Titta

UR Samtiden - Psykisk ohälsa bland barn och unga 2016

UR Samtiden - Psykisk ohälsa bland barn och unga 2016

Om UR Samtiden - Psykisk ohälsa bland barn och unga 2016

Föreläsningar och samtal om att arbeta preventivt och långsiktigt för en bättre psykisk hälsa för barn och unga. Inspelat på 7A Odenplan, Stockholm, den 3 februari 2016. Arrangör: Expo Medica.

Till första programmet

UR Samtiden - Psykisk ohälsa bland barn och unga 2016 : Barn och unga i hemlöshetDela
  1. Välkomna till detta seminarium-

  2. -som handlar om
    barn och unga i hemlöshet.

  3. Jag jobbar vid Lunds universitet.

  4. Tillsammans med Gunvor Andersson
    har jag forskat om det här fenomenet.

  5. Vi har också skrivit boken
    "Barn utan hem - olika perspektiv".

  6. Det är det jag ska tala om i dag.

  7. Vad menas med "ingenmansland"?

  8. Jag menar att det är ett område-

  9. -där en del barn och ungdomar kan
    hamna, i välfärdens ingenmansland.

  10. Det handlar om att deras civila
    och sociala rättighet ofta kränks.

  11. Många får läs- och skrivsvårigheter.

  12. De har svårt att göra sin stämma hörd
    och ta tillvara sina intressen.

  13. De saknar politisk makt.

  14. Många gånger har vi i samhället svårt
    att skydda dessa barn och ungdomar-

  15. -mot övergrepp.

  16. Många gånger måste de också kämpa-

  17. -mot en rad förnedrande
    myter och försanthållanden.

  18. Jag ska också säga nåt om
    hemmet och hemlöshetsbegreppet.

  19. Som vi känner detta begrepp i dag-

  20. -så föddes det nån gång i
    slutet av 1700-talet och 1800-talet.

  21. Tidigare hade man en mer praktisk och
    osentimental inställning till hemmet.

  22. Men under 1800-talet
    förvandlades hemmet-

  23. -till längtan, drömmar,
    ambitioner och självförverkligande.

  24. För att klara livet ute i samhället
    måste man ha en fästpunkt, ett hem.

  25. Det var så föreställningarna var.

  26. Vi har alltså knutit många romantiska
    föreställningar till hemmet.

  27. Det är klart
    att det pågår mycket otäckheter-

  28. -även inom hemmets fyra väggar.

  29. Men det är ändå så
    att hemmet är mer än en boplats.

  30. Det är en plats för
    intimitet och familjerelationer.

  31. Det här blev tydligt
    i Sverige och Norden-

  32. -under 1800-talet
    och framför allt under 1900-talet.

  33. I början av 1900-talet hade Svenska
    fattigvårdsförbundet en kampanj-

  34. -i tidningen Idun.

  35. Det handlade på den tiden om
    väldigt många ensamstående kvinnor-

  36. -som hade flyttat in i storstäderna.

  37. De kunde inte ta hand om sina barn
    utan tvingades lämna bort dem-

  38. -ofta till institutioner.

  39. Här försöker man att para ihop-

  40. -barn som bor på institutioner
    med barnlösa par.

  41. Under det stora
    nationella folkhemsprojektet-

  42. -när miljonprogrammet byggdes-

  43. -så skapade vi också ett folkhem.

  44. Vi skapade alltså ett större hem
    där vi kunde vistas.

  45. Om det stora hemmet skulle fungera
    måste det lilla hemmet fungera.

  46. Under miljonprogrammet byggde man
    en miljon bostäder på tio år.

  47. På 70-talet utrotade man
    i stort sett hemlösheten-

  48. -bland barn och ungdomar.

  49. Men vad som har hänt
    under de senaste decennierna-

  50. -är att vi återigen har fått
    en hemlöshet bland vissa grupper.

  51. Det här har uppmärksammats i pressen.

  52. Det kan vara barn som lever
    med föräldrar på vandrarhem-

  53. -hotell, kvinnojourer
    eller andra tillfälliga boenden.

  54. Det är ganska stora grupper
    som Socialstyrelsen har räknat.

  55. De saknar stadigvarande kontrakt
    och lever i en osäker situation.

  56. En grupp barn finns i familjer
    som har blivit vräkta.

  57. Det har oroat myndigheterna mycket
    de senaste decennierna.

  58. Man har försökt att
    komma till rätta med vräkningarna.

  59. Statistiken från förra året
    visar att det var 459 barn-

  60. -som med sina föräldrar blev vräkta.

  61. Det har gått ner lite. Det har varit
    600-700 barn de senaste åren.

  62. Nu beror sannolikt nedgången på-

  63. -att det är svårare att få bostäder.

  64. Många hyresvärdar
    har dragit åt tumskruvarna.

  65. De som inte har egna inkomster
    har svårt att få bostäder.

  66. I stället har man fått ett system
    med så kallade sociala kontrakt.

  67. Kommuner hyr lägenheter
    av fastighetsägarna-

  68. -och hyr ut
    till bostadsmarknadens riskgrupper.

  69. Med de här specialkontrakten kan Soc
    flytta på familjen om de är stökiga-

  70. -utan några
    officiella vräkningsförfaranden.

  71. Vi har barn som lever med
    papperslösa familjer i dag.

  72. Vi vet inte
    hur stora dessa grupper är.

  73. Men i sin senaste sociala rapport
    uppskattade Socialstyrelsen-

  74. -att det kan röra sig om
    10 000-30 000 personer.

  75. Man trodde att det kan vara
    4 000-5 000 barn i den här gruppen.

  76. De har inga papper, de har blivit
    avvisade men inte lämnat landet-

  77. -eller
    så har de bara tagit sig in här.

  78. Barnen i den här gruppen
    vet vi väldigt lite om.

  79. Nu har riksdagen beslutat att de här
    barnen har rätt till viss akutvård-

  80. -och viss vård i akuta situationer.

  81. En annan grupp är Nordafrikanska
    gatubarn, främst från Marocko.

  82. Man uppskattar
    att det är 600-800 barn.

  83. Men nu håller väl
    den här frågan på att lösas.

  84. Jag hörde i går på nyheterna-

  85. -att regeringen
    ska försöka ge stöd till Marocko-

  86. -och
    en del andra Nordafrikanska länder-

  87. -för att återförena barnen
    med sina ursprungsfamiljer.

  88. Myndigheterna har försökt att hjälpa.

  89. Man har placerat dem på HVB-hem
    och så vidare.

  90. Men det har varit ganska svårt.
    De har försvunnit därifrån.

  91. Vi har ett annat problem
    som kanske också håller på att lösas.

  92. Barn till fattiga EU-medborgare
    som tillfälligt vistas i Sverige.

  93. Vi vet inte hur många de är.

  94. Det är ju så
    att de här fattiga EU-medborgarna-

  95. -har rätt att vistas här i landet
    utan några försörjningskrav.

  96. De får vistas här tre månader och ska
    sen återvända till sina hemländer.

  97. Vi vet
    att en hel del har barn med sig.

  98. Särskilt i Göteborg
    har det varit ganska vanligt.

  99. Kommunen har många olika strategier
    för att hantera de här barnen.

  100. Det är många olika strategier
    med alla de här grupperna.

  101. Jag talar om
    hur man hanterar det på lokal nivå.

  102. Man har försökt att samordna
    likartade insatser i kommunerna.

  103. Men det har varit svårt
    att åstadkomma detta.

  104. Vräkning av barn
    har varit en symbolfråga länge.

  105. Samhället har vidtagit
    en rad olika utredningar.

  106. "Vräkning och hemlöshet"
    är en utredning.

  107. Man har haft en nationell
    hemlöshetsstrategi åren 2007-2009.

  108. Där hade regeringen egentligen
    ett konkret mål:

  109. Inga barn ska vräkas
    och inga barn ska leva i hemlöshet.

  110. Men
    det har man haft svårt att genomföra.

  111. Den senaste insatsen var
    en nationell hemlöshetssamordnare-

  112. -som pratade med kommunerna-

  113. -och de organisationer
    som arbetar med frågorna.

  114. Barnpsykiatri, kommunal socialtjänst,
    olika sjukvårdsmyndigheter-

  115. -skolor
    och andra inblandade organisationer.

  116. Det har skrivits mycket
    om det här i tidningarna-

  117. -att familjer bor på hotell till dyra
    priser och under svåra förhållanden.

  118. Det här är
    en bild från 2007 och 2008.

  119. Det var då de fattigaste länderna
    i Europa gick med i EU-

  120. -nämligen Rumänien och Bulgarien.

  121. Det innebar också
    att de fick resa fritt i Europa.

  122. De fick del av den fria rörligheten.

  123. Då kom det
    en stor grupp 2008 med 20 barn-

  124. -till Meros camping i Göteborg.

  125. Sen dess
    har den här frågan uppmärksammats-

  126. -när man har haft barn med sig.

  127. Kommunerna har diskuterat ifall
    de ska få gå i skolan eller inte.

  128. Det har stått
    att "myndigheterna står handfallna"-

  129. -"kring gruppen ensamkommande
    flyktingbarn från Marocko".

  130. Det har varit
    rätt mycket skriverier i pressen-

  131. -om de här grupperna.

  132. Runt alla de här grupperna
    är det lätt att det blir-

  133. -mycket myter och föreställningar.

  134. Många gånger är det frågan om
    ganska små grupper.

  135. Man har också sagt att problemen
    kanske är omöjliga att lösa.

  136. Men en sak måste vi ta i beaktande-

  137. -när vi talar om
    hemlösa barn och ungdomar.

  138. Det är att problemen är lösbara.
    Vi vet att de går att lösa.

  139. Det är inte som vissa former
    av obotlig cancer till exempel.

  140. Vad vi gjorde när vi hade byggt
    färdigt det stora miljonprogrammet-

  141. -var att vi i stort sett avskaffade
    hemlösheten i dessa grupper.

  142. Vi byggde många bostäder.
    Vi byggde moderna bostäder.

  143. Vi stängde många gamla härbärgen
    och specialbostäder.

  144. Så det går att lösa.

  145. Men man måste
    vidta åtgärder på flera olika plan.

  146. Det finns flera orsaker
    till den här situationen i dag.

  147. Klyftorna i samhället har ökat
    sen i början av 1980-talet.

  148. Från 1900 till 1982
    minskade klyftorna.

  149. Sen 1982 har klyftorna minskat...

  150. Nej,
    klyftorna har åter ÖKAT i samhället.

  151. Vi kan se de här klyftorna
    i ohälsa och boende.

  152. Urbaniseringen har gjort att
    inflyttningen till städerna har ökat.

  153. Alla landets 290 kommuner
    har ju inte en akut bostadsbrist.

  154. Men väldigt många
    har faktiskt bostadsbrist i dag.

  155. Vi vet att det inte är lätt att få
    en lägenhet i de stora städerna-

  156. -Stockholm, Göteborg, Malmö
    och flera andra städer.

  157. Där ställer fastighetsägarna
    också hårda krav.

  158. Vi har ju avskaffat
    stora delar av den bostadspolitik-

  159. -som fanns under 1990-talet.

  160. Det hade stor symbolisk betydelse-

  161. -att Bostadsdepartementet
    avskaffades 1993.

  162. Vi har avreglerat bostadsmarknaden
    och tagit bort en massa lagar.

  163. Många kommuner har i dag
    inte ens bostadsförmedlingar.

  164. Vi har en pågående globalisering.

  165. Vi tar emot fler flyktingar
    än vi har gjort tidigare.

  166. Förra året var det 166 000
    som sökte asyl i Sverige.

  167. Vi har haft höga tal på sistone.

  168. Det är klart att det ställer
    höga krav på bostadsmarknaden-

  169. -när de här ska in.

  170. Dessutom lever vi längre, vilket gör
    att det blir färre lediga bostäder.

  171. Många kommuner
    bygger inte heller bostäder-

  172. -för de allra fattigaste,
    alltså bostäder med hyggliga hyror.

  173. Utan många kommuner bygger bostäder
    för dem man vill ha i framtiden-

  174. -inte för de grupper man har i dag.

  175. De man vill ha är inte
    bostadsmarknadens riskgrupper.

  176. Utan det är
    folk som vi i den här salen.

  177. Det har även skett en del spärrar
    till socialförsäkringssystemet.

  178. Man har sänkt bostadsbidraget.

  179. De som inte har kommit in i de
    generella socialförsäkringssystemen-

  180. -får ofta leva på försörjningsstöd
    eller Migrationsverkets ersättning.

  181. De ersättningarna har ofta inte hängt
    med i den allmänna standardhöjningen.

  182. Det är lite om bakgrunden
    och anledningen till detta.

  183. Gunvor Andersson och jag
    gjorde för några år sen en studie-

  184. -bland barn och ungdomar.

  185. Den omfattar 74 barn
    och deras föräldrar i Malmö.

  186. Gunvor är professorskollega till mig
    och barnpsykolog i botten.

  187. Hon intervjuade barnen
    och jag föräldrarna.

  188. Vi försökte fånga deras röster
    och deras funderingar-

  189. -om hur det är att leva
    i en utsatt situation.

  190. jag tänkte ge lite inblickar-

  191. -och lite röster omkring
    de här barnen och föräldrarna.

  192. För det första...
    Om vi börjar med mammorna.

  193. Bland de här familjerna vi valde ut-

  194. -så var en majoritet mammor-

  195. -som bodde tillsammans med sina barn.

  196. Det var en del hela familjer-

  197. -men det var en övervikt av mammor
    med barn, som levde med barnen.

  198. Man kan tänka sig att
    kvinnorna råkar speciellt illa ut.

  199. De kände just detta att...

  200. De kände
    en maktlöshet inför situationen.

  201. De hade i regel en ganska liten
    handlingsförmåga själva.

  202. De hade i regel
    inte särskilt starka nätverk.

  203. Eller i den mån de hade nätverk
    hade de på nåt sätt tröttat ut dem.

  204. De hade inte så bra kontakt med dem.

  205. Maktlösheten var ganska tydlig.

  206. Man kan fundera över
    hur man ska bryta den.

  207. Många fick förlita sig
    på hjälp av Socialtjänsten.

  208. De hade uppfattningen
    att de inte ville-

  209. -eller hade svårt att hjälpa dem.

  210. Det var väldigt svårt
    att komma ut på bostadsmarknaden.

  211. De upplevde att det fanns
    väldigt stora, stränga spärrar-

  212. -för att komma in.

  213. Alla levde då i de här miljöerna.

  214. De hade slitna bostäder
    i icke-önskvärda grannskap.

  215. En del
    bodde i Socialtjänstens bostäder.

  216. En del bodde inhyrda på campingar.

  217. En del i kvinnojourernas akutbostäder
    och kortsiktiga lösningar.

  218. En del bodde på
    ganska billiga hotell-

  219. -som Socialtjänsten utnyttjade
    för andra grupper.

  220. Efter hand fick i regel mammorna
    problem med den egna hälsan.

  221. De kände oro för barnen,
    särskilt för tonåringarna.

  222. De höll sig borta-

  223. -och ville ofta inte komma hem
    eller vistas bland föräldrarna.

  224. De här studierna...

  225. Vi försökte också
    att gå igenom forskningen på området.

  226. Det är ganska likartat
    från Storbritannien och USA.

  227. Där är problemen
    naturligtvis mycket större.

  228. Särskilt i USA, där många familjer
    bor på härbärgen med barn.

  229. Men man känner igen
    de här beskrivningarna-

  230. -väldigt väl
    från andra undersökningar.

  231. När det gäller barn är det såklart
    svårt att intervjua ganska små barn.

  232. Hur barnen uppfattar detta-

  233. -och vilka konsekvenser
    det har för barnen-

  234. -beror mycket på hur gamla barnen är.

  235. Men de vi har pratat med...

  236. Tonåringar
    har varit mest benägna att berätta-

  237. -om sin situation.

  238. Det visade sig
    att de barn vi talade med-

  239. -var väl insatta
    i familjens bostadsbekymmer.

  240. En del familjer
    ville dölja detta för barnen.

  241. Man ville inte berätta det.

  242. Men de var väl insatta,
    det gick inte att dölja.

  243. Barnen visste mer.

  244. Även om föräldrarna ville skona dem
    så visste de ganska mycket.

  245. Barnen hade olika förklaringar till
    varför familjen hade mist lägenheten.

  246. Många hade ju haft lägenheter innan.

  247. Några få hade aldrig
    kommit in på bostadsmarknaden.

  248. De hade bott med föräldrar och släkt.

  249. De hade inte haft möjlighet
    att ta sig in på bostadsmarknaden.

  250. De skyllde på pappa och mamma.

  251. "Hade bara föräldrarna tagit
    mer hänsyn till oss och sett oss..."

  252. De skyllde på hyresvärden-

  253. -socialtjänsten
    och en hel del på svenska samhället.

  254. En hel del barn
    tog också på sig skulden själva.

  255. Det fanns en tendens
    att barnen tog på sig skulden själva.

  256. "Om inte vi hade bråkat så mycket
    och gjort annorlunda"-

  257. -"så hade inte detta kunnat hända."

  258. Alla barnen
    hade en önskan framför andra-

  259. -att familjen skulle få en lägenhet,
    en helt vanlig lägenhet.

  260. Det visade sig
    att ett genomgående problem var att-

  261. -barnen hade svårt att gå i skolan.

  262. De fick ofta byta skola eftersom
    de flyttade runt väldigt mycket.

  263. De hade kommit efter i skolan
    ganska tidigt.

  264. Det innebär att det är svårt
    att hänga med i skolarbetet.

  265. Det visar också
    de amerikanska studierna.

  266. Det mesta man kan göra för barnen,
    det gäller nog alla grupperna-

  267. -är att satsa på skolgången,
    riktigt ordentligt.

  268. Vi håller på nu
    med ett annat projekt.

  269. Det är att titta på handlingarna-

  270. -för de barn som har sökt ersättning-

  271. -för att de har blivit vanvårdade.

  272. -eller utsatta för
    kränkande behandling av samhället.

  273. Det tillsattes ju för några år sen
    en ersättningsnämnd.

  274. Samhället bad om ursäkt-

  275. -för att barn som har varit intagna
    på institution under långa tider-

  276. -i många fall
    hade kränkts och vanvårdats.

  277. En vanvårdsutredning
    intervjuade barn.

  278. Under tre år har en ersättningsnämnd
    nu prövat dessa ärenden.

  279. De slutar sitt jobb i april i år.

  280. De har gått igenom 8 000 ärenden
    på barn och ungdomar-

  281. -som före 1980 har skiljts
    från föräldrarna av samhället.

  282. De har bott på institution
    eller i fosterhem.

  283. Av de här 8 000 ärendena-

  284. -så har 47 procent fått ersättning-

  285. -och 53 procent
    har inte fått ersättning.

  286. Det är ju ganska svårt
    att i efterhand skipa rättvisa.

  287. Det jag och en kollega
    nu tittar igenom är själva besluten-

  288. -och vad ungdomarna själva säger
    har varit värst under skoltiden.

  289. Det är just rotlösheten och att de
    aldrig riktigt har fått gå i skolan.

  290. Kan man inte gå i skolan
    så blir det väldigt svårt-

  291. -att omhänderta
    civila och juridiska rättigheter.

  292. De känner sig kränkta i samhället.

  293. Deras rättigheter inskränks.

  294. Det är svårt att se nåt mönster,
    det kan man inte riktigt se-

  295. -på de som har fått ersättning
    och de som inte har fått ersättning.

  296. Men jag är säker på att de som har
    kunnat argumentera för sig riktigt-

  297. -har haft lättare att få ersättning.

  298. Jag tänkte på... Jag hörde
    den här inledningsberättelsen-

  299. -av ett ensamkommande flyktingbarn
    i Sverige i dag.

  300. Hur viktigt det är
    att komma med i sociala sammanhang.

  301. Hur man kan mobilisera resurser.

  302. Hur man kan uttrycka sina känslor och
    vilken möjlighet man har till hjälp.

  303. Det handlar om mobiliseringen.

  304. Nu har ju, av naturliga skäl,
    de grupper jag talar om-

  305. -svårt
    att själva mobilisera resurser.

  306. Vi får fundera på-

  307. -hur vi kan göra detta på bästa sätt
    och hur man ser barnen.

  308. En annan sak som är tydlig och som
    går igen från barnen vi talar med-

  309. -och de vi har sett
    i ersättningsnämndens handlingar.

  310. Det är detta att inte bli sedd.

  311. Det är oerhört viktigt att bli sedd.

  312. Många känner sig kränkta.
    Att bli tagen på allvar.

  313. Och att inte bli särbehandlad.

  314. Många som bor på specialboenden-

  315. -som skiljer sig
    från sina kamrater som har ett hem...

  316. Hemmet i vår kultur
    har en så stor emotionell betydelse.

  317. Man berättar vad man gör hemma.
    Det är en fästpunkt.

  318. Därför blir det väldigt svårt
    att klara sig utan ett hem.

  319. Många säger i dag
    att hemmet inte är så betydelsefullt.

  320. Vi lever i en kosmopolitisk värld.

  321. Men för att kunna leva i en sån värld
    och vara en världsmedborgare-

  322. -så måste man ha en fästpunkt,
    ett område, ett revir-

  323. -som man kallar sitt eget.

  324. Vi har både vårt folkhem
    och ett eget hem.

  325. Men många av dem som kommer hit har
    varken det stora eller lilla hemmet.

  326. Alltså det stora välfärdssystemet
    som tar hand om oss.

  327. Och därför blir det problem.

  328. Nu är de ju inte...

  329. Nu tror jag inte att man ska se-

  330. -de här grupperna enbart som offer.

  331. Det finns en väldig...

  332. Det visar också morgonberättelsen
    om ett ensamkommande flyktingbarn.

  333. Det finns resurser.

  334. Det visar sig också att många barn
    och ungdomar har egna strategier.

  335. En del av flickorna
    blir väldigt duktiga.

  336. Man vill hjälpa mamman.

  337. Det är viktigt för en del
    att klara skolan så gott det går.

  338. Men en hel del ungdomar
    håller sig borta från hemmet.

  339. De vistas väldigt mycket
    hos kamrater.

  340. En del tar avstånd från familjen
    och försöker klara sitt eget liv.

  341. En del stannar hemma, gör ingenting
    och vägrar gå i skolan.

  342. En del säger själva
    att de håller på att strula till det.

  343. Sen är det praktiska saker
    som barn berättar om.

  344. Det är ofta trångt på
    hotellrum, jourrum och så vidare-

  345. -och på de nyupprättade HVB-hemmen.

  346. Det får många konsekvenser.

  347. De här barnen är genomgående fattiga.

  348. De har brist på pengar.

  349. Bristen på pengar innebär ofta
    att man inte kan göra som andra barn.

  350. Man kan inte gå på bio.
    Man kan inte få mobiltelefoner.

  351. Man kan inte få de senaste i modeväg.
    Man kan inte ordna barnkalas.

  352. Man kan inte
    gå till andra barn på kalas-

  353. -eftersom allt kostar pengar.

  354. Ofta blir det också dyrare
    för dem som bor...

  355. Det är dyrt att vara fattig.

  356. Vi som har lägenheter kan köpa saker
    när det är billigt och bunkra upp.

  357. Men det kan generellt inte
    de som är fattiga.

  358. De hemlösa grupperna delar också
    mycket med andra fattiga barn.

  359. Det är vanligt
    att de skäms över boendet.

  360. De berättar inte var de bor
    när lärare och kamrater frågar.

  361. Då kommer de med svepskäl.

  362. Det vill aldrig ta hem kamrater.

  363. De säger också det här viktiga
    att det är besvärligt med skolan.

  364. Som sagt var,
    detta med skolan är viktigt.

  365. Ofta handlar det om att man lever
    i ett otryggt grannskap.

  366. -i starkt segregerade områden.
    Ofta är man rädd.

  367. Det finns en bitterhet mot svenska
    samhället och ett utanförskap.

  368. Många av dem ser mörkt på framtiden,
    även om en del har ett visst hopp.

  369. Det är klart att vi träffade dem
    under en speciell, svår situation.

  370. Alla kommer ju inte vara kvar här-

  371. -under evinnerliga tider.

  372. Jag ska visa er till slut
    ett par citat-

  373. -som vi har från berättelser.

  374. Vi har spelat in de här berättelserna
    och analyserat dem.

  375. De pekar lite grann på kärnan.

  376. Det var en mamma
    som bodde på ett kategoriboende-

  377. -en bit utanför Malmö.

  378. Här är det
    en rotlös tonårsflicka som berättar.

  379. "Varje dag får jag fråga min mamma:
    vart ska jag gå efter skolan?"

  380. En del
    är ganska sorgliga berättelser.

  381. De blir intervjuade
    i en svår situation.

  382. Vad vill då barnen och samhället
    att man ska göra med de här barnen?

  383. Vad jag tror, är några saker:

  384. Jag var inne på det här med skolan-

  385. -att man får se till att de kommer
    under ordnade skolförhållanden.

  386. Det är också viktigt
    att man ser till-

  387. -att barnen får
    så tryggt omkring sig som möjligt.

  388. Vad man kan vara lite oroad över nu-

  389. -är den stora tillströmningen
    av ensamkommande flyktingbarn-

  390. -när samhället snabbt ska godkänna
    familjehem och fosterfamiljer.

  391. Den här processen
    verkar gå väldigt snabbt.

  392. Man har svårt med såna hem.

  393. Men det är viktigt med bra kvalitet,
    så vi slipper vanvårdsutredningar-

  394. -där samhället på stora ceremonier
    behöver be om ursäkt.

  395. Sen är det detta att bli sedd.

  396. Det är svårt att barn upplever
    att de inte blir sedda.

  397. Hur ska vi se dessa barn
    och inte särbehandla dem-

  398. -som våra barn och andras barn?

  399. Det är svårt för myndigheterna.

  400. Där har vi alla
    ett gemensamt ansvar mot dessa barn.

  401. De grupper
    som man mest kan oroa sig för-

  402. -är barnen
    till de papperslösa grupperna.

  403. Dem har vi inte mycket kontroll över.

  404. Det har vi kanske inte heller över
    EU-medborgarnas barn som kommer hit.

  405. Men de här grupperna måste vi...

  406. Om vi kommer att ha kvar öppenheten
    i Europa, den här globaliseringen-

  407. -så måste vi lära oss
    att tackla såna här saker.

  408. Vad jag tror att vi måste göra
    som jobbar med det här-

  409. -det är att få
    mycket mer kulturell kompetens.

  410. Alltså att förstå de kulturella
    villkoren som vi ställs inför.

  411. Den här globaliseringen har gått
    ganska snabbt de senaste decennierna.

  412. Vi på universiteten
    är dåliga på att lära ut detta.

  413. Även i praktiken måste förhållandena
    uppmärksammas mycket mer.

  414. Då är klockan tjugo över.
    Tack för att ni kom och lyssnade.

  415. Textning: Maria Taubert
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Barn och unga i hemlöshet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ett stort antal unga lever i ett ingenmansland innanför Sveriges gränser, utan de rättigheter eller sociala skydd som andra medborgare har. Hans Swärd, professor i socialt arbete, har under flera år studerat och skrivit om denna utsatta och sårbara grupp. I sin föreläsning frågar han sig om det finns en risk för att vi håller på att vänja oss vid att det finns grupper som lever helt utanför samhället. Inspelat på 7A Odenplan, Stockholm, den 3 februari 2016. Arrangör: Expo Medica.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Ensamkommande barn, Flyktingfrågor, Flyktingpolitik, Hemlösa, Hemlösa barn, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Psykisk ohälsa bland barn och unga 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykisk ohälsa bland barn och unga 2016

Från barnsoldat till Sveriges riksdag

Riksdagsledamoten Arhe Hamednaca berättar om sina erfarenheter av ett liv som barnsoldat i Eritrea. Som 14-åring greps han av kommandosoldater och utsattes för tortyr. Hamednaca berättar hur han till slut slutade bry sig och inte kände smärtor eftersom kroppen var så uppfylld av hat. Han kom till Sverige 1985 och har sedan dess kämpat för mänskliga rättigheter. Samtalsledare: Bengt Westerberg. Inspelat på 7A Odenplan, Stockholm, den 3 februari 2016. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykisk ohälsa bland barn och unga 2016

Barn och unga i hemlöshet

Ett stort antal unga lever i ett ingenmansland innanför Sveriges gränser, utan de rättigheter eller sociala skydd som andra medborgare har. Hans Swärd, professor i socialt arbete, har under flera år studerat och skrivit om denna utsatta och sårbara grupp. I sin föreläsning frågar han sig om det finns en risk för att vi håller på att vänja oss vid att det finns grupper som lever helt utanför samhället. Inspelat på 7A Odenplan, Stockholm, den 3 februari 2016. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykisk ohälsa bland barn och unga 2016

Hur mår unga i Norden?

Den växande psykiska ohälsan bland unga är idag en av de största hälsoutmaningarna de nordiska länderna står inför. Det menar projektledaren Lidija Kolouh-Söderlund från Nordens Välfärdscenter, som vill inspirera och konkretisera vad som går att göra för att förbättra välfärden för Nordens unga. I sin föreläsning ger hon exempel på flera framgångsrika projekt. Inspelat på 7A Odenplan, Stockholm, den 3 februari 2016. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykisk ohälsa bland barn och unga 2016

Möten med traumatiserade barn

Professionella möten med barn som utsatts för svåra traumatiska situationer kräver särskild omtanke och förberedelse, menar psykologen och psykoterapeuten Åsa Landberg. I denna föreläsning berättar hon om hur möten med dessa barn kan se väldigt olika ut beroende på om de sker i samband med skola, förskola, socialtjänst, sjukvård, rättsväsende eller i någon annan situation. Inspelat på 7A Odenplan, Stockholm, den 3 februari 2016. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykisk ohälsa bland barn och unga 2016

Verktyg i mötet med ensamkommande barn

Hur ser framgångsfaktorerna ut för att bygga ett förtroende och att genomföra ett bra samtal med ensamkommande unga som ofta bär på svåra traumatiserande händelser? Psykoterapeuten Carl Pether Wirsén berättar här om vikten av kroppsspråk och genuint intresse för ungdomarna i kombination med en kulturförståelse och en förståelse för tidigare anknytningsmönster. Inspelat på 7A Odenplan, Stockholm, den 3 februari 2016. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykisk ohälsa bland barn och unga 2016

Att stötta vid en avslagskris

Empatitrötthet, överidentifikation och medberoende kan ofta drabba den som arbetar med ensamkommande ungdomar, menar psykoterapeuten Carl Pether Wirsén. Här berättar han om vad som kan vara orsaken till våra olika reaktioner och ibland irrationella beteenden, och ger exempel på hur våra egna anknytningsmönster och erfarenheter kan ge avtryck i arbetet med ungdomar i kris. Inspelat på 7A Odenplan, Stockholm, den 3 februari 2016. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Katarina Taikon och Björn Langhammers arbete

Angelica Ström är specialpedagog och dotter till författaren Katarina Taikon. Hon berättar om sin uppväxt med modern som levde med fotografen Björn Langhammer. Katarina och Björn möttes och fann varandra i att känna sig övergivna av vuxenvärlden. De började arbeta tillsammans. Katarina Taikon skrev bland andra böckerna "Zigenaren" och senare böckerna om Katitzi. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Kåt hela livet

Sex mellan äldre ses som något äckligt, säger före detta RFSU-basen Margo Ingvardsson. Numera kämpar hon för äldres rätt till sin sexualitet. Forskningen visar att passionen och driften finns kvar, även när man har blivit gammal och skröplig.