Titta

UR Samtiden - Bedömning för och av lärande

UR Samtiden - Bedömning för och av lärande

Om UR Samtiden - Bedömning för och av lärande

Bedömning handlar om att lägga pussel av elevers kunskapsutveckling. På konferensen "Bedömning för och av lärande" presenteras den senaste forskningen och visas på praktiska tillvägagångssätt för att stödja lärares bedömningskompetens. Inspelat på Näringslivets hus i Stockholm den 11 och 12 februari 2016. Arrangör: Skolporten.

Till första programmet

UR Samtiden - Bedömning för och av lärande : Nationella prov i grundskolanDela
  1. Nationella prov i grundskolan.

  2. När min son har sett att sånt här
    ligger nånstans så säger han:

  3. "Är det du som bestämt det här?"

  4. För det här har han tyckt
    varit skräcken i nian-

  5. -med nationella prov i allting,
    och även på gymnasiet i vissa ämnen.

  6. Riktig så stor roll spelar inte jag.
    Jag har inte bestämt det här.

  7. Men jag är med och undersöker det-

  8. -och det är ett fenomen som inte
    är särskilt undersökt i vårt land.

  9. Sån här "high-stakes testing",
    som är en internationell term-

  10. -för den här typen av prov,
    är studerat mycket internationellt-

  11. -men inte i Sverige. Vi har inte
    mycket bedömningsrelaterad forskning-

  12. -och nationella prov
    har inte utvärderats av Skolverket-

  13. -sen 2004.

  14. Men man jobbar med det nu-

  15. -och jag har skrivit en del
    åt Skolverket kring den här också.

  16. Men det har hänt mycket sen 2004
    med nationella prov.

  17. Det har blivit
    en betydligt större apparat.

  18. Från början var de frivilliga i åk 5,
    obligatoriska i åk 9.

  19. Nu är de obligatoriska i åk 3, 6
    och 9, och ämnen har tillkommit.

  20. Sen har det
    fallit bort lite på slutet-

  21. -men det är en större testapparat nu
    än för tio år sen.

  22. Den här studien genomfördes
    för ungefär ett och ett halvt år sen-

  23. -och jag har jobbat med den sen dess.

  24. Det är
    en ganska omfattande enkätstudie-

  25. -som innehåller en hel del svar
    på öppna frågor också.

  26. Jag jobbar med dem just nu.

  27. Det blir så mycket material,
    så det tar tid att bearbeta.

  28. I dag ska jag framför allt visa
    en hel del staplar.

  29. Deskriptiv statistik,
    och inget annat-

  30. -som visar hur lärare
    och i viss mån rektorer-

  31. -har svarat på ett antal frågor
    kring nationella prov.

  32. Syftet med studien som...

  33. Syftet med studiet
    som enkäten är en del av-

  34. -är att fördjupa kunskapen
    om de nationella provens användning-

  35. -i olika syften i grundskolan.

  36. Som den formativa användningen
    av proven, apropå det jag talade om-

  37. -under förmiddagen, för de ska ju
    kunna fungera på det viset också.

  38. Dess funktion som stöd för likvärdig-
    het och summativa bedömningssyften.

  39. Lärares uppfattning
    av hur elever påverkas av proven.

  40. Det kommer att bli små nedslag.

  41. Det går kanske med en rasande fart-

  42. -och så får ni gärna
    ställa frågor på slutet.

  43. Studien är en totalundersökning
    i tio kommuner.

  44. En totalundersökning i den meningen
    att alla lärare som deltog-

  45. -i förberedelser, genomförande
    och efterarbete av nationella prov-

  46. -alltså inte såna lärare
    som bara var med och vaktade-

  47. -eller bara rättade nån del-

  48. -utan de som deltog
    i hela den här processen-

  49. -i nationella prov i något
    eller några ämnen. Inte nu senast-

  50. -utan våren 2014.

  51. Enkäten har skickats till dem,
    och många av dem har svarat.

  52. Och det gällde åk 3, 6 och 9.

  53. Enkäten genomfördes i maj,
    i skarpt läge.

  54. Vissa prov är genomförda och klara-

  55. -men efterarbete pågår i flera prov.

  56. Skarpt läge, alltså. Den besvarades
    av 720 lärare och 85 rektorer-

  57. -vilket är en svarsfrekvens på 75 %
    bland lärarna, för ca 1 000 gick ut.

  58. 100 stycken skickades till rektorer.
    Inte biträdande rektorer-

  59. -utan huvudrektorer,
    eller vad man ska kalla det.

  60. Det var ett stort antal - dryga
    sjuttiotalet - likhetsskalefrågor-

  61. -där man fick ta ställning på en
    skala. T.ex. "Jag känner inte till".

  62. Inte "Jag vet inte", utan
    "Jag känner inte till", som användes-

  63. -om man absolut inte vet
    hur det ligger till.

  64. "Instämmer helt",
    "Instämmer till större del"-

  65. -"Instämmer till mindre del"
    eller "Instämmer inte alls".

  66. Det finns inget mellanmjölks-
    alternativ. Inget mittenalternativ.

  67. I nån mening tar man ställning
    åt ena eller andra hållet.

  68. Sen var det fyra öppna frågor.

  69. I hög utsträckning var det samma
    frågor till lärare och rektorer-

  70. -som möjliggör jämförelser, som ni
    ser när jag presenterar resultaten.

  71. Om vi börjar med i vilka syften
    vi har nationella prov-

  72. -så finns det en rad olika syften.

  73. De ska stödja rättvis och likvärdig
    bedömning och betygssättning-

  74. -och många anser att det är det
    viktigaste syftet. De fick rangordna-

  75. -vilka syften
    de tyckte var viktigast-

  76. -och den översta
    är den som man tyckte var viktigast.

  77. Proven är tänkta att ge en bild
    av varje individs kunskapsnivå.

  78. De ska bidra till
    en konkretisering av kursplanerna-

  79. -och i förlängningen bidra till
    ökad måluppfyllelse för elever.

  80. Dessutom, om man pratar
    om de mer formativa syftena-

  81. -så ska de ge information om styrkor
    och utvecklingsområden hos elever.

  82. Och det andra benet - ge en bild
    av hur undervisningen har fungerat-

  83. -och uppslag kring
    hur undervisningen kan utvecklas.

  84. Här talar vi om formativ användning
    av bedömningsdata-

  85. -fast på en annan nivå än den
    konkreta klassrumspraktiken-

  86. -som vi ofta talar om
    vid formativ bedömning.

  87. Frågor som ligger bakom
    den här studien som har genomförts-

  88. -och som jag tycker, och säkert
    fler med mig, behöver diskuteras.

  89. Vi pratar lite om det här, men man
    skulle behöva diskutera vissa frågor.

  90. Är nationella prov det enda sättet
    att uppnå syftena som ni såg nyss?

  91. Är nationella prov det bästa sättet
    att uppnå dessa syften?

  92. Och sen har jag satt
    "kostnadseffektiva" inom citattecken.

  93. Hur kostnadseffektiva
    är nationella prov-

  94. -i relation
    till de syften som ska uppnås?

  95. Vi måste fundera över vad vi vinner
    respektive förlorar med det här.

  96. För det finns självklart -
    det kan jag säga redan från början-

  97. -en hel del som är bra,
    och det finns en hel del problematik-

  98. -och kanske behöver man
    titta lite på vågskålen här.

  99. Vad vinner vi och förlorar vi,
    och är det ena värt det andra?

  100. Det är ju nånting som berör
    varenda elev i svensk grundskola-

  101. -och nästan alla på gymnasiet.

  102. Och det berör väldigt många lärare.
    Vi har dem i många ämnen-

  103. -så fler lärare
    har blivit involverade.

  104. Så visst berör det, och visst
    är det värt att fundera över.

  105. Jag ska presentera resultaten,
    och jag börjar med-

  106. -det som mer handlar om
    den formativa användningen av proven.

  107. En formativ bedömning
    vilar på två ben.

  108. Dels att forma individens lärande
    och dels att forma undervisningen.

  109. Det pratade jag om på förmiddagen.

  110. Två underfrågor: Hur används
    resultaten av nationella prov-

  111. -av lärare och rektorer för att
    analysera och forma undervisning-

  112. -på individ-,
    klassrums- och skolnivå?

  113. Vilken roll uppfattar man
    att proven spelar-

  114. -för synliggörandet av individbehov,
    och hur formar det undervisningen?

  115. För ett syfte med proven
    är att synliggöra-

  116. -och att vi utifrån det ska agera.

  117. Formativt arbete
    bygger på grundantagandet-

  118. -att undervisning
    gör skillnad för skolresultat.

  119. Att prata om formativt arbete utan
    det grundantagandet blir konstigt.

  120. Vi ska hjälpa till att forma elevers
    lärande och forma vår undervisning-

  121. -och tror vi inte
    att den gör skillnad-

  122. -så blir inte det formativa arbetet
    nånting som man behöver fundera över.

  123. Utgångspunkten är att
    undervisning gör stor skillnad...

  124. Gör skillnad för skolresultat.

  125. Det fanns ett påstående i enkäten
    som löd så här:

  126. "Elevers resultat beror i hög grad
    på undervisningens effektivitet."

  127. Här är det uppdelat stapelvis
    i årskurs 3, 6 och 9.

  128. Den fjärde stapeln behöver ni inte
    titta så mycket på.

  129. Lärare som undervisar
    i flera årskurser.

  130. Oftast är det lärare som undervisar
    i både årskurs 6 och 9.

  131. Men de var inte så många, ungefär
    80 stycken av de 720 som har svarat.

  132. I åk 3, 6 och 9 är det
    ungefär lika många i varje grupp.

  133. Runt 200, eller lite drygt 200.

  134. De har olika färger, men ni behöver
    inte stirra er blinda på siffrorna.

  135. Det kommer lite hjälp här.

  136. 71 % av lärarna i åk 3,
    73 % av lärarna i åk 6-

  137. -och 63 % av lärarna i åk 9 instämmer
    helt eller till större del-

  138. -i att elevers resultat är avhängiga
    effektiviteten i undervisningen.

  139. Motsvarande siffra för rektorer
    är 76 %.

  140. Det här är ju ganska höga siffror-

  141. -och det är ju bra, tänkte jag
    när jag fick fram resultatet.

  142. Det är ju bra att det är så här högt.

  143. Men när man börjar fundera på det så
    ser man att på en sammantagen nivå-

  144. -så handlar det om en tredjedel
    som svarar att...

  145. Som instämmer till mindre del eller
    inte alls. Mest till mindre del.

  146. Apropå att undervisningens effekt-
    ivitet gör skillnad för resultaten.

  147. Och det är ju intressant. Det fanns
    fler frågor som handlade om detta-

  148. -till exempel om inneboende förmåga-

  149. -är avgörande för de här resultaten.

  150. Inneboende förmåga och naturlig
    fallenhet. Siffrorna blev likadana.

  151. Runt 70 % menar att inneboende
    förmåga och naturlig fallenhet-

  152. -gör skillnad för resultaten.
    Man kan naturligtvis tycka både och.

  153. Det ena utesluter inte det andra.

  154. Det här är en utgångspunkt om man ska
    börja fundera kring formativt arbete-

  155. -utifrån provresultatet.
    Två tredjedelar tänker-

  156. -att det är avhängigt effektiviteten
    i skolans undervisning-

  157. -och en tredjedel tänker så
    i lägre grad eller inte alls.

  158. "Jag blir bättre på att analysera min
    undervisning med nationella prov."

  159. Ni ser siffrorna här.

  160. 65, 79, 56 -
    det skiljer ganska mycket-

  161. -mellan de olika årskurserna.

  162. I allra högst grad
    så menar lärarna i årskurs 6-

  163. -att de blir bättre på det här,
    och i lägst grad lärarna i åk 9.

  164. Det här kan ni fundera på
    för er själva.

  165. Jag tar inte
    så mycket analys av det här-

  166. -men det kan bero
    på en rad olika anledningar.

  167. När rektorerna får frågan-

  168. -om lärarna blir bättre på
    att analysera sin undervisning-

  169. -så är det ungefär hälften som
    instämmer i högre grad eller helt.

  170. Tittar man på lärarna generellt så
    ser de i högre grad nationella prov-

  171. -som ett verktyg för att analysera
    undervisningen än vad rektorerna gör.

  172. Fast lärarna i årskurs 9
    ligger på ungefär samma nivå-

  173. -som rektorerna.

  174. "Jag kan analysera min undervisning
    lika bra utifrån andra tester"-

  175. -"från Skolverket."

  176. Det är också frågor som finns med
    i enkäten av en anledning.

  177. Att man ska få nåt att jämföra med,
    tänka ett steg ytterligare.

  178. Det anser
    75 % av lärarna i årskurs 3-

  179. -och i något lägre grad lärarna
    i årskurs 6 och 9 - dryga 60 %.

  180. 75 % av rektorerna
    instämmer i högre grad eller helt-

  181. -att det kan fungera lika bra
    med såna tester och diagnosmaterial.

  182. En annan intressant fråga
    är om lärarna tycker-

  183. -att de kan analysera undervisningen
    lika bra med egentillverkade prov.

  184. Här sjunker siffrorna
    för två av årskurserna-

  185. -men inte för den tredje.
    Det kan man också fundera över.

  186. Min bakgrund är högstadielärare,
    så jag kan tänka kring det här.

  187. Lärarna i åk 9 tycker att de
    kan analysera undervisningen-

  188. -lika bra med egentillverkade prov
    som med nationella prov-

  189. -och bättre än med diagnosmaterial.

  190. Lärarna i åk 3 och 6 har en lite
    större osäkerhet kring det här.

  191. De här runda cirklarna är frågor
    som bara är ställda till rektorer.

  192. Två frågor jämförs bredvid varandra.
    Den första är: "Jag har stor nytta"-

  193. -"av nationella prov i utvärderingen
    av verksamheten." Den andra:

  194. "Jag har stor nytta av nationella
    prov i planeringen av verksamheten."

  195. Om ni tittar på området
    som är gult och blått tillsammans...

  196. Det skiljer ganska mycket
    mellan cirklarna.

  197. Förlåt, inte gult och blått,
    utan rött och... Nej...

  198. De två. "Jag känner inte till"
    är det ingen som har svarat.

  199. Det är gult och blålila tillsammans.

  200. 67 % instämmer
    i högre grad eller helt-

  201. -i att de har stor nytta av proven i
    utvärderingen av skolans verksamhet.

  202. En påtagligt lägre andel, 42 %-

  203. -menar att man har nytta av proven
    i planeringen av verksamheten.

  204. Här kan man också fundera
    över det här formativa tänket.

  205. Man har ett resultat
    och ett utgångsläge-

  206. -och så ligger det till grund
    för fortsatt arbete och planering.

  207. Det här indikerar att resultatet
    ligger till grund för en redovisning-

  208. -men i lägre grad för fortsatt
    planering. Så det är lite intressant.

  209. "Enskilda elevers resultat leder till
    en individanpassad undervisning."

  210. För ett syfte är ju att man ska
    kunna få syn på saker om individen-

  211. -som leder till att man gör nånting.

  212. Här ser man en påtaglig skillnad
    mellan lärare i årskurs 3 och 6-

  213. -där knappt hälften instämmer
    till större del eller helt-

  214. -och lärare i åk 9,
    där siffran bara är 29 %.

  215. Man kan fundera över varför det är
    så, och det finns många möjliga svar.

  216. Den här typen av studier
    behöver kompletteras-

  217. -med fördjupande...
    Inte behöver, men det är intressant-

  218. -att kombinera det
    med fördjupande intervjustudier-

  219. -och det är tanken
    att nästa steg ska vara.

  220. Det kommer strax lite tendenser
    till svar på varför det är så här.

  221. Men de slutar ju grundskolan,
    kan det bero på det?

  222. Möjligen
    att man då inte i lika hög grad-

  223. -individanpassar undervisningen
    i åk 9.

  224. De slutar i och för sig ofta stadie
    i både trean och sexan också.

  225. Typiska kommentarer som förklarar
    en del av det här kan se ut så här:

  226. "Eftersom resultat ofta överens-
    stämmer med tidigare observationer"-

  227. -"så har nationella prov
    ingen stor betydelse för det."

  228. Typ så skriver väldigt många.
    "Att kunna se behov"-

  229. -"hade varit en fördel, men eftersom
    stadieindelning är på modet igen"-

  230. -"så innebär det att mycket av
    informationen om individuella behov"-

  231. -"inte kommer eleverna till godo
    på ett sätt som vore önskvärt."

  232. Det här pratar man också...

  233. Man skriver väldigt mycket om det.

  234. Att de här överlämningarna inte
    är som de borde, och så vidare.

  235. Man skulle kunna tänka sig att ej
    godkända resultat på nationella prov-

  236. -leder till en förändring i
    undervisningen för berörda elever.

  237. Här ser vi också en väldigt tydlig
    nedgång i siffrorna.

  238. Från trean, där 82 % av lärarna
    instämmer i hög grad eller helt-

  239. -till 69 % i åk 6
    och ner till 52 % i åk 9.

  240. När det gäller ej godkända resultat.

  241. 68 % av rektorerna
    menar att det leder till-

  242. -nån form av förändring
    i undervisningssituationen.

  243. "Nationella prov kan identifiera
    elever i behov av särskilt stöd"-

  244. -var också en fråga.
    Samma sjunkande siffror.

  245. 54 % i åk 3, 42 % i åk 6-

  246. -och 25 % i åk 9 instämmer
    till större del eller helt.

  247. För rektorer är siffran 40 %-

  248. -och så här ser kommentarerna ut:

  249. "Nationella betyder ingenting för att
    identifiera elever i behov av stöd"-

  250. -"för dem har vi redan full koll på."

  251. Så säger man i många kommentarer,
    redan i årskurs 3.

  252. Man tycker inte att de nationella
    proven bidrar med nånting här-

  253. -utan det har vi redan koll på.

  254. När det gäller att identifiera elever
    i behov av större utmaningar-

  255. -om nationella prov
    spelar nån roll för det...

  256. Även här fallande siffror,
    uppifrån och ned-

  257. -men de är lägre redan från början-

  258. -än när det gällde
    eleverna i behov av stöd.

  259. 38, 33, och 23 procent av lärarna
    och 24 procent av rektorerna.

  260. Här låter kommentarerna ungefär:

  261. "Det är vi rätt dåliga på
    över huvud taget."

  262. Man tycker inte att proven spelar
    så stor roll för att identifiera.

  263. Man vet redan om det-

  264. -men man jobbar inte så mycket med
    det ändå, nationella prov eller ej.

  265. Sen kommer vi till några av de
    öppna frågorna som man har svarat på.

  266. Det här är en sån öppen fråga.

  267. "Resultaten kan leda till
    förändringar till undervisningen."

  268. "Ge exempel
    på förändringar i undervisningen"-

  269. -"utifrån
    elevers resultat på nationella prov."

  270. Det som står under i röd stil-

  271. -är inte med i frågan, utan frågan
    var bara de första två raderna.

  272. Vi har fått in
    drygt 500 svar på den här frågan-

  273. -och de har jag analyserat.
    Man kan tydligt se att svaren...

  274. Vissa förstår förändringar
    som man gör i undervisningen-

  275. -utifrån ett strikt kortsiktigt...

  276. Kortsiktigt i den bemärkelsen
    att det handlar om eleverna-

  277. -i elevgruppen som har gjort provet.

  278. Det måste göras just där och då,
    så länge de eleverna är kvar.

  279. Vissa har det perspektivet, andra har
    ett mer ett långsiktigt perspektiv.

  280. Att undervisningen kan förändras
    även om inte de här eleverna är kvar.

  281. Men i det kortsiktiga perspektivet
    så handlar svaren om-

  282. -att förändringar som man gör...

  283. Den vanligaste svarstypen handlar om
    repetition och träning i elevgruppen-

  284. -utifrån sånt
    som har visat sig på proven.

  285. Det näst vanligaste sättet att svara
    handlar om-

  286. -att man inte gör
    några förändringar alls.

  287. Ganska många svarar så.

  288. Som nummer tre
    kommer särskilda stödinsatser.

  289. Som nummer fyra kommer individuell
    planering utifrån provresultat-

  290. Som nummer fem kommer arbete
    med delar som inte har behandlats-

  291. -som man har upptäckt
    med det nationella provet.

  292. Här är några citat
    som visar hur man svarar.

  293. Ett exempel på det första: "Det många
    har missat repeterar vi i gruppen."

  294. Eller nummer två: "Kan inte förändra,
    för jag har inte eleverna i åk 7."

  295. Ett citat som visar att man uppfattar
    att förändringar som kan göras-

  296. -måste göras
    i relation till de här eleverna.

  297. Det kan inte vara förändringar
    som handlar om undervisningen.

  298. "En plan arbetades fram utifrån sånt
    som varit svårt på nationella prov."

  299. "Individualiserat material
    för elever som missat ett avsnitt"-

  300. -"till exempel
    problemlösning procent."

  301. "Det visar att avsnittet har glömts
    och behöver repeteras.

  302. Eller nummer fem: "Ett konkret
    exempel är att vi har upptäckt"-

  303. -"att vi inte har låtit barnen arbeta
    med argumenterande texter."

  304. "Detta har vi gjort mer av under
    våren." Det är de olika svarstyperna-

  305. -som dyker upp i det här materialet
    på drygt 500 utsagor.

  306. Det var det kortsiktiga,
    individbundna perspektivet.

  307. Sen finns det många som har svarat-

  308. -utifrån ett undervisningsperspektiv,
    eller ett långsiktigt perspektiv.

  309. Då är det den här typen av svar.

  310. "Förändringar har påverkat elever
    som går i blivande åk 8 och 9."

  311. "Jag har sett till att fokusera mer
    på att tala/samtala de senaste åren"-

  312. -"då provresultat visat
    att jag behöver betona det."

  313. Där har det lett
    till en mer långsiktig förändring.

  314. Eller i NO-ämnet:

  315. "Eleverna får planera laborationerna.
    Jag diskuterar felkällor med dem."

  316. "Jag fick en ny bild av vad 'resonera
    utifrån vetenskapliga texter'"-

  317. -"kan betyda. I nationella prov i NO
    del A2 bygger det på kortare texter"-

  318. -"och du kan ändå
    nå upp till A i betyg."

  319. Det har blivit förebildligt
    för den här läraren på det viset.

  320. Så här är det i det långsiktiga och
    undervisningsmässiga perspektivet.

  321. Det fyller
    den här formativa funktionen.

  322. En annan öppen fråga
    påminner om den förra-

  323. -men den är inte riktigt likadan. Hur
    undervisningen påverkas av proven.

  324. Drygt 600 utsagor
    baserar jag det här på.

  325. Där det allra vanligaste...
    Nu börjar det hacka för mig också.

  326. Det vanligaste svarssättet handlar om
    att proven påverkar undervisningen-

  327. -i omedelbar mening,
    alltså med just den här elevgruppen.

  328. Men nästan lika vanligt är det-

  329. -att man svarar att proven påverkar
    undervisningen på längre sikt.

  330. Procenten som står...

  331. 31 % respektive 25 % av utsagorna
    handlar om det här.

  332. Proven påverkar inte undervisningen
    alls - 12 % av utsagorna.

  333. Det är vanligast i åk 3, vilket
    jag tycker är lite överraskande.

  334. Proven ger en stressad
    arbetssituation för läraren - 11 %.

  335. Det är mycket vanligare i åk 6,
    och det är inte så förvånande.

  336. År 2014, när jag genomförde detta
    så var det fortfarande fem ämnen.

  337. Svenska, matte, engelska,
    ett SO-ämne och ett NO-ämne.

  338. I flera fall
    var det samma lärare i åk 6-

  339. -som ska hantera alla eller nästan
    alla prov - det blir väldigt mycket.

  340. I åk 3 är det svenska och matte-

  341. -och i åk har vi ämneslärare
    som har ett eller två ämnen.

  342. Man kanske har svenska och engelska,
    svenska och SO eller matte och NO.

  343. Men för lärarna i åk 6 kan det bli
    väldigt många prov för samma lärare-

  344. -så siffran är betydligt högre
    än 11 för just årskurs sex.

  345. Men det här är
    för alla lärare tillsammans.

  346. 11 % av utsagorna handlar om
    att proven sporrar eleverna.

  347. På tal om det här med motivation.

  348. De sporrar eleverna-

  349. -eller får dem att skärpa till sig.

  350. Och den typen av svar
    är lika vanliga i åk 3 som i åk 9-

  351. -vilket var lite spännande.
    Kanske hade jag trott-

  352. -att det skulle vara vanligare
    bland lärare till de äldre eleverna-

  353. -men så var det inte här.

  354. 10 % menar att proven innebär
    negativ psykisk påverkan för elever-

  355. -och det är
    klart vanligast i årskurs 9.

  356. Mer om det strax - en hel avdelning
    i enkäten handlade om det.

  357. Men undervisningen påverkas
    helt klart på olika sätt.

  358. Att proven påverkar undervisningen
    i omedelbar mening...

  359. När jag har gjort en
    mer ingående analys av de svaren-

  360. -vilken typ av påverkan det ger,
    så är en typ av påverkan-

  361. -marginalisering
    av icketestade områden inom ämnen.

  362. Lärarna fokuserar på de delar av
    målen som förekommer på testerna-

  363. -och behandlar andra områden
    mer översiktligt eller inte alls.

  364. Det är helt i linje
    med internationell forskning.

  365. Det här är en vanlig effekt.
    Man vill ha bra resultat på proven-

  366. -alltså fokuserar vi på det. De
    testar ju inte hela kunskapskraven.

  367. Marginalisering av icketestade ämnen
    förekommer också.

  368. Tiden som ägnas ämnen
    där nationella prov saknas reduceras-

  369. -på bekostnad...

  370. Man kan använda tid från andra ämnen-

  371. -för att förbereda
    inför nationella prov.

  372. Så det blir på bekostnad
    av ämnen som bild och musik.

  373. Allt det här stämmer väl överens
    med internationell forskning.

  374. Anpassning av undervisningsstil.
    Lärarnas undervisning-

  375. -blir mer repetitiv kring isolerad
    information. Innovativa strategier-

  376. -tenderar att överges, skriver
    rätt så många i sina kommentarer.

  377. "Jag skulle vilja ta mer hänsyn
    till elevernas intressen"-

  378. -"och jobba mer fördjupat, men det
    går inte, för vi måste inför proven"-

  379. -"repetera mer."

  380. Omfattande testförberedelser. Mycket
    tid används för att bekanta eleverna-

  381. -med format
    och möjligt innehåll i testfrågorna-

  382. -vilket resulterar i en avsevärd
    förlust av undervisningstid.

  383. Så visst påverkas undervisningen i...

  384. Det här är kanske inte i så positiv
    bemärkelse, utan mer negativt.

  385. Sen påverkas den ju
    på det här förebildliga sättet också.

  386. Den här analysen
    är jag mitt inne i just nu.

  387. En analys av de här 600 utsagorna,
    de fria svaren-

  388. -så jag ska inte säga så mycket
    om dem, för analysen är inte färdig.

  389. Men 25 % av lärarna svarar-

  390. -att undervisningen påverkas på lång
    sikt på det här förebildliga sättet.

  391. Data är under bearbetning,
    men jag kan säga så mycket-

  392. -som att det finns både skillnader
    och likheter mellan ämnen-

  393. -och mellan årskurser.

  394. Framför allt sticker det ut i NO.

  395. Där handlar mer kommentarer om att
    man har fått en bättre förståelse-

  396. -av vad eleverna ska kunna
    i NO-ämnena.

  397. Det handlar om att man har lagt om
    undervisningen i NO-ämnena-

  398. -och har börjat upptäcka
    vilka förmågor det är-

  399. -som man behöver utveckla i NO. Den
    undervisningen verkar påverkas mest.

  400. I svenska, matte och engelska
    har det funnits nationella prov-

  401. -mycket längre än i SO och NO-

  402. -och det påverkar naturligtvis också.

  403. Det är en intressant analys, men det
    får jag berätta mer om en annan gång.

  404. Men det påverkar undervisningen
    på olika sätt.

  405. Sen kommer vi till det
    som handlar om vad lärare anser-

  406. -att de blir hjälpta
    av nationella prov-

  407. -när det gäller bedömningsarbetet.

  408. "Nationella prov hjälper mig att
    utveckla mitt arbete med bedömning."

  409. Det tycker lärarna i hög grad,
    och i allra högst grad i åk 6.

  410. I vissa frågor sticker åk 6 ut,
    och det är den här typen av frågor.

  411. Det kan ha att göra med-

  412. -att man inte
    har satt betyg i åk 6 särskilt länge.

  413. Då kanske man tycker att
    nationella prov är mer av ett stöd-

  414. -än man tycker annars.

  415. 82 % är en mycket högre siffra-

  416. -än siffran man ser i åk 3 och åk 9.

  417. Rektorerna tror mycket på att det
    hjälper lärarna i bedömningsarbetet.

  418. De fick också den här frågan, för man
    behöver ställa vissa följdfrågor.

  419. "Skulle det vara svårt att bedöma
    eleverna utan nationella prov?"

  420. Inte så många
    tycker att det skulle vara så svårt.

  421. 16 respektive 28 respektive 19-

  422. -instämmer i att det skulle vara
    svårt utan de nationella proven.

  423. Det är inte så många.
    Lärarna i åk 6 sticker ut här också.

  424. Rektorerna tror inte heller att
    det skulle vara svårt för lärarna -

  425. -att bedöma elevernas kunskaper
    utan nationella prov.

  426. Och alla ämnen
    har inte nationella prov.

  427. "Jag skulle ha lika stort stöd av en
    bank med nationellt utformade prov"-

  428. -"som vi kunde använda när vi ville."

  429. Det tycker de... Här gick det fort.

  430. Det tycker de i ganska hög grad.

  431. I högst grad i åk 6 och 9.

  432. I något lägre grad i åk 3,
    men i ganska hög grad överlag.

  433. Även bland rektorerna.

  434. Det finns ju länder-

  435. -där man arbetar på det här viset
    med provbanker-

  436. -och det har diskuterats
    i Sverige också.

  437. Det är en variant, beroende på vad
    man vill ha ut av nationella prov.

  438. Vilket syfte
    man vill att de ska fylla.

  439. Likvärdigheten tycker de allra flesta
    är det viktigaste syftet.

  440. "Nationella prov ökar likvärdigheten
    i lärarnas bedömning av eleverna."

  441. Det tycker man i ökande grad.
    70, 75, 78.

  442. Och rektorerna tror stenhårt
    på det här, för där är siffran 93.

  443. Intressant att rektorerna tror detta
    i så mycket högre grad än lärarna.

  444. När man sitter där som lärare... Jag
    har själv haft svenska och engelska-

  445. -i tretton år på högstadiet,
    och nationella prov i båda ämnena-

  446. -och bedömningsstödet till trots
    så sitter man alltid där-

  447. -och ser hur mycket vi själva
    lägger in i det här i alla fall-

  448. -för som eleverna svarar är inte
    exakt som bedömningsstödet visar.

  449. Man måste hela tiden
    göra övervägningar i alla fall-

  450. -så de flesta lärare är införstådda
    med att likvärdigheten må öka-

  451. -men nationella prov skapar inte
    nån absolut likvärdighet.

  452. De frågades om det var nödvändigt med
    nationella prov för likvärdigheten.

  453. Knappt hälften av lärarna menar
    att det är nödvändigt-

  454. -och en tredjedel menar
    att likvärdigheten säkerställs.

  455. En tredjedel svarar så.

  456. Av rektorerna så menar hälften
    att likvärdigheten säkerställs.

  457. Likvärdigheten skulle stödjas
    på samma sätt med en bank med prov-

  458. -som vi kunde använda när vi ville.
    Såna här frågor har stuckits in-

  459. -i enkäten för att kunna ha
    den här diskussionen-

  460. -om olika sätt att nå de här syftena.

  461. 57 % av lärarna i åk 3-

  462. -och 64 % av lärarna i åk 6 och 9
    instämmer i högre grad eller helt.

  463. 69 % av rektorerna
    instämmer i det påståendet.

  464. Sen kommer den sista delen.
    Det går i en rasande fart.

  465. Det handlar om hur lärare uppfattar
    att elever i åk 3, 6 och 9-

  466. -påverkas
    av nationella prov och dess resultat.

  467. Det här är hur lärare uppfattar
    att eleverna påverkas-

  468. -med utgångspunkten att lärarna
    känner sina elever-

  469. -och uppfattar hur de påverkas
    och hör hur de pratar om det.

  470. Jag har kollegor på universiteten
    i Karlstad, Linköping och Stockholm-

  471. -som studerar elevers uppfattningar
    om nationella prov-

  472. -och de har faktiskt
    frågat eleverna själva.

  473. Det bekräftar det lärarna säger,
    så det är spännande att jämföra-

  474. -de här två studierna,
    som är gjorda ungefär samtidigt.

  475. Eleverna är positivt inställda
    till nationella prov.

  476. Där sker en påtaglig nedgång
    från åk 3.

  477. 84 % av lärarna instämmer
    till större del eller helt-

  478. -i att eleverna är positiva i åk 3,
    men siffran sjunker till 63 % i åk 6-

  479. -och är på 36 % i åk 9.

  480. Det där resonerar jag kring
    i min rapport till Skolverket.

  481. Jag resonerar om möjliga orsaker.

  482. Det händer ju nånting här.

  483. De får betyg här också,
    så det skiljer ju jämfört med åk 3.

  484. Och sen blir de äldre.

  485. De är tonåringar här,
    och det kanske påverkar.

  486. Det här är en intressant fråga.
    De ställs för att kunna jämföra-

  487. -med internationella studier,
    där man har studerat det här mycket.

  488. Vilken provängslan
    som skapas av proven.

  489. Eleverna blir mer ängsliga inför och
    under nationella prov än andra prov.

  490. Här ser ni också att siffrorna ökar.

  491. Själv tycker jag att
    den är oroväckande hög redan i åk 3.

  492. Det är nästan hälften - 48 %.

  493. 72 och 79 procent
    instämmer i hög grad eller helt-

  494. -i att eleverna blir mer ängsliga
    inför de här proven.

  495. Då blir det här intressant.

  496. När vi ska försöka veta
    vad nån annan kan-

  497. -så blir den här frågan intressant.
    För elever som känner ängslan-

  498. -blir resultaten
    ofta sämre än man förväntat sig-

  499. -utifrån förkunskaper om eleverna.

  500. Där är det ungefär
    knappt hälften av lärarna överlag-

  501. -som menar att resultaten blir sämre
    än man hade kunnat förvänta sig.

  502. På grund av nervositet och annat -
    det är en rätt så pressad situation-

  503. -som gör att man inte toppresterar.

  504. Det här kan vara problematiskt

  505. -beroende på hur mycket man väger in
    de nationella proven i betygen.

  506. Man skulle kunna se det nationella
    provet som man ska se det:

  507. En del i det stora bedömningsunderlag
    som ligger till grund för ett betyg.

  508. Men man kan också se nationella prov-

  509. -som nåt som är rätt så avgörande
    för elevers betyg.

  510. Frågan är om eleverna tror-

  511. -att resultaten av nationella prov
    väger tungt vid betygsättning.

  512. Jag har hört detta
    hela tiden av elever-

  513. -och av ungarna hemma:
    "Det är bara det här som gäller."

  514. "Vi måste prestera nu." Det spelar
    nästan ingen roll vad man säger.

  515. De är övertygade om att det är det
    som gäller. Det visas här också.

  516. Nu är det bara åk 6 och 9,
    eftersom treorna inte har betyg.

  517. 81 % av lärarna i åk 6
    och 91 % av lärarna i åk 9-

  518. -instämmer i att eleverna
    ger uttryck för att de tror-

  519. -att det väger tungt, och då blir
    ju proven "high-stake" för eleverna.

  520. Frågan är
    om de har fog för att tro det.

  521. Har de fog för att tro det?

  522. Den frågan fanns
    på ett annat ställe på enkäten-

  523. -och inte alls
    i samma del av enkäten.

  524. Lärarna fick frågan "Elevers resultat
    väger tungt vid betygsättning".

  525. 56 % av lärarna i åk 6
    instämmer i hög grad eller helt-

  526. -och i åk 9 är det 39 %. Det här
    tycker jag är jätteintressant.

  527. Det finns inget
    mellanmjölksalternativ.

  528. Många hade nog velat ha det,
    men nu har man fått välja sida.

  529. Och då är det lite "fifty-fifty".
    Det är ju ganska anmärkningsvärt-

  530. -när vi pratar
    om likvärdighet och så.

  531. Men vi vet
    att det finns såna som tycker-

  532. -att det här ska väga tungt-

  533. -medan andra tycker att det är en del
    av det stora bedömningsunderlaget.

  534. Det här är anmärkningsvärt,
    den här tudelningen-

  535. -kring hur man viktar
    resultaten på nationella prov-

  536. -relativt annat bedömningsunderlag
    som man också har.

  537. "Elevernas lust att lära
    påverkas negativt av alla prov."

  538. "Alla delprov under en termin."
    När denna genomfördes-

  539. -så var det fem prov även för
    sexorna, med delprov i varje ämne-

  540. -så i åk 6 och 9 har man ett tjugotal
    olika delprov som kommer...

  541. Nu har man även muntliga prov
    på hösten, men då kom allting-

  542. -från slutet av februari
    och fram till maj.

  543. Det blir oerhört provtätt
    för eleverna.

  544. Om lusten att lära påverkas negativt.
    Det är en otrolig ökning här-

  545. -från 20 % i åk 3
    till 45 % i åk 6 och 62 % i åk 9.

  546. Det är mycket på fokus på proven,
    och lärarna menar-

  547. -att det påverkar
    elevernas lust att lära negativt.

  548. Påverkas elevernas självbild om de
    får låga resultat på nationella prov?

  549. Ja, det instämmer de
    i ganska så hög grad i.

  550. Ja, vi tar den. Till varje del i
    enkäten, och det var fem olika delar-

  551. -så kunde man lägga till kommentarer,
    och det har man utnyttjat.

  552. Lärare är fantastiska.
    De är engagerade.

  553. Väldigt många har svarat på det här-

  554. -så det finns ett par hundra tillagda
    kommentarer kring det här området-

  555. -för det tycks engagera.

  556. Några exempel från årskurs 6:
    "Barn som har det svårt i ett ämne"-

  557. -"kan tappa lusten totalt."

  558. "Man har kämpat för att bygga
    upp dem, och så tappar de allt det."

  559. "Vissa elever har inte presterat lika
    bra som i det vanliga skolarbetet"-

  560. -"eftersom de känt sig pressade.
    För andra var proven motiverande."

  561. "Tiden vid provet
    är en stressfaktor."

  562. "Lärare borde få styra mer
    över förutsättningarna."

  563. "Om de får provbetyget F
    blir de väldigt ledsna."

  564. "Många elever känner sig stressade
    och pressade av nationella prov."

  565. "Elever har gråtit vid proven.
    I årskurs 6 har de 20 delprov."

  566. Här är några kommentarer
    från lärare i årskurs 9.

  567. "Det är
    en stor stressfaktor för dem."

  568. "Vecka efter vecka
    - detta marathon av prov."

  569. "Alldeles för många.
    Eleverna känner press och stress."

  570. "I dag, den 16 maj, gjorde niorna det
    sista, och det var en stor lättnad."

  571. Nån säger: "Nyligen gjorde en elev
    mycket bättre än vad hen kunnat tro."

  572. "Efter det
    har allt annat gått bättre.

  573. "Men det är ett lyckligt undantag.
    För många är det mycket stressande."

  574. "De klarar nationella prov sämre
    än vanligt arbete och vanliga prov."

  575. Det är mycket
    av den här typen av kommentarer.

  576. Det kan man sätta i relation till...
    Vi närmar oss slutklämmen nu.

  577. Tycker lärarna att de
    får veta en massa? Vi såg innan-

  578. -att nationella prov inte bidrar
    till det här med särskilda behov.

  579. Det vet de redan.

  580. Men på frågan "Proven bidrar till att
    jag får veta sånt jag inte visste"-

  581. -"om mina elevers
    kunskaper i ett ämne."

  582. Nu är det de som instämmer
    till mindre del eller inte alls.

  583. 85 %, 79 % respektive 81 % instämmer
    till mindre del eller inte alls-

  584. -i att de får veta sånt som de inte
    visste om elevernas kunskaper.

  585. För rektorerna är siffran 72 %.

  586. Den här var också med. "Nationella
    prov bekräftar det jag redan visste"-

  587. -"om mina elevers kunskaper."

  588. Många säger det,
    och många tycker att det är skönt.

  589. "Jag hade rätt!"
    Det ska man inte underskatta.

  590. Man kan behöva den bekräftelsen.

  591. Här har vi en hög instämmandegrad:
    97 %, 95 % och 94 %-

  592. -och 90 % av rektorerna instämmer
    i att proven bekräftar-

  593. -det som redan var känt
    om elevers kunskaper i ett ämne.

  594. "Annan undervisning blir lidande"-

  595. -"på grund av nationella prov."
    Det tycker man i väldigt hög grad.

  596. Det påverkar annat, för det tar tid.

  597. Och dessutom ger många
    den här typen av kommentarer.

  598. Det påverkar inte bara
    eleverna som har nationella prov.

  599. "Åk 9 har många nationella prov, och
    ordinarie undervisning faller bort."

  600. "Mina elever förlorade 12 lektioner
    i mitt ämne p.g.a. nationella prov"-

  601. -"i andra ämnen under denna termin."

  602. "De var utan lärare i fyra lektioner
    p.g.a. muntliga nationella prov."

  603. "Andra årskurser förlorar kvalitet,
    t.ex. i svenska och engelska"-

  604. -"då dessa lärare sambedömer på
    lektionstid, och vikarier sätts in."

  605. "Som förälder och kollega är jag
    kritisk." Det är också en aspekt-

  606. -att det påverkar kanske
    i högre grad än man tänker först.

  607. Om vi ska gå tillbaka till syftena
    som jag visade i början-

  608. -och sätta det i relation till
    resultatet som jag ser i studien...

  609. Att ge en bild
    av varje individs kunskapsnivå.

  610. Det gör de på nåt sätt,
    men i väldigt låg grad-

  611. -tycker man att man får veta
    sånt som man inte redan visste.

  612. Om de ger information
    om styrkor och utvecklingsområden?

  613. I låg grad. "Det visste vi ju redan.
    Särskilda behov kände vi redan till."

  614. "Det bidrar inte detta med."

  615. Ökad måluppfyllelse för eleverna.
    Ja, det beror på hur man ser det.

  616. Det kan vara tveksamt.
    En massa undervisning försvinner-

  617. -och vissa delar av ämnet eller vissa
    andra ämnen blir marginaliserade.

  618. Mycket tid ägnas åt att göra
    eleverna till "good test-takers".

  619. Bidrar det till ökad måluppfyllelse?
    Å andra sidan så ser man också-

  620. -att det kan bidra till att man
    får bättre koll på förmågorna i NO-

  621. -och hur man ska tänka kring det.
    Men det är inte helt självklart.

  622. Konkretisering av kursplanerna.
    Ja, i viss mån-

  623. -eftersom det hjälper lärarna
    att få syn på vissa aspekter-

  624. -av sin undervisning.

  625. Ge en bild av hur undervisningen hur
    fungerat och hur den kan utvecklas.

  626. I viss mån
    kan man säga att proven gör det.

  627. Stödja likvärdig och rättvis
    bedömning och betygsättning. Ja.

  628. Det tycker man är en stor fördel.

  629. Men det blir inte
    likvärdigt i alla fall.

  630. Hur stor roll proven ska få spela-

  631. -där är det
    definitivt inte likvärdigt.

  632. Om jag får göra en liten vågskål
    efter den här studien-

  633. -så kan man säga
    att det positiva i det här-

  634. -är att bedömningssamarbete
    och likvärdighet ökar.

  635. Analys av undervisningen i viss mån.
    Den ökar.

  636. Sen har vi
    lite uppenbart negativa konsekvenser.

  637. För det första, elevernas välmående.

  638. För det andra lärarnas arbetssitua-
    tion. Jag har fler data och bilder-

  639. -kring att lärarna upplever en
    pressad arbetssituation p.g.a. detta

  640. Och undervisningens kvalitet,
    om man tittar på marginaliseringen-

  641. -och att en stor del av tiden måste
    användas till förberedelser o.s.v.-

  642. -så kan det lastas
    på den negativa sidan.

  643. Det som är positivt-

  644. -behöver inte kräva
    den testapparat som vi har i dag.

  645. I Finland görs motsvarigheten
    till de nationella proven-

  646. -av ett urval elever
    i olika ämnen och olika årskurser-

  647. -för att se hur undervisningen
    och kursplanerna fungerar.

  648. Den enskilda individens resultat
    spelar inte så stor roll.

  649. Det här... Nu spetsar jag
    till det här, nu blir jag lite vass.

  650. Ett tre månaders provmarathon för att
    ge lärare bekräftelse på sånt de vet.

  651. De säger att det här
    bekräftar sånt de redan visste-

  652. -och de uttrycker att det är ett
    pressande provmarathon för eleverna.

  653. Vi pratar inte så mycket
    om elevernas välmående-

  654. -när vi diskuterar nationella priv.

  655. Vi pratar om lärarnas situation
    - ska vi digitalisera dem-

  656. -så att de blir självrättande?

  657. Ska vi ha extern rättning?
    De här frågorna diskuteras.

  658. Då behöver man också fundera på det
    i relation till den här.

  659. Vad händer med det där som lärare
    menar att de sätter störst värde på?

  660. De säger att bedömningssamarbete är
    den bästa fortbildning man kan få.

  661. "När vi sitter där och stöter och
    blöter ökar bedömarkompetensen".

  662. Vad händer med den om man gör det
    här? Det är nåt att fundera över.

  663. Det finns mycket att fundera över
    när det gäller nationella prov-

  664. -och jag tror att det är viktigt
    att vi gör det.

  665. Och att vi gör det på olika sätt.

  666. Tack för att ni lyssnade,
    och så hoppas vi på att de där...

  667. De kanske redan har synts till.
    Det går i alla fall mot vår-

  668. -och mot nationella provtider.

  669. Text: Mattias R. Andersson
    www.btistudios.se

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Nationella prov i grundskolan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Antalet nationella prov blir fler och både lärare och elever känner sig stressade över mängden. Här berättar pedagogikforskaren Åsa Hirsh om ett nystartat forskningsprojekt som handlar om just nyttan med nationella prov. Studien fokuserar bland annat på hur lärare uppfattar att eleverna påverkas av proven, samt hur provresultaten kan användas för att se enskilda elevers behov. Inspelat på Näringslivets hus i Stockholm den 11 februari 2016. Arrangör: Skolporten.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Betyg och bedömning
Ämnesord:
Kunskapsprov, Nationella prov, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning, Utvärdering
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Bedömning för och av lärande

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bedömning för och av lärande

Forskningsnytt om formativ bedömning

Åsa Hirsh, forskare i pedagogik, talar här om begreppet formativ bedömning, ett begrepp som används flitigt i svensk och internationell forskning. Hon anser att det behövs en mer kritisk hållning till begreppet. Frågor som är viktiga att ställa är exempelvis: Hur påverkas elevers lärande och välmående av formativa metoder? Hur används formativ bedömning i syfte att analysera och förändra undervisningen? Inspelat på Näringslivets hus i Stockholm den 11 februari 2016. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bedömning för och av lärande

Nationella prov i grundskolan

Antalet nationella prov blir fler och både lärare och elever känner sig stressade över mängden. Här berättar pedagogikforskaren Åsa Hirsh om ett nystartat forskningsprojekt som handlar om just nyttan med nationella prov. Studien fokuserar bland annat på hur lärare uppfattar att eleverna påverkas av proven, samt hur provresultaten kan användas för att se enskilda elevers behov. Inspelat på Näringslivets hus i Stockholm den 11 februari 2016. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bedömning för och av lärande

Synligt lärande stöttar elever

Genom att kombinera formativa strategier med digitala resurser kan undervisningen förbättras, menar språkläraren Patricia Diaz. Här berättar hon om hur hon själv jobbat praktiskt och framgångsrikt med formativ bedömning de senaste fem åren. Patricia poängterar också vikten av att skilja på bedömning och betyg och förmedla det till eleverna. Hon kommer också in på begreppet återkoppling och hur hon får eleverna att dra nytta av de återkopplade samtalen som kan ske både muntligt och digitalt. Inspelat på Näringslivets hus i Stockholm den 11 februari 2016. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bedömning för och av lärande

Hur påverkar betygssamtal relation till elev?

Något som inte blir enklare utan snarare svårare med åren är betygssättning, menar forskaren Ilona Rinne som själv har lång erfarenhet av att jobba som lärare på gymnasiet. Betygssamtalen kan påverka relationen mellan lärare och elev eftersom situationen ofta känns olustig från båda parter. En förklaring som Ilona sett i sin forskning är att det ofta uppstår ett spänningsfält mellan lärarens professionella uppdrag som regleras av skolans styrdokument och den mellanmänskliga individuella relationen till varje elev. Inspelat på Näringslivets hus i Stockholm den 12 februari 2016. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bedömning för och av lärande

Förebilder som Dylan Wiliam, John Hattie och Carol Dweck

Läraren och skolutvecklaren Bosse Larsson funderar på hur de senaste rönen kring bedömning skall tolkas och användas praktiskt i våra skolor. Vad betyder egentligen Dylan Wiliams, John Hatties och Carol Dwecks forskningsteorier för den enskilde lärarens undervisningspraktik och hur kan de appliceras i ett svenskt klassrum? Inspelat på Näringslivets hus i Stockholm den 12 februari 2016. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Behöver lärare kunna mer om NPF?

Fyra av fem som jobbar i skolan anser att de inte har tillräckliga kunskaper om NPF, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som adhd och autism. Det visar en undersökning som gjorts vid Karolinska institutet. Barnombudsmannen Fredrik Malmberg tycker att kunskapsbristen är så allvarlig att han vill se lagstiftning om mer NPF-kunskap i lärarutbildningen. Många lärarutbildningar i Sverige motsätter sig en statlig reglering och menar att om något mer ska in i lärarutbildningen så måste något annat ut. Vi besöker Källbrinksskolan i Huddinge där man aktivt jobbar med att NPF-säkra sin skola.