Titta

UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Om UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Föreläsningar med fokus på psykoterapeutiskt arbete med unga vuxna. Forskare, politiker och experter möts och lär av varandra genom diskussioner kring kliniska erfarenheter och forskning. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Till första programmet

UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016 : Förebyggande arbete mot unga vuxnas självmordshandlingarDela
  1. Det var fantastiskt
    att vara här i dag och lyssna-

  2. -både på samhällsperspektiven som
    hälsosjukvårdsministern presenterade-

  3. -och på alla individuella inlägg
    som handlade om-

  4. -den inre upplevelsen
    och hur vi ska hantera den.

  5. Jag ska tala om nåt mittemellan.

  6. Varken om den inre upplevelsen
    eller om stora strukturer.

  7. Jag ska ge en överblick-

  8. -över ungdomars hälsa, psykiska hälsa
    och hälsoriskbeteenden.

  9. Nationellt centrum
    för suicidforskning-

  10. -och prevention av psykisk ohälsa
    startade 1993.

  11. Så det är 23 år sen vi började arbeta
    med dessa frågor-

  12. -på riksdagens beslut.

  13. Riksdagen stimulerades
    av Stockholms läns landsting-

  14. -som startade självmordspreventivt
    arbete långt tidigare-

  15. -med bland annat Ruth Ettlingers
    insatser vid Södersjukhuset.

  16. Vi är Världshälsoorganisationens
    samarbetscentrum-

  17. -för suicid forskning,
    utveckling av preventiva metoder-

  18. -och implementering av dessa metoder.

  19. Därför har vi ganska god insyn i
    vad som händer på olika kontinenter-

  20. -och kan testa och överföra
    olika metoder till Sverige.

  21. År 2014 hoppas jag kommer att vara
    en milstolpe-

  22. -för självmordsprevention.

  23. Världshälsoorganisationen
    utfärdade då en global rapport-

  24. -som riktar sig till relevanta
    departement på alla kontinenter-

  25. -till professionen, till ideella
    organisationer och till allmänheten-

  26. -där man visar på problemet
    i hela världen-

  27. -vilket fortfarande är väldigt
    eftersatt-

  28. -gällande både forskningsmedel och
    praktiska implementeringsåtgärder.

  29. Globalt dör ungefär 800 000 personer
    i världen-

  30. -i självmord varje år.

  31. Men det är en kraftig underskattning-

  32. -eftersom vi saknar tillförlitlig
    statistik från många länder.

  33. Bland annat från Afrika.

  34. Men inte heller vår statistik
    är helt tillförlitlig-

  35. -eftersom många självmord döljer sig
    bakom olika typer av olyckshändelser.

  36. Trafikolyckor och död i våld.

  37. Självmord är den vanligaste
    dödsorsaken bland unga, 15-29 år-

  38. -i hela världen.

  39. I Sverige är det dödsorsak
    nummer två. Jag återkommer till det.

  40. Vi räknar med att
    för varje självmord-

  41. -har vi ungefär 20 personer
    som försöker ta sitt liv.

  42. Därför är ett självmordsförsök
    en viktig indikator-

  43. -på att ett framtida självmord
    kan ske.

  44. I Sverige är självmord
    den främsta dödsorsaken-

  45. -för människor i åldrarna
    15 till 44 år.

  46. Den näst vanligaste dödsorsaken
    för kvinnorna, efter död i tumörer.

  47. År 2014, då den senaste statistiken
    sammanställdes i Sverige-

  48. -dog drygt 1 500 personer
    i självmord.

  49. Det är fortfarande väldigt mycket.

  50. På 80-talet hade man
    många trafikolyckor i Sverige.

  51. Men tack vare
    den intensiva satsningen-

  52. -på olika förebyggande åtgärder-

  53. -minskar trafikolyckorna varje år.

  54. Det ger ett exempel på
    att man kan arbeta preventivt-

  55. -även inom det område
    jag arbetar med.

  56. På denna bild ser ni att självmorden
    minskar i alla åldersgrupper-

  57. -förutom den gröna linjen
    som visar självmorden-

  58. -bland unga människor
    i åldersgruppen 15-24 år.

  59. Unga och unga vuxna.

  60. Det förekommer faktiskt även
    självmord bland barn under 15 år-

  61. -men de tas inte med i statistiken-

  62. -för lyckligtvis handlar det om
    enstaka fall.

  63. När man tittar på statistik-

  64. -tittar man huvudsakligen på dem
    från 15 års ålder och uppåt.

  65. Vi vet att ungdomar upplever
    emotionell stress.

  66. Ungefär 20 procent av ungdomarna
    upplever mer stress.

  67. De flesta upplever inte stress
    av den dignitet-

  68. -som leder till att de upplever det
    som ett problem.

  69. 10-15 procent av ungdomar
    lider av psykiska problem.

  70. Av depression, ångest, alkohol-
    och drogrelaterade sjukdomar.

  71. Vi vet att psykisk ohälsa
    är nära förknippad-

  72. -med olika typer av
    hälsoriskbeteenden:

  73. Våld, brottslighet, substansbruk,
    mobbning och självskadebeteenden.

  74. Hur ser situationen ut för ungdomar i
    Europa, undrade vi för några år sen-

  75. -vad beträffar hälsoriskbeteenden-

  76. -psykisk ohälsa
    och möjligheter att förebygga?

  77. Vi ansökte om medel
    från Europeiska unionen-

  78. -till projektet SEYLE, Saving and
    Empowering Young Lives in Europe.

  79. Där försökte vi samla information
    om europeiska ungdomars data-

  80. -beträffande både hälsoriskbeteenden
    och psykisk ohälsa-

  81. -och samtidigt testade vi-

  82. -olika typer av preventiva
    interventioner i skolmiljön.

  83. Det passar ganska bra till många
    av de berättelser från förmiddagen-

  84. -om hur skolungdomar kan bli fångade
    av olika typer av verksamheter-

  85. -som att skriva,
    eller arbeta med sina känslor-

  86. -där man knappast kanske hade
    förväntat sig att det skulle vara så.

  87. De här länderna deltog.
    Sverige var koordinator.

  88. Vi har inte testat de program
    jag ska tala om här i Sverige.

  89. De sociodemografiska uppgifterna
    i materialet var följande:

  90. 7 procent av personerna
    var inte födda i landet.

  91. Det är säkert annorlunda i dag
    med migrationssituationen-

  92. -vi har i hela Europa.

  93. De föräldrar som inte var födda
    i landet där undersökningen gjordes-

  94. -var cirka 20 procent.

  95. 30 procent av ungdomarna hade inte
    nån religiös tillhörighet.

  96. 10 procent hade en mamma eller pappa
    som hade förlorat sitt arbete.

  97. 21 procent levde med
    ensamstående föräldrar.

  98. En del uppgifter är säkert
    likadana i dag-

  99. -men en del har säkert förändrats,
    och det måste följas upp.

  100. Jag ska kort visa vilka typer
    av hälsoriskbeteenden-

  101. -man har i Europa.

  102. Vi frågade om de använde alkohol
    minst 2-3 gånger i veckan.

  103. Ni ser att ungefär 13 procent
    av ungdomarna i hela materialet-

  104. -har angett att de brukar alkohol.

  105. 13 procent är kanske inte så mycket,
    men vi ser-

  106. -att pojkar i större utsträckning
    än flickor brukade alkohol.

  107. Det var likadant gällande användning
    av olagliga droger.

  108. Här hamnar vi på 11 procent.

  109. Det som var mer anmärkningsvärt,
    för vi har länge känt till-

  110. -att ungefär 10 procent av ungdomarna
    har problem med droger eller alkohol.

  111. Men det som förvånade oss var
    att så många unga människor rökte.

  112. Och jag talar här om unga
    på 14-16 år.

  113. Majoriteten var 15 år gamla.

  114. De rökte dagligen fem cigaretter
    eller mer, vilket är mycket.

  115. Det var 5 procent av 14-åringarna,
    8 procent av 15-åringarna-

  116. -och nästan 20 procent
    av 16-åringarna.

  117. Vi tittade också på ungdomarnas sömn.

  118. Hur många timmar per dygn de sov.

  119. Uppskattningsvis
    var det runt 8 timmar-

  120. -under skolveckan
    bland både flickor och pojkar.

  121. Men antalet timmar minskade
    ju äldre ungdomarna var-

  122. -och den var mycket lägre
    bland kvinnor.

  123. I vårt material såg vi också
    att få antal timmar sömn per natt-

  124. -alltså 6 timmar eller mindre-

  125. -var förknippat med emotionella
    problem, hyperaktivitet-

  126. -uppförandeproblem, konflikter
    med kompisar, svårigheter överlag-

  127. -och även suicidala tankar.

  128. Det bekräftar återigen de resultat
    vi känner till-

  129. -att det är viktigt med återhämtning
    och med sömn.

  130. Inte bara hos vuxna,
    utan även bland skolungdomar.

  131. Vi undersökte internetanvändning
    per dag-

  132. -för andra syften än läxor
    och utbildning.

  133. Ungefär 16 procent av ungdomarna...

  134. Här varierade procenttalen
    ganska mycket-

  135. -mellan olika länder i Europa.

  136. Vi såg att 47 procent av ungdomarna
    i Estland-

  137. -använde väldigt mycket internet.

  138. Vi vet att även ungdomar i Sverige
    använder internet mycket mer nu-

  139. -än när vi gjorde undersökningen.

  140. Vi tittade också på så kallade
    genomsnittliga användare-

  141. -riskanvändare
    och patologiska användare.

  142. Det finns en internationell skala nu,
    och den förbättras ständigt.

  143. Den försöker inringa de ungdomar
    som använder väldigt mycket internet.

  144. Det var det Björn talade om i morse.

  145. Att ha kontakter och relationer
    som är virtuella-

  146. -och inte med människor.

  147. Vi såg att ungefär 5 procent
    av pojkarna-

  148. -hade utvecklat den här
    virtuella relationen.

  149. Kvinnorna i mindre utsträckning.

  150. Vi var nyfikna på vilka aktiviteter
    de ägnar sig åt.

  151. De tittar på video, chattar i
    olika chattrum, nätverkar socialt.

  152. Men de söker också hjälp,
    alltså rådgivning.

  153. Annan forskning visar
    att många unga människor-

  154. -inte vågar tala med mottagningar
    och skapa personliga relationer.

  155. De försöker få hjälp via internet.

  156. Det finns goda erfarenheter av att om
    man påbörjar en sån internetkontakt-

  157. -kan man locka dessa personer-

  158. -till individuella
    behandlings- eller hjälpkontakter.

  159. De som hade patologiskt
    internetanvändning-

  160. -led i mycket större utsträckning
    av depression.

  161. Samma självmordstankar
    och självmordsförsök.

  162. De upplevde i större utsträckning
    att de var mobbade.

  163. Det som var intressant-

  164. -och som vi alla förstår kan vara
    ganska naturligt-

  165. -var att bristande uppmärksamhet från
    och kontakt med föräldrarna-

  166. -hade stor inverkan
    på särskilt pojkarna-

  167. -på hur mycket information och annat
    de sökte via internet-

  168. -och vilka aktiviteter
    de ägnade sig åt.

  169. Så det är viktigt att föräldrar,
    och mor- och farföräldrar-

  170. -håller kontakt och är intresserade
    av vad barn och unga-

  171. -tittar på och ägnar sig åt.

  172. Samma mönster gäller för skolk.
    Pojkar skolkar mer än flickor.

  173. Ju yngre pojkarna är
    desto mindre skolkar de.

  174. Vid 16 års ålder skolkade 9 procent.

  175. Vid 14 års ålder
    var det ungefär 3 procent.

  176. Skolk var återigen associerat med-

  177. -rökning, alkoholanvändning,
    droganvändning, bråk och misshandel.

  178. Det var också associerat
    med psykisk ohälsa.

  179. Depression, ångest, självmordstankar,
    självmordsförsök.

  180. Ungdomar som har emotionella problem,
    ångest och suicidala beteenden-

  181. -har många hälsoriskbeteenden också.

  182. Lärdomen av det här är
    att man måste titta-

  183. -på alla tecken på psykisk ohälsa
    och på hälsoriskbeteenden-

  184. -och redan tidigt i åldrarna.

  185. Vi tittade från 14 år, men man måste
    gå ännu längre ner i åldrarna.

  186. Men det är svårt att forska
    på yngre barn-

  187. -för etiska kommittéer kräver
    tillstånd från båda föräldrarna-

  188. -och föräldrarna tror fortfarande-

  189. -att det inte är bra att beröra ämnen
    om psykisk ohälsa med små barn.

  190. Alltså kan de studier vi genomför
    inte generaliseras.

  191. Vi har bara olika glimtar av kunskap,
    och inte en helhetsbild.

  192. Utifrån det jag har berättat-

  193. -ser vi att flickor och pojkar
    behöver olika preventiva strategier-

  194. -vad gäller hälsoriskbeteenden.

  195. Flickorna sover för lite
    och hade färre fysiska aktiviteter.

  196. Pojkarna behöver lite fler
    goda förebilder-

  197. -för att undvika alkohol, droger
    och rökning.

  198. Vad gäller psykopatologi såg vi-

  199. -att 10 procent
    av dessa 11 000 europeiska ungdomar-

  200. -hade klara tecken
    på en klinisk depression.

  201. Alltså inte depressiva symtom.

  202. Hela 30 procent
    visade enstaka depressiva symtom.

  203. Men 10 procent hade medelsvår
    eller svår klinisk depression.

  204. Nästan lika många hade ångest.

  205. När vi frågade hur många av pojkarna
    och flickorna-

  206. -som hade försökt ta sitt liv-

  207. -var det i hela materialet 4 procent.

  208. Av dessa var 3 procent pojkar
    och 5 procent flickor.

  209. Psykisk ohälsa hos flickor-

  210. -har yttrat sig i så kallade
    internaliserande sjukdomar.

  211. Alltså dem man håller inom sig själv.

  212. Depression, ångest och
    självmordstankar som man inte ser.

  213. Självmordsförsök och självskador
    kan man se.

  214. Pojkar hade mer uppförandestörningar.

  215. Hyperaktivitet, alkohol och droger.

  216. Sen gjorde vi en epidemiologisk
    och statistisk undersökning-

  217. -där vi tittade på hela gruppen
    av europiska ungdomar-

  218. -som ett enda stort klassrum.

  219. Ni ser tre olika linjer
    med röda prickar.

  220. Den minsta, där prickarna är lägst,
    på vänster sida från er-

  221. -är de ungdomar som är ganska friska-

  222. -eller inte har så många
    riskbeteenden, ungefär 60 procent.

  223. I mitten ser vi de 13 procent
    som vi känner igen-

  224. -som har utagerande beteenden,
    alkohol och drogproblem.

  225. Och till höger ser ni en grupp
    på 29 procent som överraskade oss-

  226. -för den såg vi inte
    så tydligt tidigare.

  227. Det var ungdomar
    som fick för lite sömn.

  228. De var soffpotatisar.

  229. De satt huvudsakligen i soffan
    och tittade på dator eller tv.

  230. De konsumerade mycket
    av olika sorters media.

  231. Dessa ungdomar befinner sig i mitten,
    i den mellersta kolumnen.

  232. Vi kallade dem
    "Ungdomar med osynlig risk".

  233. Hos dessa ungdomar som inte vållade
    några problem hemma eller i skolan-

  234. -såg vi att depressionen
    var 13 procent.

  235. Alltså lika hög som hos de ungdomar
    som alla kände som problemungdomar.

  236. De hade mycket ångest, 8 procent,
    och många självmordsförsök i livet.

  237. Det var de ungdomar som tittade
    på internet, sov för lite-

  238. -kommunicerade virtuellt, åt dåligt
    och hade för lite fysisk aktivitet.

  239. De hade också mycket psykisk ohälsa.

  240. De upptäcktes inte av de vuxna.

  241. Föräldrarna var kanske nöjda
    att de inte hängde ute på stan-

  242. -och lärarna tyckte att de inte
    orsakade några problem i klassrummet.

  243. Man fokuserar mycket
    på högriskungdomarna-

  244. -och för lite på de tysta ungdomarna
    i klassrummet.

  245. Det finns olika vägar till självmord
    och suicidala handlingar.

  246. Det är inte bara de två vägar
    som jag beskriver här.

  247. Fram till självmord, och innan dess
    kanske självmordsförsök-

  248. -och olika typer av
    hälsoriskbeteenden-

  249. -kan man spåra hela utvecklingen.

  250. Den andra utvecklingen är
    från de internaliserade sjukdomarna.

  251. Alltså de som har depression
    och ångest, men inte visar det.

  252. Det kan överraska andra om de gör ett
    självmordsförsök eller tar sitt liv.

  253. Både föräldrarna, omgivningen
    och skolan.

  254. Det är viktigt
    att i preventivt arbete-

  255. -uppmärksamma de tysta ungdomarna-

  256. -som ofta är ambitiösa,
    med höga ideal och höga mål-

  257. -men tyvärr inte har lärt sig
    att man kan söka hjälp-

  258. -och kommunicera om sina problem.

  259. Skydd mot självmord
    finns i olika samhällsfaktorer.

  260. Det är viktigt att ha förtroende
    för sig själv och sina färdigheter.

  261. Man kan lära ungdomarna att skriva.

  262. Genom goda exempel kan man hjälpa dem
    att få självförtroende.

  263. Man kan genom
    enkel undervisning visa-

  264. -att det är bra att söka hjälp
    vid svårigheter.

  265. Att det är viktigt att lära sig
    kommunicera-

  266. -och vara öppen för andras
    erfarenheter och lösningar.

  267. Det kan jag kanske se i den nya
    policyn för psykisk hälsa i Sverige.

  268. Att man eftersträvar,
    inte bara goda samhällsstrukturer-

  269. -utan också nån sorts livsstil-

  270. -och att förmedla
    hur man ska stärka självförtroendet.

  271. Inte bara hos vuxna, utan även hos
    barn och unga på ett tidigt stadium.

  272. Det är viktigt att ha goda relationer
    och stöd från familj och nätverk.

  273. Det är viktigt med ett kärleksfullt,
    men även konsekvent föräldraskap.

  274. Forskning visar att oberoende av
    vilken inriktning föräldraskapet har-

  275. -av politiska och filosofiska
    bevekelsegrunder-

  276. -skapar konsekvens trygghet
    och hjälper barnet-

  277. -att skaffa dig gott självförtroende.

  278. Det är också viktigt att främja
    kulturella värden och traditioner.

  279. Vi får inte underskatta-

  280. -olika kulturer och subkulturer,
    och de värderingar man har i dem.

  281. Man måste ha känsla av syftet
    med livet, respekt för livet-

  282. -och förstå att sträva efter social
    integration och arbete i en grupp.

  283. Kanske förvånande är även
    miljöfaktorer som kost viktiga.

  284. Den växande hjärnan behöver näring
    och olika substanser.

  285. Så det är viktigt att se till att
    våra ungdomar äter och sover bra-

  286. -och får ljus, vilket reglerar
    vår vakenhet- och sömncykel.

  287. Motion är också viktigt. Så det är
    inte bara anekdotiska undersökningar.

  288. Allt detta sammanhållet hjälper-

  289. -vår hjärna och fysiologi
    att fungera bättre.

  290. Sen är det så att det är balans-

  291. -mellan riskfaktorer
    och skyddande faktorer-

  292. -som gör att vågen kanske väger
    åt ena eller andra hållet.

  293. Till skyddande faktorer hör
    att man har preventionsprogram.

  294. Att man har tillgänglighet
    till hälso- och sjukvård.

  295. När vi talar om psykisk ohälsa
    och särskilt suicidala handlingar-

  296. -ser vi att unga människor,
    och även vuxna-

  297. -inte har fått den vård de behöver-

  298. -eller inte haft ork att kämpa sig
    till den behandling-

  299. -som skulle kunna hjälpa dem.

  300. Vi har olika preventiva program.

  301. Jag återgår nu
    till våra preventiva program-

  302. -och resultaten från
    det europeiska materialet.

  303. I universell prevention
    vänder man sig mot hela befolkningen.

  304. Inte hela samhället, men kanske ett
    klassrum, en skola, en arbetsplats-

  305. -så att alla där
    får samma typ av insats.

  306. Den sortens prevention
    handlar ofta om-

  307. -att stärka positiva hälsofaktorer
    och förebygga negativa.

  308. Selektiv prevention riktar sig
    till subgrupper i riskzonen-

  309. -som inte visar tecken på depression
    eller suicidala beteenden än-

  310. -men som vi vet kan vara i riskzonen.

  311. Indikerad prevention vänder sig
    till grupper av patienter-

  312. -som redan har visat symtom,
    alltså är deprimerade-

  313. -eller redan har gjort
    ett självmordsförsök.

  314. Vi har återigen testat samma bild
    i tio EU-länder.

  315. Universell prevention
    som riktade sig till ett klassrum.

  316. Vi analyserade effekterna
    av de olika interventionerna-

  317. -med hänsyn till reduktion av-

  318. -på förhand definierade utfallsmått.

  319. Kunde vi förebygga depression,
    självmordsförsök-

  320. -eller självmordstankar
    med självmordsplaner?

  321. Man har den här typen av preventiva
    åtgärder inom det medicinska fältet.

  322. Inom diabetes, cancer
    och hjärt- och kärlsjukdomar.

  323. Två av dessa program är från
    Karolinska institutet.

  324. Jag kom i kontakt med dem
    under mitt arbete där.

  325. De preventiva insatser vi testade
    i Europa-

  326. -hade tre olika angreppssätt.

  327. Det ena var att preventiva insatser,
    eller våra insatser-

  328. -skulle rikta sig mot professionen.

  329. Mot psykiatriker, psykologer
    och socionomer.

  330. Då skulle professionen få mer makt
    att upptäcka och behandla.

  331. Den andra insatsen
    skulle vända sig mot lärare.

  332. Vi gav lärarna ett träningsprogram-

  333. -för att upptäcka elever i riskzonen-

  334. -och hur de eleverna ska bemötas.

  335. Den tredje insatsen handlade om
    att ge makten till eleverna.

  336. Eleverna skulle uppleva att
    det de kunde göra berodde på dem-

  337. -och inte på lärarna
    eller ifall de fick hjälp av nån.

  338. Och sen hade vi en kontrollgrupp.

  339. Här ser ni designen.

  340. Det vi kallar ARM 1 är intervention 1
    mot professionella.

  341. Intervention 2 mot lärare,
    intervention 3 inbegriper elever-

  342. -och 4, kontrollgrupp.

  343. Vi randomiserade 168 skolor
    i tio europeiska länder.

  344. Efter fyra veckors intervention
    gjordes en tremånadersuppföljning-

  345. -och en tolvmånadersuppföljning.

  346. Den professionella interventionen
    designade vi-

  347. -tillsammans med våra kollegor
    från Heidelberg-universitetet.

  348. Med hjälp av ett frågeformulär-

  349. -försökte man upptäcka alla fall
    av både hälsoriskbeteenden-

  350. -och även depression
    och suicidalitet.

  351. Det kallades "screening"
    och "upptäckt".

  352. Innan vi gick in i klassrummet
    kände vi till alla elever-

  353. -med hälsoriskbeteenden, depression
    eller självmordsförsök-

  354. -under de senaste två veckorna-

  355. -eller som hade gjort
    ett självmordsförsök nån gång.

  356. Vilka elever
    som hade svåra självmordstankar-

  357. -två veckor innan
    interventionen började.

  358. Alla dessa elever har hänvisats
    till professionella psykologer-

  359. -som undersökte dem
    med hjälp av samtal-

  360. -och de instrument man använder-

  361. -inom klinisk psykologi
    och psykiatri.

  362. De som behövde det
    hänvisades till sjukvårdssystemet.

  363. Resultaten av denna intervention
    var följande:

  364. Denna intervention
    kunde inte förebygga-

  365. -nya fall av självmordsförsök
    eller depression.

  366. Det räckte inte att vi fångade dem
    som var i riskzonen-

  367. -för att förebygga ett nytt
    självmordsförsök eller ny depression.

  368. Däremot hade interventionen
    positiva behandlingseffekter.

  369. Alla de som fick accepterad
    behandling-

  370. -och de som identifierades
    i undersökningen-

  371. -visade att behandlingen hjälpte.

  372. Totalt var det 3 000 elever
    som screenades.

  373. Av dem hade väldigt många
    hälsoriskbeteenden.

  374. Vi kunde inte ta hand om alla.
    Jag visade de olika riskklasserna.

  375. Drygt 30 procent visade
    medelsvåra riskbeteenden.

  376. Men 12 procent hade så höga
    riskbeteenden och psykisk ohälsa-

  377. -att de behövde professionell hjälp,
    och hos dem såg vi positiva effekter.

  378. Vi studerade också
    hjälpsökande beteenden.

  379. Ofta sägs det
    att man måste ta hänsyn till-

  380. -om man vill ha hjälp eller inte.

  381. Hjälpsökande beteende
    var vanligare hos yngre elever.

  382. De som var 14 år trodde mer på
    att behandlingen kunde hjälpa dem-

  383. -än de som var äldre och kanske
    hade större missbruksproblem.

  384. Deprimerade och suicidala elever
    ville också söka hjälp.

  385. Och även de som var mobbade
    och utsatta.

  386. Många elever i skolan
    är motiverade att söka hjälp.

  387. Men det beror också på
    föräldrarnas attityd.

  388. När föräldrarna inte var positiva var
    det svårt för eleven att söka hjälp.

  389. Det finns krav på att föräldrarna
    måste vara med minderåriga-

  390. -och vissa ungdomar
    kanske kom från miljöer-

  391. -där det inte var lämpligt att den
    som var närmast eleven följde med.

  392. I alla fall inte i första skedet.

  393. Skolan måste samarbeta mycket med dem
    som ger professionella samtal.

  394. Det måste vara en kort väntelista.

  395. Vi måste ha utarbetade kanaler-

  396. -så att de i akut behov
    snabbt ska komma till vården.

  397. Inte som vi har sett tidigare hos
    Socialstyrelsen och i Lex Maria-fall-

  398. -där man skrivit en remiss
    för en ung pojke-

  399. -som när han sen kontaktades,
    först efter sommaren, redan var död.

  400. Vi vet också att ungdomar inte vill
    besöka sin mottagning på skolan-

  401. -för att inte bli stigmatiserade.

  402. Så man måste vara nära skolan-

  403. -men kanske inte i skolan,
    för de här eleverna.

  404. Screening har rätt dåligt rykte-

  405. -både i USA där man har forskat
    mycket på det, och i Europa.

  406. Men jag tycker att den måste
    avstigmatiseras och användas-

  407. -när vi kan fånga unga personer-

  408. -som är deprimerade, suicidala,
    och kanske inte talar med nån.

  409. Det ger dem chansen att söka hjälp.

  410. Det andra, amerikanska programmet,
    som vände sig till lärare-

  411. -heter "Question", fråga, "Persuade",
    övertala eleven att söka hjälp-

  412. -och "Refer",
    hänvisa till en hjälpinsats.

  413. Tyvärr visade det sig
    att det programmet inte fungerade.

  414. Varken som behandlingsinsats
    eller förebyggande insats.

  415. Vi gjorde en studie... Lärarna har
    också svarat på enkäter.

  416. I den studien studerades lärarnas
    tillfredsställelse med sitt arbete-

  417. -och välmående, enligt Världshälso-
    organisationens well being-skala.

  418. Det var en väldigt klar korrelation.

  419. De lärare som mådde bra
    kunde hjälpa eleverna-

  420. -men de som inte mådde bra,
    eller inte var nöjda med sitt arbete-

  421. -var inte lika alerta
    eller hade samma ork.

  422. Så vi får inte underskatta
    hur viktigt det är-

  423. -att vi har lärare som mår bra
    och har en bra arbetsmiljö.

  424. Det påverkar inte bara
    elevernas prestationer-

  425. -utan även deras psykiska hälsa-

  426. -som förstås hjälper till
    att förbättra prestationerna.

  427. Det blev ingen förändring av-

  428. -självmordsförsök, självmordstankar
    eller depression.

  429. Lärarna hade kanske inte heller
    tillräcklig kunskap-

  430. -för att upptäcka de internaliserade
    psykiska problemen.

  431. Alltså depression,
    ångest som inte syntes-

  432. -eller självmordstankar
    som inte visades.

  433. De var mer inställda på
    uppförandestörningar-

  434. -eller på de elever som kunde,
    eller ville, kommunicera.

  435. Acceptansen var dock bra, lärarna
    ville arbeta med prevention.

  436. Men metoden måste förfinas,
    och det borde studeras mer.

  437. Sen kommer jag till den tredje armen,
    som riktade sig till elever.

  438. Den kallas YAM,
    Youth Aware of Mental Healt.

  439. Ungdom som är medveten
    om sin psykiska hälsa.

  440. Där hade eleverna chansen till både
    kognitiv och emotionell inlärning-

  441. -med hjälp av en broschyr och
    affischer som fanns i klassrummet.

  442. De hade tillgång till
    emotionell inlärning-

  443. -med korta rollspel, interaktiva
    gruppdiskussioner och gruppövningar.

  444. Både inledande och avslutande
    föreläsning, och rollspelen-

  445. -valdes tillsammans i gruppen
    beroende på vad som var aktuellt-

  446. -och vad som kändes viktigt
    för eleverna.

  447. Där såg vi att efter tolv månader
    var den preventiva effekten-

  448. -på självmordsförsök och
    självmordstankar signifikant.

  449. Man kunde förhindra självmordsförsök
    och självmordstankar.

  450. Det är ganska små siffror,
    för som tur är-

  451. -är självmordsförsök inte
    så ofta förekommande händelser.

  452. Men vi såg också
    att depressionerna minskade.

  453. Depressioner är mycket
    mer förekommande än självmordstankar.

  454. De minskade med 30 procent
    jämfört med kontrollgruppen.

  455. Effekterna var alltså stora-

  456. -och vi hoppas kunna
    reprisera resultaten.

  457. Interventionen var populär
    bland ungdomar-

  458. -och instruktörer som inte
    var lärare, utan kom utifrån.

  459. Ungdomarna drogs in,
    både i materialet och i rollspelen-

  460. -och tyckte om att diskutera.

  461. I pilotstudier i Stockholm såg vi-

  462. -att ungdomarna kunde
    ganska mycket om stress-

  463. -och de var intresserade
    av suicidalitet.

  464. Det var likadant i Europa.
    Vi gjorde kvalitativa studier.

  465. Många av ungdomarna sa:
    "Oj, vilka frågor ni ställer."

  466. Redan frågeformuläret
    väckte många diskussioner.

  467. Ingen hade pratat om det
    i skolan tidigare-

  468. -eller hjälpt eleverna
    med olika typer av lösningar.

  469. När jag tittar retroaktivt på
    vad som hjälpte ungdomarna-

  470. -var det inte bara det kommunikativa,
    emotionella och kognitiva lärandet-

  471. -utan också att det bildades
    ett klimat i klassrummet.

  472. Att vara mer öppen för varandras
    erfarenheter. Alltså skyddsfaktorer.

  473. Dels upptäckte de att kompisar som de
    inte hade haft kontakt med tidigare-

  474. -hade liknande funderingar.

  475. Dels lärde de sig olika lösningar
    på olika typer av situationer.

  476. De lärde sig från sina kompisar.

  477. Rollspelen handlade bland annat
    om olika dilemman.

  478. Vad man gör i en viss situation.

  479. En mindre grupp elever spelade upp
    situationen och de andra gav råd.

  480. Det andra rollspelet handlade om-

  481. -olika typer av konflikter
    i familjen, och stressituationer.

  482. Det tredje rollspelet handlade om
    depression och självmordstankar.

  483. Ungdomarna lärde sig
    att de väljer själva.

  484. Huvudbudskapet var:
    "Det är du som väljer"-

  485. -"men var öppen och lyssna
    på andras erfarenheter."

  486. "Du har makten i dina händer."

  487. De lärde sig från andra kompisar
    att det finns olika lösningar.

  488. Alltså vägen som en psykoterapeut
    nämnde här.

  489. Den negativa vägen
    som man följde hela tiden.

  490. De lärde sig från sina kompisar
    att det fanns andra sätt-

  491. -att reagera, svara
    eller kommunicera.

  492. Man hade också hänvisningar.

  493. När och hur man ska hjälpa sin vän
    och till vem man kan vända sig.

  494. Jag har inte hela materialet här,
    för vi gör ju en studie i Stockholm.

  495. Då vill jag inte visa
    alla ingredienser-

  496. -i den här interventionen.

  497. Vad lärde vi oss? Att interventioner
    som drivs enbart av vuxna-

  498. -kanske ungdomar inte
    kan ta till sig-

  499. -om man inte har
    den kommunikativa kontakten.

  500. Om man inte heller kan stava.

  501. Det sa inte författarinnan
    i klassrummet-

  502. -men hon sa att hon hade svårt
    att stava. "Hjälp mig."

  503. Det är också viktigt att depression
    och suicidalitet inte syns utåt.

  504. De som är deprimerade och suicidala
    kan anlägga en mask-

  505. -och inte visa sin smärta
    och sina hjälpbehov-

  506. -även om de är i väldigt stor nöd.

  507. Vi tycker att skolsystemet är bra på
    att lära ungdomar-

  508. -och ta bort tabut och skammen,
    och minska stigma.

  509. Det är viktigt att detta
    material, som vi har testat i Europa-

  510. -anpassas till svenska förhållanden.

  511. Vi började pilottester på hösten 2015
    och fortsätter nu 2016.

  512. Vi har hört fantastiska berättelser
    från kuratorerna och instruktörerna-

  513. -som går ut och intervenerar-

  514. -om hur klassrummet, och eleverna,
    kan bli fångade-

  515. -av existentiella frågor.

  516. Vi ska göra en randomiserad,
    kontrollerad studie-

  517. -på 10 000 elever i Stockholm
    mellan åren 2016 och 2018.

  518. Det finns även två andra program
    som har testats i USA-

  519. -med positiva resultat
    av förebyggandet av självmordsförsök.

  520. Så vi är inte de enda,
    fast vår metod är lite annorlunda.

  521. Det är två engelska böcker-

  522. -och en på svenska, som
    Susanne Ringskog och jag har skrivit.

  523. Första hjälpen till psykisk hälsa och
    hur man talar med suicidala personer.

  524. Jag vill också hänvisa till vår film
    på YouTube som är gjord av NASP:

  525. "Att tala om självmord är ett skydd
    för livet."

  526. Den visar vad som händer i
    hälsosjukvården när man är suicidal.

  527. Då vill jag tacka för mig.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Förebyggande arbete mot unga vuxnas självmordshandlingar

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Professor Danuta Wasserman forskar om ungdomars psykiska hälsa. Här berättar hon om riskfaktorer och skyddsfaktorer, om internationell forskning och förebyggande arbete för att förhindra självmord bland unga. 800 000 människor i världen dör varje år i självmord, det är fler än malaria, bröstcancer eller demens, säger Danuta. Inspelat den 29 Januari 2015 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica AB.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa, Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Barn och ungdom, Psykiatri, Psykisk hälsa, Samhällsvetenskap, Självmord, Sociologi, Unga vuxna
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Hälsoministerns syn på unga vuxna

Frågor om rör unga vuxnas hälsa är väldigt viktigt för regeringen men även för mig med egen erfarenhet av utmattningsdepression, säger folkhälsominister Gabriel Wikström. Här berättar han om regeringens arbete för att förbättra och förebygga unga vuxnas hälsa. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Unga vuxna och unga vuxnas identitetsutveckling

Björn Wrangsjö, docent i barn- och ungdomspsykiatri, konstaterar att psykisk ohälsa är ett folkhälsoproblem. Han har studerat två grupper med stora likheter och skillnader. Unga som tillbringar nästan all tid vid datorn och på nätet och unga som ansluter sig till islamistiska rörelser. Här försöker Björn ge en beskrivning av deras livsläge och vad deras sökande går ut på. Föreläsningen avslutas med en frågestund tillsammans med Folkhälsominister Gabriel Wikström och moderator Maria Edlund. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Affektfokuserat arbete med unga vuxna

Katja Bergsten, psykolog och psykoterapeut, beskriver här den Affektfokuserade arbetsmodellen som används i terapeutiska situationer. Affekter är våra grundläggande känsloreaktioner, bland annat ilska, sorg, glädje, rädsla och skam. När vi hamnar i affekt aktiveras kroppsliga reaktioner och vi mobiliserar för agerande. I terapin undersöks dessa känslor för att skapa förståelse kring problemen. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Det våldsamma skrivandet

Författaren Malin Isaksson berättar om sitt arbete med att möta unga läsare och elever på skolor och hur hon utmanar dem att börja skriva. Vad händer i klassrummet mellan henne, läraren och eleverna? Vi får också höra henne läsa ur sin bok "Rör vid mig" och berätta om karaktärerna i boken. Moderator: Andreas Murray. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna

Bo Blåvarg är terapeut som i sin yrkesroll träffar många unga vuxna. Han arbetar på Ersta vändpunkten, ett behandlingshem för anhöriga till missbrukare. Här berättar han om grundläggande begrepp och människosyn inom existentiell psykologi och terapi. Existentiell terapi handlar människans förhållande till livets givna omständigheter: döden, osäkerheten i tillvaron, friheten att välja och en hotande meningslöshet. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Förebyggande arbete mot unga vuxnas självmordshandlingar

Professor Danuta Wasserman forskar om ungdomars psykiska hälsa. Här berättar hon om riskfaktorer och skyddsfaktorer, om internationell forskning och förebyggande arbete för att förhindra självmord bland unga. 800 000 människor i världen dör varje år i självmord, det är fler än malaria, bröstcancer eller demens, säger Danuta. Inspelat den 29 Januari 2015 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica AB.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Att leka Stålmannen 24 timmar om dygnet

I rymden får man reda på hur den mänskliga kroppen fungerar både fysiskt och psykiskt. Astronauten Samantha Christoforetti berättar om sin senaste rymdresa, där hon gör experiment på sig själv för att testa blodet och de mänskliga vävnaderna. Allting samtidigt som hon flyger runt som Stålmannen 24 timmar om dygnet. Inspelat den 21 september 2015 i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

En styv lem

Fjong, bånge, ståfräs - kärt barn har många namn. Men det uteblivna ståndet kan vara svårare att prata om. Gynekologen Göran Swedin tycker att det smusslas för mycket kring sex. Han anser också att män fokuserar för mycket på att prestera, något som också är temat i kortfilmen ”Första gången” av Anders Hazelius.

Fråga oss