Titta

UR Samtiden - Psykisk ohälsa bland barn och unga 2016

UR Samtiden - Psykisk ohälsa bland barn och unga 2016

Om UR Samtiden - Psykisk ohälsa bland barn och unga 2016

Föreläsningar och samtal om att arbeta preventivt och långsiktigt för en bättre psykisk hälsa för barn och unga. Inspelat på 7A Odenplan, Stockholm, den 3 februari 2016. Arrangör: Expo Medica.

Till första programmet

UR Samtiden - Psykisk ohälsa bland barn och unga 2016 : Från barnsoldat till Sveriges riksdagDela
  1. Välkommen hit, Arhe.
    Det här är en konferens-

  2. -om psykisk hälsa och ohälsa
    hos unga.

  3. Vi börjar med att prata om
    din egen ungdom.

  4. Du är född 1953.

  5. När du var nio år gammal
    i ditt dåvarande hemland Eritrea-

  6. -blev Eritrea anfallet av Etiopien
    och krig utbröt.

  7. Du var nio år och bodde i en by
    ute på landsbygden.

  8. Hur var din barndom?

  9. Tack. Jag är glad att ha fått komma
    till en så fantastisk konferens.

  10. Jag gillar inte att prata om min
    historia men det är viktigt-

  11. -när det gäller barn och unga.

  12. Jag är född i en liten by
    på landsbygden-

  13. -i regionen Keren.

  14. Min pappa var bonde-

  15. -men han hade även ett bra jobb
    i en stad som heter Elabered.

  16. Där fanns en rik italienare
    som odlade frukter.

  17. Där bodde runt 100 italienare.

  18. Staden låg sju-åtta kilometer
    från byn där jag är född.

  19. Eritrea var ockuperat av Etiopien-

  20. -och 1961 började
    kampen för att befria Eritrea.

  21. Där började det hela.

  22. Då är du nio år gammal. Då tänker man
    kanske inte mycket på befrielse-

  23. -men det dröjde inte länge förrän
    ditt politiska medvetande vaknade.

  24. Under ockupationstiden...

  25. ...fanns kommandosoldater
    som var tränade av israelerna.

  26. De brände våra byar.

  27. Det var hemskt att som barn
    se människor fängslas och dödas-

  28. -och framför allt
    att få sitt hem bränt.

  29. Vi hörde att det fanns hjältar
    som försvarade oss...

  30. ...mot ockupationsmakten.

  31. Redan när jag var tolv år gammal
    fanns Eritrean Liberation Front.

  32. De började komma ut till våra byar
    och då träffade jag dem.

  33. Vi hörde mycket om dem
    och träffade dem.

  34. De brukade komma på nätterna-

  35. -för byn var nära staden
    och de ville inte bli avslöjade.

  36. Det fanns spioner som avslöjade dem
    för ockupationsmakten.

  37. De samlade folk
    och berättade om självständighet-

  38. -och varför de är en rörelse.

  39. För oss ungdomar,
    i det liv vi såg omkring oss-

  40. -var de som försvarade oss
    våra hjältar.

  41. Jag träffade gerillan ELF
    för första gången tolv år gammal.

  42. Redan då började du hjälpa till?

  43. Ja.
    Jag hade börjat sympatisera med dem.

  44. Vid tolv år, på min tid, i mitt land,
    är man inte barn längre.

  45. Livet gör ju att man växer.

  46. Vid fem-sex års ålder
    deltar man i familjens arbete.

  47. Livet gör att man är klar i huvudet.

  48. Man är inte barn under den tiden.
    Jag visste vad fienden innebar.

  49. Jag såg vad de gjorde och det
    var lätt att sympatisera med dem.

  50. Efter tolv började jag skolan
    i den där staden.

  51. Min pappa jobbade där-

  52. -och italienarna hade en egen skola
    som drevs av italienska konsulatet.

  53. Jag fick möjligheten
    att gå i den skolan.

  54. Jag blev aktiv med
    att hjälpa gerillan.

  55. De behövde socker, te eller tobak.

  56. Vi var barn
    och var inte lika lätta att avslöja.

  57. Jag började organisera ungdomar
    i den där skolan.

  58. Det kändes lite häftigt
    och lite tufft att hjälpa gerillan.

  59. Jag började
    redan när jag var 13 år gammal.

  60. Men det handlade om
    nån sorts handräckningstjänst.

  61. Du var inte så gammal
    när du började bära vapen-

  62. -och vara engagerad i strid.
    Då hade du hunnit bli 15.

  63. Det ledde till att jag blev gripen
    och avslöjad när jag var 14.

  64. Jag hatar ockupationsmakten
    och allt de gör.

  65. Jag blev avslöjad och greps
    när jag var 14.

  66. Jag var en liten och spinkig
    ung pojke.

  67. De satte mig i fängelse.

  68. De var vuxna och starka
    och jag var ett ensamt barn.

  69. Varje kväll torterade de oss.

  70. Jag var liten och de var fyra
    kommandosoldater som slog mig.

  71. Det var hemskt.

  72. Det gjorde mig arg och hatet växte.

  73. Vad var syftet med tortyren?
    Hade du information?

  74. De ville att jag skulle avslöja
    vem som hade hjälpt mig-

  75. -vilka i staden som hjälpte mig
    och vilka som hörde till min grupp.

  76. Jag vägrade. Jag var bara tyst.

  77. Du var 14 och motstod tortyren.

  78. Första och andra kvällen
    gjorde det jätteont.

  79. Men jag sket i det.

  80. Det fanns ingen smärta kvar
    i min kropp.

  81. Efter nästan en timme,
    eller hur länge de torterade mig-

  82. -kunde jag inte gå, och då
    kastade de in mig i rummet.

  83. Det var hemskt att prata om det.

  84. Jag var en 14-åring,
    en liten pojke...

  85. De var fyra-fem stora
    kommandosoldater.

  86. Så småningom kom du ut
    med din pappas hjälp.

  87. Då kom engagemanget
    med vapen i hand.

  88. Påskdagen 1968
    gick jag till gerillan.

  89. Nästa dag grep de min pappa.
    "Var är din son?"

  90. Han satt i fängelse i fyra år
    och blev torterad.

  91. I programmet
    kallar de dig "barnsoldat".

  92. Vi tycker nog att 15-åringar är barn.

  93. Du beskriver dig själv som
    en spinkig kille vid den tidpunkten.

  94. Men du säger att du nästan var vuxen
    redan vid tolv års ålder.

  95. Var du barnsoldat
    eller en vuxen soldat när du var 15?

  96. Jag vet inte.

  97. Med den kunskap jag har i dag
    skulle jag nog kalla mig barnsoldat-

  98. -men då såg jag mig inte som barn.
    Jag var klar.

  99. Organisationen tog hand om mig
    på ett bra sätt.

  100. De såg att jag var ung.

  101. Under några månader hade jag inte
    vapen, utan tränades på annat sätt.

  102. Men jag kände mig inte som barn
    vid den tiden.

  103. Jag var 15 och hade blivit torterad.
    Jag var en del av rörelsen.

  104. Jag kände en stolthet.
    Jag var som alla andra vuxna.

  105. När vi hör "barnsoldat"
    tänker vi ofta på personer-

  106. -som nästan tvångsmässigt värvas,
    men du valde det själv.

  107. Ja, det är skillnaden. Valde och
    valde... Situationen tvingade mig.

  108. -Men ingen annan tvingade dig.
    -Nej, det var själva situationen.

  109. Jag har inte berättat
    om när min pappa blev gripen.

  110. En präst och några andra äldre
    kom till gerillan-

  111. -och bad mig komma tillbaka
    för familjens skull.

  112. Min pappa satt i fängelse
    och det var katastrof i hemmet.

  113. De ville
    att jag skulle komma tillbaka.

  114. Italienaren skulle se till
    att soldaterna inte gjorde mig illa.

  115. Jag vägrade trots att de sa att pappa
    kommer att bli dödad. Jag vägrade.

  116. Det var ett tufft beslut. Du är
    15 år gammal och de säger till dig-

  117. -att du måste komma tillbaka för att
    rädda din pappa, men du säger nej.

  118. Jag kommer ihåg prästen. Vi har stor
    respekt för präster och imamer.

  119. Man måste respektera prästen. Han sa:

  120. "Om du inte respekterar vad jag säger
    kommer du inte till himlen."

  121. Jag sa: "Vad ska du säga? Det räcker
    med min mammas tårar."

  122. "Dina ord rör mig inte. Gå härifrån."

  123. Du kände inte att du riskerade
    din pappas liv genom att vägra?

  124. Jag visste att nåt skulle hända
    men jag hade själv blivit torterad.

  125. Jag visste vad som väntade.
    Men jag ville kriga mot dem.

  126. Det fick du göra. Redan som ung
    har du deltagit i strid.

  127. Du har dödat människor
    vid 15 års ålder. Hur kändes det?

  128. Jag har inte dödat vanliga människor.
    Jag har dödat soldater.

  129. -Är de inte vanliga människor?
    -Annars hade jag inte suttit här...

  130. Jag skulle försvara mitt land
    och mitt folk. Jag har dödat många.

  131. -Det gjorde väl de med?
    -Ja.

  132. De kom för att döda. Deras dödande
    tvingade mig att bli aktiv.

  133. Deras handlingar tvingade mig
    att bära vapen.

  134. Det var de som jagade oss.
    Det var helt naturligt för mig.

  135. Jag tillhörde den värsta gruppen
    i gerillan-

  136. -som i dag kanske
    skulle bli självmordsbombare.

  137. Jag tillhörde martyrgruppen
    som går in i fiendens hjärta-

  138. -och kidnappar generaler.

  139. 95 % av dem klarar det inte
    men man måste sätta uppdraget först.

  140. Vi var närmare 200 personer
    men bara 5 personer som lever i dag.

  141. Många här i dag-

  142. -har kanske haft kontakt med personer
    som i dag är engagerade i krig-

  143. -som värvas till Islamska Staten
    om vi ska använda det begreppet.

  144. Har du förståelse för vad som lockar
    de här ungdomarna till strid?

  145. -Det är stor skillnad.
    -Varför då?

  146. För mig var det...

  147. Jag kämpade för frihet
    och självständighet.

  148. Jag har inte krigat
    av religiös övertygelse-

  149. -eller för etnisk rensning.

  150. Jag har inte blivit värvad
    för att våldta kvinnor.

  151. Det går inte att jämföra.

  152. Jag kan dela upp det i två grupper.

  153. De som kommer från Mellanöstern...

  154. ...som alltid har levt
    under förtryck...

  155. De har aldrig sett frihet, demokrati
    eller mänskliga rättigheter...

  156. De har levt under diktaturer
    med värderingar...

  157. ...som vår utrikesminister
    beskrev som "medeltida".

  158. Dem kan jag förstå.
    De har ingen annan utväg.

  159. Det är lätt att attrahera dem.

  160. Det kommer en organisation som säger:

  161. "Vi ska befria er och du kommer
    till himlen." De kan göra det.

  162. Men jag har ingen förståelse
    för dem som åker härifrån-

  163. -från ett land med öppenhet,
    välfärd och frihet.

  164. Jag kanske ska säga "de som inte har
    fötts med terrorism"...

  165. Vad skulle samhället ha gjort
    för att de inte skulle hamna där?

  166. Kan det vara så att de inte upplever
    samhället som öppet och fritt?

  167. De kanske känner sig förtryckta?

  168. Det sägs mycket i frågan
    men det är värderingar som krockar.

  169. Öppenhet krockar med destruktiva
    normer och värderingar-

  170. -som hatar frihet och öppenhet. Det
    handlar om hur de tolkar öppenhet.

  171. För dem är kanske öppenhet
    att kvinnan inte ska vara fri-

  172. -och barnen ska lida.

  173. Öppenhet är ett hot...

  174. ...mot såna värderingar...

  175. Det är rädslan
    för ett öppet samhälle...

  176. Rädslan för att jag äger mitt liv
    och formar min framtid själv...

  177. ...utan att min pappa, min präst
    eller min imam säger till mig...

  178. Vi hörde förut
    om hopp och drömmar som drivkraft.

  179. Det var det som var er drivkraft
    när ni kämpade i Eritrea.

  180. 1992...
    Vi flyttar fram en bit i tiden.

  181. 1992 blev Eritrea fritt och
    i dag är det ett självständigt land.

  182. Har dina drömmar förverkligats
    i dagens Eritrea?

  183. Nej. Det enda som har förverkligats
    är att Eritrea blev självständigt-

  184. -och erkänt av världen.

  185. Men vi har fått
    den värsta diktaturen.

  186. Många av er känner till Dawit Isaak.

  187. Hela Eritrea är ett fängelse
    för sitt eget folk.

  188. Det är inte det jag kämpade för.
    Det är inte den frihet jag ville ha.

  189. Men det finns hopp om framtiden. Det
    finns de som kämpar för demokrati.

  190. Inga diktaturer varar för evigt.
    Jag har stort hopp om förändring.

  191. Du kom som flykting till Sverige
    1985. Vi hoppar över alla turer dit.

  192. I Sverige började du tidigt engagera
    dig i svenskt föreningsliv.

  193. Du har varit engagerad i Fryshuset
    och jobbat med hedersrelaterat våld.

  194. Kan du berätta om det?

  195. När jag kom till Sverige
    valde jag sida.

  196. Jag har aldrig varit aktiv
    i eritreanska föreningar.

  197. Jag kan kulturen och språket
    och behöver inte prata om det.

  198. Jag valde sida
    för jag kunde det redan.

  199. Jag tyckte att...

  200. Jag var tidigt aktiv
    i hyresgästföreningen.

  201. Efter tre-fyra år blev jag medlem
    i ett parti och blev politiker.

  202. Ute i samhället
    lärde jag känna Anders Carlberg.

  203. Jag jobbade länge i tunnelbanan
    som spärrvakt och kontrollant.

  204. Efter Fadimes fall...
    Jag kände Fadime.

  205. Mina hjärtefrågor var våld mot
    kvinnor och hedersrelaterat våld-

  206. -som alltid förknippas med kultur.
    Jag ville göra nåt nytt.

  207. Efter Fadime lämnade jag mitt jobb.

  208. Jag pratade med Anders om
    att göra nåt förebyggande.

  209. Jag fick chansen 2001
    och startade Sharaf hjältar.

  210. "Sharaf" betyder "heder".

  211. Min metod var
    att prata med unga killar.

  212. Innan dess fanns ingen organisation
    som jobbade med killar.

  213. Det var bara kvinnojourer.

  214. Men det handlar om
    männens attityder och värderingar.

  215. Jag tyckte vi skulle jobba
    med unga killar som fostras hemma.

  216. Pappa säger: "Du ska bevaka din
    syster. Din fru ska vara oskuld."

  217. Vi ska vara långsiktiga.

  218. Vi börjar med unga killar
    som fostras i hemmet-

  219. -för att de ska anamma
    demokratiska värderingarna-

  220. -om mänskliga rättigheter.

  221. I början tyckte många det var
    flummigt. "Varför med killar?"

  222. Många feminister sa till mig:

  223. "Killar är förövare.
    Man kan inte jobba med dem."

  224. Men jag hävdade att det är de
    som hotar. De är också offer.

  225. Vilka argument bet på dem?
    Det funderar nog många på.

  226. Vad får dem att börja tänka?

  227. Många av dem tvingas.
    Jag har mött hundratals unga killar.

  228. Många av dem lever ett dubbelt liv.

  229. Samhället har inte hjälpt dem.

  230. -Vem tvingar dem?
    -Föräldrarna.

  231. Många av oss som kom hit lite senare-

  232. -ser ju hur värderingarna krockar
    och framför allt synen på kvinnan.

  233. Hur ska tjejer tänka? Vem har makten?
    Vem har ansvaret?

  234. Det är viktigt att den äldsta sonen
    tar pappans roll-

  235. -och bevakar systern.

  236. Man måste lyfta fram
    de här kulturerna.

  237. De är redan offer. Bara för
    att du och jag råkar vara män-

  238. -har vi inte fötts
    med hedersrelaterat tänkande.

  239. Vi fostras i det.
    Vi formas att bli förövare.

  240. Då måste vi omforma dem.

  241. Det är 15-20 år sen
    ditt engagemang började.

  242. Gör det svenska samhället mer i dag?

  243. Absolut. Det finns mycket kvar
    att göra på området-

  244. -men jag tycker
    att kunskapen har vuxit.

  245. Jag har utbildat folk i flera år
    och gör det fortfarande.

  246. När de frågar mig
    åker jag ut och pratar.

  247. Det finns kunskap-

  248. -men jag saknar fortfarande två saker
    för att förändra attityder.

  249. Vi måste våga i stället för
    att vara tysta och rädda.

  250. Det krävs tålamod. Man ändrar inga
    attityder på en dag. Det tar tid.

  251. Jag saknar modet.

  252. Många blir tysta för att de
    inte vill bli kallade rasister.

  253. Då backar man och blir tyst
    i stället.

  254. Vi känner igen det. En del säger
    att det är ett kolonialt perspektiv-

  255. -och att hedersvåld är samma våld som
    förekommer mot kvinnor i Sverige.

  256. Det är inte samma.
    Men våld mot kvinnor är universalt.

  257. Men det har olika mekanismer.

  258. Skillnaden är...

  259. Om en svensk man slår sin flickvän
    är han ensam.

  260. Jag tror inte att familjen har suttit
    och planerat det i veckor.

  261. Och ingen kallar honom hjälte.

  262. Men i hedersrelaterat våld
    är det hela släkten som planerar-

  263. -på grund av att rykten har gått
    om en 15-åring.

  264. T.o.m. den som gör det
    tvingas att göra det-

  265. -för att han är bror eller kusin.
    Det är stor skillnad.

  266. En hel släkt
    planerar att knäcka en 15-åring.

  267. -Är kvinnorna med?
    -Ja, t.o.m. mamma...

  268. Men det är inte bara tjejer. Abbas
    Rezai som blev mördad här är kille.

  269. Många killar drabbas.

  270. Hedersrelaterat förtryck är komplext.
    Hela familjen är offer-

  271. -även om det oftast är kvinnorna
    som drabbas och kontrolleras.

  272. Du kom till Sverige 1985.

  273. Många här kommer framöver
    att möta många flyktingar-

  274. -som kommer hit
    från andra krigshärdar.

  275. Har du några råd till dem?

  276. Hur ska vi möta och bemöta
    dem som kommer hit som flyktingar?

  277. Jag vet inte.

  278. Många som sitter här är engagerade
    och kloka människor.

  279. Jag tycker ändå...

  280. Många av dem som kommer, inte alla-

  281. -är traumatiserade
    redan i sina hemländer-

  282. -eller på väg hit
    genom människohandel.

  283. De har sett problem och man
    måste förstå hur det ska bearbetas.

  284. Det andra är att nästan alla av dem
    är starka människor-

  285. -som har tagit sig hela vägen hit.

  286. Vi ska inte se dem som offer.

  287. Vi måste uppmuntra dem
    och lära dem om det nya landet.

  288. Det är viktigt att reflektera över-

  289. -hur det Sverige har utvecklats
    och berätta vad som gäller här.

  290. Vilka regler och lagar
    är det som gäller?

  291. Vi måste ta det från början
    och inte vänta fyra-fem år.

  292. Vi måste börja från början-

  293. -framför allt när det gäller våra
    kulturer eller vad vi ska kalla det.

  294. De är som den svenska kulturen var
    för länge sen.

  295. Med synen på kvinnan, barn och unga
    flickor måste vi vara tydliga.

  296. Lagarna ser ut på ett visst sätt.

  297. Vi ska inte särbehandla dem
    bara för att de är flyktingbarn.

  298. De ska inte särskiljas
    från svenska barn.

  299. Vi måste våga säga vad som gäller.

  300. Många av de här människorna
    har saknat frihet och tvingats hit.

  301. Frihet är inte bara
    att ta bort en diktatur.

  302. Friheten kommer också underifrån.

  303. Alla människors lika värde...
    Individens frihet...

  304. Vi måste tolka vad frihet innebär.

  305. Välkomna. Vi ska inkludera dem
    i rättigheternas katalog.

  306. Man har rättigheter men även
    skyldigheter. Vi måste vara tydliga.

  307. Vi måste vara tydliga
    och visa mod och ha tålamod.

  308. Det räcker inte
    med en informationsdag.

  309. Vi måste jobba ständigt.

  310. Det är inte lätt att förändra
    attityder och värderingar.

  311. Tack för det, Arhe.
    - Nu ska ni få kaffepaus.

  312. -Ett särskilt tack till Arhe...
    -Tack.

  313. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Från barnsoldat till Sveriges riksdag

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Riksdagsledamoten Arhe Hamednaca berättar om sina erfarenheter av ett liv som barnsoldat i Eritrea. Som 14-åring greps han av kommandosoldater och utsattes för tortyr. Hamednaca berättar hur han till slut slutade bry sig och inte kände smärtor eftersom kroppen var så uppfylld av hat. Han kom till Sverige 1985 och har sedan dess kämpat för mänskliga rättigheter. Samtalsledare: Bengt Westerberg. Inspelat på 7A Odenplan, Stockholm, den 3 februari 2016. Arrangör: Expo Medica.

Ämnen:
Samhällskunskap > Mänskliga rättigheter
Ämnesord:
Barnsoldater, Militärväsen, Mänskliga rättigheter
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Psykisk ohälsa bland barn och unga 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykisk ohälsa bland barn och unga 2016

Från barnsoldat till Sveriges riksdag

Riksdagsledamoten Arhe Hamednaca berättar om sina erfarenheter av ett liv som barnsoldat i Eritrea. Som 14-åring greps han av kommandosoldater och utsattes för tortyr. Hamednaca berättar hur han till slut slutade bry sig och inte kände smärtor eftersom kroppen var så uppfylld av hat. Han kom till Sverige 1985 och har sedan dess kämpat för mänskliga rättigheter. Samtalsledare: Bengt Westerberg. Inspelat på 7A Odenplan, Stockholm, den 3 februari 2016. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykisk ohälsa bland barn och unga 2016

Barn och unga i hemlöshet

Ett stort antal unga lever i ett ingenmansland innanför Sveriges gränser, utan de rättigheter eller sociala skydd som andra medborgare har. Hans Swärd, professor i socialt arbete, har under flera år studerat och skrivit om denna utsatta och sårbara grupp. I sin föreläsning frågar han sig om det finns en risk för att vi håller på att vänja oss vid att det finns grupper som lever helt utanför samhället. Inspelat på 7A Odenplan, Stockholm, den 3 februari 2016. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykisk ohälsa bland barn och unga 2016

Hur mår unga i Norden?

Den växande psykiska ohälsan bland unga är idag en av de största hälsoutmaningarna de nordiska länderna står inför. Det menar projektledaren Lidija Kolouh-Söderlund från Nordens Välfärdscenter, som vill inspirera och konkretisera vad som går att göra för att förbättra välfärden för Nordens unga. I sin föreläsning ger hon exempel på flera framgångsrika projekt. Inspelat på 7A Odenplan, Stockholm, den 3 februari 2016. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykisk ohälsa bland barn och unga 2016

Möten med traumatiserade barn

Professionella möten med barn som utsatts för svåra traumatiska situationer kräver särskild omtanke och förberedelse, menar psykologen och psykoterapeuten Åsa Landberg. I denna föreläsning berättar hon om hur möten med dessa barn kan se väldigt olika ut beroende på om de sker i samband med skola, förskola, socialtjänst, sjukvård, rättsväsende eller i någon annan situation. Inspelat på 7A Odenplan, Stockholm, den 3 februari 2016. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykisk ohälsa bland barn och unga 2016

Verktyg i mötet med ensamkommande barn

Hur ser framgångsfaktorerna ut för att bygga ett förtroende och att genomföra ett bra samtal med ensamkommande unga som ofta bär på svåra traumatiserande händelser? Psykoterapeuten Carl Pether Wirsén berättar här om vikten av kroppsspråk och genuint intresse för ungdomarna i kombination med en kulturförståelse och en förståelse för tidigare anknytningsmönster. Inspelat på 7A Odenplan, Stockholm, den 3 februari 2016. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykisk ohälsa bland barn och unga 2016

Att stötta vid en avslagskris

Empatitrötthet, överidentifikation och medberoende kan ofta drabba den som arbetar med ensamkommande ungdomar, menar psykoterapeuten Carl Pether Wirsén. Här berättar han om vad som kan vara orsaken till våra olika reaktioner och ibland irrationella beteenden, och ger exempel på hur våra egna anknytningsmönster och erfarenheter kan ge avtryck i arbetet med ungdomar i kris. Inspelat på 7A Odenplan, Stockholm, den 3 februari 2016. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Så kan hjärnforskningen bidra till en bättre skola

Kan jävlar anamma, eller grit, vara en faktor som förklarar varför vissa barn förbättrar sin inlärning mer än andra? Det menar Torkel Klingberg, professor vid Karolinska institutet. Här talar han om vad den moderna hjärnforskningen vet om små barns hjärnor. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - ekonomi

Friedman och friheten

Milton Friedman blev på 1970-talet känd som de fria marknadskrafternas apostel. Han var kritisk till Keynes idéer om att det var statens uppgift att gripa in när ekonomin gick in i en konjunkturnedgång. Friedman menade att det enda staten kunde göra var att föra en korrekt penningpolitik, men den skulle helst skötas av experter.