Titta

UR Samtiden - Klimatforum 2016

UR Samtiden - Klimatforum 2016

Om UR Samtiden - Klimatforum 2016

FN:s klimatmöte i Paris innebar en historisk överenskommelse för hela världens länder. Nu ska alla arbeta för att sänka koldioxidutsläppen. Men hur? Toppolitiker, kommunala företrädare och forskare ger både lokala och internationella perspektiv samt en och annan konkret lösning. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Till första programmet

UR Samtiden - Klimatforum 2016 : Konkreta lösningar för lokalt klimatarbeteDela
  1. Nu ska vi lämna
    det nationella perspektivet-

  2. -och zooma in på den lokala nivån,
    på konkreta lösningar-

  3. -för det lokala klimatarbetet.

  4. Jag som är med er i dag heter Martina
    Frisk, journalist på Miljöaktuellt.

  5. Vi har otroligt kunniga talare
    och en otroligt kunnig publik-

  6. -så jag ska försöka ge utrymme
    för frågor, så mycket det går.

  7. Jag gjorde om i programmet med tanke
    på nyheten från Miljömålsberedningen.

  8. Vi ska prata
    om samordning och målkonflikter-

  9. -så jag tänkte be Anders Wijkman
    att ge kommunerna ett litet inspel.

  10. Jag tror att de är nyfikna.

  11. Det blir väldigt kort.

  12. Vi håller på att titta
    på sektorsfrågor-

  13. -på vem som ska göra vad-

  14. -på ansvar på den nationella nivån,
    den regionala nivån-

  15. -landsting, länsstyrelse, kommuner.
    Och vi tittar på horisontella frågor.

  16. När vi går ner i de här vertikala
    rören så fångar vi inte allt.

  17. Jag vet inte om vi når ända fram,
    men när det gäller kommunal nivå-

  18. -så har vi förstått, efter inspel
    från kommuner och länsstyrelser-

  19. -och även enskilda individer,
    att det finns glapp och otydligheter-

  20. -i vem som ska göra vad.

  21. Och det finns hinder i form av
    lagar och regler, eller brist därpå.

  22. Kommunerna är hyggligt rådiga,
    som det heter på juridiskt språk-

  23. -men på vissa områden
    måste rådigheten och ansvaret öka.

  24. Så vi tittar på det där,
    och på glappen mellan nivåerna.

  25. Det är viktiga utgångspunkter, och ju
    mer vi lär oss i dag, desto bättre.

  26. Så ett litet löfte om att minska
    glappen och förbättra samordningen?

  27. Vi är förslagsställare.

  28. Sen ska det till regeringskansliet
    och sen ska det bli proposition.

  29. Men en sak är klar:
    Vi måste ta fasta på det faktum-

  30. -att den kanske starkaste kraften
    i dag i klimatarbetet-

  31. -den finns hos kommuner.
    Och det är inte bara i Sverige.

  32. Det här borgmästarmötet
    som var i Paris för nån månad sen...

  33. Hundratals borgmästare, och det var
    en "happening". Helt fantastiskt.

  34. Så vi måste ta tag i det.

  35. Både åskådliggöra hinder och
    möjligheter och komma med förslag.

  36. Ju mer vi får från er, ju mer konkret
    det är, desto lättare för oss.

  37. Tack, Anders, nu får du kila vidare.

  38. Vet ni
    vilka som satt här för två år sen?

  39. En massa klimatforskare
    och regeringsrepresentanter-

  40. -som skulle diskutera och godkänna en
    delrapport från klimatpanelen IPCC.

  41. De hade nog varit glada
    över att se er här i dag-

  42. -ni som verkligen kan göra nånting
    åt den här frågan.

  43. Känn ingen press.
    Eller, jo, känn press.

  44. Nu ska vi snart bjuda upp vår panel.
    De ska få hålla korta anföranden-

  45. -om sina ansvarsområden och om
    sina förväntningar på kommunerna.

  46. Sen följer en diskussion om hur man
    kan överbrygga möjliga målkonflikter.

  47. Vi ska även prata om hur samordningen
    kan bli bättre - en viktig fråga.

  48. Sen ska vi få höra fem kommuncase.

  49. Kommuner som berättar vad de har
    gjort, och vilka utmaningar de mött.

  50. Jag vill börja med att bjuda upp
    vår regeringsrepresentant.

  51. Statssekreterare på miljö- och
    energidepartementet, Yvonne Ruwaida.

  52. -Hej.
    -Hej och välkommen.

  53. Ja, jag ska börja.
    Jag väntade på en fråga.

  54. Yvonne Ruwaida, statssekreterare
    på miljö- och energidepartementet.

  55. Mitt ansvar är just rubriken
    för dagens samling-

  56. -nämligen klimatfrågan. Klimatfrågan
    ligger inte enbart på oss-

  57. -utan på många olika departement.

  58. På näringsdepartementet, inte minst.
    Finansdepartementet är också viktigt.

  59. Olika delar av regeringen bidrar-

  60. -men jag försöker se till att vi
    får en mer ambitiös klimatpolitik.

  61. Om jag kort ska börja... Efter Paris,
    där många av er var närvarande...

  62. Hur många av era kommuner
    eller företag var med i Paris?

  63. Eller organisationer?

  64. Så några av er fick känna på känslan,
    men bidrog också-

  65. -till det fantastiska resultatet-

  66. -med målet att nå till 1,5 grader.

  67. Och det betyder
    höjda klimatambitioner.

  68. I det arbetet
    med att få fram mer klimatpolitik-

  69. -så är samverkan mellan olika aktörer
    väldigt viktigt.

  70. Vi har också bildat nånting
    som heter Fossilfritt Sverige-

  71. -där vi vill samla aktörer
    som vill gå före i klimatarbetet-

  72. -och öka sina ambitioner.

  73. I måndags hade vi ett möte
    där 150 aktörer var delaktiga-

  74. -i en sektorsövergripande dialog. Det
    var inte bara fossilfria transporter-

  75. -eller hur man ändrar beteenden.
    Det var inte bara om energifrågor-

  76. -utan det blev en blandning av olika
    perspektiv, som är oerhört givande.

  77. De här aktörerna visar andra länder,
    kommuner och företag ute i världen-

  78. -att det är smart
    att gå före i klimatarbetet.

  79. För regeringens del så är det så-

  80. -att vi vill fixa det här gapet.
    Gapet är ju klimatmålet.

  81. När regeringen antog klimatmålet
    för 2020 så sa man-

  82. -att en tredjedel av utsläppen
    skulle kunna göras i andra länder.

  83. Vi köper upp
    klimatminskningar i andra länder.

  84. Regeringen sa i regeringsförklaringen
    för ett och ett halvt år sen-

  85. -att vi vill ha ökade ambitioner,
    och försöka uppnå hela klimatmålet-

  86. -med enbart nationella insatser.
    År 2020 är ganska snart-

  87. -men när vi lade kontrollstationen
    för klimat- och energimålen-

  88. -så kunde vi visa
    att gapet redan har halverats-

  89. -med ny politik.

  90. Det är vi glada över,
    men det krävs mer-

  91. -om vi ska uppnå vårt klimatmål
    med enbart nationella insatser.

  92. Vad är då viktigt
    att regeringen bidrar med-

  93. -när kommuner och företag
    ska ha sitt klimatarbete?

  94. Det är viktigt med tydliga spelregler
    och skärpta ekonomiska styrmedel-

  95. -så att
    den miljöstyrande effekten ökar.

  96. Om vi inte hade ökat
    de ekonomiska styrmedlen-

  97. -som miljöskatterna efter 1990-

  98. -så hade vi inte haft
    samma klimatomställning i Sverige.

  99. Koldioxidskatten har varit viktig
    för att få en fossilfri värmesektor.

  100. Vi har höjt energiskatten
    med 48 öre per liter bensin-

  101. -och 53 öre per liter diesel.

  102. Vi har slopat skattetaket för
    låginblandade, förnybara drivmedel.

  103. Vi har sett till att det finns mer
    pengar till elbilar och laddhybrider-

  104. -och vi ska införa en elbusspremie.

  105. Vi tittar också andra viktiga frågor.
    Pågående utredningar-

  106. -är bland annat
    bonus malus-utredningen.

  107. Vi har en utredning om vägslitage-
    avgifter och en om flygskatt.

  108. Vi bidrar även till
    att vi får de investeringar-

  109. -som samhället behöver,
    i den nya klimattekniken-

  110. -eller i kollektivtrafik och annat.

  111. Här har vi gjort en stor investering
    med klimatklivet-

  112. Det är nära två miljarder som
    ska fördelas under de närmaste åren.

  113. Det är en succé. Intresset är
    jättestort hos kommuner och företag.

  114. Många vill göra investeringar
    för att minska klimatutsläppen.

  115. Stadsmiljöavtalen
    har också varit en succé.

  116. Två miljarder till lokal och regional
    kollektivtrafik-

  117. -där man bygger
    bra stadsutveckling och bostäder.

  118. 100 miljoner till cykelfrämjande, och
    så har vi höjt järnvägsunderhållet-

  119. -som har ett stort behov av att
    förbättras, med 1,2 miljarder per år-

  120. -de närmaste åren.

  121. En annan viktig del
    är att ha en sektorsintegrering-

  122. -och att den offentliga sektorn
    kan vara i framkant.

  123. En av sakerna man kan göra
    är att ge kommuner bättre verktyg.

  124. En sak vi har tittat på
    är miljözonsbestämmelserna-

  125. -där man ska kunna använda
    miljözonerna även för lätta bilar.

  126. Det här är ett förslag som kommer
    att vara klart till i maj i år.

  127. Hur kan vi som offentlig sektor
    göra mer? Vi var duktiga på 90-talet-

  128. -att använda offentlig sektor till
    miljöpolitik. Vi har blivit sämre.

  129. Alla gör lite miljö i stället för
    att göra de stora satsningarna.

  130. Här jobbar också regeringen
    med att ta fram-

  131. -hur vi bättre kan använda offentlig
    upphandling inom miljöfrågor-

  132. -och för att kunna ställa sociala
    krav. Nåt som vi har sysslat med nu-

  133. -är resfria möten i myndigheter.

  134. Det här vill jag
    rekommendera alla att titta på.

  135. Man vinner både livskvalitet
    och bättre arbetsmiljö-

  136. -man sparar pengar
    och man minskar klimatutsläppen.

  137. De myndigheter som deltog i en
    satsning på resfria möten i tre år-

  138. -minskade klimatutsläppen med 10 %.
    Övriga myndigheter ökade med 10 %.

  139. Om alla myndigheter inför resfria
    möten så räknar Trafikverket med-

  140. -att man sparar
    två miljarder kronor per år.

  141. Man sparar pengar och miljö.
    Arbetsgivarna var nöjda-

  142. -och arbetstagarna var väldigt nöjda.

  143. Det här är en arbetsmetodik som vi
    har överfört till alla myndigheter-

  144. -som inte är väldigt involverade i
    migrationskrisen. De är undantagna.

  145. Det finns olika saker som vi kan göra
    från regeringens sida-

  146. -och saker som kommunerna kan göra.
    Vi ska prata mer om det i dag.

  147. Tack. Jag ger dig en applåd.

  148. Du kommer att få en till sen. - Hur
    många har jobbat med resfria möten?

  149. -Det är många.
    -Hur många är nöjda?

  150. Hur många är nöjda
    med arbetet med resfria möten?

  151. -Det var lite färre.
    -Vilka är missnöjda? Kom fram...

  152. Det har vi inte tid med nu. Nu
    välkomnar jag övriga paneldeltagare.

  153. Yvonne, du kan ställa dig här.

  154. Ni kan komma upp, allihop,
    så samlar vi er här.

  155. Lena Erixon,
    generaldirektör för Trafikverket-

  156. -Karin Thomasson,
    ordförande i Klimatkommunerna-

  157. -och Hans Wrådhe, samordnare
    på Naturvårdsverket. Välkomna.

  158. Ni ska också hålla några korta
    dragningar. Vi kan börja med Hans.

  159. Japp. Tack.

  160. Jag får en bild här, kanske?

  161. Jag fick frågan i förväg vad...

  162. -Är det bara att klicka på den där?
    -Vänta på den första bilden.

  163. Jag fick frågan i förväg,
    nu när klimatavtalet finns på plats-

  164. -vilken effekt får det på vårt
    arbete? Vad gör Naturvårdsverket?

  165. Ett svar skulle kunna vara:
    "Vi gör ingenting."

  166. Nästan allt som behöver hända för
    att minska utsläppen av klimatgaser-

  167. -eller anpassa oss till klimat-
    förändringar måste göras lokalt-

  168. -i kommuner och företag
    och av konsumenter.

  169. Men jag tycker ändå
    att vi gör en hel del.

  170. Vår roll är att ta fram förslag till
    regeringen på till exempel styrmedel.

  171. Vi sammanställer
    och tar fram kunskaper-

  172. -för att kunna föra arbetet framåt.

  173. Vi vägleder
    kommuner och andra myndigheter.

  174. Vi stöder regeringen i EU-arbetet
    och i arbetet med klimatkonventionen.

  175. Vi jobbar med fördelning av bidrag.
    Klimatklivet, som ni kan höra mer om-

  176. -under nästa sejour.

  177. Vi jobbar med förebyggande av avfall,
    hållbar konsumtion-

  178. -och hållbara livsstilar. Det blir
    en sejour om det också efter pausen.

  179. Vi jobbar med miljöbalkens
    tillämpning, med transportfrågor-

  180. -och med planfrågor. Nästan allt görs
    i samverkan med andra myndigheter.

  181. Med länsstyrelsen, med
    Energimyndigheten, med Trafikverket-

  182. -med Boverket, HaV och i många fall
    också med kommunerna.

  183. Bara för att ta ett exempel
    så vill jag nämna...

  184. -Man får trycka mot teven.
    -Jaha, som en fjärrkontroll?

  185. Det är... Det var dit jag skulle.

  186. Jag vill nämna
    den fördjupade utvärderingen-

  187. -som vi lämnade till regeringen
    i höstas från Naturvårdsverket.

  188. Jag vill nämna några förslag
    bland de 33 som vi lämnade-

  189. -som rör klimatfrågorna
    väldigt mycket.

  190. Skattesystemet bör fås att stöda-

  191. -cirkulär ekonomi
    och hållbar konsumtion.

  192. Det bör bli billigare med reparation
    i förhållande till nyinköp av prylar.

  193. Man behöver se över momsen på kött-

  194. -så att det blir
    förhållandevis billigt att äta annat.

  195. Subventioner av fossila bränslen
    i jordbruket och för viss industri-

  196. -bör tas bort. Annullera
    utsläppsrätter som inte används.

  197. Hållbarhetskrav på investerare.
    Fondförvaltare och banker-

  198. -bör redovisa sitt klimatavtryck
    av aktieinnehavet-

  199. -och hur de ska minska avtrycket.
    Sån lagstiftning finns i Frankrike.

  200. Miljöbedömningarna
    i den fysiska planeringen-

  201. -ser vi att
    både kommuner och regionala organ-

  202. -har stort behov av att förbättra.

  203. Det behövs en stor insats där
    för att stödja kommunerna-

  204. -i hur man kan jobba bättre
    med miljöfrågor i planeringen.

  205. Effektiva styrmedel för transporter.

  206. Yvonne nämnde alldeles nyss-

  207. -några saker som regeringen
    redan har börjat titta på.

  208. Kilometerskatt
    och bonus malus-system.

  209. Även sånt som kommunerna
    kan råda mer över-

  210. -som till exempel parkeringsplatser
    för bilpooler-

  211. -och kommunal skatt på
    parkeringsplatser, bör man titta på.

  212. Minska flygets påverkan -
    där sa du också att det är på gång-

  213. -en utredning om flygskatt. Man borde
    också titta på hur man kan stimulera-

  214. -mer användning av biobränsle
    i flyget.

  215. Ja...

  216. Så här jobbar vi, och vi kommer
    själva att ta tag i några saker-

  217. -som vi har kommit överens om
    inom Miljömålsrådets ram.

  218. Miljömålsrådet är en sammansättning
    av femton generaldirektörer-

  219. -och en landshövding, med
    Maria Wetterstrand som ordförande.

  220. Lena sitter med från Trafikverket,
    och ni kom i går överens om-

  221. -en lång lista på samverkansåtgärder.

  222. Bland annat att vi tillsammans ska
    jobba för en fossilfri fordonssektor-

  223. -och att ska jobba med stöd till
    kommunerna i planeringsprocesserna.

  224. Som sagt jobbar vi mycket
    tillsammans med andra myndigheter-

  225. -och vi måste
    utveckla det arbetet vidare.

  226. Kanske inte minst
    samarbetet med kommunerna.

  227. Tack. - Karin, berätta
    hur ni jobbar i klimatkommunerna.

  228. Ja, det kan jag gärna göra.
    Nu ska vi se... Det är den gröna.

  229. Jag ska bara koppla tillbaka
    till det som sades förut.

  230. Anders Wijkman nämnde
    borgmästarmötet i Paris.

  231. Några av oss var där,
    och man blev nästan religiös.

  232. Det var som ett väckelsemöte.

  233. Härligt att inte bara svenska
    kommuner jobbar med det här-

  234. -och ligger före regeringen, utan
    det är kommuner över hela världen.

  235. Det kändes som en stark samhörighet
    mellan oss kommunala företrädare.

  236. Nån sa i morse: "Nu är Parisavtalet
    i hamn, så nu kan vi börja jobba."

  237. Kommunerna har ju jobbat hur länge
    som helst. Nu väntar vi på de andra.

  238. På regeringen och myndigheterna, som
    kan hjälpa oss att fortsätta jobba.

  239. Där var min bild. En kort
    presentation av Klimatkommunerna.

  240. En förening med ett 35-tal kommuner.
    Det tillkommer medlemmar hela tiden.

  241. Kommuner
    som går i täten för klimatarbetet-

  242. -och som jobbar
    lite tuffare med klimatarbetet.

  243. En klimatkommun
    har högre mål än regeringen.

  244. Nu ska regeringen vässa dem,
    så då får vi vässa våra ännu mer.

  245. Vi jobbar med nätverk,
    med opinionsbildning och med stöd.

  246. Där är en karta över
    hur spridda vi är.

  247. Det är små och stora kommuner
    i både norr och söder.

  248. Kommunerna kan gå före för att vi
    äger många av de redskap som behövs-

  249. -för att jobba med klimat. Det
    kommunala planmonopolet är viktigt.

  250. Vi kan planera våra samhällen
    så att man minskar bilberoendet.

  251. Bostadsområden med kollektivtrafik.
    Vi äger stora fordonsflottor-

  252. -och vi upphandlar
    kollektivtrafik och färdtjänst.

  253. Vi äger fastigheter och energibolag.
    Vi kan producera biogas.

  254. Vi kan jobba
    med beteendepåverkande åtgärder-

  255. -och vi har kontakt med näringslivet
    för att ha en partner där-

  256. -för att jobba mer offensivt lokalt,
    och inte bara från offentlig sida.

  257. "Hur kan vi samverka?" Den var tom.

  258. Kommunala styrmedel och stöd bör
    tas fram i samarbete med kommunerna.

  259. Det går inte att komma med ett
    färdigt förslag, utan vi måste jobba-

  260. -som jämbördiga parter. Det krävs
    kraftfulla och långsiktiga styrmedel-

  261. -som premierar förnybara drivmedel-

  262. -och där finns ett problem med EU,
    men det jobbar regeringen med.

  263. Målet Fossilfritt 2030 måste
    vara styrande för alla verksamheter.

  264. Många kommuner har det som mål-

  265. -men vi pratar även om statliga
    myndigheter och statliga bolag.

  266. Vi måste styra efter klimatmålen, och
    inte efter prognoser av olika slag.

  267. Statliga bolag måste vara förebilder.
    SJ... Jag kommer från Jämtland-

  268. -och där kämpar vi för att de inte
    ska lägga ner nattågstrafiken-

  269. -vilket skulle vara förödande -
    då måste vi börja flyga i stället.

  270. Det var det. Som arbetsgivare vill
    vi kunna stimulera våra anställda-

  271. -att resa kollektivt eller cykla-

  272. -och vi vill se till att man inte
    behöver betala skatt för det.

  273. Att man tar bort förmånsbeskattningen
    på busskort eller cykel.

  274. Och som Hans sa: mer styrmedel
    ner på kommunal nivå.

  275. Exempelvis trängselskatt. Så att man
    kan jobba mer med de möjligheterna.

  276. Färdmedelsneutrala,
    avståndsbaserade reseavdrag.

  277. Många åker bil av ren bekvämlighet-

  278. -och så får man dra av på skatten,
    och så känns det bra.

  279. Vi skulle hellre vilja att man även
    kunde dra av för kollektivtrafik.

  280. Det här var Hans också inne på.
    Parkeringsplatser för miljöbilar-

  281. -och även miljözoner i våra kommuner.

  282. -Jag klarade mig på fyra minuter.
    -Tack. - Lena Erixon.

  283. Jag visar inga bilder,
    utan ni får vila ögonen på mig.

  284. Trafikverket har ett antal uppdrag.

  285. Det ena är att säkerställa
    att vi utifrån fyra trafikslag-

  286. -arbetar med den långsiktiga och
    kortsiktiga infrastrukturplaneringen.

  287. Framför allt långsiktig planering
    när det gäller de fyra trafikslagen.

  288. Vi bygger och förvaltar
    statliga vägar och järnvägar.

  289. Vårt uppdrag
    bygger på en nära samverkan.

  290. Vi vill gå från infrastrukturhållare
    till samhällsutvecklare-

  291. -och det bygger på en nära samverkan
    med kommunerna och regionerna.

  292. Samhällsekonomisk effektivitet
    och långsiktig hållbarhet är målet.

  293. Det är ganska tydligt i vårt uppdrag.

  294. Jag skulle inte säga som Hans-

  295. -att vi inte behöver göra nånting.
    Vi behöver göra rätt mycket.

  296. Vi behöver göra mer än vi gör,
    för man pekar på transporten-

  297. -som ett av de viktigaste områdena-

  298. -och för att vi ska klara det
    måste det ske i nära samverkan-

  299. -med kommuner,
    med regioner och med näringslivet.

  300. Vad gör vi då? Mycket har nämnts,
    och jag tänkte också plocka upp...

  301. Styrmedel har vi pekat tydligt på
    i det inriktningsunderlag som nämnts.

  302. Styrmedlen kommer att vara viktiga-

  303. -både för att driva på, men även för
    att ge incitament till en förändring.

  304. Vad vi kan göra
    är att lämna kunskapsunderlag-

  305. -men också se till att vi följer med
    i regelsystem, infrastruktur, m.m.

  306. Vi kompletterar nu vårt
    inriktningsunderlag till regeringen-

  307. -när det gäller klimatdelen,
    och är klara i början på mars.

  308. Vi utvecklar klimatdelen
    av det inriktningsunderlaget.

  309. Vi har inte stoppat den,
    utan den är på väg.

  310. Vi kommer att behöva förstärka
    samarbetet med kommunerna-

  311. -kring transporteffektiv samhälls-
    planering, av flera olika skäl.

  312. Det är viktigt att vi inte bygger upp
    ett fortsatt beroende av bilen-

  313. -utan tänker kollektivtrafik,
    gång och cykel. Vi måste binda ihop-

  314. -det statliga och det kommunala väg-
    nätet, så att man tänker hela delen.

  315. Då kan man inte bara
    samarbeta med kommunerna-

  316. -utan även med de regionala
    kollektivtrafikmyndigheterna.

  317. Där nämndes också en del exempel
    där man kan stimulera det här.

  318. Stadsmiljöavtalen är ett exempel.
    Där kan vi nu testa BRT-lösningar.

  319. Nya bussdelar.

  320. Vi har gett bidrag till Lunds kommun
    för utbyggnad av spårvagnen.

  321. Sverigeförhandlingen
    kom också med ett förslag-

  322. -kopplat till kollektivtrafik-
    åtgärderna i storstadsregioner-

  323. -med utbyggnad av tunnelbana
    och spårvagn - tunga investeringar-

  324. -som är för dyra
    för enskilda kommuner och regioner.

  325. Där hjälper det statliga stödet.

  326. Ofta ger kombinationen av styrmedel
    och åtgärder störst effekt.

  327. Enbart investeringar får nog inte
    samma effekt, utan det är de här-

  328. -sammanvägda åtgärderna
    mellan styrmedel och åtgärder-

  329. -både i det befintliga systemet och i
    investeringarna, som får full effekt.

  330. Cykelstrategin -
    allt som bidrar till-

  331. -att vi minskar vårt beroende
    av den enskilda bilen.

  332. Gods - med en växande befolkning-

  333. -så kommer frågor
    som handlar om citylogistiken.

  334. Vi tror att det finns
    en outnyttjad potential i sjöfarten-

  335. -med kustvägar och inre vattenvägar,
    som kan bidra positivt till miljön.

  336. En övergång till järnväg, och hur man
    kan använda systemet effektivare.

  337. Självklart också bidrag
    till den tekniska utvecklingen.

  338. Testa nya typer av fordon och gå över
    till förnyelsebara bränslen-

  339. -genom att möjliggöra demoprojekt.

  340. Genom att ha
    en hög grad av tydlighet-

  341. -och att man som Anders berättade,
    har en politisk samstämmighet-

  342. -så blir företagen bakom de tekniska
    lösningarna tryggare med-

  343. -att de får avsättning för produkten.
    En tydlig inriktning på styrmedlen-

  344. -kan också bidra till
    att vi kommer rätt.

  345. Energimyndigheten har fått i uppdrag-

  346. -att titta på hållbara transporter.
    Vi är flera myndigheter som bidrar-

  347. -i uppdraget att titta på
    en fossilfri fordonsflotta.

  348. Vad behöver till exempel vi göra,
    kopplat till infrastrukturen?

  349. Sen har vi också
    ett uppdrag att vara...

  350. Vi har ett stort uppdrag kopplat till
    infrastruktur, både med byggande-

  351. -och förvaltning
    av statliga vägar och järnvägar.

  352. Vi är den största upphandlande
    myndigheten-

  353. -och dominerande på anläggningssidan.

  354. Där tar vi ett antal kliv framåt.
    Från den här månaden-

  355. -så inför vi klimatkalkyler
    i våra investeringsprojekt.

  356. Vi ska titta på
    hur vi kan göra det på underhåll.

  357. Det är ett steg
    som jag hoppas vi kan utveckla.

  358. Tanken är att stimulera
    våra entreprenörer-

  359. -till att välja klimateffektiva
    och miljömässigt bra lösningar.

  360. Klimatkalkylen ska stimulera
    till nya tekniska lösningar.

  361. Lyckas det bra så kan även andra
    aktörer använda det framöver-

  362. -för att stimulera branschen
    till att ta ett mycket större ansvar.

  363. Tack, Lena. Nu tänkte jag samla
    er här... Ja, vi ger dem en applåd.

  364. Ni kan samlas runt det här bordet,
    så ska vi ta och fixa-

  365. -det här med samordningen och
    målkonflikterna en gång för alla.

  366. Eller vad säger ni?
    Kommer vi att lyckas?

  367. Jag tänkte börja med en fråga som
    nog många i publiken tänker på också.

  368. Målkonflikterna som finns
    i kommunernas klimatarbete-

  369. -kopplat till andra beslutsnivåer.
    Vilka är de svåraste målkonflikterna?

  370. Ni får gärna svara väldigt kort,
    allihop. - Vi börjar med dig, Lena.

  371. Det finns nog en målkonflikt mellan
    tillgänglighet och klimat och miljö.

  372. Beroende på hur man hanterar den.
    Man behöver styrmedel-

  373. -men också en möjlighet
    till en fungerande tillgänglighet-

  374. -på ett sätt
    som är mer klimateffektivt.

  375. Men annars finns det en sån oro.

  376. En annan målkonflikt...

  377. Jag uppfattar att det finns en stor
    oro i delar av svenskt näringsliv-

  378. -kring "Vad innebär det här,
    och vågar vi satsa?"

  379. Då handlar det till exempel om
    fordonsparken. Tydligheten är viktig.

  380. Sen finns det även
    målkonflikter mellan miljömålen.

  381. -Hans, vad säger du?
    -Ja, målkonflikter finns det förstås.

  382. Boverket har räknat ut att det finns
    ungefär 100 nationella samhällsmål-

  383. -som kommunerna ska ta hänsyn till
    i sin planering, och det är svårt-

  384. -att få ihop allihop. Men vad hindrar
    att klimatfrågorna kommer fram?

  385. Jag tror att det är invanda
    strukturer i samhällsbyggandet-

  386. -som gör att vi har svårt att tänka
    om ibland. "Här bygger vi en bilväg"-

  387. -i stället för "Nu fixar vi
    nåt bra för cykel- och gångtrafiken."

  388. Yvonne, krockar politiken
    med kommunernas verklighet ibland?

  389. Det viktigaste för alla
    är tydliga spelregler-

  390. -och där krockar ibland
    regeringens vilja-

  391. -med olika EU-regler.

  392. De var väl en konflikt som man inte
    var medveten om när vi gick med i EU.

  393. Att EU skulle påverka
    utformningen av miljöskatter.

  394. Det var nånting
    som vi inte kände till-

  395. -och det blir så
    för att vi är så duktiga.

  396. Då slår statsstödsreglerna in.
    De slår inte in i början-

  397. -utan när det som är miljövänligt
    blir billigare-

  398. -än det
    icke miljövänliga alternativet.

  399. Så man får inte vara för duktig
    när man använder miljöskatter.

  400. Vi måste hantera den målkonflikten,
    för den påverkar all verksamhet.

  401. En annan konflikt
    handlar om investeringsbehovet.

  402. Jag ser ett stort investeringsbehov,
    och där finns olika intressen.

  403. Energimyndigheten har fått uppdraget
    med omställning av transportsektorn-

  404. -för att vi behöver både regionala
    strategier och sektorsstrategier-

  405. -så att inte alla investerar
    med olika lösningar i samma region.

  406. Då slänger vi bort pengar. Vi måste
    tänka investeringar på rätt sätt-

  407. -och hitta nån typ
    av gemensam syn på-

  408. -vilka lösningar var,
    så att vi inte överinvesterar.

  409. Karin, vad säger du om den kommunala
    verkligheten? Krockar miljömålen-

  410. -eller är det ekonomi, tillväxt,
    miljö? Vad är det som är svårt?

  411. Det kan det göra, men många kommuner
    vill satsa på klimatarbetet-

  412. -och då krockar vi lite
    med den statliga nivån.

  413. Till exempel den här
    berömda byggkravsutredningen.

  414. Kommunerna ville gå före och bygga
    klimatsmart, men det fick vi inte.

  415. Det satte man stopp för.

  416. När vi ville satsa på klimatbra
    bränslen och miljöbilar-

  417. -så ändrade man miljöbilsdefinitionen
    så att dieselbilar blev miljöbilar.

  418. Vi fick också försämrad luft
    på grund av ökade partiklar.

  419. Konflikten
    är alla styr inte mot samma mål.

  420. Nån tog landsbygdsministern
    som exempel-

  421. -och det var väl fler än jag
    som hajade till.

  422. Vi vill minska köttkonsumtionen
    inom offentlig sektor av klimatskäl-

  423. -så det finns mycket att göra.

  424. Varför blir det målkonflikter mellan
    regering, kommuner, myndigheter?

  425. Vad säger du, Hans?

  426. Det är för att man prioriterar olika.

  427. Regeringar och kommuner
    prioriterar olika mål olika högt.

  428. Men när det gäller
    det lokala arbetet-

  429. -så finns det vägar
    att ta hand om målkonflikter-

  430. -i planeringsprocesserna.

  431. Det är ett av kommunernas
    kraftfullaste instrument-

  432. -att jobba med översiktsplaner och
    detaljplaner, och att där väga in-

  433. -såväl miljömålen
    som andra samhällsmål.

  434. Vi har sett
    i de studier vi har gjort-

  435. -att man i bara 10-20 % av
    kommunernas översiktsplaner-

  436. -till fullo har vägt in miljömålen.
    Det ser vi som en stor brist.

  437. Dessutom följer man inte
    miljöbalkens bestämmelser-

  438. -om miljöbedömningar.

  439. Vi tror att man
    tillsammans med kommunerna bör jobba-

  440. -för att få bättre instrument för att
    väga olika samhällsmål mot varandra.

  441. Karin, Klimatkommunerna vill ha
    större rådighet över styrmedel.

  442. Utveckla vad ni menar med det.

  443. Jag tar det där med byggkraven igen.

  444. Vi vill kunna jobba så klimatsmart
    som vi vill i kommunerna-

  445. -utan att hindras.

  446. Vi har känt att vi har blivit
    hindrade av den typen av regler.

  447. Planerar man kollektivtrafik på räls-

  448. -så kanske Trafikverket inte
    hade tänkt bygga den här banan-

  449. -där vi planerar vår kollektivtrafik.

  450. Miljömålsdefinitionen - där vill
    vi också... Vi vill kunna styra mer-

  451. -över vårt samhälle, som att premiera
    miljöbilar på ett bättre sätt.

  452. Kommunerna borde till exempel
    få ta hand om trängselavgifterna.

  453. Lena?

  454. Målkonflikter är ju en sammanvägning.

  455. Järnvägssystemet är det systemet med
    de största kapacitetsbristerna i dag.

  456. Det lider också av en bristande
    robusthet och tillförlitlighet.

  457. Men flera är intresserade av det.

  458. Kommunernas kollektivtrafik,
    godset och fjärrtrafiken.

  459. Det är en avvägning, och man har ett
    visst sätt att tilldela kapaciteten.

  460. Det är ju en balansgång.

  461. Vi skulle kunna släppa på... Om vi
    nu ändrar, för vi har en modell-

  462. -där man tilldelar kapacitet varje
    år. Men vad sker då med godset?

  463. Så det viktigt att förstå
    att det är en balansgång-

  464. -där man måste se det nationella,
    regionala och lokala perspektivet.

  465. Det enda sättet att göra det är att
    ha den här dialogen i nära samverkan-

  466. -där man försöker hitta lösningar.

  467. Vi tittar nu på en lösning
    tillsammans med Region Skåne-

  468. -för att studera möjligheter
    till en regional busstrafik-

  469. -över kommungränserna. Även om det
    nu inte är tillåtet i systemet.

  470. Skulle vi kunna driva det på försök?
    Ibland måste man tänka om-

  471. -och jobba i nära samverkan.

  472. Infrastrukturplaneringen
    påverkar ju kommunerna.

  473. Skulle det inte kunna vara
    ett ännu större klimatstyrmedel?

  474. Vårt funktionsmål
    är ju tillgänglighet-

  475. -men med hänsyn
    till miljö, hälsa och säkerhet.

  476. Framöver
    sätter vi mycket mer fokus-

  477. -på hänsynsmålen i sina delar.

  478. Blir man tydlig så kan vi göra det
    i de underlag vi har.

  479. Sen får man alltid göra avvägningar.

  480. Vi jobbar med nåt
    som kallas för fyrstegsprincipen-

  481. -som är en klok princip. Tänk om,
    optimera, bygg om och bygg nytt.

  482. Det handlar också om hur man
    så kostnadseffektivt som möjligt...

  483. Att vi får ut så mycket som möjligt
    av våra resurser.

  484. Fyrstegsprincipen rimmar väl både
    med klimat och ekonomi.

  485. Yvonne, du hade ett inspel
    på Karins kommentar om byggregler.

  486. Jag hade inspel på lite olika saker,
    men överlag är det ju så-

  487. -att vi har haft
    ett uppnått klimatmål, så...

  488. Så för två år sen sa man att vi inte
    behöver göra mer nationellt.

  489. Målet var uppnått. Då jobbar man inte
    med alla olika verktyg som finns.

  490. Först och främst
    behövs ökade klimatambitioner-

  491. -för att olika sektorsdelar
    ska påverkas.

  492. Det är svårt för kommunerna när den
    nationella klimatpolitiken haltar.

  493. Så de egna målen behövs för att
    alla sektorer ska gå åt samma håll.

  494. Annars blir det målkonflikter.
    Så klimatmål är oerhört viktigt.

  495. Gärna i så stor parlamentarisk
    gemenskap som möjligt.

  496. Miljömålsberedningen är ett
    första steg, men det vi behöver-

  497. -är tydliga mål för 2030.
    "Vad händer i vår närtid?"

  498. Inte bara "Vad händer till 2045?"
    Det räcker inte, även om det är bra.

  499. Och det här med
    att optimera och att tänka om...

  500. Det har varit för lite fokus på det.
    Skulle man ha mer fokus på det-

  501. -så skulle resurser frigöras till
    att kunna tänka mer klimatmässigt.

  502. Hur ser vi till att de två första
    stegen i fyrstegsprincipen blir av?

  503. Då frigörs resurser
    till exempelvis mer räls.

  504. Har vi några frågor från publiken?

  505. Vi har flera händer uppe här.
    Vi kan ta här framme först.

  506. Tack. - Yvonne, min gamla
    jobbarkompis. Eva Larsson heter jag.

  507. Under den förra mandatperioden,
    med en annan majoritet, sa du-

  508. -att vi ställer till med så mycket
    i vår konsumtion i andra länder.

  509. Men Centerpartiet sa att man inte
    kunde ändra på spelreglerna.

  510. "Vi ska ju dokumentera
    vad som händer i vårt land."

  511. Hur jobbar ni nu
    för att ändra spelreglerna-

  512. -så att vi kan se parallellt vad vi
    konsumerar i utsläpp i Sverige-

  513. -kontra det som vår konsumtion
    ställer till med i andra länder-

  514. -där varor och tjänster produceras?
    Det var min fråga.

  515. Utsläppen som inte finns med
    i grafen som jag visade tidigare-

  516. -det är utsläppen som ökar, nämligen
    vår konsumtion och flygresor.

  517. De utsläppen ökar, och det är
    ett fokusområde från regeringen.

  518. Konsumentverket jobbar på det här,
    och även Miljömålsberedningen.

  519. Så vi vill ta fram ett sätt
    att mäta konsumtionsutsläpp.

  520. Kommunerna kanske tidigare kan få
    koll på vad som händer i kommunen-

  521. -vad gäller invånarnas konsumtion,
    men också ta fram politiska förslag.

  522. I måndags på Fossilfritt Sverige
    funderade Hennes & Mauritz kring-

  523. -hur de kunde få kunderna att tänka
    fossilfritt när de tvättar kläder.

  524. Man tänker även
    på beteendet runt produkten.

  525. Hur kan elnätsbolag få acceptans för
    att fjärrvärmepumpen har ett chip-

  526. -som gör att den kan fjärrstyras? Vi
    måste titta på konsumtionsfrågorna-

  527. -ur massor med olika perspektiv.

  528. Vi hinner med en till fråga.

  529. Ja, vi kan ta där. Vi skulle
    ha haft ett lotteri egentligen.

  530. Hej, jag heter Lars Lindgren,
    och jag är här som privatperson.

  531. Jag och min familj skulle för fyra år
    sen köpa en fossilfri miljöbil.

  532. Vi köpte en elbil,
    och nu har vi kört den i fyra år.

  533. Vi har sparat
    100 000 kronor i bensinpengar.

  534. Den fungerar alldeles utmärkt.
    Min fråga är:

  535. Hur ska man få ut riktig information
    till medborgarna och kommunerna-

  536. -om det jag upplevde för fyra år sen,
    när vi tog beslutet-

  537. -nämligen
    desinformationen om de här bilarna.

  538. Allt var negativt. På internet
    fanns information som sa tvärtom.

  539. De var inte dyrare än andra bilar,
    och en massa andra negativa saker.

  540. Folk vågar inte köpa elbilar. Den
    har fungerat utmärkt i fyra år nu.

  541. Informationen från myndigheter
    och motorjournalister var felaktig.

  542. Elbilen fungerar alldeles utmärkt.

  543. Kommunerna
    bör titta noga på sånt här i dag.

  544. I det arbete som pågår
    med Trafikverket, Naturvårdsverket-

  545. -Energimyndigheten och några till,
    om omställningen av transportsektorn-

  546. -så har jag bett dem
    att titta på information.

  547. Informationsinsatser
    är också viktiga i helheten.

  548. Kan man använda förnybart
    i befintliga fordon?

  549. Vad betyder de nya fordonen? Du har
    ju ett elfordon - räckviddsångesten.

  550. Där har vi ett projekt
    på Energimyndigheten.

  551. Du har ingen räckviddsångest.

  552. Det finns en plan på att ta fram var
    alla laddstationer i Sverige finns-

  553. -så att man minskar
    den här räckviddsångesten.

  554. Karin, du får superkort med tid.

  555. I flera kommuner kan man som
    privatperson låna en elbil en vecka-

  556. -för att känna på hur det är.
    Det är en bra kommunal insats.

  557. Tack. En stor applåd till panelen.

  558. Text: Mattias R. Andersson
    www.btistudios.se

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Konkreta lösningar för lokalt klimatarbete

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Statssekreterare Yvonne Ruwaida (MP) berättar vilka investeringar regeringen gjort för klimatet och vilka miljöskatter som införts. Dessutom diskuteras allt från köttmoms och cirkulär ekonomi till styrmedel för kollektivtrafik. Medverkande: Yvonne Ruwaida (MP), Lena Erixon, generaldirektör Trafikverket, Karin Thomasson, ordförande Klimatkommunerna, och Hans Wrådhe, samordnare Naturvårdsverket. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Ämnen:
Miljö
Ämnesord:
Klimatpolitik, Miljöfrågor, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Klimatforum 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2016

Vägen framåt efter Paris

Efter FN:s klimatmöte i Paris är världen överens om utsläppsmålen. Men vad gör vi nu? EU:s chefsförhandlare Artur Runge-Metzger berättar här om EU:s roll. Framtidsminister Kristina Persson (S) och klimatforskaren Johan Rockström talar om vad Sverige bör och kan göra. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2016

Sveriges klimatmål efter Paris

Anders Wijkman, ordförande för Miljömålsberedningen, berättar om sitt arbete och hur Sverige nu ska sänka koldioxidutsläppen. Han menar att nästa fas är svår, men att det nu finns en väldigt bra plattform att jobba ifrån. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2016

Konkreta lösningar för lokalt klimatarbete

Statssekreterare Yvonne Ruwaida (MP) berättar vilka investeringar regeringen gjort för klimatet och vilka miljöskatter som införts. Dessutom diskuteras allt från köttmoms och cirkulär ekonomi till styrmedel för kollektivtrafik. Medverkande: Yvonne Ruwaida (MP), Lena Erixon, generaldirektör Trafikverket, Karin Thomasson, ordförande Klimatkommunerna, och Hans Wrådhe, samordnare Naturvårdsverket. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2016

Klimatsmarta kommuner

Fem kommuner delar med sig av sina erfarenheter från sitt miljöarbete. Det handlar om allt från snabbladdare för elbilar i Kungälv och lägenhetshus i trä i Borås till en konsumtionsfri månad i Örebro - något som skapade en viss irritation bland invånarna. Medverkande: Karolin Södermark, miljö- och energiplanerare Kungälv kommun, Anna Bergström, centrumledare för återbruksgallerian i Eskilstuna, Hanna Dufva, enhetschef Örebro kommun, Susanne Arneborg, energisamordnare Borås kommun, och Peter Rydberg Krahl, projektledare klimatprogram Göteborgs stad. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2016

Konsten att konsumera rätt

Hur påverkar egentligen vår konsumtion klimatet? Och hur mäter vi detta? Hanna Brolinson och Joanna Dickinson, båda klimathandläggare Naturvårdsverket, diskuterar här styrmedel för minskat bilresande, hur man ska bygga för att det ska vara nära till service samt rep-avdrag och miljömärkning på pensionssparande. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2016

Regeringens arbete med hållbar konsumtion

Finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund (MP) skräder inte orden när han berättar om sina planer för att påverka Sveriges konsumtion i en mer hållbar riktning. Han menar att Sverige ska vara ett av världens första fossilfria länder och ha ett hundraprocentigt förnybart energisystem. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2016

Nudging gör det lätt att göra rätt

Om man erbjuds en liten i stället för stor tallrik tar man mindre mat. Det är en form av "nudging", det vill säga att knuffa någon i en mer klimatsmart riktning. Ida Lemoine på Beteendelabbet berättar med hjälp av spännande exempel om sitt arbete med att förstå beteenden för att kunna förändra beteenden. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2016

En liberals syn på klimatet

Den liberala debattören och författaren Mattias Svensson har bland annat skrivit boken "Miljöpolitik för moderater". Han blev ganska sent i sin karriär intresserad av miljöfrågor. Här talar han om sitt klimatengagemang ur ett liberalt perspektiv. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2016

Så blir Sverige första fossilfria landet

Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) berättar om regeringens satsningar på miljön. Hon har bland annat gett ökade anslag till järnvägen, laddsamordningarna ska byggas ut och en fossilfri fordonsflotta ska införas. Åsa Romson utfrågas av klimatdebattören Maria Wetterstrand och den liberala debattören Mattias Svensson. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Flora- och faunavård 2015

Regeringens syn på naturvårdspolitiken

Statssekreterare på miljö- och energidepartementet Göran Enander ger regeringens syn på naturvårdspolitiken. Inspelat den 28 april 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Sopor - en miljöbov och resurs

Bara i Peking kastas varje dag 11 000 ton matrester. Men allt hamnar inte på soptipparna - en del av avfallet omvandlas till gödningsmedel och biogas. Det svenska företaget Purac bygger biogasanläggningar i flera kinesiska storstäder.

Fråga oss