Titta

Läsförståelse

Läsförståelse

Om Läsförståelse

Om olika sätt att möta läsning och få bättre läsförståelse.

Till första programmet

Läsförståelse : Aktiv läsningDela
  1. Så. Hej. Välkomna.

  2. Vi gymnasielärare har sett
    läsförståelse som en färdig produkt-

  3. -som eleverna har när de kommer
    från grundskolan. Men så är det inte.

  4. Så. Välkomna.

  5. Vi ska börja med romanen och de
    litteraturvetenskapliga begreppen.

  6. Ni ska få reflektera lite kring
    hur läsningen har gått.

  7. Gällande läsundervisning
    tycker jag att jag som lärare-

  8. -har tagit för lite ansvar
    för elevernas läsutveckling.

  9. Man har fokuserat på läslust-

  10. -och hur många sidor
    som är lagom att läsa.

  11. Men det kanske inte är rätt
    att enbart börja i läslusten-

  12. -och förvänta sig
    att det är lustfyllt.

  13. Ni har läst olika långt, men alla
    har läst romanens inledning.

  14. Nu ska ni få reflektera
    kring verkets titel.

  15. Jag har ändrat mitt sätt att jobba
    med läsning och läsförståelse.

  16. Nu lägger jag mer aktivt upp
    undervisningen-

  17. -så att alla elever
    ska kunna bli läskompetenta.

  18. Läsningen lyfts i klassrummet och vi
    jobbar med texterna under tiden.

  19. När vi läste "Doktor Glas"
    funderade vi inledningsvis på-

  20. -vad vi fick för associationer
    kring materialet glas.

  21. Ni sa att glas var skört
    och kunde gå sönder-

  22. -men det var även genomskinligt.

  23. Era associationer kring glas använde
    vi i förståelsen av karaktären.

  24. Diskutera nu två och två
    vad er titel betyder-

  25. -utifrån det ni har sett nu
    i det ni har läst.

  26. En storm kommer och virvlar upp allt.

  27. Stormen är väl symbolen för kriget
    som kommer att bryta ut.

  28. Så tänkte jag med.

  29. I aktiv läsundervisning läser vi,
    och tar oss an texterna, gemensamt.

  30. Vi ser inte läsförståelse som nåt
    eleverna har klart från grundskolan.

  31. De kan vara passiva läsare,
    men ändå läsa ganska mycket.

  32. Så eleverna läser inte alltid för
    lite, utan de kan sakna strategierna.

  33. Själva drogen handlar om att man
    avslöjar sina tankar och hemligheter.

  34. Att man talar sanning.

  35. Vi kan stanna där. Då har ni fått
    lite inledande reflektion.

  36. Ni har precis börjat läsa, så ha
    frågan om romanens titel i åtanke.

  37. Den kan ge oss ledtrådar om vad
    författaren vill säga om karaktären.

  38. Ni ska få skriva en inledande
    reflektion i era portföljer nu.

  39. Ni får nu reflektera självständigt.

  40. Berätta om nåt ni har fastnat för,
    fångats av eller funderat kring.

  41. Det kan vara karaktären, miljön
    eller intrigen.

  42. För fyra år sen
    började jag arbeta med-

  43. -digitala portföljer
    som vi använder varje lektion.

  44. Det är helt enkelt
    Google Drive-dokument.

  45. Ett dokument som eleverna skapar och
    delar med mig i början av varje kurs.

  46. I de digitala portföljerna kan jag se
    hur elevernas läsning ser ut-

  47. -och vad de får med sig
    av texterna de läser.

  48. Det är värdefullt att få tillgång
    till alla elevers reflektioner-

  49. -och inte bara de
    som räcker upp handen.

  50. Då kan vi avrunda där.

  51. Digitala verktyg i övrigt
    tycker jag tillför variation.

  52. I utvärderingar skriver eleverna att
    de uppskattar varierade arbetssätt.

  53. Om ni går in i lektionsanteckningarna
    och klickar på den länken-

  54. -kommer ni hit.

  55. Vilket ord beskriver huvudpersonens
    personlighet bäst?

  56. Answer Garden är ett enkelt verktyg.

  57. Det möjliggör för eleverna att
    med några ord svara på en fråga.

  58. Så det lämpar sig för korta övningar.

  59. Här kommer det.
    Det här är ord om er romanfigur.

  60. Alla har läst olika böcker,
    så det är flera karaktärer.

  61. Fortsätt nu två och två. Berätta
    vilket ord ni skrev och varför.

  62. Ha gärna öppna böcker. Ju mer vi
    tittar på scener och dialog-

  63. -i texten, desto bättre.

  64. -Han är en fundersam person också.
    -Ja, och ganska plikttrogen.

  65. Egendomlig. Han har en del tankar
    om samhället och staten.

  66. När hon försöker förklara hans tal,
    hur han ska hålla det...

  67. Jag möter elever som inte gillar
    att läsa och har svårt för det.

  68. För såna elever måste man
    medvetandegöra-

  69. -att läsförståelse är nåt
    som alla kan utveckla.

  70. Det kan också vara elever
    som har haft lätt för att läsa-

  71. -och har klarat svenskämnet bra-

  72. -men som på gymnasiet, när texterna
    blir mer utmanande, möter problem-

  73. -och är ovana vid hinder i läsningen.

  74. Även här är det viktigt att samtala
    om att läsning är en aktiv process.

  75. Ett sätt är att ta fasta
    på karaktärsdrag.

  76. Vi ska jobba med intertextualitet och
    koppla ihop era romaner med den här.

  77. Varför uppfattades Doktor Glas
    som kall?

  78. Han är kall för att
    i sin roll som doktor-

  79. -måste vara ganska bestämd
    mot sina patienter.

  80. Då tar han inte in känslorna
    i sitt agerande.

  81. Tänker du på några speciella scener?

  82. Det är när de engagerar sig
    i texterna som läsförståelsen kommer.

  83. Jag vill synliggöra
    att det är från båda hållen.

  84. Jag kan inte ge dem
    en god läsförståelse-

  85. -men undervisningsklimatet kan visa
    hur goda strategier ser ut-

  86. -så att de kan bli engagerade
    och få god läsförståelse.

  87. Den här texten heter: "Litteraturen
    lika farlig som livet självt."

  88. Vad tror ni att hon kommer att
    resonera kring, utifrån rubriken?

  89. Vi sa att man får en positiv reaktion
    av att säga att det är farligt-

  90. -vilket kanske inte är det man tänker
    att "farligt" ska göra.

  91. Att säga att livet
    innebär vissa faror-

  92. -är som att säga att det
    innehåller utmaningar-

  93. -och att litteraturen
    liknar det livet.

  94. Det är lite farligt att kasta sig ut
    i såna situationer-

  95. -men man får ut nåt av det
    i slutändan.

  96. Ett sätt att jobba med texter är
    att tänka kring vad de används till-

  97. -och fundera kring vad vi får ut
    av textens titel.

  98. Jag brukar be er att använda bilder
    och rubriker för att förstå texten.

  99. Men hur ser den här texten ut?

  100. Det var inte mycket bilder
    och rubriker.

  101. I den aktiva läsundervisningen
    får jag som lärare ett större ansvar.

  102. Det gäller i synnerhet faktatexterna.

  103. Många svensklärare har jobbat
    mer aktivt med skönlitteraturen.

  104. Faktatexterna har eleverna
    kanske läst på egen hand.

  105. Där har läraren stort ansvar att inte
    lämna eleverna ensamma i läsningen.

  106. Framför allt när vi tar nya kliv
    och tar oss an mer avancerade texter-

  107. -ska man visa hur läsningen går till.

  108. Om ni skulle läsa en sån här text
    på egen hand-

  109. -hur skulle den läsningen då se ut?

  110. Ni ska läsa den till nästa vecka.

  111. Ni ska inte bara sammanfatta den
    punktmässigt-

  112. -utan även ha förstått textens kärna.

  113. Först skulle man nog skumläsa
    hela texten.

  114. -Varför det?
    -För att få en inblick överlag.

  115. Även eleverna har ett ansvar.

  116. Läsförståelse kommer inte av sig
    själv. Läsning är en aktiv process.

  117. Vi behöver tänka.
    Det kan vara ansträngande att läsa.

  118. Arbetar ni med varje stycke på nåt
    speciellt sätt?

  119. -Vi sammanfattar kärnpoängen.
    -Hur hittar man den?

  120. -Man hittar kärnmeningen.
    -Precis.

  121. Jag kan be er ta ut det viktigaste-

  122. -men hur vet ni vad som är viktigast?
    Kärnmeningen är en bra ingång.

  123. När vi engagerar oss i läsningen
    tillsammans-

  124. -samtalar om hindren och diskuterar
    hur vi kan ta oss vidare-

  125. -och jag kanske berättar om hinder
    jag möter när jag läser-

  126. -så att de får se att det är
    naturligt att stöta på hinder-

  127. -men att det inte ska stoppa oss-

  128. -då får de en annan syn på läsning.

  129. När de känner att de får strategier-

  130. -och ser att de också kan lära sig
    det här, kan läslusten komma.

  131. Jag tror att liknelsen mellan
    litteratur och liv är hjälpsam.

  132. Att det som signaleras i rubriken
    är nåt kärnfullt här.

  133. Hur den är träffande
    förstår vi när vi läser texten.

  134. Ha det i åtanke när ni läser-

  135. -och får texthäften
    i nationella provet.

  136. Så, då ska vi avsluta.

  137. Jag tycker att vi har hunnit mycket
    i dag.

  138. Bra jobbat.

  139. Vi ses nästa vecka.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Aktiv läsning

Avsnitt 1 av 2

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Klass S13b reflekterar, diskuterar och analyserar sig till bättre läsförståelse. Läraren Åsa Edenfeldt berättar om hur hon arbetar med läsning i undervisningen och visar hur aktiv läsundervisning går till.

Ämnen:
Svenska > Läsning
Ämnesord:
Läsförståelse, Läsundervisning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Pedagogisk psykologi, Språkundervisning, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Läsförståelse

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLäsförståelse

Aktiv läsning

Avsnitt 1 av 2

Klass S13b reflekterar, diskuterar och analyserar sig till bättre läsförståelse. Läraren Åsa Edenfeldt berättar om hur hon arbetar med läsning i undervisningen och visar hur aktiv läsundervisning går till.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLäsförståelse

Godnattsagor inifrån

Avsnitt 2 av 2

Godnattsagor inifrån är en studiecirkel där interner spelar in godnattsagor och skickar hem till sina barn. Projektets nationella samordnare Stina Sjödin och cirkelledaren Nils Grönlund berättar om ett annorlunda läsprojekt som har kommit att betyda mycket för många.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Läsförståelse

Godnattsagor inifrån

Godnattsagor inifrån är en studiecirkel där interner spelar in godnattsagor och skickar hem till sina barn. Projektets nationella samordnare Stina Sjödin och cirkelledaren Nils Grönlund berättar om ett annorlunda läsprojekt som har kommit att betyda mycket för många.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Vad går förlorat med handskriften?

I takt med att digitala verktyg som surfplattor, datorer och mobiler blir vanligare hamnar den gamla konsten att skriva för hand i bakgrunden. Så även i skolan där många barn först lär sig skriva på surfplattor. Är det ett välkommet framsteg - ett hinder mindre i läs- och skrivinlärningen? Eller riskerar något viktigt att gå förlorat i övergången från analogt till digitalt?