Titta

UR Samtiden - Psykisk ohälsa bland barn och unga 2016

UR Samtiden - Psykisk ohälsa bland barn och unga 2016

Om UR Samtiden - Psykisk ohälsa bland barn och unga 2016

Föreläsningar och samtal om att arbeta preventivt och långsiktigt för en bättre psykisk hälsa för barn och unga. Inspelat på 7A Odenplan, Stockholm, den 3 februari 2016. Arrangör: Expo Medica.

Till första programmet

UR Samtiden - Psykisk ohälsa bland barn och unga 2016 : Hur mår unga i Norden?Dela
  1. Fantastiskt roligt att det är
    fullsatt, det här seminariet.

  2. Jag är jätteglad att vara här.
    Jag heter Lidija Kolouh-Söderlund.

  3. Jag är forskare och projektledare
    på Nordens välfärdscenter.

  4. Hur många har hört talas om Nordens
    välfärdscenter här? Okej, bra.

  5. Jag har i cirka tio år innan
    jag kom till Nordens välfärdscenter-

  6. -arbetat på myndigheten
    som då hette Ungdomsstyrelsen-

  7. -men som numera heter Myndigheten för
    ungdoms- och civilsamhällesfrågor-

  8. -som brukar förkortas MUCF.
    Det är mycket lättare så.

  9. Innan dess har jag arbetat med barn
    och unga i hela mitt vuxna liv.

  10. Innan jag drar i gång vill jag veta
    vilka jag har framför mig.

  11. Det är trevligt att veta vilka
    man har framför sig när man pratar.

  12. Hur många av er
    jobbar direkt med unga?

  13. Wow... En massa praktiker. Wow.

  14. Hur många är forskare?

  15. Politiker?

  16. Tjänstekvinnor,
    tjänstemän i olika... Kommun...?

  17. Okej... Myndigheter?

  18. Har vi nån lärare här, kanske?
    Ja, titta. En härlig publik.

  19. Så här ser planen ut.
    Jag ska berätta om projektet-

  20. -"Unga in i Norden" och vad det går
    ut på och vad vi ska komma fram till.

  21. Ju mer jag vet desto mer intressanta
    frågor uppstår så klart.

  22. Jag tänkte prata på här nu och sen,
    kvart över tolv, ska jag sluta prata.

  23. Det är svårt. Jag skulle kunna
    prata om det här i timmar.

  24. Då får ni jättegärna komma med
    frågor. Håll er till kvart över tolv.

  25. Sen tar vi alla frågor. Jag blir
    besviken om ni inte har frågor.

  26. Ni har hunnit läsa här
    vad det här projektet syftar till-

  27. -och det är ganska många frågor där.
    Vi ska titta på-

  28. -varför den psykiska ohälsan ökar
    i hela Norden.

  29. Det är inte unikt för Sverige.
    Det är ett problem på Grönland-

  30. -Färöarna, Finland,
    i hela den nordiska regionen.

  31. Vi ska titta generellt
    på psykisk ohälsa, men också på-

  32. -vad man kan göra för att förhindra
    att vissa grupper av unga-

  33. -hamnar i sårbara situationer,
    i utanförskap.

  34. Vi vill inte att de ska hamna
    där de varken arbetar eller studerar-

  35. -det som kallas NEET - "Neither in
    Education, Employment or Training".

  36. Vi vill inte att de ska sitta hemma
    och utveckla sociala fobier.

  37. Det är en ganska bred målgrupp
    vi pratar om, extremt heterogen.

  38. Förutom det ska vi också titta på
    varför så många mellan nitton och 29-

  39. -hamnar i aktivitetsersättning
    på grund av psykisk ohälsa.

  40. Det heter förtidspension
    i de andra nordiska länderna-

  41. -men i Sverige kallar vi det
    aktivitetsersättning.

  42. Norden, bara lite snabbt. Vi ska
    tänka nordiskt, inte bara svenskt.

  43. Jag har fokuserat på
    de 5,5 miljonerna invånare-

  44. -som är mellan sexton och 29 år
    i Norden.

  45. Vi pratar nio språk
    och vi har fem länder-

  46. -och så har vi även
    Grönland, Åland och Färöarna.

  47. När vi skriver rapporter
    på Nordens välfärdscenter-

  48. -försöker vi inkludera situationen
    i hela den nordiska regionen.

  49. Varför är det så spännande
    med nordiska frågor?

  50. Jo, för att vi är tillräckligt lika
    men också tillräckligt olika-

  51. -för att inspireras
    av andras lösningar och ganska lätt-

  52. -implementera dem i våra egna länder.

  53. Det är oerhört spännande, tycker jag.
    Jag har jobbat där i drygt två år-

  54. -och jag trodde att vi var mer lika
    än vad vi verkar vara.

  55. Jag har lärt mig mycket av hur man
    löser det här i Danmark, i Finland...

  56. ...Norge...

  57. I alla länder
    har man uppmärksammat problemet-

  58. -att unga säger
    att de faktiskt mår pyton.

  59. Det verkar öka,
    den självupplevda psykiska ohälsan.

  60. Jättesnabbt,
    ni längst bak kanske inte ser-

  61. -men jag ville sätta in er i vad
    vi gör på Nordiskt välfärdscenter-

  62. -och varför vi gör det vi gör.
    Vi har Nordiska ministerrådet-

  63. -med huvudkontor i Köpenhamn.

  64. Där träffas de nordiska ministrarna
    regelbundet, som ansvarar för-

  65. -allt från arbetsmarknadspolitik
    till hälso- och sjukvård-

  66. -utbildning,
    arbetsmarknadsfrågor och så vidare.

  67. Där finns det olika
    ämbetsmannakommittéer-

  68. -som är kopplade
    till de olika politikområdena.

  69. Vi i Stockholm sysslar framför allt
    med välfärdspolitik, välfärdsfrågor.

  70. Vi tar fram kunskap som rör barn,
    unga, hur det är att åldras i Norden-

  71. -kvalitet inom äldreomsorgen,
    vi sysslar med funktionshinderfrågor-

  72. -välfärdsteknologi,
    alltså välfärdsfrågor.

  73. Mitt projekt handlar om unga,
    och vad förväntas jag då göra?

  74. Jo, samla in kunskap,
    samla in goda exempel-

  75. -och nu i juni
    ska jag och min expertgrupp-

  76. -som består av riktigt kunniga
    människor från hela Norden-

  77. -komma fram till "anbefallningar".
    Jag gillar det danska ordet.

  78. Policyrekommendationer
    om vad vi har kommit fram till-

  79. -och vad man ska investera i
    och satsa på för att bryta trenden.

  80. Det är kartan, och vi har cirka
    ett tjugotal nordiska institutioner-

  81. -som tar fram kunskap
    till Nordiska ministerrådet.

  82. Vi håller på med välfärdspolitik, men
    det finns energi, vatten, fiskeri...

  83. Ja, ni vet. Tutti.

  84. Då har ni den kartan klar framför er.
    Bra.

  85. Det roligaste i mitt jobb
    är att jag får träffa många unga-

  86. -och intervjua dem och...

  87. Under mina drygt tio år har jag
    träffat väldigt många unga människor.

  88. Inte en enda gång har det hänt-

  89. -att de inte har velat
    dela med sig av sina liv.

  90. De är oerhört generösa. Det är
    det absolut roligaste i mitt jobb.

  91. Det är det bästa jag vet.
    Jag har ett mantra...

  92. Jag vet inte om det sitter
    några före detta kollegor här-

  93. -men jag brukar,
    om och om, tjata om en mening-

  94. -som en ung man sa till mig för många
    år sen, som hamnade lite snett.

  95. Det går bra för honom i dag.

  96. Han sa så här: "Vet du, Lidija, vuxna
    får gärna bry sig sjukt mycket."

  97. Det där har följt med mig i alla år,
    för vad det betyder är att...

  98. Den meningen samlar och sammanfattar
    hundratals intervjuer med unga.

  99. Den meningen säger:
    "Vi vill gärna bli sedda."

  100. "Vi vill bli hörda.
    Vi vill att vuxna ska bry sig."

  101. "Vi vill att vuxna
    ska fråga hur vi mår."

  102. "Vi vill att vuxna
    ska vara jobbiga och tjatiga"-

  103. -"och se och lyssna så mycket
    så att vi kan frigöra oss och säga:"

  104. "Stopp. Det räcker nu.
    Jag vill bli min egen."

  105. Det är lite svårt att göra
    det där stoppet om ingen bryr sig.

  106. Jag kan inte tjata nog om det här.
    Vi får gärna bry oss sjukt mycket.

  107. Innan jag går in på
    olika förklaringsmodeller-

  108. -till varför
    den psykiska ohälsan ökar i dag-

  109. -så tänkte jag
    lite snabbt säga så här:

  110. Ni får inte glömma bort att vi
    aldrig nånsin i Norden har haft-

  111. så resursstarka, välutbildade
    och kompetenta unga som vi har nu.

  112. Men vad är det som händer?
    Sen 80-talet har vi sett-

  113. -en ökad polarisering
    i ungdomsgruppen.

  114. Väldigt utbildade och resursstarka,
    men så har vi även svaga grupper-

  115. -som växer upp
    under fattiga förhållanden-

  116. -tråkiga hemförhållanden,
    vuxna som inte bryr sig-

  117. -vuxna som inte är integrerade
    i det svenska samhället-

  118. -som tvingar sina barn att leva
    dubbelliv, det som nämndes i morse.

  119. Ni får inte glömma bort att vi lever
    i en individcentrerad värld-

  120. -där alla är VIP:s
    - "Very Individual Persons".

  121. Så många VIP:s som vi har,
    så många lösningar har vi också-

  122. -på deras unika problematik.

  123. Det finns inga metoder
    som passar alla.

  124. Man måste lyssna på varje individs
    historia för att bedöma-

  125. -vad han eller hon eller hen
    behöver ha för stöd.

  126. Sen får man också tänka på
    en annan aspekt. Att vara ung i dag-

  127. -är inte samma sak som när vi
    var unga på 60-, 70-, 80-talen.

  128. Det är ganska unikt
    att vara ung i dag.

  129. Då får man tänka, inom välfärds-
    sektorn, på ungas behov i dag.

  130. Vad är det för levnadsvillkor de
    växer upp i? Hur ser deras värld ut?

  131. Tiden mellan 20 och 30 år,
    och nu pratar jag...

  132. Jag kan ju Sverige bäst ändå.
    Jag försöker lära mig det nordiska.

  133. Tiden mellan 20 och 30 kännetecknas
    av så kallad jojoetablering.

  134. Det är inte som när jag var ung,
    när man hade en linjär etablering.

  135. Man utbildade sig, flyttade hemifrån,
    fick jobb och så vidare.

  136. Mellan 20 och 30 år i dag
    är det jojoetablering.

  137. Det är den fattigaste perioden
    i en människas liv.

  138. Man pluggar lite,
    man är lite arbetslös-

  139. -man kanske sjukskriver sig en stund.
    Man hoppar mellan olika saker.

  140. Våra stödsystem är fortfarande
    uppbyggda kring en linjär etablering.

  141. Många unga faller mellan stolarna
    under den här jojoetableringen.

  142. Arbetsmarknaden
    ser annorlunda ut i dag.

  143. Vi har många
    undersysselsatta ungdomar i dag-

  144. -som tvingas till deltid
    fast de vill jobba heltid.

  145. Vi har överkvalificerade unga i dag,
    som har två magisterexamen-

  146. -och säljer latte nånstans
    för att de inte får ett jobb.

  147. Vi har unga
    med en oavslutad gymnasieutbildning-

  148. -som riskerar utanförskap.

  149. Vi måste hela tiden tänka på
    hur det är att vara ung i dag.

  150. Hur ser uppväxtvillkoren ut? Hur lätt
    är det att få en egen bostad-

  151. -om man bor i Göteborg, Stockholm,
    Malmö? Vad är man orolig för?

  152. Det var lite grand de här
    levnadsvillkoren jag ville nämna.

  153. En annan sak som några norska...

  154. I det här projektet samarbetar jag
    med sjutton forskare-

  155. -i hela Norden och som
    tittar på ungas psykiska ohälsa-

  156. -från lite olika infallsvinklar

  157. Två forskare från ett institut
    som heter Nordlandsforskning-

  158. -har på uppdrag av mig
    åkt runt till Färöarna, Island-

  159. -de har varit mycket i Norge
    och har tillbringat mycket tid-

  160. -med att prata med unga om hur de mår
    och varför de mår som de gör.

  161. De är antropologer, de här forskarna.

  162. De har valt en metod...
    De unga som de har pratat med-

  163. -har psykisk ohälsa,
    många är hemmasittare-

  164. -de har utvecklat sociala fobier
    och så vidare.

  165. Hela deras studie kommer vi
    att publicera i april nån gång.

  166. Ni får gärna gå in på vår hemsida.
    Vi har en massa spännande rapporter.

  167. De använde sig av en metod där de
    frågade de unga om deras vardag.

  168. "Hur ser din vardag ut?"

  169. Sen frågade de: "Hur tror du
    att vardagen ser ut för alla andra?"

  170. Den normativa vardagen,
    frågade de efter.

  171. Den faktiska
    och den normativa vardagen.

  172. En hypotes som de lite grand
    går efter, det är...

  173. I våra nordiska samhällen i dag
    förmedlas via många olika kanaler-

  174. -det där att vi är så lyckade.

  175. Vi är så lyckliga.
    Inte minst via alla sociala medier-

  176. -där alla är så lyckade och lyckliga.

  177. Då kanske det är lite extra
    ångestfyllt att känna sig olycklig.

  178. Det leder till en fråga som jag
    skulle vilja se mer beforskad:

  179. Hur är det att ha psykisk ohälsa
    i dag? Vad har det för konsekvenser?

  180. Jämfört med för tio-femton år sen?
    Är det ett större stigma i dag?

  181. I Norge pratar man om
    att det är ett jättestort stigma-

  182. -att vara ung
    och varken arbeta eller studera.

  183. Det blir extra skämmigt att hamna där
    i ett land med mycket resurser-

  184. -och som satsar så mycket på sin
    välfärd, och så vidare. Förstår ni?

  185. Jag tänkte ta mig friheten att läsa
    en intervju med en ung man, 20 år.

  186. Han bor i Bodø i norra Norge.
    Jag har översatt från norska-

  187. -så vi får se hur det går. Han
    beskriver sin faktiska vardag så här:

  188. "Sömnbehovet bestämmer
    hur dagen ser ut."

  189. "Det händer inte så mycket.
    Man går upp och sen går det nedför."

  190. "Det gäller att ta sig genom dagen.
    Jag känner mig ensam."

  191. "Jag oroar mig för så mycket,
    allt som kan gå fel."

  192. "Det är mycket oro.
    Det bara snurrar i huvudet."

  193. "Ingen som lever ett normalt liv
    ska ha det så här."

  194. "Jag tänker på allt jag borde göra,
    eller bör göra."

  195. "Tv:n lättar på trycket kortsiktigt,
    men sen kommer det dåliga samvetet."

  196. "Att tänka på att vara social och
    bland människor känns jättejobbigt."

  197. "Jag oroar mig för min ekonomi
    och min bostadssituation."

  198. "Saknar nån att gå till sängs med."

  199. Sen frågar de samma kille
    hur han tror att alla andra har det.

  200. Han lever sig in i den rollen.
    Jag kan ha ett annat tonläge nu.

  201. "Vaknar tidigt..." Tänk att det här
    är på norska också. Så där hurtigt.

  202. "Vaknar tidigt, pigg och utvilad.
    Ett träningspass innan arbetet"-

  203. -"eller efter arbetet, duschar,
    äter hälsosam frukost, full fart."

  204. "Lämnar barnen, åker till jobbet.
    Man bör arbeta till fyra"-

  205. -"men egentligen är man kvar till
    fem. Jobbar mycket. Är upptagen."

  206. "Det är inte stressigt,
    man fixar allt, även det sociala."

  207. "Hämta barn, hem, laga mat."

  208. "Maten ska vara närproducerad,
    ekologisk och hemgjord."

  209. "Man tar till vara på resterna
    i frysen eller fryser in resterna."

  210. "Man lever tillsammans med andra,
    umgås med barnen"-

  211. -"och man pratar mycket med varandra.
    Man är aldrig trött."

  212. "Man umgås med vänner, grannar,
    äter med dem, har trevligt"-

  213. -"går på bio och dricker kaffe.
    Volontärarbetare är man också."

  214. "Man känner att man duger.
    Man är social och generös."

  215. "Läser tidningar man inte hunnit med,
    sätter sig in i nyheterna."

  216. "Man bör titta på kvällsnyheterna
    också, och förstå allt."

  217. "Man berättar om allt spännande
    man ska göra till helgen"-

  218. -"och sen ska man planera en utflykt,
    man kanske ska hyra en hytte"-

  219. -"och sen städar man, plockar,
    tvättar, gör rent, allt i ordning"-

  220. -"så att man kan
    planera nästa arbetsdag."

  221. "Man avslutar med att gå in på datorn
    och uppdatera allt man har gjort"-

  222. -"på sociala medier, på Twitter,
    Facebook, Instagram, och e-post."

  223. "Sen ser man en spännande, viktig
    dokumentär innan man lägger sig"-

  224. -"ungefär 22.30."

  225. Visst blir man utmattad?

  226. Men just den här diskrepansen, den
    här spänningen, skillnaden mellan...

  227. Det är en oerhörd stress-

  228. -att vara hemma och inte arbeta
    eller studera och må psykiskt dåligt.

  229. Man kan undra vilken bild
    vi vuxna förmedlar-

  230. -av hur ett liv ska levas i dag.

  231. Jag tycker att de lyfter
    intressanta saker.

  232. Gå gärna in på vår hemsida.
    Vi har ju tagit fram lite rapporter.

  233. Om man är intresserad av aktivitets-
    ersättning och psykisk ohälsa-

  234. -så finns det en översikt över
    hur systemen är uppbyggda-

  235. -i alla nordiska länder.

  236. En av sammanfattningarna i den här
    rapporten kring aktivitetsersättning-

  237. -är "Först brödet, sen moralen".

  238. Bertolt Brecht tror jag sa det
    i "Tolvskillingsoperan".

  239. "Först brödet, sen moralen."
    Man måste tänka på-

  240. -att ersättningsnivåerna
    måste vara okej för den här gruppen-

  241. -för att de inte ska känna sig
    stressade och oroliga över basbehov-

  242. -innan de kan gå in i nån typ av
    aktiv rehabiliteringsprocess.

  243. I den här rapporten har vi listat
    alla myndigheter och organisationer-

  244. -vad de heter och var de finns,
    som jobbar med unga vuxna.

  245. Om man är intresserad av samarbete
    i Norden kan man titta i den.

  246. Tiden går och jag skyndar vidare.

  247. Den största skyddsfaktorn
    för unga som riskerar utanförskap-

  248. -på grund av olika saker...

  249. När jag säger unga får ni tänka på
    att de är lika heterogena som vi.

  250. Man kan också ställa sig frågan:
    "Varför mår vuxna dåligt?"

  251. Ja, det finns många olika orsaker.
    Precis samma sak gäller även unga.

  252. Unga som riskerar
    att hamna i sårbara situationer...

  253. En avslutad gymnasieutbildning
    har visat sig vara-

  254. -den absolut största skyddsfaktorn
    för den här gruppen.

  255. Kopplingarna mellan utbildnings-
    prestationer och psykisk hälsa-

  256. -eller ohälsa går att läsa
    i den rapport som vi har gett ut.

  257. Vi tittar på hur trenden
    från 1985 nån gång och framåt ser ut-

  258. -vad gäller självrapporterad psykisk
    ohälsa i de nordiska länderna-

  259. -bland elever i årskurs fem, sju
    och nio, i den här rapporten.

  260. Tyvärr ser vi ju att den
    självupplevda psykiska ohälsan ökar.

  261. Kopplingarna
    mellan prestationer i skolan-

  262. -och psykisk ohälsa är klockrena.

  263. Presterar man dåligt i skolan-

  264. -och inte får den pedagogiska hjälp
    och det stöd man behöver-

  265. -så hamnar man i en ond cirkel
    -och utvecklar psykisk ohälsa.

  266. Man blir stressad och mår dåligt.

  267. Hamnar man där och mår dåligt, har
    man svårt att ta till sig kunskaper.

  268. Det blir en ond cirkel.

  269. Jag har i mitt tidigare jobb
    skrivit en rapport som heter-

  270. -"Tio orsaker till avhopp"
    när jag jobbade på MUCF.

  271. Där tittade vi på varför unga
    människor hoppar av gymnasiet.

  272. De främsta orsakerna är att de
    inte känner sig hemma i skolmiljön-

  273. -de känner sig inte sedda, de får
    inte hjälp att klara sina studier-

  274. -och de blir mobbade, trakasserade
    och utstötta av andra.

  275. Mobbning vet vi, att det sätter...

  276. ...sår i själen
    för resten av människors liv.

  277. Det borde vara nolltolerans
    på den fronten.

  278. Sen har vi sett det här med kön.

  279. Fler unga kvinnor säger
    att de mår dåligt än unga män.

  280. Men ny forskning har också
    lyft det här problemet-

  281. -att det inte betyder
    att unga män inte mår dåligt.

  282. Det betyder att unga män...
    Många, inte alla.

  283. Ibland måste man generalisera. Många
    unga män lever fortfarande 2016-

  284. -efter en maskulinitetsnorm
    som säger att de ska bita ihop-

  285. -och visa sig starka.
    Man ska inte visa sig svag.

  286. Väldigt många har svårt
    att ta steget att söka hjälp.

  287. Det är fler unga kvinnor som nyttjar
    välfärdsapparaten än unga män.

  288. Unga män som mår dåligt väljer kanske
    att dricka alkohol eller slåss.

  289. De visar sin psykiska ohälsa
    på ett annat sätt än unga kvinnor.

  290. Vi ska inte för en sekund tro att det
    här bara är ett problem för tjejer.

  291. Problemet är snarare hur vi ska nå
    unga killar som mår dåligt.

  292. Vi måste framför allt fråga de unga
    killarna vad de vill ha för stöd.

  293. Sen såg vi också att unga vars
    föräldrar kommer från ett annat land-

  294. -mår sämre
    än infödda nordiska ungdomar.

  295. Det kan bero på
    socioekonomiska faktorer-

  296. -det kan bero på
    det vi hörde om här på förmiddagen-

  297. -och det finns säkert
    många olika förklaringsmodeller.

  298. Rapporten visar också att unga
    som har valt en yrkesutbildning-

  299. -verkar må sämre än unga
    som har valt en teoretisk utbildning.

  300. Om ni är intresserade
    av det här jag pratar om-

  301. -går det att beställa eller ladda ner
    alla rapporter från vår hemsida.

  302. Jag glömde nämna kopplingarna
    mellan utbildningsprestationer-

  303. -och psykisk ohälsa. 2010 kom
    en fantastiskt intressant rapport.

  304. Vetenskapsakademin fick i uppgift,
    med ganska mycket pengar, att anlita-

  305. -forskare i Sverige som skulle titta
    på all internationell forskning-

  306. -som finns om kopplingen mellan
    skolprestation och psykisk ohälsa.

  307. Man kom fram till
    det som jag har sagt.

  308. Man frågade en väldigt kunnig
    forskare som hade jobbat med det här:

  309. "Vad skulle du ge för
    rekommendationer till skolpolitiker"-

  310. -"och lärare och rektorer
    på basis av allt det här?"

  311. Han sa så här:

  312. "Man ska inte tillåta att
    ett enda barn går ut grundskolan"-

  313. -"och känner sig misslyckad. Punkt."

  314. Det skulle vara
    ett ganska härligt mål att ha.

  315. Man hamnar i skolan, för det är där
    barn och ungdomar finns.

  316. Det är deras arbetsmiljö
    vi pratar om. Det är där de finns.

  317. Varför har...
    Som sagt, gruppen är heterogen-

  318. -det finns olika orsaker till ohälsa,
    men här finns klara kopplingar:

  319. Att känna sig ensam
    i de här viktiga formativa åren-

  320. -när man ska frigöra sig
    från sina föräldrar och bli sin egen.

  321. Att ha vänner i den här ungdomsfasen
    är extremt viktigt.

  322. Man vill säga hej då till mamma
    och pappa och gå till sitt eget liv-

  323. -och har man inte
    vänner som kan hjälpa en-

  324. -och man sitter hemma och känner sig
    oönskad, till och med mobbad-

  325. -ja, det är lätt att räkna ut att
    det kan leda till att man mår dåligt.

  326. Emotionell omsorgsbrist.
    Vi väljer inte våra föräldrar.

  327. Det finns många som lever med vuxna
    men som växer upp i ensamhet-

  328. -för att ingen har tid
    att lyssna eller se-

  329. -vilket leder till otrygghet,
    som leder till psykisk ohälsa.

  330. Många vittnar om stress.
    Dagens gymnasieskola är uppbyggd...

  331. Man blir ju ständigt bedömd.

  332. Hur skulle det vara att gå
    till jobbet och ständigt bli bedömd?

  333. "Nej, i dag är du värd ett C.
    I övermorgon ett D."

  334. "Alltså får du ett F."

  335. Man blir ständigt, ständigt bedömd.

  336. Man har inte råd att må dåligt
    i dagens gymnasieskola.

  337. Man måste prestera.
    Det är väldigt många unga kvinnor-

  338. -som drabbas av prestationsångesten
    i skolan och mår dåligt av det-

  339. -och utvecklar ätstörningar,
    självskadebeteenden, Gud vet vad.

  340. Det där är ett jätteviktigt område
    att arbeta med.

  341. På våra arbetsplatser, vi vuxna...

  342. Den psykosociala miljön
    är oerhört viktig-

  343. -och vårt förhållande till vår chef
    och våra medarbetare och så där.

  344. Tänk att känna den där oron
    när man går till jobbet.

  345. "Ska de mobba mig i dag? Kommer jag
    att klara av den där uppgiften?"

  346. Det är lätt att känna empati
    med många stressade ungdomar.

  347. Våld i nära relationer.
    Allt slags våld-

  348. -leder till traumatiska känslor,
    så klart, och psykisk ohälsa.

  349. Framför allt det här
    som alla unga vill så gärna-

  350. -att känna sig behövda, att känna sig
    delaktiga i ett sammanhang.

  351. Det är...så viktigt för dem,
    nästan som syret vi andas.

  352. Känner de inte det
    så blir de olyckliga.

  353. Vi har i projektet, tillsammans med
    en massa kunniga människor-

  354. -valt ut elva
    så kallade goda exempel.

  355. Inte bara för att politiker
    älskar dem, utan framför allt-

  356. -för den här nordiska nyttan,
    att vi kan lyfta-

  357. -hur man hjälper unga med psykisk
    ohälsa i Danmark, och deras exempel-

  358. -och hur man gör i Finland,
    och då kanske vi kan låna idéer-

  359. -till vår egen verksamhet.
    Den här rapporten kan laddas ner i...

  360. Första veckan i mars
    finns den definitivt att beställa.

  361. Den är på engelska-

  362. -och vi har tittat på vad det är
    för gemensamma framgångsfaktorer-

  363. -i de här verksamheterna,
    som skiljer sig åt väldigt mycket.

  364. I Danmark finns en verksamhet
    som vi har lyft som heter Headspace.

  365. De har fått inspiration
    från Headspace i Australien-

  366. -och gjort om, förbättrat, finslipat
    och anpassat för danska förhållanden.

  367. Headspace är en intressant
    verksamhet, som växer så det knakar-

  368. -för att behovet är så stort. De har
    sex-sju Headspacekontor i Danmark.

  369. Vad det går ut på är att...

  370. Deras hjälp bygger på att
    vem som helst mellan tolv och 25-

  371. -som mår dåligt och vill prata med
    nån vuxen kan slinka in och prata.

  372. Verksamheten bygger på en kärna
    av professionella som jobbar där-

  373. -som är psykologer,
    socialarbetare och lärare-

  374. -men hela verksamheten bygger på
    volontärarbete, civilsamhället.

  375. Volontärerna som jobbar där
    är oftast studenter-

  376. -som pluggar till psykologer, lärare
    och så vidare-

  377. -eller vuxna som själva har
    en erfarenhet av psykisk ohälsa.

  378. Dit kan man komma helt frivilligt.
    Det de säger där... Deras motto är:

  379. "Inget problem är för stort eller för
    litet för nån att komma till oss."

  380. De erbjuder ett tryggt vardagsrum.

  381. De har generösa öppettider-

  382. -och unga vet att de alltid kan
    gå dit och träffa en trygg vuxen.

  383. Känner de som jobbar där
    att de inte har kunskap nog-

  384. -att hjälpa en specifik person-

  385. -om hen behöver professionellt
    psykiatriskt stöd eller nånting-

  386. -så hjälper de den personen
    att få rätt stöd.

  387. Det är en fantastisk verksamhet.

  388. Till exempel i Huddinge var vi...

  389. I alla elva verksamheter
    har vi intervjuat väldigt många unga-

  390. -för att fråga dem varför det är bra,
    hur det kan bli bättre och så vidare.

  391. Vi var i en verksamhet
    som heter Lyra i Huddinge-

  392. -som är en sån här utvald verksamhet,
    ett samordningsförbund-

  393. -som tar emot 20 unga vuxna per år
    och har fantastiska resultat.

  394. De tror på det de gör,
    de har öppet varje dag-

  395. -och de förväntar sig att unga
    kommer till dem på daglig basis.

  396. Vi fick träffa en ung man
    som var färdig med Lyra-

  397. -och skulle ut och testa sina vingar.
    Vi frågade honom:

  398. "Kan du beskriva vilken hjälp du har
    fått? Vad är det som är så bra?"

  399. "Det är som att jag har gått igenom
    en biltvätt, kan man säga."

  400. "Vad menar du?"
    "Jo, första stationen, det var..."

  401. Vänta, vad sa han? Nu kom jag av mig.
    Första stationen...

  402. Nu kom jag av mig. Just det.

  403. "Första stationen var att få ordning
    på min struktur, min vardag"-

  404. -"få lite rutiner,
    stöd och så vidare."

  405. "När jag var klar med det
    fick jag gå till andra stationen"-

  406. -"och där blev jag medveten om
    att jag faktiskt är bra på saker."

  407. "De hjälpte mig att plocka fram
    mina styrkor och se framåt"-

  408. -"och så fick jag lite bra verktyg
    och så vidare."

  409. "Den tredje stationen
    var den här polish-stationen."

  410. "Det var de extra verktygen
    som jag behöver för att klara mig."

  411. De har hjälpt honom
    med praktik och jobb och så där.

  412. "Det känns skönt att alltid känna sig
    välkommen tillbaka."

  413. De släpper inte bara sina ungdomar.
    Det är en viktig framgångsfaktor-

  414. -att när man känner att de
    kan leva sitt självständiga liv-

  415. -att faktiskt också visa att man
    ringer och kollar hur det går-

  416. -eller att de alltid är välkomna.
    Många tänker inte på...

  417. Man får inte släppa taget
    när de lämnar verksamheten.

  418. Man måste följa upp
    och visa att man bryr sig hela vägen.

  419. Har ni hunnit läsa
    det här som står här?

  420. Framgångsfaktorerna är faktiskt...

  421. Jag är jättenyfiken på Örebro kommun.
    Jag måste dit, känner jag.

  422. Att investera kortsiktigt
    har ju varenda nationalekonom-

  423. -visat är så lönsamt för alla.

  424. Tidiga insatser är mycket billigare
    än senare extremt dyra insatser-

  425. -när individerna också
    har lyckats fara så himla illa-

  426. -att det krävs ett långt och dyrt
    arbete med att få dem på banan igen.

  427. Det här har vi vetat i ganska många
    decennier, men vi fortsätter tjata.

  428. Återigen, att samarbeta
    över förvaltningsgränser-

  429. -samarbeta med civilsamhället...

  430. Det är inte lätt att samarbeta. Vi
    har olika kulturer och värderingar-

  431. -men det ger väldigt goda resultat
    om man vill samarbeta på riktigt.

  432. Tillgängligt och snabbt stöd.
    Det är ju långa köer, tyvärr-

  433. -för många barn och unga
    som behöver professionellt stöd.

  434. Det här kommer som en anbefallning
    till Nordiska ministerrådet-

  435. -att vi måste hitta flexibla
    lösningar för snabbt stöd till unga-

  436. -som behöver träffa nån nu, och inte
    vänta jag vet inte hur länge.

  437. Sen när de väl får komma in
    i det här stödet-

  438. -har det hänt att de inte är
    tillräckligt sjuka och skickas hem-

  439. -för att det finns andra som är
    sjukare och behöver akut hjälp.

  440. Där kanske man kan lösa det här
    med Headspacevarianter överallt-

  441. -att det finns lättillgängligt stöd-

  442. -där vissa unga bara behöver
    nån vuxen att prata med.

  443. Vissa unga behöver bara förstå
    att de är bra på nåt-

  444. -nån som plockar fram deras styrkor-

  445. -och inte ältar om deras
    olyckliga barndom hela tiden.

  446. Vi behöver olika stöd, men vi behöver
    instanser där unga får snabbt stöd-

  447. -och blir sedda.

  448. Och sen kommer vi också vara
    så modiga och föreslå-

  449. -att psykisk hälsa ska vara på
    schemat i grund- och gymnasieskolan.

  450. Det måste finnas tid
    till såna samtal i skolorna-

  451. -och gärna skolor
    med många professioner.

  452. Skolan är fortfarande
    en konservativ värld-

  453. -och skulle man ha skolor med många
    professioner skulle lärarna få tid-

  454. -att lära ut sitt ämne,
    och så kan annan personal ta hand om-

  455. -det här med det psykosociala.
    Man kan ju tänka utanför boxen.

  456. Vad vi än gör... Klockan går,
    snart ska ni få ställa frågor.

  457. När man jobbar med frågor
    som berör unga-

  458. -måste man alltid fråga dem själva
    vad de behöver och vill ha.

  459. I de här elva verksamheterna
    som vi valde ut i Finland, i Norge-

  460. -i Danmark, till och med på Grönland
    har vi hittat en verksamhet.

  461. Jättespännande.

  462. De pratar med en gemensam röst,
    faktiskt.

  463. Vad de vill ha.

  464. De är nöjda med sånt
    som många av oss tar för givet.

  465. Att bli bemötta med respekt,
    att bli lyssnade på-

  466. -att bli betrodda, att få hjälp
    med strukturen i vardagen.

  467. Att inte känna sig pressad och
    stressad, att vissa saker får ta tid.

  468. Framför allt älskar de det här
    salutogena förhållningssättet.

  469. Att bli sedd som en resurs
    och inte som ett problem.

  470. Framför allt tycker ju många
    att vårt välfärdssystem-

  471. -är så svårbegripligt. Det är svårt.

  472. Man måste nästan vara frisk för att
    förstå alla rättigheter man har-

  473. -när man blir sjuk. Förstår ni?
    Det är ett ganska komplext system.

  474. Många unga vittnar om att de
    inte orkar med välfärdsdjungeln-

  475. -för att det är så svårbegripligt.
    De vet inte vart de ska vända sig.

  476. Den här komplexiteten måste bäras
    av myndigheterna och andra-

  477. -och inte av de unga, men det är
    tyvärr långt ifrån en självklarhet.

  478. Det som verkligen har visat sig
    väldigt lyckosamt i alla...

  479. Framgångsfaktorn
    i de här utvalda verksamheterna...

  480. Det är ju faktiskt inte
    nån evidensbaserad metod-

  481. -även om det används,
    och det är väldigt viktig, så klart.

  482. Men framgångsfaktorn är ju faktiskt
    personalen som jobbar med de unga.

  483. De... Bemötandet i de här
    verksamheterna som vi har lyft.

  484. Hur de bemöter dessa unga. De slipper
    få nån välfärdspolitisk stämpel-

  485. -utan de är det de är
    och de blir lyssnade på-

  486. -och bemöts med respekt
    och så vidare.

  487. Jag tror att den största succén
    är vilka människor man anställer-

  488. -som ska jobba med unga som behöver
    extra stöd och som mår dåligt.

  489. Det är den... Ja.

  490. Det är genomgående.

  491. Gärna en stor verktygslåda,
    att man anställer personal-

  492. -med olika professioner
    och kompetenser.

  493. Då får man tillgång
    till en ganska stor verktygslåda.

  494. Inte bara: "Alla ska ha KBT,
    för det är evidensbaserat."

  495. Det funkar inte så.
    Alla har sina unika behov.

  496. Har man ett gäng proffs omkring sig
    med tillgång till olika verktyg-

  497. -så kan man anpassa det
    till individens behov.

  498. Jag ska avsluta nu, med att säga-

  499. -att ni gärna får gå ut där
    och bry er sjukt mycket, faktiskt.

  500. De här forskarna som har intervjuat
    unga människor i hela Norden-

  501. -har gått in i en lätt depression,
    de flesta av dem.

  502. Efter alla intervjuer med unga
    som har hamnat snett säger de:

  503. "Varför är det
    så många vuxna människor"-

  504. -"som väljer att bete sig
    som de här aporna?"

  505. "De ser, men de väljer att inte se,
    att inte bry sig, att inte lyssna"-

  506. -"att vända huvudet
    åt ett annat håll."

  507. Bry er gärna sjukt mycket.

  508. Följ oss på vår hemsida.
    Där kommer mycket spännande saker.

  509. Det mesta
    kommer att vara på engelska-

  510. -men det ska väl
    inte vara nåt problem.

  511. Nu hoppas jag på...
    - Du hade en fråga tidigare.

  512. -Har vi nån mikrofon här?
    -Hej, jag är skolpsykolog i Varberg.

  513. Kan du förtydliga när du pratar
    om unga, vilken ålder det är?

  514. -Jag missade det.
    -I mitt uppdrag jobbar jag med...

  515. ...sexton till 29 år.
    Unga, unga vuxna.

  516. 29 år, eftersom...
    Bara det här kan ni ha med er hem.

  517. Det har hänt en revolution
    sen 80-talet, faktiskt-

  518. -vad gäller ungas etablering
    på arbetsmarknaden.

  519. Etableringsåldern 1982
    var 21 år i Sverige.

  520. Alltså när 75 procent av en årskohort
    hade nån typ av jobb.

  521. I dag är etableringsåldern 29 år.

  522. Det har ju hänt nånting där.

  523. Ni förstår vad jag menade med
    vad det innebär att vara ung i dag.

  524. Det är inte samma sak
    som när man var ung på 80-, 90-talet.

  525. Etableringsåldern
    har förskjutits så pass mycket.

  526. En till fråga,
    annars blir jag olycklig.

  527. -Titta!
    -Varför?

  528. Varför? Varför etableringsåldern...

  529. Arbetsmarknaden har förändrats.
    Vi måste utbilda oss längre i dag.

  530. Det ställs högre krav
    på arbetsmarknaden.

  531. Går du inte ut gymnasiet
    med fullständiga betyg-

  532. -så har du ganska svårt
    att etablera dig.

  533. Och... Unga vuxna väljer
    att utbilda sig längre.

  534. Anna-Karin heter jag,
    jag jobbar som kurator i Umeå.

  535. Sticker nån av de nordiska länderna
    ut när det gäller psykisk ohälsa-

  536. -hos de här unga vuxna? Finns det
    nån som lyckas bättre eller sämre?

  537. Gud, vilken bra fråga.
    Hörde alla frågan? Ja.

  538. Jag tycker att vi ska vara glada...

  539. Det är lätt att bli deprimerad när
    det är fler som mår dåligt och så...

  540. Jag tycker ändå
    att frågan de sista fem-sex åren-

  541. -har uppmärksammats
    ganska mycket i Norden.

  542. Just nu är det lite...
    I Finland är det lite si och så-

  543. -med den nya regeringen
    och en massa besparingar.

  544. I Finland har de haft en väl
    fungerande ungdomspolitik, men nu...

  545. I Norge, Danmark, Island, Sverige
    har frågan uppmärksammats-

  546. -och även prioriterats,
    budgetmässigt.

  547. Bara allt det här som projektet Psynk
    har bidragit med...

  548. Frågan diskuteras, den lyfts,
    man blundar inte för den.

  549. I Norge har man ju mer resurser
    till att arbeta med detta-

  550. -och de är väldigt duktiga i Norge.
    De har sina NAV-kontor.

  551. De har en struktur i Norge
    där de redan från början samarbetar-

  552. -där försäkringskassa, arbets-
    förmedling och soc ingår från början.

  553. Då blir det lättare att sätta sig
    runt ett bord och säga:

  554. "Hon mår dåligt. Hur ska vi hjälpa
    henne? Vad har vi för resurser?"

  555. I stället för att bråka om vem
    som har ansvaret och vem som har råd.

  556. Att man säger: "Ni gör det, ni gör
    det, ni gör det, pengarna finns här."

  557. "Nu är det action."

  558. Jag vet inte om det var ett svar.
    Vi har ju välfärdssystem i Norden-

  559. -vilket inte många andra länder har.
    Det ska vi vara glada över.

  560. Men allt kan bli bättre
    och vi måste göra mer, nu.

  561. -En till fråga innan lunch?
    -Jag jobbar som enhetschef...

  562. ...på ungdomsmottagningen
    i Västra Götaland.

  563. Har ni tittat i studien på
    ungdomsmottagningarnas betydelse?

  564. Finns det motsvarande verksamheter
    i de andra länderna?

  565. Ja. Just i den här rapporten
    med elva goda exempel-

  566. -finns det en ungdomsmottagning
    som vi lyfter i Norge.

  567. Det finns ungdomsmottagningar i...

  568. Grönland och Färöarna vet jag inte,
    men i de andra finns det, ja.

  569. Den i Norge som vi har lyft...

  570. Många säger "Hade inte
    ungdomsmottagningen funnits"-

  571. -"vet jag inte vad jag hade gjort."
    Det är en extremt viktig verksamhet.

  572. Det skulle vara intressant att veta
    om ni jobbar extra med killar.

  573. Om ni uppmärksammar det här som jag
    pratade om - hur ska vi fånga dem?

  574. Det är ett av våra prioriterade mål,
    men det är skitsvårt.

  575. Jag tänkte, när du pratade
    om det här med att lyssna-

  576. -att vi kanske måste bjuda in
    fokusgrupper med killar-

  577. -för att fråga dem
    hur vi ska få dem att komma.

  578. Det är en jättebra idé, att fråga dem
    vad som funkar och så där.

  579. Vi lyckas inte särskilt bra.
    Det gäller alla ungdomsmottagningar.

  580. Har vi fler frågor innan vi avslutar?

  581. Alla är sugna på lunch. Då får jag
    tacka för mig. Det var jättekul.

  582. Textning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.com

  583. Gör skillnad där ute nu!

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hur mår unga i Norden?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Den växande psykiska ohälsan bland unga är idag en av de största hälsoutmaningarna de nordiska länderna står inför. Det menar projektledaren Lidija Kolouh-Söderlund från Nordens Välfärdscenter, som vill inspirera och konkretisera vad som går att göra för att förbättra välfärden för Nordens unga. I sin föreläsning ger hon exempel på flera framgångsrika projekt. Inspelat på 7A Odenplan, Stockholm, den 3 februari 2016. Arrangör: Expo Medica.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Ungdomar
Ämnesord:
Barn och ungdom, Barn- och ungdomspsykiatri, Psykiatri, Psykisk hälsa, Samhällsvetenskap, Sociologi, Ungdomar
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Psykisk ohälsa bland barn och unga 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykisk ohälsa bland barn och unga 2016

Från barnsoldat till Sveriges riksdag

Riksdagsledamoten Arhe Hamednaca berättar om sina erfarenheter av ett liv som barnsoldat i Eritrea. Som 14-åring greps han av kommandosoldater och utsattes för tortyr. Hamednaca berättar hur han till slut slutade bry sig och inte kände smärtor eftersom kroppen var så uppfylld av hat. Han kom till Sverige 1985 och har sedan dess kämpat för mänskliga rättigheter. Samtalsledare: Bengt Westerberg. Inspelat på 7A Odenplan, Stockholm, den 3 februari 2016. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykisk ohälsa bland barn och unga 2016

Barn och unga i hemlöshet

Ett stort antal unga lever i ett ingenmansland innanför Sveriges gränser, utan de rättigheter eller sociala skydd som andra medborgare har. Hans Swärd, professor i socialt arbete, har under flera år studerat och skrivit om denna utsatta och sårbara grupp. I sin föreläsning frågar han sig om det finns en risk för att vi håller på att vänja oss vid att det finns grupper som lever helt utanför samhället. Inspelat på 7A Odenplan, Stockholm, den 3 februari 2016. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykisk ohälsa bland barn och unga 2016

Hur mår unga i Norden?

Den växande psykiska ohälsan bland unga är idag en av de största hälsoutmaningarna de nordiska länderna står inför. Det menar projektledaren Lidija Kolouh-Söderlund från Nordens Välfärdscenter, som vill inspirera och konkretisera vad som går att göra för att förbättra välfärden för Nordens unga. I sin föreläsning ger hon exempel på flera framgångsrika projekt. Inspelat på 7A Odenplan, Stockholm, den 3 februari 2016. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykisk ohälsa bland barn och unga 2016

Möten med traumatiserade barn

Professionella möten med barn som utsatts för svåra traumatiska situationer kräver särskild omtanke och förberedelse, menar psykologen och psykoterapeuten Åsa Landberg. I denna föreläsning berättar hon om hur möten med dessa barn kan se väldigt olika ut beroende på om de sker i samband med skola, förskola, socialtjänst, sjukvård, rättsväsende eller i någon annan situation. Inspelat på 7A Odenplan, Stockholm, den 3 februari 2016. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykisk ohälsa bland barn och unga 2016

Verktyg i mötet med ensamkommande barn

Hur ser framgångsfaktorerna ut för att bygga ett förtroende och att genomföra ett bra samtal med ensamkommande unga som ofta bär på svåra traumatiserande händelser? Psykoterapeuten Carl Pether Wirsén berättar här om vikten av kroppsspråk och genuint intresse för ungdomarna i kombination med en kulturförståelse och en förståelse för tidigare anknytningsmönster. Inspelat på 7A Odenplan, Stockholm, den 3 februari 2016. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykisk ohälsa bland barn och unga 2016

Att stötta vid en avslagskris

Empatitrötthet, överidentifikation och medberoende kan ofta drabba den som arbetar med ensamkommande ungdomar, menar psykoterapeuten Carl Pether Wirsén. Här berättar han om vad som kan vara orsaken till våra olika reaktioner och ibland irrationella beteenden, och ger exempel på hur våra egna anknytningsmönster och erfarenheter kan ge avtryck i arbetet med ungdomar i kris. Inspelat på 7A Odenplan, Stockholm, den 3 februari 2016. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Att leka Stålmannen 24 timmar om dygnet

I rymden får man reda på hur den mänskliga kroppen fungerar både fysiskt och psykiskt. Astronauten Samantha Christoforetti berättar om sin senaste rymdresa, där hon gör experiment på sig själv för att testa blodet och de mänskliga vävnaderna. Allting samtidigt som hon flyger runt som Stålmannen 24 timmar om dygnet. Inspelat den 21 september 2015 i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Stålmannen, öppna upp!

Ett avgörande ögonblick i Gunillas liv var när älskaren sa "Gör med mig, vad du vill!" Efter det kunde hon, nu som subjekt, på allvar njuta av sin sexualitet. Jonas Liliequist, professor i historia vid Umeå universitet, berättar hur mannen som sexuell norm har förändrats.