Titta

UR Samtiden - Klimatforum 2016

UR Samtiden - Klimatforum 2016

Om UR Samtiden - Klimatforum 2016

FN:s klimatmöte i Paris innebar en historisk överenskommelse för hela världens länder. Nu ska alla arbeta för att sänka koldioxidutsläppen. Men hur? Toppolitiker, kommunala företrädare och forskare ger både lokala och internationella perspektiv samt en och annan konkret lösning. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Till första programmet

UR Samtiden - Klimatforum 2016 : Nudging gör det lätt att göra rättDela
  1. Vi har startat Beteendelabbet.

  2. Vi arbetar med beteendevetenskaplig
    insikt i hållbarhetsarbete.

  3. Vårt team har olika bakgrund.

  4. Vi har en psykolog,
    en designer, en miljöekonom.

  5. Vi tacklar hållbarhetsutmaningar-

  6. -med att jobba holistiskt. Därför är
    det bra med så många bakgrunder.

  7. Vi har hört här i dag-

  8. -om många mål
    för att bli mer klimatsmarta.

  9. I grund och botten
    handlar mycket om beteende.

  10. Det är det vi pysslar med
    på Beteendelabbet.

  11. För att kunna förändra ohållbara
    beteenden, måste vi förstå dem.

  12. I ett första steg är det bra
    att börja förstå sig på:

  13. Vad kan påverka våra beteenden?

  14. Jag har exempel
    på psykologiska mekanismer-

  15. -som påverkar oss
    i beslutssituationen.

  16. Jag tänkte visa dem för er nu.

  17. Jag vill att ni tittar...
    Är det några som är kaffesugna?

  18. Se på de här kopparna och fundera på
    vilken ni skulle välja.

  19. Och om jag skulle...

  20. ...göra så här?

  21. Jag adderar ett tredje alternativ.

  22. Frågan är om ni skulle välja samma.

  23. Det heter asymmetrisk dominans.

  24. Med ett tredje alternativ
    påverkas våra preferenser av val.

  25. Det rör vi oss runt hela tiden
    från den kommersiella sidan.

  26. Jag har själv upplevt...
    Jag var på bio nyligen.

  27. Jag ville egentligen ha en liten
    cola, men så tog jag en mellancola.

  28. Jag var påverkad när jag konsumerade
    av hur valen var presenterade.

  29. Vi är inte alltid medvetna om det.
    Vi är påverkade-

  30. -vare sig vi väljer virusprogram på
    datorn eller en prenumeration.

  31. Det finns uppenbarligen mekanismer
    som påverkar oss i beslutet-

  32. -och vi är ganska lätta att påverka.

  33. Av dessa två alternativ vill jag
    att ni känner vad som känns mest.

  34. Det är samma sak. Beslutsteori
    och ekonomi visar gång på gång-

  35. -att vi tenderar att undvika
    förluster framför vinster.

  36. Två guruer inom beteendeekonomi,
    Amos Tversky och Daniel Kahneman-

  37. -undersöker detta i sin forskning.

  38. Det är att
    den subjektiva upplevelsen-

  39. -av att förlora nåt
    är dubbelt så stor.

  40. Så funkar vår psykologiska mekanism.

  41. Det kan vi hitta ute i handeln.

  42. Ni känner till "öppet köp".

  43. Nån kanske har tagit med plagget hem.

  44. Efter några dagar har man inte samma
    benägenhet att lämna tillbaka det.

  45. Det var en speeddejt
    med en psykologisk mekanism-

  46. -som kan påverka beteende. Nu ska jag
    testa ert beslut i praktiken.

  47. Följ mina instruktioner.

  48. Nu kommer det att dyka upp figurer
    i olika färger.

  49. Då vill jag att ni i kör
    säger vad det är för färg. Är ni med?

  50. Svart!

  51. Grön!

  52. Röd! Gul!

  53. Blå!

  54. Det ni fick komma i kontakt med
    är vårt automatiska system.

  55. Man säger att vi har två system
    som är aktiva i vår hjärna.

  56. Färgexemplet visar att vi fattar
    beslut i det automatiska systemet.

  57. Det är känslostyrt
    och styrt av rutiner-

  58. -medan det reflektiva kopplas på
    om vi får ett svårt mattetal.

  59. Då måste vi vara mer analytiska.

  60. Denna beslutsteori är ett stort fält
    inom beteendeekonomin - mitt ämne.

  61. Man tittar på hur vi fattar beslut.

  62. Man märker att vi kanske inte
    är så rationella-

  63. -utan lite mer som Homer.

  64. Det är nåt man spelar på
    i ekonomins värld-

  65. -för man pratar ibland
    om den rationella individen-

  66. -som heter "economic man"
    eller "homo oeconomicus".

  67. Många styrmedel är baserade på
    antagandet att vi är den individen.

  68. Man pratar om egenskaper. Att vi
    alltid nyttomaximerar i butiken.

  69. "Är det bra att jag köper varan?"

  70. När vi går ut har vi dunderkoll
    på alla kedjor och deras priser-

  71. -så vi gör ett bra val.

  72. Beteendeekonomer menar
    att vi är mer irrationella.

  73. Jag ska visa styrmedel
    som vi har i dag-

  74. -för att visa tre sätt
    som kan påverka vårt beteende.

  75. Det är bland annat
    lagar och reglering.

  76. Skatter. Ekonomiska incitament
    är ett sätt att påverka.

  77. Och även informationskampanjer där
    syftet är att förändra beteende.

  78. Ett fjärde styrmedel-

  79. -som vi redan har hört, är nudging.

  80. Det betyder att man
    tittar på hur vi fattar beslut.

  81. Att man designar beslutsmiljöer med
    målsättning att förändra beteende-

  82. -men man får inte inkräkta
    på den fria viljan-

  83. -och inte heller
    använda ekonomiska incitament.

  84. Jag säger inte att de vanliga
    styrmedlen inte ska användas-

  85. -men man kan ha beteendevetenskap
    för att förbättra andra styrmedel.

  86. Man kan bredda verktygslådan.

  87. För att bli mer konkret
    vill jag visa en nudge.

  88. Det här är ett klassiskt exempel.

  89. Men jag vill först att ni tittar
    på den här bilden.

  90. Man kanske upplever att den orange
    ringen i den högra figuren-

  91. -känns lite mindre.

  92. Inte? Det är optisk illusion.

  93. Ni ska reagera på att vi tenderar att
    vara påverkade att få en illusion.

  94. Det är kopplat till
    "Hur stor är ringen?"

  95. Det använder man sig av t.ex.
    när det gäller att minska tallriken.

  96. Det är precis samma insikt.

  97. Vi har ett problem vid bufféer:
    Vi plockar till oss för mycket.

  98. Vi fyller vår tallrik.

  99. I en studie minskade man tallriken,
    vilket gör att vi tar mindre mat.

  100. Det är även effektivt
    för att minska matsvinn.

  101. Jag ska visa exempel från labbet.
    Vi jobbar med nudging i praktiken.

  102. Men först ska jag ställa en fråga.

  103. Det blir handuppräckning.

  104. Hur många här inne har ett nyårslöfte
    för 2016, hand upp?

  105. Några nyårslöften.

  106. Hur många har uppnått sina
    nyårslöften från förra året, 2015?

  107. Bra! Det fanns några.

  108. Jag är dålig på
    att uppnå nyårslöften-

  109. -och det är det här man tittar på.

  110. Individer tenderar att ha svårt
    att gå från vilja till handling.

  111. Vi skjuter upp saker fast vi inte
    vill. Vi ska träna, men gör det inte.

  112. Vi kan konsumera mer hållbart,
    men vi gör det inte.

  113. Det är i det gapet
    som nudging ska verka.

  114. Man hjälper individen
    att gå från vilja till handling.

  115. Tidigare såg vi på olika hinder-

  116. -som kan stå i vägen
    för hållbar konsumtion.

  117. Det var hinder som tidsbrist, svårt
    att få ihop livspusslet, stress.

  118. Vi har svårt att gå mot strömmen.

  119. Dessa insikter kan man använda
    i nudging och beteendevetenskap-

  120. -för att överkomma gapen.

  121. Jag ska visa tre projekt
    från Beteendelabbet-

  122. -om hållbar konsumtion i transport,
    boende och livsmedelsbutiker.

  123. Ett projekt som vi gör tillsammans
    med WSP i Sollentuna kommun-

  124. -är att man vill få invånarna
    att resa mer klimatsmart.

  125. Det som man upptäckte
    i en resevaneundersökning-

  126. -var att 98 % av invånarna
    är intresserade av klimatet.

  127. Men över hälften
    av de tillfrågade, föräldrarna-

  128. -tar frekvent bilen
    till och från skolan.

  129. Vi ville jobba vidare med
    att få dem att ta bilen mer sällan.

  130. Att välja klimatsmarta färdvägar.
    Det har med säkerhet att göra.

  131. Sen identifierar vi vilka hinder
    som kan stå i vägen.

  132. Huvudsakliga hinder var tidspress
    - få ihop livspusslet - och stress.

  133. Forskningen visar jättemycket på-

  134. -att om man själv får göra reseplan
    och skriva upp sig på ett schema-

  135. -så uppföljer vi
    i högre grad det beteendet.

  136. Lösningen just nu
    är att vi ska göra en samåkningsapp.

  137. Man delar resandet till skolan-

  138. -och får därmed mer tid,
    för man kör inte alla dagar i veckan.

  139. Nästa steg är att implementera,
    testa och utvärdera om det fungerar.

  140. Bland det viktigaste med nudging
    är att man testar det i praktiken.

  141. Att man undersöker om lösningarna
    får oss att konsumera mindre.

  142. Ett annat spännande projekt handlar
    om hur vi konsumerar i vårt boende.

  143. Matsvinn är en stor utmaning vad
    gäller privatpersoner i hushållen.

  144. HSB Living Lab
    är ett forskningsprojekt-

  145. -där man bygger ett hus
    med 29 lägenheter på Chalmers.

  146. Det ska vara som ett laboratorium
    där det bor forskare och studenter.

  147. Man ska undersöka hur man skapar
    ett hållbart boende.

  148. Beteendelabbet hjälper till med-

  149. -är syftet att öka delandet i huset-

  150. -för att minska matsvinn
    och svinn i sin helhet.

  151. Vi har tagit hjälp av Konstfack,
    Hyper Island och Beckmans-

  152. -och identifierat saker som kan
    hindra delning, som t.ex. synlighet.

  153. Det var inte självklart på
    våningsplanet i de gemensamma köken-

  154. -att man visste vad man kunde ta av.

  155. En annan faktor var: "Ingen annan
    delar, så varför ska jag dela?"

  156. Det som har genererats som lösningar,
    har varit att man har sett-

  157. -att en delad gemenskap
    ökar intresset för det kollektiva.

  158. Så man har en gemensam maskot
    som man ska ta hand om.

  159. Den ska även bli ett klistermärke
    som ska märka allt som man delar.

  160. Det är en enkel lösning
    som kommer att generera-

  161. -en social norm. Man visar
    med märket vad man delar-

  162. -så att det blir enklare att göra
    rätt, vilket nudging handlar om.

  163. De flyttar in i april och vi kommer
    att utvärdera och göra experiment-

  164. -och se hur det kommer att te sig
    mellan våningsplanen.

  165. Livsmedelsbutiker
    har en rad utmaningar.

  166. Det var en fråga apropå
    om det är bra att konsumera kött.

  167. Ica har i denna studie haft intresse
    av att minska köttkonsumtionen.

  168. Studien är av Linda Lindström
    från Beteendelabbet-

  169. -under Beijerinstitutet
    och Stockholm Resilience Centre.

  170. Grundidén är att substituera val
    av kött genom vegetariska alternativ.

  171. Man gjorde en förundersökning.

  172. Bland konsumenterna fanns en stor
    vilja att konsumera mindre kött.

  173. Gapet mellan vilja och handling igen.
    Man får hjälp att fatta rätt beslut.

  174. Vilka är de två vanligaste
    maträtterna i Sverige?

  175. Jag hörde nån. Taco? Ja.

  176. Köttfärssås och spaghetti och taco.
    Det gillar vi.

  177. Det är de vanligaste rätterna,
    och det tog man fokus på i studien.

  178. Man gjorde ett fältexperiment.

  179. Man gick ut i 26 butiker och gjorde
    implementering av nudges i tretton.

  180. På det sättet kan man undersöka
    resultatet och se om nåt förändras.

  181. Man satte fotsteg på marken för att
    styra vårt automatiska beteende.

  182. Informationsvippor skulle få oss
    att koppla på vårt reflektiva sätt.

  183. Man gjorde en produktplacering
    med morötter vid köttdisken-

  184. -för att flytta beslutet
    närmre beslutssituationen.

  185. Resultatet visade att vi fick
    en 90-procentig ökning av morötter-

  186. -en 7-procentig ökning av bönor
    och 2,2 % mindre köttkonsumtion.

  187. Studien har absolut begränsningar.

  188. Man vet inte vad konsumenten gör
    hemma - använder man morötterna?

  189. Men det kan man undersöka vidare.

  190. Det blev vinst för Ica. Försäljningen
    av morötter och bönor ökade.

  191. Det blev ett hälsosammare beslut för
    individen och hållbart för planeten.

  192. Det är en "triple win"-lösning.

  193. Vi vill skapa lösningar som är bra
    för verksamhet, planet och individ.

  194. Vi lekte också med att skala upp det.

  195. Om vi skulle omsätta den minskning
    av nötfärs som var veckovis-

  196. -och anta att det är samma i ett år,
    skulle det översatt i CO2-utsläpp-

  197. -till bensin
    vara 25 393 varv runt jorden.

  198. Det här är ett exempel på
    varför nudging är kul.

  199. Ganska små förändringar
    kan skapa stor vinst för klimatet-

  200. -när det kommer till beteende.
    När det är mycket människor i omlopp.

  201. Nu har jag babblat lite om nudging.
    Hur mycket tid har vi kvar?

  202. Ungefär 1-2 minuter.
    Jag har en fråga.

  203. Vi pratade om att göra
    en liten övning här i salen.

  204. -Vi skickar med den.
    -Ja.

  205. Det var jätteintressant.
    Det funkar i praktiken.

  206. Jag vet att här finns kritiker som
    tänker: "Det här är manipulation."

  207. På samma sätt som... Eller?

  208. Jag förstår inte... Absolut.

  209. Den kritiken kommer alltid.
    Manipulerar vi individers val?

  210. Vi utgår från ett forskningsfält
    och där börjar man rota i-

  211. -transparenta och
    icke-transparenta nudges.

  212. Man kanske inte vet syftet med
    minskad tallriksstorlek-

  213. -men man förstår informationsvippan.

  214. I politiken kan man ha nudges där
    individen vet varför den är knuffad.

  215. "Varför används det här?"

  216. Att man med försiktighet tänker så.

  217. Och dagens styrmedel: Hur
    transparenta är skatter emellanåt?

  218. Jag vet inte alltid
    när det är skatt på nåt.

  219. -Lite konkreta tips till Per?
    -Konkreta tips?

  220. Att våga börja arbeta med det
    i praktiken, är mitt tips.

  221. Att testa hur det funkar och våga
    bygga ut verktygslådan med styrmedel.

  222. Men den ambitionen verkar finnas
    ute i kommunerna.

  223. Vi jobbar med kommuner. Vi får se vad
    regeringen gör på högre nivå.

  224. Och kanske fler.
    Kafferasten börjar om 25 sekunder.

  225. Ta med er den som sitter bredvid-

  226. -går ut, hämta kaffe,
    och prata om detta.

  227. Alla kan ta med sig till den egna
    miljön eller sina organisationer:

  228. Finns det ett gap
    mellan vilja och handling?

  229. Hittar ni det,
    kan ni jobba med nudging-

  230. -för att förändra era organisationer.

  231. Tack, Ida!

  232. Textning: Veronika Haraldson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Nudging gör det lätt att göra rätt

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Om man erbjuds en liten i stället för stor tallrik tar man mindre mat. Det är en form av "nudging", det vill säga att knuffa någon i en mer klimatsmart riktning. Ida Lemoine på Beteendelabbet berättar med hjälp av spännande exempel om sitt arbete med att förstå beteenden för att kunna förändra beteenden. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Ämnen:
Miljö
Ämnesord:
Klimatförändringar, Miljöfrågor, Mänskligt beteende, Naturvetenskap, Psykologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Klimatforum 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2016

Vägen framåt efter Paris

Efter FN:s klimatmöte i Paris är världen överens om utsläppsmålen. Men vad gör vi nu? EU:s chefsförhandlare Artur Runge-Metzger berättar här om EU:s roll. Framtidsminister Kristina Persson (S) och klimatforskaren Johan Rockström talar om vad Sverige bör och kan göra. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2016

Sveriges klimatmål efter Paris

Anders Wijkman, ordförande för Miljömålsberedningen, berättar om sitt arbete och hur Sverige nu ska sänka koldioxidutsläppen. Han menar att nästa fas är svår, men att det nu finns en väldigt bra plattform att jobba ifrån. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2016

Konkreta lösningar för lokalt klimatarbete

Statssekreterare Yvonne Ruwaida (MP) berättar vilka investeringar regeringen gjort för klimatet och vilka miljöskatter som införts. Dessutom diskuteras allt från köttmoms och cirkulär ekonomi till styrmedel för kollektivtrafik. Medverkande: Yvonne Ruwaida (MP), Lena Erixon, generaldirektör Trafikverket, Karin Thomasson, ordförande Klimatkommunerna, och Hans Wrådhe, samordnare Naturvårdsverket. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2016

Klimatsmarta kommuner

Fem kommuner delar med sig av sina erfarenheter från sitt miljöarbete. Det handlar om allt från snabbladdare för elbilar i Kungälv och lägenhetshus i trä i Borås till en konsumtionsfri månad i Örebro - något som skapade en viss irritation bland invånarna. Medverkande: Karolin Södermark, miljö- och energiplanerare Kungälv kommun, Anna Bergström, centrumledare för återbruksgallerian i Eskilstuna, Hanna Dufva, enhetschef Örebro kommun, Susanne Arneborg, energisamordnare Borås kommun, och Peter Rydberg Krahl, projektledare klimatprogram Göteborgs stad. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2016

Konsten att konsumera rätt

Hur påverkar egentligen vår konsumtion klimatet? Och hur mäter vi detta? Hanna Brolinson och Joanna Dickinson, båda klimathandläggare Naturvårdsverket, diskuterar här styrmedel för minskat bilresande, hur man ska bygga för att det ska vara nära till service samt rep-avdrag och miljömärkning på pensionssparande. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2016

Regeringens arbete med hållbar konsumtion

Finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund (MP) skräder inte orden när han berättar om sina planer för att påverka Sveriges konsumtion i en mer hållbar riktning. Han menar att Sverige ska vara ett av världens första fossilfria länder och ha ett hundraprocentigt förnybart energisystem. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2016

Nudging gör det lätt att göra rätt

Om man erbjuds en liten i stället för stor tallrik tar man mindre mat. Det är en form av "nudging", det vill säga att knuffa någon i en mer klimatsmart riktning. Ida Lemoine på Beteendelabbet berättar med hjälp av spännande exempel om sitt arbete med att förstå beteenden för att kunna förändra beteenden. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2016

En liberals syn på klimatet

Den liberala debattören och författaren Mattias Svensson har bland annat skrivit boken "Miljöpolitik för moderater". Han blev ganska sent i sin karriär intresserad av miljöfrågor. Här talar han om sitt klimatengagemang ur ett liberalt perspektiv. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2016

Så blir Sverige första fossilfria landet

Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) berättar om regeringens satsningar på miljön. Hon har bland annat gett ökade anslag till järnvägen, laddsamordningarna ska byggas ut och en fossilfri fordonsflotta ska införas. Åsa Romson utfrågas av klimatdebattören Maria Wetterstrand och den liberala debattören Mattias Svensson. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Skogen som kolsänka

Johan Bergh, forskare i sydsvensk skogsvetenskap vid Sveriges lantbruksuniversitet, förklarar hur olika faktorer i klimatet påverkar kolbalansen i skogen. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Solen går upp i öster

Kina tillhör världens i särklass mest miljöförstörande länder, men är samtidigt världsledande på solenergi. I Kunming ser man överallt solpaneler på hustaken som värmer vattnet till lägenheterna. Familjer som bor i avlägsna byar uppe i bergen har fått soldrivna lampor, tv-apparater och gatlyktor.

Fråga oss