jag uppskattar att årets val
    av Nobelpristagare-

  10. -speglar vikten
    av demokratiska krafter och dialog.

  11. Vägen till demokrati
    är varken lätt eller rak.

  12. Den arabiska våren inleddes i Tunisien
    och uppstod ur-

  13. -folkets önskan om värdighet,
    demokrati och utveckling.

  14. Stora framsteg har gjorts i Tunisiens
    övergång till demokrati sen 2011.

  15. Och Tunisien är ett föredöme
    i den här oroliga regionen.

  16. I början av november
    fick jag möjlighet att träffa-

  17. -president Essebsi
    här i den svenska riksdagen.

  18. Presidenten och jag hade ett
    intressant samtal kring flera frågor.

  19. Det vi fokuserade på var den
    demokratiska processen i Tunisien.

  20. På det här området
    har Sverige och hela EU-

  21. -ett ansvar att göra vårt yttersta
    för att stödja kampen-

  22. -för demokrati, mänskliga rättigheter
    och sociala och ekonomiska framsteg.

  23. Demokrati är en förutsättning
    för en positiv utveckling.

  24. I dag ska vi diskutera det civila
    samhällets roll i fredsskapandet.

  25. Tunisien har visat att aktivt deltagande
    från alla samhällsklasser-

  26. -kan bidra till
    övergången till demokrati.

  27. Jag hoppas få många nya insikter.

  28. Demokratisk utveckling
    utgör en utmaning för alla länder-

  29. -oavsett om de ses som instabila
    eller inte. Vi måste alltid ha i åtanke-

  30. -att det demokratiska systemet
    inte kan tas för givet.

  31. Det måste ständigt försvaras
    och underhållas för att inte förfalla.

  32. Jag är tacksam
    över att få höra mer om-

  33. -det arbete som Tunisiska kvartetten
    för nationell dialog har utfört.

  34. Än en gång hälsar jag er välkomna
    till Sveriges riksdag-

  35. -och jag lämnar nu över
    till dagens moderator-

  36. -Henrik Hammargren,
    vd på Dag Hammarskjöld Foundation.

  37. Herr talman, tack för välkomnandet
    och för att vi blivit inbjudna hit.

  38. Det är trevligt
    att se så många här i dag.

  39. Det är passande
    att vi är i ett parlament-

  40. -när vi hedrar de som arbetar
    för att skydda demokratins principer.

  41. Å Dag Hammarskjöld Foundations
    vägnar är det en ära-

  42. -att få leda det här seminariet.
    Först en ordningsfråga:

  43. Eftersom vi befinner oss
    i ett parlament-

  44. -kommer det senare
    att ske en omröstning.

  45. Några minuter i tre
    kommer ni att höra en signal-

  46. -och då kanske vissa riksdags-
    ledamöter får gå och utföra sin uppgift.

  47. -De måste.
    -Helt rätt.

  48. Under kommande nittio minuter
    ska vi föra en dialog om en dialog.

  49. Vi kommer att få höra
    om kvartettens erfarenheter-

  50. -och även få kommentarer och frågor-

  51. -från en minister,
    en riksdagsledamot, en journalist-

  52. -en utrikespolitisk tankesmedja-

  53. -och från nån
    som jobbar med fredsskapande.

  54. Det här är en blandning
    som inte bara representerar samhället-

  55. -utan också vad kvartetten
    har verkat för i Tunisien:

  56. En demokrati med en konstitution
    som garanterar grundläggande friheter-

  57. -som yttrande-,
    organisations- och mötesfrihet.

  58. Låt mig presentera-

  59. -2015 års fredspristagare, Tunisiska
    kvartetten för nationell dialog.

  60. Madam Bouchamaoui, ordförande för
    arbetsgivarorganisationen UTICA.

  61. Mr Ben Moussa, ordförande för
    människorättsorganisationen LTDH.

  62. Mr Mahfoudh, ordförande
    i det tunisiska advokatsamfundet.

  63. Ursäkta mig...

  64. Och mr Abassi, generalsekreterare
    för fackföreningen UGTT.

  65. I inledningen av FN-stadgan
    står det så här:

  66. "Vi de förenade nationernas folk..."
    Man visar att folket är delaktigt-

  67. -när det gäller fredsskapande, rätts-
    skipande och att utveckla samhället.

  68. Den tunisiska kvartetten är ett utmärkt
    exempel på det här samarbetet-

  69. -och vi är glada över att ert arbete
    har erkänts genom Nobels fredspris.

  70. Låt oss också passa på att minnas-

  71. -som en symbol för alla som
    lider under förtryckande regimer-

  72. -Mohammed Bouazizi,
    den 26-årige tunisiske frukthandlare-

  73. -som för fem år sen,
    den 17 december 2010-

  74. -satte eld på sig själv för att
    protestera mot korruption och vanstyre.

  75. Vi minns Dag Hammarskjölds ord:

  76. "Blott den förtjänar makt
    som dagligen rättfärdigar den."

  77. Kvartetten är ett unikt exempel-

  78. -på hur demokratiska principer
    och rättsstaten försvaras.

  79. Vi ska nu lyssna på era berättelser.

  80. Jag vänder mig först till er, mr Abassi-

  81. -och ber er
    att på några minuter redogöra för-

  82. -vad som möjliggjorde bildandet
    av er kvartett.

  83. Tack.

  84. Jag vill börja med att tacka er...

  85. ...och uttrycka min tacksamhet
    gentemot talmannen...

  86. ...och även gentemot själva riksdagen.

  87. Min berättelse är lång.

  88. Den går inte att sammanfatta på
    några minuter, men jag ska försöka.

  89. Efter revolutionen
    och Ben Alis flykt från Tunisien-

  90. -han är alltså före detta president-

  91. -uppstod ett tomrum i landet.

  92. För när Ben Ali lämnade landet-

  93. -hade han inte stiftat lagar-

  94. -som hans efterträdare kunde nyttja.

  95. Det uppstod
    ett konstitutionellt tomrum.

  96. Och vid den vändpunkten...

  97. ...för Tunisien blev vi tvungna...

  98. ...att fylla det
    konstitutionella tomrummet.

  99. Därför började vi fundera på-

  100. -att ena det civila samhällets
    organisationer-

  101. -trots att de var få.

  102. Regimen hade gjort sig av med
    alla såna organisationer.

  103. Antalet organisationer...

  104. ...översteg aldrig tio.

  105. De här organisationerna samlades-

  106. -och vi beslöt att även
    inkludera de politiska partierna-

  107. -som då inte var många.

  108. Vi kom fram till
    att vi måste hitta en lösning-

  109. -för den här övergångsperioden,
    och det gjorde vi.

  110. Det var därför Tunisien anordnade-

  111. -sitt första demokratiska val
    efter revolutionen.

  112. Det valet gav oss
    en konstituerande församling-

  113. -som skulle arbeta fram
    ett konstitutionsutkast.

  114. I det konstitutionella tomrummet...

  115. ...skulle den här församlingen
    förutom att ta fram ett utkast...

  116. ...också ta på sig rollen som parlament.

  117. För Tunisien var i behov av nya lagar-

  118. -och därför fick församlingen
    också fungera som parlament.

  119. Man bildade regering-

  120. -och valde en tillfällig president.

  121. Det var en övergångsperiod.

  122. Men efter valet...

  123. ...bestämde partierna...

  124. ...att den konstituerande församlingen
    skulle upplösas efter ett år.

  125. Men i stället för
    att slutföra arbetet på ett år-

  126. ...ville vissa partier
    förlänga processen.

  127. Så vi fick lov att ha tålamod-

  128. -för processen tog tre år.
    Och längs vägen uppstod problem-

  129. -och det förekom till och med hot.

  130. Vad som var ännu farligare var-

  131. -att vissa miliser uppstod som
    sa sig vilja försvara revolutionen.

  132. Men senare förstod vi att de
    jobbade för den före detta regimen.

  133. De dödade motståndare-

  134. -och genomförde attacker
    på konstnärer och politiker.

  135. De genomförde våldsamma angrepp...

  136. ...mot konstnärer och målare
    och ingrep mot olika festivaler.

  137. Som ni vet anordnas det
    många festivaler i Tunisien.

  138. Kulturfestivaler,
    konstfestivaler och filmfestivaler...

  139. ...blev måltavlor för miliserna.

  140. De angrep till och med
    vårt fackförbund-

  141. -eftersom de visste
    att vi utgjorde en viktig komponent-

  142. -i samhällsdynamiken.
    Därför ville de bli av med oss.

  143. De hoppades
    att om de gjorde sig av med oss-

  144. -skulle sammanhållningen försvinna.
    Morden fortsatte-

  145. -och därför kunde vi inte sluta kämpa.

  146. Samhället var hotat...

  147. ...och våldet var en del av vardagen.

  148. Vi har sett hur
    revolutioner som inletts efter vår-

  149. -till slut inte ledde nånvart-

  150. -på grund av interna konflikter
    och ett allmänt kaos.

  151. Vid den här tidpunkten samlades vi-

  152. -och beslutade oss för
    att lansera ett initiativ.

  153. Initiativet presenterades för de partier
    som var representerade i parlamentet.

  154. Vi uppmanade dem att inleda en dialog.

  155. Det här var ingen enkel uppgift-

  156. -och vi kommer nog in
    på detaljerna kring det senare-

  157. -men svårigheterna till trots
    fick vi till stånd en dialog.

  158. Och vi förväntade oss inga belöningar-

  159. -utan vi såg det som vår plikt.
    Vi uppfyllde bara vår roll.

  160. Det ledde till ett parlamentsval-

  161. -och även till ett presidentval.

  162. Presidenten valdes i en direkt
    omröstning, och valen gick rätt till-

  163. -vilket ledde till politisk stabilitet.

  164. Men det finns problem kvar att åtgärda-

  165. -och så kommer det att förbli.

  166. Vår uppgift...var inte enkel.

  167. Men efter att ha fått Nobels fredspris-

  168. -har vårt ansvar ökat-

  169. -och våra uppgifter
    har blivit allt fler och exakta.

  170. Vi måste inse
    vilket ansvar priset medför-

  171. -och vi kommer att ta tillfället i akt-

  172. -att sprida medvetenhet om situationen
    i Tunisien och arabvärlden-

  173. -och att verka för Palestinas sak.

  174. Jag vill passa på att tacka svenskarna-

  175. -som har erkänt Palestina, för frågan
    har fört en undanskymd tillvaro.

  176. Vi måste också
    hantera terrorismen-

  177. -och dessutom en rad andra
    konfliktfyllda områden.

  178. Vi måste vara ambassadörer för fred-

  179. -så att vi kan skapa varaktig fred-

  180. -i en värld full av oroligheter.

  181. Vi ser
    hur extremistiska krafter uppstår-

  182. -som hotar att förstöra allt det som
    mänskligheten har åstadkommit-

  183. -vad gäller
    framsteg, demokrati och fred. Tack.

  184. Shukran, mr Abassi.
    Det här är en process full av faror-

  185. -och det är nyttigt
    att höra om utmaningarna-

  186. -och krafter som militären och
    anhängare av den tidigare regimen.

  187. Madame Bouchamaoui,
    jag vänder mig nu till er...

  188. ...för att fråga
    hur ni lade upp er strategi...

  189. ...och lärde er att lita på varandra...

  190. ...i en situation där de yttre
    utmaningarna var så många.

  191. Tack. Det är trevligt att få vara här.

  192. Tack till Sverige och er här i riksdagen
    som tar emot oss.

  193. Jag har tidigare
    varit här med min president.

  194. Det vi gjorde i Tunisien var inte lätt,
    men vi är stolta över det...

  195. ...för jag vill mena att vi gav...

  196. ...politikerna...

  197. ...nya ramar för
    dem och partierna att förhålla sig till.

  198. Utmaningarna är många, och vi måste
    hitta lösningar som passar Tunisien.

  199. Och det var inte helt lätt för våra
    organisationer att mötas i början-

  200. -särskilt inte för mig som ordförande
    för en arbetsgivarorganisation.

  201. För vi är vana vid
    att möta organisationer...

  202. ...som kanske inte strider mot oss
    men som har andra mål än vi.

  203. Men vi ville visa för omvärlden-

  204. -att eftersom vi älskar Tunisien
    kan vi mötas-

  205. -och finna gemensamma lösningar.

  206. Utmaningen är att kunna
    samtala och lyssna på varandra-

  207. -att acceptera varandra
    och hitta gemensamma lösningar.

  208. Vi är förstås inte politiker
    och vi har inte haft legitimitet nog-

  209. -att säga åt politiker
    att de ska lämna sina platser åt andra-

  210. -eller att få dem att acceptera
    vår plan för framtiden.

  211. Men vi lyckades
    eftersom folk litar på oss.

  212. Våra organisationer
    kommer alla från det civila samhället-

  213. -och de har funnits länge-

  214. -och folk har förtroende för oss
    och följer oss därför.

  215. Dessutom finns det
    andra civila organisationer-

  216. -som samarbetar med oss
    och deltar i dialogen med oss.

  217. Det är förstås
    Tunisiens öppenhet som land...

  218. ...vår höga utbildningsnivå
    och våra organisationers historia...

  219. ...som gör att vi kan hitta fredliga
    lösningar på den här konflikten...

  220. ...och inleda en dialog med andra...

  221. ...och då menar jag
    organisationer och politiker...

  222. ...för att hitta en lösning
    som räddar vårt land.

  223. Jag tror att de orsakerna
    gav oss fredspriset.

  224. Det är annorlunda
    och unikt för Tunisien.

  225. Jag tror att det här undantaget som vi
    utgör kan vara en förebild för andra-

  226. -särskilt i vår region, och visa
    att dialoger kan bära frukt.

  227. För vi är emot vapen, krig och våld.

  228. Terrorism är inte ett tunisiskt fenomen.
    Vi är muslimer-

  229. -och islam är tolerant.

  230. Vi accepterar
    och respekterar varandra-

  231. -och jag vill passa på att påpeka-

  232. -att terrorism är helt skiljt
    från vad vi får lära oss om islam.

  233. Vi får lära oss
    att se islam som en tolerant religion-

  234. -så vi måste
    hitta en lösning på problemet.

  235. För vi lider själva av det här-

  236. -men terrorism sker överallt -
    inte bara i Tunisien.

  237. Om ni besöker Tunisien märker ni
    att det är varmare där än här-

  238. -och att människorna där
    är varma och fredsälskande.

  239. Självklart
    sker det terroristdåd i Tunisien-

  240. -men det gör det
    överallt annars också. Tack.

  241. Tack.

  242. Tack för er inbjudan. Jag hoppas att vi
    kan fortsätta följa Tunisien framöver.

  243. Många faktorer gör
    situationen under revolutionen unik.

  244. Ni nämnde utbildningsnivån
    och det levande civilsamhället.

  245. En central fråga
    var de mänskliga rättigheterna.

  246. Nu vänder jag mig till er,
    mr Ben Moussa.

  247. Mänskliga rättigheter
    och rättssäkerhet var viktiga faktorer-

  248. -både vad gäller revolutionens orsaker-

  249. -och planen för framtiden efter den.

  250. Kan ni förklara hur den processen
    utvecklades inom kvartetten?

  251. Tack så mycket för att vi får komma hit-

  252. -till den byggnad där
    den lagstiftande församlingen samlas.

  253. Demokratin bygger ju på
    parlamentarismen.

  254. I Tunisien har vi också parlamentarism,
    och vi granskar regeringen.

  255. Vi kan ta tillbaka förtroendet...

  256. ...eller vi kan rösta om
    misstroendeförklaring mot regeringen.

  257. Jag var ordförande
    i advokatsamfundet-

  258. -från 2004 till 2007,
    under Ben Ali-eran.

  259. Och under den epoken
    ville regimen gärna forma juristerna.

  260. Vi var inte självständiga-

  261. -och vi kunde inte jobba fritt.

  262. Och Tunisiens
    människorättsorganisation-

  263. -är Afrikas och arabvärldens äldsta.

  264. Den bildades 1977-

  265. -vilket är tidigare än
    till och med Sveriges motsvarighet.

  266. Demokrati var en dröm för oss,
    för vi hade inga maktskiften.

  267. Och vi vet att diktaturer slår sönder
    förutsättningarna för demokrati.

  268. Yttrandefrihet existerade inte,
    och medierna tystades.

  269. UGTT hade tidningen Echaâb.

  270. Vissa tidningar kunde verka fritt-

  271. -men de flesta
    motarbetades enormt mycket.

  272. Yttrandefriheten respekterades inte-

  273. -och tortyr förekom också.
    Människor fängslades utan vidare-

  274. -och när vi människorättsaktivister
    åkte utomlands-

  275. -blev vi förföljda och trakasserade.

  276. Inte ens vår fysiska integritet
    var garanterad under den perioden.

  277. Det våra
    organisationer har gemensamt-

  278. -är kampen för frihet och rättigheter.

  279. Vi visste att diktaturer...

  280. ...inte bryr sig om såna rättigheter,
    till skillnad från demokratier.

  281. Vi har diskuterat konstitutionen-

  282. -och som ni vet fick vi en väldigt
    progressiv konstitution 1959-

  283. -vilket var väldigt tidigt.

  284. Och vi lyckades
    konsolidera den nya konstitutionen-

  285. -för konstitutionen som kom
    när trojkan fått makten 2011-

  286. -var skadlig för mänskliga rättigheter
    och kvinnors rättigheter.

  287. Polygami förbjöds tidigt i Tunisien.

  288. I trojkans konstitution sågs kvinnan
    som ett komplement till mannen-

  289. -och därför protesterade kvinnorna.
    Vi anordnade demonstrationer-

  290. -och såg till
    att göra förändringar i konstitutionen-

  291. -så att jämlikhet och jämställdhet
    blev inskrivet i den nya konstitutionen-

  292. -liksom samvetsfriheten-

  293. -som inte existerade
    när trojkan satt vid makten.

  294. Idén om maktskiften...

  295. ...och olika medborgerliga
    och sociala fri- och rättigheter...

  296. ...skrevs in i den nya konstitutionen...

  297. ...eftersom vi alla kämpade för det.

  298. Vi åstadkom även
    en separation mellan religion och stat.

  299. Vi vill ha
    ett sekulärt samhälle i Tunisien.

  300. I konstitutionens andra kapitel-

  301. -står det
    att Tunisien är ett sekulärt samhälle.

  302. Dessutom såg vi till att säkerställa
    regelbundna maktskiften.

  303. En president får bara sitta
    under två mandatperioder.

  304. Tidigare
    satt presidenten kvar tills han dog.

  305. Det här är alltså en stor förändring.

  306. Nu kan parlamentet
    dessutom fälla regeringen-

  307. -vilket är en viktig funktion.

  308. Som ni vet
    är vägen mot demokrati lång-

  309. -och kantad av faror.

  310. Vi behöver institutioner
    som värnar om demokratin.

  311. Det behövs en författningsdomstol-

  312. -som kan undersöka-

  313. -om lagarna
    är förenliga med konstitutionen.

  314. Och presidenten har inte längre
    nån makt över den här domstolen.

  315. Nu består domstolen
    endast av jurister och domare.

  316. Vi försöker agera vakthund.

  317. Vi är ett tillsynsorgan som ser till
    att allt fungerar som det ska.

  318. Det finns lagar som inte är
    förenliga med konstitutionen-

  319. -och de lagarna
    ska antingen ogiltigförklaras-

  320. -eller anpassas så att
    de inte strider mot konstitutionen.

  321. Vi behöver göra oss av med
    Tunisiens övervakningsarv.

  322. Säkerhetstjänsten brukade tortera
    medborgare. Övergrepp var vanliga.

  323. Nu jobbar vi hårt för att se till-

  324. -att domstolsväsendet
    blir självständigt-

  325. -och att militären och polisen
    respekterar medborgarna-

  326. -och alltid utgår från lagen
    när de möter dem.

  327. Vi vill vara en demokrati i mängden.

  328. Det är vad vi hoppas uppnå.

  329. Shukran, mr Ben Moussa. Er kamp
    för mänskliga rättigheter är smittsam-

  330. -och jag märker att det
    har påverkat dynamiken i kvartetten.

  331. Rättssäkerhet
    är en hörnsten i demokratin-

  332. -liksom möjlighet till rättslig prövning
    för alla, oavsett kön eller tro.

  333. Det här var viktigt
    när konstitutionen skapades.

  334. Mohamed Fadhel Mahfoudh-

  335. -kan ni berätta lite
    om arbetet ur ert perspektiv?

  336. Tack. Till att börja med...

  337. ...vill jag uttrycka min tacksamhet
    gentemot riksdagen för inbjudan-

  338. -och den gästvänlighet som vi har mött.

  339. Förhoppningsvis kan vänskapsbanden
    mellan våra parlament, folk-

  340. -och civilsamhällen stärkas ytterligare
    genom såna här möten.

  341. För att besvara er fråga-

  342. -måste vi komma ihåg
    vad mina kollegor har sagt-

  343. -för de har varit inne på
    det politiska landskapet-

  344. -och den politiska processen.

  345. Jag ska gå in på
    advokatsamfundets roll i Tunisien-

  346. -under de politiska konflikterna-

  347. -och andra epoker
    som Tunisien har genomlevt.

  348. I många länder är man överraskade
    över vad som skett i Tunisien-

  349. -och särskilt vad advokatsamfundet har
    åstadkommit på den politiska arenan.

  350. Många advokatsamfund
    runtom i världen...

  351. ...undrar hur det kommer sig
    att advokater...

  352. ...lägger sig i det politiska livet...

  353. ...trots att det inte är deras uppgift.

  354. Vi har en lång historia i Tunisien.

  355. Tunisiens advokatsamfund-

  356. -firar nästa år 120-årsjubileum.

  357. Eftersom vår organisation
    är så gammal har vi pondus nog-

  358. -att spela en roll i demokratiseringen-

  359. -och i instiftandet av olika rättigheter
    och ett självständigt rättssystem.

  360. Det här var advokatsamfundets mål
    i många årtionden.

  361. Advokatsamfundet
    har kämpat mot-

  362. -kolonialmakter och diktatorer-

  363. -och tog en ledande roll
    under revolutionen-

  364. -och dess första dagar.

  365. Advokaterna gick klädda i sina dräkter-

  366. -den 31 december tror jag att det var-

  367. -och innan
    president Ben Ali flydde landet-

  368. -visade vi vårt missnöje på gatorna.

  369. Sen fick advokatsamfundet en ny roll-

  370. -nämligen att fylla de tomrum
    som mr Abassi nämnde.

  371. Och under den här perioden
    blev vi en kompetensreserv-

  372. -när tillförordnade institutioner
    skulle skapas-

  373. -som till exempel
    den konstituerande församlingen-

  374. -som fyllde tomrummet.

  375. I den församlingen satt många jurister.

  376. Vi skapade även valmyndigheten-

  377. -som ledde arbetet med valet.

  378. Och det organet
    var fullt av kompetenta människor-

  379. -däribland advokater, eftersom
    vi alltid har legat i framkanten-

  380. -och har verkat för att alla ska rösta.

  381. Det här är vad
    det tunisiska advokatsamfundet gör.

  382. Det har en viktig funktion
    som civilsamhällesorganisation.

  383. Vi är som en vakthund
    eller ett tillsynsorgan-

  384. -och därför intog vi
    en aktiv roll efter valet 2011.

  385. Då trodde vi
    att konstitutionen skulle antas-

  386. -och att det sen skulle bli
    parlaments- och presidentval-

  387. -så att folket fick möjlighet
    att säga sitt. Tyvärr blev det inte så.

  388. Övergångsperioden blev allt längre.

  389. Och stämningen mellan
    de olika partierna försämrades-

  390. -precis som förhållandet mellan
    partierna och civila organisationer.

  391. Vad som försämrade läget ytterligare-

  392. -var morden på flera oppositionsledare.

  393. En av dem var advokat.

  394. Chokri Belaïd blev mördad, vilket
    gjorde situationen värre i landet.

  395. Chokri Belaïd blev mördad-

  396. -och genom honom blev
    advokatsamfundet en måltavla.

  397. Advokatsamfundet
    bekämpade de här fenomenen-

  398. -och den här despotismen.

  399. Mordet på mr Belaïd kom som
    en chock för oss i advokatsamfundet.

  400. Senare blev den vice talmannen i den
    konstituerande församlingen mördad.

  401. I juli 2013 mördades mr Brahmi.

  402. Det var även
    republikens dag i Tunisien.

  403. Vi skulle fira republiken.
    Det blev en vändpunkt.

  404. Den 25 juli inledde
    en ny era inom tunisisk politik.

  405. Advokatsamfundet
    och dess vänorganisationer-

  406. -gjorde ett uttalande där vi
    dels fördömde mordet på Brahmi-

  407. -och dels
    uppmanade till en snabbare process-

  408. -för att kunna inrätta
    stabila institutioner.

  409. Mina kontakter med den
    övriga kvartetten föll sig naturliga-

  410. -för vi har även historiskt samarbetat.

  411. Och förhållandet
    har varit gott mellan advokater-

  412. -och andra
    som fått stå tillbaka i samhället.

  413. Vi har alltid försvarat
    deras rättigheter med stort mod.

  414. Oavsett om det var i rätten eller
    på gatan under demonstrationer-

  415. -var vi alltid ett stort stöd-

  416. -för de delar av befolkningen
    som hade det svårast.

  417. Det här är alltså vad det tunisiska
    advokatsamfundet sysslar med.

  418. Jag hoppas att advokatsamfund
    över hela världen-

  419. -känner stolthet över
    att vi får ta emot Nobelpriset.

  420. Det kan...

  421. Förhoppningsvis kan de samarbeta
    mer med civilsamhällesorganisationer.

  422. Dessutom vill jag understryka-

  423. -att advokatsamfundet
    inte är en vanlig arbetsplats.

  424. Det fyller en konstitutionell funktion.

  425. Det påpekas...

  426. ...i kapitel 1.0.5 av konstitutionen.

  427. Vi pratar om advokatyrket-

  428. -som ett yrke där man
    ska vara fri från yttre påverkan.

  429. Nu tydliggörs det
    för första gången i konstitutionen.

  430. Vår roll är
    att skapa förtroende för samhället-

  431. -och det är viktigt
    att ha ett oberoende rättssystem.

  432. Och vi måste bidra till
    och vara en del av-

  433. -författningsdomstolen.

  434. Vi måste delta i arbetet
    ihop med domarna-

  435. -och det
    civila samhällets organisationer.

  436. Det är en omfattande uppgift, och det
    är en framgång för advokatsamfundet-

  437. -och även för samhällets
    friheter och rättigheter. Tack.

  438. Tack för era sammanfattningar.

  439. Vi återkommer till
    många frågor som ni tagit upp.

  440. Men först vänder jag mig till...

  441. ...panelens
    enda två folkvalda deltagare.

  442. Först vänder jag mig till
    Isabella Lövin, biståndsminister.

  443. Innan mrs Lövin blev minister
    satt hon i Europaparlamentet.

  444. Som minister leder ni tillsammans
    med Sierra Leones finansminister-

  445. -The International Dialogue on
    Peacebuilding and Statebuilding.

  446. Jag vill gärna veta-

  447. -hur Sverige ser på externa aktörers
    möjlighet att stötta i såna här fall.

  448. Tack.

  449. Jag vill börja med
    att ur djupet av mitt hjärta-

  450. -gratulera kvartetten till
    ett väldigt välförtjänt fredspris.

  451. Det är nåt väldigt viktigt-

  452. -som Nobelkommittén
    har identifierat i ert arbete.

  453. Ni förhindrar krig från att bryta ut.

  454. Ofta...

  455. ...går priset till individer
    eller grupper som avslutar krig.

  456. Men att förhindra konflikter och krig-

  457. -bör vara i fokus just nu.

  458. Er modell, som utgår från dialog...

  459. ...är en modell som måste bli...

  460. ...en mall för hur vi ska jobba...

  461. ...när vi identifierar situationer
    som kan leda till konflikt.

  462. Och precis som tidigare nämndes-

  463. -leder jag The International Dialogue
    on Peacebuilding and Statebuilding.

  464. Så det finns redan en plattform
    för den här sortens dialoger.

  465. Och den bildades redan 2008.

  466. The International Dialogue-

  467. -är en plattform
    för givarländer som Sverige-

  468. -och andra länder
    som är aktiva i utvecklingsländer-

  469. -och länder
    som ser sig själva som instabila.

  470. Det är en samling av tjugotalet länder-

  471. -som har sagt sig vara instabila.

  472. De här länderna är eller
    har varit drabbade av konflikter.

  473. Och dialogen är fokuserad kring...

  474. ...fem fredsskapande mål...

  475. ...som har identifierats
    av de instabila staterna själva.

  476. Initiativet kom från
    bland annat Östtimor...

  477. ...Afghanistan, Liberia och Somalia.

  478. Det här är länder som har erfarenhet
    av försöka förhindra konflikter-

  479. -och av att försöka skapa fred
    och bygga upp staten på nytt.

  480. Det finns fem olika mål för det här.

  481. Det första är inkludering.

  482. Politiken måste ha legitimitet
    och vara inkluderande.

  483. De här fem målen
    är beroende av varandra-

  484. -men inkludering är nog det
    allra viktigaste av de fem målen.

  485. Det andra målet är säkerhet.
    Det får inte finnas vapen på gatorna.

  486. Det tredje är rättssäkerhet.
    Man behöver domstolar.

  487. Det fjärde är ekonomisk utveckling.
    Folk måste ha jobb och framtidstro.

  488. Det femte målet är samhällstjänster.

  489. Man behöver skolor, sjukhus
    och vägar och liknande.

  490. Det intressanta är att man
    kan ha ekonomisk utveckling-

  491. -nån form av rättssystem-

  492. -säkerhet och stabila institutioner-

  493. -men om man inte har
    inkludering och dialog-

  494. -och ett starkt civilt samhälle
    med starka organisationer-

  495. -så är man en instabil stat.

  496. Titta bara på Syrien.

  497. Syrien hade medelhöga inkomster,
    starka institutioner-

  498. -ekonomisk utveckling
    och en viss säkerhet.

  499. Men man hade inte ett öppet samhälle-

  500. -där civilsamhället och oppositionen
    fritt kunde uttrycka sig.

  501. Så det första målet för fredsskapande
    är helt avgörande.

  502. Och i The International Dialogue-

  503. -är det viktiga
    att givarländer och instabila stater-

  504. -gemensamt diskuterar de här målen.

  505. Och det första
    om inkludering är svårast.

  506. För vi som givare
    kan inte bara samtala med regeringen.

  507. Vi måste även ge
    oppositionen plats vid bordet-

  508. -liksom civilsamhällesorganisationer
    och traditionella ledare.

  509. Även religiösa minoriteter
    och etniska minoriteter.

  510. Kvinnor, inte minst. Ofta glömmer vi att
    kvinnor utgör hälften av befolkningen.

  511. Vi måste se till att alla delar av
    samhället inkluderas i dialogen-

  512. -för att få en varaktig lösning.

  513. Om vi som givare ska investera
    i olika delar av samhället-

  514. -måste vi veta att ingen exkluderas-

  515. -och
    att vi inte ger näring åt konflikter.

  516. Att ha en modell för att garantera...

  517. Jag gillar inte
    att prata om att bocka av-

  518. -men det är
    en rad punkter att bocka av.

  519. För ofta hör man från utvecklings-
    länder eller instabila stater-

  520. -att de bara vill ha investeringar
    i infrastruktur och ekonomi.

  521. Det må låta lockande,
    men om man begränsar sig så-

  522. -och inte ser till
    att åtgärderna är rättvisa-

  523. -och kan godtas av hela befolkningen-

  524. -skapar man
    förmodligen problem för framtiden.

  525. Under lunchen
    hade vi intressanta samtal-

  526. -och ni nämnde en rad utmaningar
    som existerar i Tunisien.

  527. Ni nämnde terrorismen, ekonomin-

  528. -och de ungas framtidstro.

  529. Ni har redan kommit långt på vägen-

  530. -mot ett motståndskraftigt
    och stabilt samhälle-

  531. -trots
    att världen är väldigt orolig i dag.

  532. Så ni har en stark grund-

  533. -och jag beundrar hur era
    organisationer har bidragit till den.

  534. Genom det har ni gjort det lätt för-

  535. -utländska investerare
    att komma till Tunisien-

  536. -förvissade om
    att landet är politiskt stabilt.

  537. Advokatsamfundets involvering
    visar att rättssäkerheten tas på allvar.

  538. Ni nämnde också under lunchen
    att Tunisiens unga...

  539. ...fortfarande inte känner
    att deras förväntningar är uppfyllda.

  540. Ni nämnde social rättvisa.

  541. Vad vi måste bygga vidare på...

  542. ...är välståndsfördelningen.

  543. Vi har här en företrädare för facket-

  544. -och dessutom en för arbetsgivarna-

  545. -och ni har otroliga möjligheter
    att ta upp de här frågorna politiskt:

  546. Att social inkludering
    är rätt sätt att skapa-

  547. -ett hållbart samhälle-

  548. -där ungdomen inte lockas
    till extremistgrupper-

  549. -eller emigrerar
    på grund av bristande framtidsutsikter.

  550. Jag hoppas...

  551. ...att jag och The International
    Dialogue kan bjuda in er...

  552. ...till några
    av våra möten vid nåt tillfälle...

  553. ...för ni är ett föredöme...

  554. ...vad gäller hur arbetet kan utföras.

  555. Och ni har gjort det på...

  556. ...ett så tydligt och lyckat vis.

  557. Ni har haft med er de idéer
    som har utvecklats i vår organisation-

  558. -och har bevisat att de går
    att genomföra. Tack för det.

  559. Tack, fru minister.

  560. The International Dialogue
    är ett viktigt system nu-

  561. -för att visa
    vad som behövs vid fredsskapande.

  562. Nåt fint
    med förhandlingarna i Tunisien-

  563. -var att man tog ett stort ansvar
    både lokalt och nationellt.

  564. Och det har påpekats
    av The International Dialogue.

  565. Men om man tittar på Tunisien -
    och det här ska vi diskutera snart-

  566. -vilken roll spelade det internationella
    samfundet under den här perioden?

  567. Hade ni velat att det internationella
    samfundet hade agerat annorlunda?

  568. Ni valde att själva styra
    den inrikespolitiska dialogen.

  569. Innan ni svarar ska vi få höra
    lite mer om utmaningarna.

  570. Jag vänder mig till Karin Enström.

  571. Karin Enström är riksdagsledamot
    och vice ordförande i Utrikesutskottet.

  572. Hon var även försvarsminister
    mellan 2012 och 2014.

  573. Karin, varsågod.

  574. Tack. Jag är riksdagsledamot-

  575. -men har tillåtelse att vara här
    trots omröstningen som pågår.

  576. Jag ville verkligen vara här-

  577. -och det är en ynnest att få lyssna på
    den fantastiska kvartetten här.

  578. Jag vill gratulera både Tunisien
    som land och kvartetten-

  579. -till Tunisiens demokratiska framsteg
    och till Nobels fredspris.

  580. Grattis.

  581. Få hade förutspått
    den dramatiska utvecklingen-

  582. -i de länder dit
    den arabiska våren kom-

  583. -och hotade
    den gamla ordningen 2011.

  584. Men den arabiska våren var generellt
    inte lika lyckad som i Tunisien.

  585. Tvärtom har vi sett...

  586. ...oroligheter, våld och inbördeskrig...

  587. ...i många av Tunisiens grannländer.

  588. Det är förstås oroväckande...

  589. ...och sätter stor press
    på folket i de här länderna...

  590. ...men även på det internationella
    samfund som försöker hjälpa.

  591. Och just nu är det väldigt svårt
    att vara optimist.

  592. Vanligtvis är jag optimist-

  593. -men det är svårt att vara optimist
    i så här svåra tider.

  594. I Algeriet
    blev den arabiska våren inte lyckad.

  595. Presidenten valdes om och fick
    över 80 procent av rösterna i valet.

  596. I Libyen saknar myndigheterna
    helt kontroll över situationen.

  597. Den nyligen utsedde Martin Kobler-

  598. -som är FN:s nya sändebud i Libyen-

  599. -har pekat ut Islamiska staten som det
    främsta hotet mot Libyens säkerhet.

  600. Och det instabila läget
    i Mellanöstern och Nordafrika-

  601. -är förstås väldigt oroande.

  602. Och det beror förstås inte bara på
    den ökade geopolitiska instabiliteten-

  603. -utan även på att terroristgrupper
    har utnyttjat det instabila läget-

  604. -och nu kontrollerar
    både landområden och resurser.

  605. Konflikten i Syrien
    är förstås väldigt komplex.

  606. Men alla konflikter i regionen-

  607. -är enorma utmaningar
    för det internationella samfundet.

  608. Och ur ett europeiskt perspektiv-

  609. -märks de bland annat
    i form av terrorism och migration.

  610. Vad gäller Syrien-

  611. -så vet vi att FN:s säkerhetsråd-

  612. -ansvarar
    för fred och stabilitet i världen-

  613. -men här har de inte tagit sitt ansvar.

  614. Och alla människor
    som nu flyr från den här konflikten-

  615. -är offer för det här misslyckandet.

  616. Det här är hård kritik,
    men den måste framföras.

  617. Nu måste alla länder ta sitt ansvar-

  618. -och vi måste gemensamt
    finna en lösning.

  619. Dels för att bekämpa terrorismen, och
    dels för att stärka de organisationer-

  620. -både internationellt och i EU-

  621. -som jobbar med
    att samordna antiterrorismen.

  622. Vi måste också underlätta
    informationsutbyten länder emellan.

  623. Sveriges biståndsarbete-

  624. -fokuserar på
    att stärka instabila stater-

  625. -vilket ministern påpekade, som
    riskerar att bli sönderfallande stater.

  626. För när de är sönderfallande
    är det redan för sent.

  627. Sönderfallande stater
    är grogrunder för terrorism-

  628. -och där saknas demokrati,
    institutioner och ett civilsamhälle.

  629. Genom att anta
    en ny konstitution i januari 2014-

  630. -fick medborgarna jämställdhet mellan
    könen, möjlighet att rösta i val-

  631. -och samma år visade ni i Tunisien
    att ni hade besegrat diktaturen-

  632. -och blev en ledstjärna för andra.

  633. Jag hoppas att Tunisiens
    framgångsrika övergång till demokrati-

  634. -kan bli en modell
    för andra länder i området-

  635. -men även för resten av världen.

  636. IS och andra terroristgrupper
    säger sig vara demokratins fiender.

  637. Det här är viktigt att påpeka.

  638. Det har sagt sig vara
    demokratins fiender.

  639. Nu angriper man demokratiska stater
    inte bara för vad vi gör-

  640. -utan för vad vi är.

  641. Att gå i bräschen som Tunisien
    kräver stort mod och ihärdighet.

  642. Det krävs också att andra länder
    stöder den demokratiska utvecklingen-

  643. -inte genom att ta över
    och berätta hur Tunisien ska göra-

  644. -utan genom att hjälpa på de sätt
    som Tunisien anser vara bäst.

  645. Ni har haft ögonblick
    då demokratin svävade i fara-

  646. -men det löste ni med rätt åtgärder.

  647. Det är verkligen imponerande
    och skönt att se i en så mörk tid.

  648. Jag avslutar med att återigen
    gratulera Tunisien och er.

  649. Vi kommer att fortsätta ge er vårt stöd.

  650. Tack, och tack för att du tog upp
    de viktiga säkerhetsfrågorna.

  651. Det finns förstås samband
    mellan interna och externa problem-

  652. -och Tunisien kommer att fortsätta
    påverkas av regionens utveckling.

  653. För att gå djupare in på det
    vänder jag mig till Mats Karlsson.

  654. Han är direktör
    för Utrikespolitiska institutet.

  655. Tidigare har Mats varit-

  656. -vicechef på Världsbanken och bland
    annat ansvarat för Maghrebländerna.

  657. Du har även lett
    Center for Mediterranean Integration-

  658. -och jag ser fram emot att höra
    ditt regionala perspektiv. Mats.

  659. Herr talman, ärade Nobelpristagare.

  660. Det här fredspriset...

  661. ...handlar inte bara
    om ert arbete i Tunisien...

  662. ...utan även om tanken
    på ett samhällskontrakt.

  663. Med er mångfald förkroppsligar ni-

  664. -vikten av
    ett nationellt samhällskontrakt.

  665. Och vad vi i dag behöver-

  666. -är ett samhällskontrakt
    för hela Medelhavsområdet.

  667. Och jag önskar att ni använder
    er ställning och er röst-

  668. -för att verka för det här i en tid då
    osäkerheten och rädslan är stor-

  669. -och vi inte alltid ser ljuset.

  670. Tunisien är en väldigt stark stat.

  671. Eftersom ingen har nämnt det
    vill jag nämna att Sverige faktiskt...

  672. ...blev
    en utvecklingspartner för Tunisien...

  673. ...redan på 1960-talet.

  674. På den tiden
    var det ett viktigt förhållande.

  675. Tunisien förändrade sig som land-

  676. -genom utbildning,
    modernare könsroller-

  677. -och en sekulär stat som
    respekterade sig själv och regionen.

  678. Det var unikt.

  679. Med tiden blev Tunisiens
    samhällskontrakt kapat och förvanskat.

  680. Medborgarna höll tyst
    i utbyte mot livets nödtorft.

  681. Det här gick inte i längden-

  682. -och den dåvarande presidenten
    utvecklade en polisstat.

  683. Och...

  684. ...korruptionen
    förhindrade landets utveckling.

  685. Sen kom revolutionen-

  686. -och resten är historia
    som vi nu själva upplever.

  687. Men nu behöver vi nåt nytt:

  688. Öppenhet
    och ett modernt samhällskontrakt.

  689. Exakt hur det ska se ut
    måste man fundera på.

  690. Men framför allt behöver vi ett
    samhällskontrakt för hela Medelhavet.

  691. Ni ligger före många andra länder
    i regionen-

  692. -men till och med Europa behöver
    förändra sitt samhällskontrakt.

  693. Med tanken på de misslyckade
    integrationsförsöken av Medelhavet-

  694. -som Barcelonaprocessen och
    Medelhavsunionen, krävs det nåt nytt.

  695. För berättelsen har kommit att
    handla om säkerhet och terrorism-

  696. -i stället för om frihet, integration
    och en ny sorts ekonomi.

  697. NI förkroppsligar
    det nya samhällskontraktet-

  698. -men det måste spridas
    över hela Medelhavsområdet.

  699. Vi måste titta på
    handel och investeringar.

  700. Vad är det som har gjort
    att Europa har kunnat blomstra?

  701. Vi behöver
    små och medelstora företag.

  702. Vi har fack och arbetsgivare här.

  703. Undersök
    vilka ekonomiska reformer som krävs-

  704. -för att små och medelstora företag
    ska bli en del av den globala ekonomin.

  705. Det är så man förändrar ett samhälles
    ekonomi och skapar nya möjligheter.

  706. Titta på energin och miljön.

  707. Just nu är oljan väldigt billig,
    men så kommer det inte alltid att vara.

  708. Vi behöver förnybar energi, och det kan
    handla om solenergi från Medelhavet.

  709. Varför ignorerar vi de här ekonomiska
    möjligheterna som vi har framför oss?

  710. Särskilt som Nordafrika kommer
    att drabbas hårt av klimatförändringar.

  711. Så Parisavtalet måste implementeras-

  712. -och det måste ske genom
    nya miljöåtgärder där ni kan ta täten.

  713. Vi har även den fria rörligheten.

  714. Dagens säkerhetsproblem
    får inte hindra-

  715. -folk från att flytta, utbilda sig-

  716. -och höja standarden på universiteten.

  717. Det måste bli lättare
    att kunna flytta mellan länder.

  718. Det är fullt möjligt
    att hitta säkerhetslösningar-

  719. -som gör att Tunisien i praktiken
    blir ett land bland alla andra-

  720. -i den här regionen,
    med en sorts utökat EU.

  721. Det är den sortens
    regionala samhällskontrakt-

  722. -som vi måste utveckla.
    Och eftersom rädslan påverkar...

  723. ...den politiska miljön överallt
    - såväl i Sverige som i Europa...

  724. ...och ger upphov till nya partier och
    främlingsfientlighet, måste vi agera.

  725. Jag hoppas att ni med er mångfald-

  726. -och det samhällskontrakt
    som ni håller på att skapa-

  727. -kan påverka
    Europa och ert närområde-

  728. -och förändra samhällsutvecklingen.

  729. Det här är en viktig fråga-

  730. -så vi måste våga stå upp för
    de värderingar som ni förespråkar.

  731. Tack.

  732. Jag vill spinna vidare på tre ämnen
    från era uttalanden-

  733. -och vi börjar med samhällskontraktet-

  734. -utan att glömma det internationella
    stödet och regionala utmaningar.

  735. Vem i kvartetten
    vill kommentera det här först?

  736. Sen bjuder vi in de två sista i panelen.
    Jag behöver bara en kort reflektion.

  737. Ni kanske vill börja,
    madam Bouchamaoui?

  738. Tack. Jag tar det här på arabiska.

  739. Jag håller med föregående talare-

  740. -vad gäller
    det civila samhällets organisationer-

  741. -och deras funktion
    för samhällskontraktet.

  742. Både arbetstagare och arbetsgivare
    är representerade här.

  743. Vi skapade ett samhällskontrakt...

  744. ...i den konstituerande församlingen
    2013.

  745. Vi visade
    att det fanns gemensamma intressen-

  746. -för de båda sidorna, som
    annars oftast strider mot varandra.

  747. I det här samhällskontraktet
    diskuterade vi alla de ämnen-

  748. -som har att göra med arbete-

  749. -införande av arbetslagar-

  750. -och vilka reformer
    som staten måste genomföra-

  751. -i samarbete med parterna.

  752. Reformerna måste bygga på ett
    ömsesidigt kontrakt mellan parterna.

  753. Vi uppmanar Europas länder-

  754. -och det internationella samfundet-

  755. -att sprida kännedomen
    om vårt samhällskontrakt-

  756. -så att vi kan få en liknande utveckling
    i alla delar av världen.

  757. Föregående talare pratade om-

  758. -vilken roll det
    civila samhällets organisationer spelar.

  759. Rollen som de här organisationerna
    spelade i Tunisien-

  760. -förstärktes av de olika sidornas vilja-

  761. -att samarbeta med andra
    och lösa konflikter.

  762. Det här är ett stort ansvar och vi måste
    ha tålamod och lyssna på varandra.

  763. Vad vi begär av omvärlden i dag-

  764. -är att man ska stärka banden-

  765. -inom samhällen-

  766. -och respektera
    de olika samhällenas särarter.

  767. Vi måste ge...

  768. ...den ledande rollen till
    civilsamhällesorganisationerna...

  769. ...för de har störst kännedom om
    exakta förhållanden...

  770. ...och kan hitta rätt lösningar. Tack.

  771. Jag låter mr Mahfoudh få ordet.

  772. Jag skulle vilja kommentera-

  773. -det som sas
    om situationen i Syrien och Libyen.

  774. Vi måste vara ärliga.

  775. Det internationella samfundet
    har misslyckats kapitalt-

  776. -med att hantera situationen
    i Syrien, Libyen och Jemen.

  777. Jag anser att andra länders
    inblandning var en orsak-

  778. -som gjorde den arabiska våren
    misslyckad i Syrien, Libyen och Jemen.

  779. I Syrien, Libyen och Jemen...

  780. ...fanns det förutsättningar
    för en generell arabisk revolution...

  781. ...som krävde friheter och värdighet.

  782. Men när andra
    försökte styra revolutionen...

  783. ...försämrade det
    de interna processerna.

  784. Försök att styra revolutionerna gav de
    dåliga resultaten i Syrien och Libyen.

  785. Det ska också sägas att vid
    den tidpunkten fanns det ingen bas-

  786. -för en revolution i Libyen.
    Jag följde läget där-

  787. -och visste att libyerna
    inte var redo för revolution 2011.

  788. Visst fanns det en vrede i östra Libyen-

  789. -men rent generellt sett-

  790. -var libyernas
    ekonomiska situation god-

  791. -och de hade ett normalt förhållande
    till sin diktator.

  792. Diktatorn höll på med många saker-

  793. -men förhållandet till folket
    var normalt.

  794. Försöken att elda på en revolution
    genom utländsk militär intervention-

  795. -har lett
    till dagens situation i Libyen.

  796. Nästan samma sak
    kan sägas om Syrien.

  797. I början var det
    fredliga protester mot diktaturen.

  798. Sannolikheterna är stora
    att de hade kunnat bära frukt.

  799. I Syrien fanns, vilket tidigare
    påpekats, ett starkt civilsamhälle.

  800. Advokatsamfundet var starkt.

  801. De här organisationerna hade kunnat
    göra sina röster hörda om de fått tid.

  802. Men händelseförloppet skyndades på-

  803. -eftersom spänningarna
    medvetet ökades på utifrån.

  804. Terroristorganisationer
    finansierades av grannländer-

  805. -och även av länder
    som säger sig verka för fred.

  806. Det var vad som ledde till
    den försämrade situationen-

  807. -och till den situation som vi ser nu.

  808. Därför lyckades inte revolutionen.
    Men vi måste vara optimistiska.

  809. Det internationella samfundet,
    FN och världens alla länder-

  810. -bör nu försöka hitta lösningar
    på konflikterna i Libyen och Syrien.

  811. För om de här länderna bli säkrare
    blir även Medelhavet och Europa det.

  812. Det skulle även råda bot på
    Europas nuvarande flyktingkris.

  813. Det skulle befria oss
    från så många problem.

  814. Det här skulle alla tjäna på-

  815. -inte bara i Tunisien eller Sverige
    utan i hela världen.

  816. Tack. - Jag vill be er, mr Abassi,
    att dela med er av era synpunkter.

  817. Sen ska vi få höra
    våra andra två paneldeltagare-

  818. -och så ska mr Ben Moussa
    få kommentera deras uttalanden.

  819. Varsågod, mr Abassi.

  820. Mikrofonen, tack.

  821. Visst har vi slutit
    ett samhällskontrakt i Tunisien-

  822. -mellan tre olika parter:

  823. Staten, arbetsgivarna och facken.

  824. Som ni vet har även staten anställda.

  825. Samhällskontraktet
    bygger på fem hörnstenar.

  826. En av dessa
    är den här samhällsdialogen.

  827. Vi har diskuterat ämnet
    med de andra parterna...

  828. ...och har tagit fram ett lagförslag...

  829. ...som för första gången i Tunisien
    skapar en institution för dialog.

  830. Det här lagförslaget...

  831. ...ska läggas fram
    i parlamentet i Tunisien.

  832. Vi har diskuterat...

  833. ...med parlamentets presidium
    och hoppas få rösta före årsskiftet...

  834. ...så att vi kan bilda
    den här institutionen.

  835. De andra hörnstenarna
    diskuteras också nu-

  836. -och vi vill gärna följa goda exempel-

  837. -i Skandinavien,
    Tyskland och Österrike.

  838. Vi ser dessa som goda förebilder.

  839. Den här vägen har vi slagit in på.

  840. Kanske kommer vi
    att få göra justeringar-

  841. -men vi kommer att ta fram
    en strategi för samhällskontraktet.

  842. Vad gäller det andra ämnet...

  843. ...så finns det hittills...

  844. Vissa har ställt frågor och diskuterat-

  845. -varför revolutionen lyckades i Tunisien
    men inte i andra länder.

  846. Det har vi pratat om
    under frukosten och lunchen-

  847. -och tiden är tyvärr för knapp
    för att vi ska hinna gå in på detaljer.

  848. För som ni vet var det
    många faktorer som samverkade.

  849. Det maktvakuum
    som uppstod efter revolutionen-

  850. -utnyttjades inte av civilsamhället
    i de här länderna.

  851. Det här maktvakuumet innebar-

  852. -att aktörer med motstridiga intressen
    hamnade i konflikt.

  853. Vissa aktörer ville
    att revolutionen skulle misslyckas.

  854. Regimer i andra länder
    ville försvara sina intressen.

  855. Det fanns också politiska partier...

  856. ...som hade uppstått
    och nu ville utnyttja situationen.

  857. Därför saknade revolutionen
    effektivt ledarskap.

  858. Vissa partier och mörka krafter
    omöjliggjorde en lyckad revolution.

  859. En annan negativ faktor
    var främmande makter.

  860. De hade intressen i situationen-

  861. -som gjorde det svårt
    att lösa den på ett rimligt vis.

  862. Revolutionen hade kunnat lyckas...

  863. ...om man fick stöd utifrån...

  864. ...för en dialog mellan
    de konkurrerande parterna.

  865. Och jag hoppas att de här parterna...

  866. ...ska kunna lyckas lösa de problem...

  867. ...som råder i de här länderna...

  868. ...med utgångspunkt
    i hur vi har gjort i Tunisien.

  869. Nu till min sista punkt.

  870. Jag nämnde
    tidigare motstridiga intressen.

  871. Jag fick en gång en fråga om huruvida-

  872. -de här miliserna
    som bildades i Libyen-

  873. -skulle lyckas samarbeta.

  874. Men jag sa
    att en sån dialog vore dödfödd.

  875. Den första dialogomgången
    misslyckades, precis som den andra-

  876. -men jag hoppas att det ska
    gå bättre när den tredje inleds.

  877. Resultaten av såna samtal
    kan avvisas av andra parter-

  878. -för det finns
    som sagt motstridiga intressen.

  879. Inom Libyen,
    som är ett land rikt på olja-

  880. -och som ligger precis vid Medelhavet-

  881. -men samtidigt har rötterna i Afrika,
    finns det som ni vet många intressen.

  882. Det här är hinder
    som fortfarande finns kvar-

  883. -och de har gjort att revolutionen
    misslyckades i de här länderna. Tack.

  884. Tack. Du har rätt i det-

  885. -och i att vi tyvärr inte
    hinner gå in på alla detaljer.

  886. Men vi ska ta upp ett par frågor till.

  887. 600 miljoner ungdomar bor i
    konfliktdrabbade eller instabila stater-

  888. -och förra veckan antog FN en
    historisk resolution om unga och fred.

  889. Även i Tunisien var de unga väldigt
    viktiga för revolutionen-

  890. -och de är fortsatt viktiga.
    Fanny Härgestam bor i Tunisien-

  891. -och har skrivit boken
    "Det här är vår tid"-

  892. -som berättar om situationen
    för unga och kvinnor.

  893. Jag vet att du har många frågor
    och mycket att dela med dig av.

  894. Så du ska få prata,
    och sen bjuder jag in-

  895. -Scott Weber,
    generalsekreterare för Interpeace-

  896. -en oberoende organisation
    för fredsskapande-

  897. -som jobbar på lokal nivå.

  898. Man driver projekt
    både i Stockholm och i Malmö.

  899. Men jag börjar med Fanny,
    och räcker över boken till vår värd.

  900. Tack.

  901. Jag vill tacka riksdagen för inbjudan
    och Dag Hammarskjöld Foundation.

  902. Och återigen,
    ett stort grattis till kvartetten.

  903. Frågan om unga och inkludering
    har redan diskuterats här i dag-

  904. -och jag
    har reflekterat mycket över den-

  905. -efter att ha fått möjlighet att träffa-

  906. -hundratals unga
    runtom Tunisien under de här åren.

  907. Det är fortfarande
    en väldigt viktig fråga för landet-

  908. -och det är en av de största
    utmaningarna för Tunisien i dag-

  909. -vilket bland annat mr Ben Moussa
    var inne på tidigare.

  910. Jag vill mena
    att det finns många problem-

  911. -som har att göra
    med inkluderingen av unga-

  912. -eller snarare bristen på densamma,
    i Tunisien i dag.

  913. Vissa av problemen
    har redan nämnts här i dag.

  914. Och under lunchen diskuterade vi
    behovet av ekonomiska reformer-

  915. -och behovet av rättsliga reformer-

  916. -och förändringar av
    odemokratiska lagar inom straffrätt.

  917. Säkerhetsstyrkorna måste reformeras.

  918. Polisen använder sig fortfarande
    ibland av våldsamma metoder.

  919. Och så har vi ungdomsarbetslösheten.

  920. De här problemen
    i vardagslivet i Tunisien-

  921. -påverkar väldigt ofta
    främst ungdomen-

  922. -och särskilt i fattigare områden.

  923. Ofta nämns
    de ekonomiska aspekterna...

  924. ...av att unga exkluderas.
    Många går arbetslösa.

  925. Enligt arbetslöshetsstatistiken...

  926. ...är drygt 15 procent av
    Tunisiens befolkning arbetslöshet.

  927. Bland unga med universitetsutbildning-

  928. -ligger siffran nationellt
    på runt 30 procent.

  929. Och bland kvinnor - särskilt unga -
    i vissa områden-

  930. -ligger siffran på 40-45 procent.

  931. Det här är väldigt viktigt att veta.

  932. Men nåt som jag ser som lika viktigt-

  933. -och som verkligen bidrar
    till en känsla-

  934. -av förfall, desperation
    och frustration bland Tunisiens unga-

  935. -är känslan av att inte höra hemma-

  936. -och att man möter
    statliga institutioner-

  937. -som inte respekterar unga.

  938. Det här märks ibland på diskreta vis.

  939. Det handlar inte alltid om tortyr,
    även om det förekommer i häkten än.

  940. Inte i alla häkten,
    men det är fortfarande relativt vanligt.

  941. Och det är nåt
    som civilsamhällesorganisationer-

  942. -har uppmärksammat
    under det senaste året.

  943. Jag vill berätta om en person
    som jag ofta tänker på-

  944. -och som jag har träffat mycket
    under det senaste året-

  945. -och som symboliserar
    det här problemet på ett tydligt vis.

  946. Han heter Alaidin, är 23 år gammal-

  947. -och jobbar på Bardomuseet i Tunis.

  948. Bardomuseet är
    en viktig symbol för Tunisien.

  949. Det är ett nationalmuseum
    som har några av de vackraste...

  950. ...mosaiksamlingarna i världen.

  951. Som ni kanske vet har Tunisien
    drabbats av terroristattacker i år.

  952. Den första stora var mot museet,
    där 21 utländska turister dog.

  953. Alaidin var på jobbet
    på museet den dagen.

  954. Han räddade ungefär fyrtio turister
    genom att stänga in dem i ett rum.

  955. Han stängde dörren
    och blockerade den med kroppen.

  956. Till slut lyckades han kontakta polisen,
    som tog ut turisterna.

  957. Samma kväll
    greps Alaidin och sattes i häkte.

  958. Han blev misshandlad av polisen,
    som hade gripit honom efter dådet.

  959. Han släpptes tidigt på morgonen,
    och sen dess-

  960. -har myndigheterna i Tunisien
    inte ens tackat honom.

  961. Han har ingen anställning.

  962. Han jobbar svart på museet,
    helt utan avtal.

  963. Han vet aldrig
    när eller om han får betalt.

  964. Han kommer från
    en av de fattigaste delarna av Tunis-

  965. -dit det har flyttat många fattiga
    familjer de senaste trettio åren.

  966. Området heter Ettadhamen.

  967. Det här är en del av Tunis-

  968. -där extremistgrupper ofta rekryterar.

  969. Och Alaidin har berättat att många
    vänner och grannar har rekryterats.

  970. Han säger
    att han själv inte låter sig rekryteras-

  971. -men att han förstår
    varför folk låter sig lockas.

  972. För de unga känner
    att de bara har tre alternativ.

  973. Antingen åker de till Europa,
    går med i Islamiska staten-

  974. -eller så sitter de på kaféerna
    och röker gräs och dricker kaffe.

  975. Alaidin älskar konst och vill jobba-

  976. -men ändå känner han inte
    att det finns en plats för honom.

  977. Han planerar att lämna Tunisien,
    för han ser ingen framtid där.

  978. För att sammanfatta måste man
    för att nå ut till såna som Alaidin...

  979. Kvartetten har visat hur viktigt
    arbetet i det civila samhället är-

  980. -och man bör involvera
    små organisationer på lokal nivå.

  981. Men för att inkludera unga...

  982. ...måste staten förändra sitt sätt att
    tänka, vilket mr Ben Moussa nämnde...

  983. ...och bli mer aktiv
    på lokal och regional nivå.

  984. Jag nöjer mig så. Tack.

  985. Tack. Vi är nog alla överens om att
    det här är en av huvudutmaningarna.

  986. Jag vänder mig nu till dig, Scott.

  987. Du får gärna berätta om
    din syn på det här med inkludering.

  988. Interpeace är verksamt i många länder,
    däribland som sagt Sverige.

  989. Punkt 16 bland FN:s SDG-mål-

  990. -handlar ju om fred,
    rättvisa och inkluderande samhällen.

  991. Tack. - Herr talman, ärade
    Nobelpristagare, Ers excellenser.

  992. Det var glädjande att se
    att årets fredspris gick-

  993. -till de här modiga individerna inte
    bara som individer utan som grupp.

  994. För det påminner oss om
    att ingen bygger fred ensam.

  995. Det finns många statyer som hyllar
    individer och deras ledarskap-

  996. -men de lyckades inte ensamma.
    Det här visar det.

  997. Det påminner mig också om ett uttryck.

  998. De här organisationerna samarbetar
    utan att nån tar över för mycket-

  999. -vilket påminner om att man kan åstad-
    komma mycket när äran är oviktig.

  1000. Fredsskapande
    bygger mycket på ödmjukhet-

  1001. -och förmågan att lägga
    egot åt sidan och fokusera på målet.

  1002. Och det har de här organisationerna
    gjort i Tunisien.

  1003. Interpeace jobbar i
    21 olika konfliktområden i världen.

  1004. Precis som i Tunisien
    och i många andra delar av världen-

  1005. -är de flesta konflikter
    som vi möter extremt våldsamma.

  1006. Man kan spåra orsakerna till-

  1007. -politisk, social
    eller ekonomisk exkludering-

  1008. -och känslor av orättvisa.

  1009. När vi talar om extremism, vad är det
    som extremister lyckas så väl med?

  1010. Jo, de lyckas utnyttja
    de här klyftorna i samhället.

  1011. De utnyttjar
    att många känner sig exkluderade-

  1012. -och gör sig till deras företrädare
    för att kunna styra utvecklingen.

  1013. Så det bästa sättet
    att bekämpa extremism-

  1014. -är att skapa
    mer inkluderande samhällen-

  1015. -och inte bara bygga ut
    säkerhetsapparaten.

  1016. Det finns mycket i Tunisien som
    vi kan dra lärdom och inspireras av.

  1017. Inget land är det andra likt, men
    det finns ändå saker att ta till sig.

  1018. I länder
    som genomgår revolution eller konflikt-

  1019. -har förtroendet mellan
    staten och befolkningen försvunnit.

  1020. Som vi såg när förhandlingarna
    bröt samman i Tunisien-

  1021. -finns det en gräns för hur väl
    elitledd problemlösning kan lyckas-

  1022. -när staten
    inte ses som legitim av medborgarna.

  1023. Det som era organisationer gjorde-

  1024. -var att fylla de här
    legitimitetstomrummen som fanns-

  1025. -och ge samhället
    mer legitima företrädare-

  1026. -som kunde tvinga eliten
    att börja kompromissa.

  1027. Faktum är att processen inte var enkel.

  1028. Varje revolution
    ger upphov till en motrevolution.

  1029. Vi vet att förväntningarna på
    en revolution är svåra att uppfylla.

  1030. Och situationen i Tunisien visar det.

  1031. Förväntningarna har inte uppfyllts,
    särskilt inte vad gäller tillväxten-

  1032. -och ekonomiska möjligheter för unga.

  1033. Revolutioner får sällan det slutresultat
    som var tänkt från början.

  1034. Den franska revolutionen
    ledde till ett blodbad-

  1035. -som ledde till Napoleons diktatur
    och ytterligare blodbad i hela Europa.

  1036. Revolutionen leder sällan
    till vad man hade tänkt sig.

  1037. Men vi vet att resan mot fred aldrig
    tar slut, och även det visar Tunisien.

  1038. Inkluderingen, som är så viktig för ett
    lyckat fredsbyggande, måste fortsätta.

  1039. Den måste bli en del
    av hur samhället löser sina problem.

  1040. Att kvartetten vill övervaka
    fredsprocessen i Tunisien-

  1041. -så att den fortsätter inkludera
    är väldigt viktigt.

  1042. Jag vill passa på
    att göra kopplingen till Europa också.

  1043. För det här är ett globalt problem.

  1044. Alla samhällen har inkluderings-
    problem. Europa har det också.

  1045. Det är inte bara Tunisien, Kongo
    och Somalia. Även Europa har det.

  1046. För två år sen började vi jobba
    i Tensta i Stockholm.

  1047. Vi såg liknande tecken-

  1048. -och en känsla av exkludering där
    som vi ser i andra länder.

  1049. Vi hade kunnat visa
    citat från unga om framtiden-

  1050. -utan att berätta
    vilket som var från Tensta-

  1051. -Kongo, Honduras eller var det än
    må vara, för de ser likadana ut.

  1052. Många över hela världen
    har samma känsla-

  1053. -och det borde vara
    en väckarklocka för oss alla.

  1054. Vi måste alla se till att göra
    våra samhällen mer inkluderande.

  1055. Det här är ett problem
    även för industriländer.

  1056. Ni i Tunisien
    måste dela med er av era erfarenheter-

  1057. -så att vi kan lära av dem,
    och vi måste dela med oss till er.

  1058. Det är viktigt att minnas
    att vi sitter i samma båt.

  1059. Tunisien har
    många utmaningar framför sig.

  1060. Tunisien är ett av regionens
    mest centraliserade länder.

  1061. Man måste lyckas decentralisera.

  1062. Att lyckas involvera de unga-

  1063. -i lösningen
    på de problem som de upplever-

  1064. -är också en väldigt stor utmaning.

  1065. Rättvisa,
    och det som är allra viktigast-

  1066. -nämligen social och ekonomisk
    inkludering i hela samhället.

  1067. Tack.

  1068. Tack.

  1069. Jag vill låta er, mr Ben Moussa-

  1070. -väldigt kort
    återge era tankar kring det här-

  1071. -innan vi avslutar seminariet.

  1072. Om man vill ha fred
    är demokrati en förutsättning.

  1073. Diktatur
    leder till kaos, förstöring och krig.

  1074. Demokratin
    bör utgöra grunden för alla samhällen.

  1075. Demokratiarbetet
    bör stödjas i Tunisien.

  1076. Nästa år
    kommer lokalval att genomföras-

  1077. -och konstitutionen kräver att vi
    decentraliserar våra institutioner.

  1078. Lokalpolitikerna kommer ha rätt
    att rösta genom budgetar.

  1079. Det gör det lättare för de unga
    att delta i processen.

  1080. Exkludering är förstås
    ett universellt problem.

  1081. Arbetslösa tunisier känner sig fattiga.

  1082. Att vara fattig i sitt hemland-

  1083. -är som att vara invandrare.

  1084. Även här i Sverige har ni
    fattiga områden, liksom i Frankrike.

  1085. Människorna i de här områdena
    känner stor frustration-

  1086. -och går kanske med i kriminella gäng.

  1087. Vad gör folk
    när de inte hittar jobb?

  1088. Jo, antingen emigrerar de,
    eller så går de med i kriminella gäng.

  1089. Många tunisier
    har emigrerat till Italien-

  1090. -och vissa har deltagit
    i terroristattacker.

  1091. De menar att de tvingades till det
    eftersom de saknar jobb och värdighet.

  1092. Vi måste angripa problemet
    från alla håll.

  1093. Ökad säkerhet räcker inte. Det
    måste finnas ekonomiska lösningar.

  1094. Unga är särskilt sårbara för
    rasism och främlingsfientlighet.

  1095. Det var positivt att se
    att extremhögern i Frankrike-

  1096. -inte lyckades i det senaste valet.

  1097. FN-stadgan fördömer
    främlingsfientlighet och rasism-

  1098. -och uppmanar människor
    att gemensamt verka för fred.

  1099. Men orden måste omsättas i handling.

  1100. Omvärlden har inte hjälpt
    Tunisien ekonomiskt, till exempel.

  1101. Man höll tal och gav löften-

  1102. -men löftena förvandlades aldrig
    till nåt konkret.

  1103. Ord måste omsättas i handling.

  1104. I Tunisien har den offentliga
    utbildningen försämrats-

  1105. -eftersom
    privatskolorna blivit allt fler.

  1106. Därför vill vi
    att industriländerna ska ta emot-

  1107. -fler tunisiska utbytesstudenter
    på universiteten.

  1108. Vi måste stötta människor
    från fattiga områden-

  1109. -så att de kan skapa en egen framtid.

  1110. Fattiga studenter lyckas inte
    om de inte får stöd.

  1111. Vi behöver ekonomisk solidaritet.

  1112. Snälla, besök Tunisien.

  1113. Tunisierna är öppna och toleranta
    och avskyr terrorism.

  1114. Ni kommer att ändra er när ni
    kommer dit. Vi är som svenskarna.

  1115. Vi har väldigt fina turistdestinationer.

  1116. Och Sverige är omtyckt-

  1117. -eftersom Sverige
    inte införde några reserestriktioner.

  1118. Terrorism kan inträffa var som helst.

  1119. Vi måste bara skydda människor.

  1120. Vi borde öka handeln och de
    ekonomiska banden länderna emellan.

  1121. Ericsson och Volvo är representerade-

  1122. -men vi behöver fler företag
    som etablerar sig i Tunisien.

  1123. Vi måste öka antalet kulturella utbyten.

  1124. Vi har en väldigt livfull ungdom.

  1125. Bourguiba-eran
    skapade en elit i samhället-

  1126. -men nu vill vi skydda de fattiga-

  1127. -och ge de unga bättre möjligheter.

  1128. Det finns ett fåtal
    som vi inte kan skydda-

  1129. -om vi inte får er hjälp.
    Välkomna till Tunisien.

  1130. Tack. Det är tråkigt
    att behöva sätta punkt här-

  1131. -för det finns så mycket mer
    att prata om.

  1132. Tack för att ni har lyssnat
    på den här intressanta debatten.

  1133. Trots att fred bäst byggs på lokal nivå-

  1134. -jobbas det
    alldeles för lite med inkludering.

  1135. Dag Hammarskjöld Foundation
    har jobbat med inkludering i två år-

  1136. -tillsammans med
    bland annat Interpeace.

  1137. Det finns nytt material
    om det här ämnet ute i entrén.

  1138. Jag vill gärna avsluta
    genom att än en gång citera-

  1139. -en tidigare Nobelpristagare,
    Dag Hammarskjöld:

  1140. "Strävan efter fred och framsteg
    slutar inte i seger eller nederlag."

  1141. "Den medför
    framgångar och motgångar..."

  1142. "...men får aldrig överges."

  1143. Jag tackar kvartetten
    för att ni visar oss en väg framåt-

  1144. -och visar att det krävs
    nationellt ansvar och ledarskap.

  1145. Tack så mycket, och tack herr talman.

  1146. Översättning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

UR Samtiden - Nobels fredspris 2015

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Seminarium med Nobels fredspristagare 2015. The National Dialogue Quartet är en grupp bestående av fyra tunisiska organisationer som tilldelats fredspriset för deras demokratiarbete i Tunisien. Här talar de om demokratisk utveckling, civilsamhällets roll och den arabiska våren. Även svenska politiker och journalister deltar i seminariet. Medverkande: Ouided Bouchamaoui, Abdessattar Ben Moussa, Houcine Abassi, Fadhel Mahfoudh, Isabella Lövin, Karin Enström, Mats Karlsson, Fanny Härgestam, Scott M. Weber och Urban Ahlin. Moderator: Henrik Hammargren. Inspelat den 15 december 2015 på Sveriges riksdag, Stockholm. Arrangör: Sveriges riksdag.

Ämnen:
Samhällskunskap > Politik och statskunskap
Ämnesord:
Fredsfrågor, Internationella relationer, Nedrustning, Nobels fredspris, Samhällsvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Vivi Lachs om judisk historia i London

Vivi Lachs är fil.dr i historia och musik och föreläser om den judiska invandringen till England från Östeuropa på 1880-talet. Vilket liv erbjöds invandrarna? Hon berättar om visor som sjöngs och beskriver olika situationer och platser i de judiska kvarteren. Inspelat den 14 november 2015 på Norra Reals gymnasium i Stockholm. Arrangör: Limmud.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - ekonomi

Karl Marx och arbetets värde

Vid Karl Marx begravning sades att hans namn skulle eka genom århundraden. Och visst fick Friedrich Engels rätt, även om marxismens konjunktur har växlat. Tomas Johansson, metallare på Volvo, tycker att mycket av Marx tänkande står sig än idag. På de nationalekonomiska institutionerna står dock inte marxismen högt i kurs, vilket vänsterpartisten Johan Lönnroth fått erfara.