Titta

UR Samtiden - Ideologisk radikalisering

UR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Om UR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Föreläsningar om ideologisk radikalisering där vi får höra forskare och sakkunniga ta sig an ämnet från olika perspektiv. Moderatorer: Kristian Steiner och Andreas Önnerfors. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Till första programmet

UR Samtiden - Ideologisk radikalisering : Neonazistisk terrorismDela
  1. Under tjugo minuter ska jag
    närma mig ideologisk radikalisering-

  2. -utifrån terroristgemenskaper,
    eller stödnätverk-

  3. -genom två fallstudier vid vilka
    jag själv vittnat i brittisk domstol.

  4. Jag hoppas att det
    kan beskriva ensamvarg-terrorister-

  5. -eller "självaktiverande terrorister"
    - men även terrorism generellt.

  6. På grund av tidsbegränsningen
    får mycket av texten tala åt mig.

  7. Jag läser inte upp den.

  8. Det antas ofta att ensamvargar,
    som UNA-bombaren, är enslingar.

  9. Det stämmer dock sällan för varken
    våldsamma grupper eller ensamvargar.

  10. De har stödjande gemenskaper,
    som Breivik och counterjihad-rörelsen.

  11. Storbritannien har på senare tid
    hotats av två efterföljare till Breivik.

  12. Att deras planer misslyckades
    berodde inte på att de inte försökte-

  13. -vilket jag ska visa i min presentation.

  14. I en rapport framlagd i Haag 2010-

  15. -påpekas det att ensamvargar
    kan inspireras "av en viss grupp"-

  16. -"men inte styrs av någon person
    eller grupp."

  17. "De kan ingå i nätverk, men det rör sig
    inte om hierarkiska organisationer."

  18. Det så kallade stödnätverket
    kan vara aktivt eller passivt.

  19. Det är två nyckelbegrepp.

  20. De verkar utgöra en viktig del
    av radikaliseringsprocessen.

  21. Ett aktivt nätverk
    kan bestå av vänner och familj-

  22. -demonstrationer, online-relationer
    eller mejlkorrespondens.

  23. Ett passivt eller indirekt nätverk-

  24. -innebär att man inte deltar i en sådan
    dialog, men kanske läser texter online-

  25. -eller radikaliseras
    av händelser och medierapportering.

  26. Ensamvargar har alltid stödnätverk.

  27. De personer som utgör nätverket
    har dock ingen operativ roll-

  28. -i den egenhändiga terrorismen.
    Ingen operativ roll.

  29. Min infallsvinkel
    visar förhoppningsvis det.

  30. Alltså: externa influenser i olika grad,
    inte styrning och kontroll.

  31. För att studera de olika nätverken
    tittar jag på ett exempel av vardera.

  32. De kommer som sagt från
    mina egna erfarenheter som vittne.

  33. I båda fallen anhölls ensamvargarna
    innan attackerna iscensattes.

  34. När deras ägodelar togs i beslag
    framgick det att de var nynazister.

  35. Jag definierar inte nynazism
    så noggrant.

  36. Jag sammanfattar det med:
    "Om bara nazisterna hade vunnit..."

  37. Det är ganska enkelt,
    även om det finns definitioner.

  38. Det här var miljön,
    framför allt online-miljön-

  39. -som de här två medelålders,
    vita arbetarna kom från.

  40. Så här ser en av dem ut.

  41. En verkar ha haft en ganska
    indirekt relation till sitt stödnätverk-

  42. -medan den andra var medgrundare
    till gruppen The Aryan Strikeforce.

  43. Ens värderingar är ganska uppenbara
    med ett sådant namn.

  44. Jag börjar med Neil Lewington,
    som greps vid Reading i oktober 2008-

  45. -när han bytte tåg
    på väg till en online-dejt.

  46. Han var full, urinerade offentligt
    och skrek åt en kvinnlig konduktör.

  47. När polisen visiterade honom
    hittade man två spränganordningar.

  48. Han ville väl imponera på dejten.
    Lewington greps hemma i Tilehurst-

  49. -och huset genomsöktes enligt
    avsnitt 18 i polislagen från 1984.

  50. Enligt Daily Mail hittade man
    inget mindre än en bombfabrik-

  51. -bland annat splitterbomber som han
    hade tänkt kasta mot asiatiska hushåll.

  52. Ni kan se mer utrustning där.

  53. Det viktigaste var sannolikt
    en kort bok som han hade skrivit:

  54. "The Waffen SS
    UK Members' Handbook."

  55. Åklagarmyndigheten
    bad mig att uttala mig i tre frågor-

  56. -och granska "Waffen SS"-handboken-

  57. -liksom bilder från Lewingtons telefon
    och hans anteckningar.

  58. Mina svar på de två första frågorna
    var "ja" respektive "nej"-

  59. -vilket betonar nynazismens, eller "den
    universella nazismens", obskyra natur.

  60. Den tredje frågan gällde
    att placera Lewington i extremhögern-

  61. -snarare än den radikala politik
    som British National Party stod för-

  62. -utifrån ett hundratal bilder...

  63. Ett hundratal sidor text och
    ett dussin bilder som polisen gav mig.

  64. Jag ger mig inte in i diskussionen-

  65. -om gränsen
    mellan radikal höger och extremhöger.

  66. Det kanske kommer upp senare i dag
    eller i morgon.

  67. Mycket av materialet var banalt:
    inköpslistor, tidtabeller...

  68. Och irrelevant vad gäller nynazism,
    som flera sidor med rasistiska "skämt"-

  69. -av en sort som ni kan glädja er åt
    att jag inte tänker gå in på.

  70. Många var antisemitiska,
    antisvarta eller antimuslimska.

  71. Sju av dem kopplade jag
    till en av två fascistiska rörelser.

  72. Fyra till
    Combat 18 / Blood and Honour-

  73. -och tre till
    identitetskristendom / Ku Klux Klan.

  74. Lite snabbt:
    Det här var en av sidorna.

  75. Ku Klux Klan grundades 1865 efter
    sydstaternas förlust i inbördeskriget.

  76. Man fanns snart i hela Djupa södern.

  77. En av avdelningarna, grundad 1867,
    The White Camelia Knights-

  78. -sägs ha haft ett medlemsantal
    inte långt från huvudföreningens.

  79. Lewington hänvisade
    till den här rörelsen.

  80. De flesta ser nog felaktigt klanen
    som en exklusivt amerikansk grupp.

  81. Det här
    och två bilder från hans telefon-

  82. -den uppe till höger
    och den uppe till vänster-

  83. -visade sig komma från
    The White Camelia Knights hemsida.

  84. Rörelsen återuppstod nyligen,
    och jag går inte in på deras lära.

  85. En av artiklarna senare i dag
    behandlar brittisk israelism.

  86. Jag menar att identitetskristendomen-

  87. -som Martin Durham, expert
    på högerextremism i USA, säger-

  88. -"passar den amerikanska
    extremhögerns religiösa identitet"-

  89. -"och deras tro att de,
    den vita rasen och USA är speciella."

  90. Det bygger
    på en apokalyptisk världsbild-

  91. -som utgår från "att judar inte bara
    är djävulska" - bokstavligt talat-

  92. -"utan utgör en annan blodslinje
    än arierna."

  93. De senare är Israels förlorade stam.

  94. Vansinnigt, men det hör inte hit.

  95. Här är The White Camelia Knights
    värderingar sammanfattade.

  96. Som för många högerextremister
    på senare tid-

  97. -har nätet varit KKK:s
    huvudsakliga rekryteringsplattform.

  98. Den 10 juni 1999 hade BBC
    ett nyhetsinslag med rubriken:

  99. "KKK tänker infiltrera Storbritannien."

  100. Med en cellbaserad
    eller ledarlös struktur-

  101. -etablerar klanen så kallade kyrkor
    i Wales, England och andra länder.

  102. Det här inkluderar närvaro på nätet,
    från högkvarteret i USA-

  103. till brittiska grupper som The European
    White Knights of the Burning Cross.

  104. Den här lilla vit makt-gruppen-

  105. -utgjorde en del av Lewingtons
    indirekta stödnätverk online.

  106. Den andra delen kom inte från USA:

  107. Den inhemska hatgruppen
    Blood and Honour.

  108. Namnet kom från
    inskriptioner på Hitlerjugend-dolkar-

  109. -och gruppen grundades 1987
    av Ian Stuart Donaldson-

  110. -sångare i det nynazistiska
    oi!-punkbandet Skrewdriver.

  111. Ett år efter hans död 1993
    skapades skivbolaget ISD Records-

  112. -för att sprida vit makt-musik.
    Nyfascistiska skinheads-

  113. -"fick rykte om sig att vara den höger-
    extrema rörelsens våldsammaste del."

  114. Man fick också in pengar till extremist-
    grupper med hjälp av försäljningar.

  115. På 1990-talet gick man samman med,
    och gick inte att skilja från-

  116. -Combat 18, som bildades 1992
    som livvakt åt British National Party.

  117. C18 - siffrorna syftar på "A" och "H",
    som i "Combat Adolf Hitler"-

  118. -övergav stegvis BNP:s opportunism
    till förmån för paramilitärt våld-

  119. -och "förespråkade direkta aktioner".

  120. Man lärde ut bombtillverkning
    och hetsade mot andra folkgrupper.

  121. Man gav sig på asiater och andra
    minoriteter och var öppet nazistiska.

  122. Man gjorde Hitlerhälsningar
    och var antisemitiska.

  123. Rörelsen var öppet nynazistisk.

  124. Det fanns dock inga bevis för att
    Lewington hade haft kontakt med C18-

  125. -gått på rasistiska spelningar
    eller varit fotbollshuligan.

  126. Inget tydde på att han hade fått
    någon operativ hjälp över huvud taget.

  127. Han hade inte pratat med sin far
    på 10 år, och de bodde i samma hus.

  128. Precis som Breiviks Knights Templar-

  129. -var Lewingtons så kallade
    "kommandoråd" helt påhittat.

  130. Detsamma gällde påståendet om
    trettio medlemmar uppdelade i celler-

  131. -som skulle bomba Storbritannien-

  132. -tills bara britter "med rent blod"
    fanns kvar.

  133. Det här försöket att starta ett raskrig
    var alltså nästan fullständigt påhittat.

  134. Det är det indirekta, eller passiva,
    stödnätverk som jag ville ta upp.

  135. I stödspektrumets andra ände
    har vi Ian Davison-

  136. -som grundade Aryan Strikeforce
    i början av 2008-

  137. -tillsammans
    med tre andra högerextremister.

  138. Som mest hade man 350
    virtuella medlemmar över hela världen-

  139. -och kanske två dussin aktivister
    som utförde "gatuaktioner"-

  140. -för att förtjäna medlemskap.

  141. Under sitt alias Sweeney 88,
    där åttorna står för "Heil Hitler"-

  142. -skötte Davison propagandan
    med hjälp av sin då minderåriga son.

  143. I ett år skötte kvartetten hemsidan-

  144. -innan en splittring
    ledde till ett namnbyte-

  145. -till The Wolfpack eller Legion 88.

  146. Det här är
    en sammanfattning av deras åsikter.

  147. I juni 2009 greps Davison-

  148. -efter att Wolfpack hade laddat upp
    videor med detonerande rörbomber.

  149. Det bleknade dock i jämförelse
    med fynden hemma hos Davison:

  150. En burk
    med tio dödliga doser av giftet ricin.

  151. Davison verkar ha köpt ricinfrön online
    och tillverkat ricinolja-

  152. -prekursor
    till ett av världens dödligaste ämnen.

  153. USA och dess allierade
    invaderade alltså ett annat land-

  154. -och letade efter massförstörelsevapen
    som nu kunde tillverkas i ett garage.

  155. Det var en ny värld-

  156. -i vilken en självlärd datoranvändare
    med en tro på universell nazism-

  157. -på egen hand kunde ta steget
    till att tillverka massförstörelsevapen.

  158. Till skillnad från Lewington
    hade Ian Davison ett aktivt stödnätverk:

  159. Kommunikation online,
    en organisation han ledde i 1,5 år-

  160. -och en minderårig son
    som verkade dela hans värderingar.

  161. Det tyder på något ovanligt:

  162. En ensamvarg som passivt samlar in
    information om terrorattacker-

  163. -samtidigt som han
    utvecklar ett stödnätverk-

  164. -med hjälp av
    den lilla Aryan Strikeforce-cellen.

  165. Det verkar finnas viktiga skillnader
    mellan de två männen-

  166. -och dem som mer passivt
    nyttjar sina stödnätverk-

  167. -eller fullföljer terrorhandlingar
    under radarn.

  168. Här är några exempel på uppvigling.

  169. Kommentarer riktades mot personer-

  170. -och i ett fall
    en kvinnlig polis hemadress.

  171. Bland en brokig skara online-rasister-

  172. -stod Davison ständigt för de
    mest våldsamma uttrycken och hoten.

  173. Här är tre exempel. Hans språkbruk
    skulle ha orsakat uppmärksamhet-

  174. -om någon
    hade övervakat Aryan Strikeforce.

  175. Som om det här inte var hotfullt nog
    sa Davison innan han greps:

  176. "Jag jobbade
    på biologiska vapen tidigare."

  177. "Bristen på resurser
    var som vanligt det största hindret."

  178. Davison erkände
    sex terrorrelaterade brott-

  179. -och är den enda britt som dömts
    enligt kemvapenlagen från 1996.

  180. Efter halva sitt fängelsestraff på 10 år
    ska han nu friges om ett par månader.

  181. Han hamnar i en värld
    där egenhändig terrorism-

  182. -och det jag kallar
    bredbandsterrorism...

  183. Terrorprocessen kan, med undantag
    för själva dådet, genomföras online.

  184. Sådant har blivit mycket vanligare-

  185. -under de åtta år
    som har gått sen han fängslades.

  186. Sammansmältningen
    av Internet och bredband-

  187. -kommunikation och
    en möjlig ökning av högerextremism-

  188. -påminner om förbannelsen
    om att leva i intressanta tider.

  189. Det verkar gälla oss. Tack så mycket.

  190. Jag är doktor Anders Lundberg
    från Linnéuniversitetet.

  191. Tack för en intressant artikel.

  192. Jag tycker
    att den börjar något planlöst.

  193. Den rör sig
    mellan olika aspekter av terrorism-

  194. -som högerextremism och islamism.

  195. Det kommer också längre utläggningar
    om nynazistiska organisationer-

  196. -och du går in på
    en viss "Waffen SS"-handbok.

  197. Inledningsvis undrar jag
    vad ditt syfte är.

  198. Är det en granskning av högerextrem,
    i motsats till islamisk, terrorism?

  199. Är det därför du dröjer dig kvar
    vid vissa högerextrema grupper?

  200. Vad gäller
    det förestående bokprojektet-

  201. -så kan det vara bra att
    göra introduktionen en aning tydligare.

  202. Efter ett par sidor
    förstår man som läsare-

  203. -att syftet med artikeln är att
    studera det du kallar stödgemenskaper.

  204. Som du nämner i en annan artikel-

  205. -är det viktigt att skilja på
    ensamvargar och ensamma galningar.

  206. Det senare konceptet
    följer ett annat attackmönster-

  207. -än en typisk terroristattack.

  208. Därför fokuserar du inte på det.

  209. Det kan dock vara så att
    den ensamma galningen är en ensling.

  210. Konceptet "ensamvarg"
    är enligt dig motsägelsefullt-

  211. -eftersom en genuin ensamvarg
    empiriskt sett knappt existerar.

  212. Du menar att ensamvargen
    främst är ett västerländskt fenomen.

  213. Kanske kan man säga att idén
    om ensamvargen är västerländsk:

  214. Produkten av ett liberalt,
    individualistiskt samhälle.

  215. Som den kommunitaristiska kritiken
    mot liberalism på 80- och 90-talen-

  216. -verkar du dock förutsätta att det
    knappt går att vara så pass isolerad-

  217. -att man blir en ensling
    i någon egentlig mening.

  218. Det argumentet har framför allt
    socialfilosofen Charles Taylor använt-

  219. -som en kritik
    mot liberalismens atomism.

  220. Den tar inte hänsyn till
    hur människor ingår i idégemenskaper-

  221. -och att värderingar alltid
    existerar mot en gemensam bakgrund.

  222. Du pratar också
    om aktiva och passiva gemenskaper.

  223. Aktiva gemenskaper
    kan bestå av vänner och familj-

  224. -demonstrationer och online-relationer.

  225. Passivt stöd deltar inte i dialogen,
    utan finns i bakgrunden.

  226. Du använder två empiriska exempel:
    Davison och Lewington.

  227. Du menar att de står
    på var sin sida av spektrumet.

  228. Davison har
    en mycket mer aktiv stödgemenskap.

  229. Som sociolog finner jag det intressant,
    men också lite otydligt.

  230. Du gav oss insikten att till och med
    den så kallade ensamvargen-

  231. -måste förstås
    i den här sociala dynamiken.

  232. Jag skulle vilja veta mer.
    Hur ser den här dynamiken ut?

  233. Finns det någonstans
    mer kvalitativ data-

  234. -som kan hjälpa oss att förstå
    vad som händer i de här relationerna?

  235. Jag undrar också hur du skapar teorier
    utifrån de här gemenskaperna.

  236. Jag skulle vilja veta hur
    en radikal ideologi och/eller identitet-

  237. -upprätthålls över tid.
    Vilken roll spelar sociala relationer?

  238. Med Berger och Luckmanns ord:
    "Vilka strukturer"-

  239. -"möjliggör en radikaliserad ideologi
    eller identitet?"

  240. Vad betyder gemenskapsaspekten
    för utförandet av terrorattacker?

  241. En insikt från religionssociologin
    är att mening och tillhörighet hör ihop.

  242. Det kan rentav vara användbart att se
    stödgemenskaper som församlingar.

  243. Jag undrar också vad följderna blir av
    uppdelningen i aktivt och passivt stöd.

  244. Jag tror att man måste se dem som
    väldigt olika, men viktiga, relationer.

  245. För att förstå det passiva stödet-

  246. -tror jag att man har nytta av konceptet
    "psykologisk grupp".

  247. Det är en social tillhörighet som inte
    kräver interaktion eller ens gillande.

  248. Ashforth och Mael skriver:
    "Den egna gruppen favoriseras"-

  249. -"även i frånvaro av en stark ledare
    eller interaktion mellan medlemmar."

  250. Det aktiva stöd du talar om
    är något helt annat.

  251. Meningsfulla relationer med andra
    gör livet värt att leva.

  252. Ett möte ansikte mot ansikte
    kan vara en sublim upplevelse.

  253. Kan studier av stödgemenskaper-

  254. -gagnas av en förståelse för
    socialpsykologi och vänskapssociologi?

  255. Tack för en intressant artikel.
    Jag undrar främst:

  256. Hur ska du skapa teorier
    utifrån stödgemenskaperna?

  257. Jag skulle också vilja veta om du
    tänker samla in mer kvalitativ data-

  258. -som kan ge oss en djupare förståelse
    av den här processen.

  259. Jag uppskattar
    de träffande kommentarerna.

  260. Vad gäller teorierna kan vi
    utgå ifrån att vissa historiska fenomen-

  261. -är så enorma
    att de förändrar teoretiserandet.

  262. Ett exempel är förintelsen.

  263. Den är så enorm att vår förståelse
    av folkmord är olika före och efter.

  264. I USA nådde ensamvarg-terrorism
    allmänhetens medvetande-

  265. -genom Theodore Kaczynski,
    känd som Una-bombaren.

  266. Han var en ensling.

  267. Han levde helt isolerad i vildmarken
    i Montana och självradikaliserades.

  268. Han gav oss bilden av ensamvargen
    som en ensling eller ensam galning.

  269. Jag menar, och jag tror att det är nytt-

  270. -att självaktiverande terrorister
    behöver stödnätverk.

  271. Jag har två poänger:

  272. Ensamvargar beundrar människor
    som urskillningslöst dödar andra.

  273. Med "ensamvargar" menar vi enslingar.

  274. Vi tänker på människor
    som är helt isolerade.

  275. Jag menar att det är fel, och att vi
    har ett spektrum mellan passivt...

  276. Vi kan kalla det monologiskt.

  277. Människor som lyssnar på andra
    via media.

  278. Jag har ett exempel.

  279. Lewington verkar ha radikaliserats
    efter 11 september.

  280. Han hade urklipp ur högertidningar
    i nattduksbordet i sju, åtta år.

  281. De radikaliserade honom.

  282. Inget tyder på att han hade kontakt
    med tidningar eller bloggar.

  283. Han var en passiv mottagare
    som radikaliserades.

  284. I andra änden av spektrumet
    har vi aktiva stödnätverk.

  285. Jag menar att någon som Ian Davison-

  286. -i ett nätverk med hundratals personer
    som han kommunicerar med-

  287. -radikaliseras på ett annat sätt,
    som inkluderar andra människor.

  288. Jag tror att det här är ett nytt ämne
    vad gäller självaktiverande terrorism.

  289. Vi ser nog också några
    av de här kvalitativa exemplen just nu-

  290. -i Oregon, i NSU-rättegången
    och i flera så kallade "församlingar"-

  291. -som visar spektrumet
    av stöd för extremism.

  292. Jag håller med om
    att det här måste utvecklas-

  293. -men jag menar att det inte tidigare
    har prövats i sådana här sammanhang.

  294. Jag välkomnar alltså kritik
    och kommentarer. Tack så mycket.

  295. Översättning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Neonazistisk terrorism

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Matthew Feldman, professor vid Teesside University, berättar om sina studier som är baserade på forskning av radikal kristen höger och jihadism. Under de senaste decennierna har ensam varg- terrorism till stor del varit förbehållet religiös extremism. En skarp kontrast mot tidigare då sekulär terrorism sträcker sig tillbaka mer än ett århundrade. Anders Lundberg, lektor vid Linneuniversitetet, ställer frågor till Matthew Feldman. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Ämnen:
Samhällskunskap > Politik och statskunskap
Ämnesord:
Extremism, Politik, Radikalism, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Terrorister
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Neonazistisk terrorism

Matthew Feldman, professor vid Teesside University, berättar om sina studier som är baserade på forskning av radikal kristen höger och jihadism. Under de senaste decennierna har ensam varg- terrorism till stor del varit förbehållet religiös extremism. En skarp kontrast mot tidigare då sekulär terrorism sträcker sig tillbaka mer än ett århundrade. Anders Lundberg, lektor vid Linneuniversitetet, ställer frågor till Matthew Feldman. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Fred och messiansk judendom

Kristian Steiner, lektor vid Malmö högskola, talar om messiansk judendom. Han berättar om hur ledare för den israeliska messianska rörelsen formulerar förhoppningar om fred i Mellanöstern och det israeliska samhället. Dani Filc som är lektor vid Ben-Gurion universitetet i Israel ställer frågor till Kristian Steiner. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Politisk radikalisering i Israel

Dani Filc är universitetslektor vid Ben-Gurion University i Beersheba i Israel och forskar om högerpopulism inom israelisk politik. Politisk radikalisering i Israel kan enligt honom ta sig uttryck i nationalistisk religiös fundamentalism eller radikal högerpopulism. Kristian Steiner, universitetslektor vid Malmö högskola, ställer frågor till Dani Filc. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Erövras gatan genom idéer?

Andreas Önnerfors är universitetslektor vid Göteborgs universitet och berättar om det tyska högerextrema partiet Pegida. Hur har de lyckats samla mer folk än tidigare liknande partier? De har sedan 2014 agerat under parollen "Patriotiska européer mot islamisering av västvärlden". Vit Sisler som är lektor vid Charles University of Prague ställer frågor till Andreas Önnerfors. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Att handskas med en fiende inpå

Sarbeswar Sahoo, lektor vid Indian institute of technology, berättar om hur Indiens etniska, kulturella och religiösa mångfald kommit att hotas av att statens institutioner allt mer används av en dominerande religiös grupp. Matthew Feldman, professor vid Teesside University, ställer frågor. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Val, våld, och radikalisering

Vilka är det som utövar våld när politiska val inte går som de vill? Vilka tar till våld för att vinna politiska val? Megan Dyfvermark är doktorand vid Göteborgs universitet och försöker hitta samband och se ett mönster. Jonathan Githens-Mazer, universitetslektor vid University of Exeter, ställer frågor till Megan Dyfvermark. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Idéer, uppfattningar eller verklighet?

Går det att påverka radikalisering genom att förstå den? Jonathan Githens-Mazer är universitetslektor vid University of Exeter i Storbritannien och berättar om sin forskning om radikalisering. Han talar bland annat om att islamisk radikalisering inte är en berättelse utan att den kan se väldigt olika ut på olika platser i världen. Anja Dalgaard-Nielsen vid Danska försvarsakademin ställer frågor efter föreläsningen. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

En studie om Boko Haram

Caroline Varin är adjunkt vid Regent´s University i London, Storbritannien och talar om Boko Haram och orsaker till uppkomsten av den extrema islamistiska organisationen. Vilken är historien bakom och i vilken miljö skapades Boko Haram? Megan Dyfvermark som är doktorand vid Göteborgs universitet ställer sedan frågor till Caroline Varin. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Avradikalisering

Vad är det som gör att personer en gång kopplade till terrorism och våldsam extremism väljer att ta avstånd från det vid ett senare tillfälle? Finns det ett mönster att hitta bland de olika fallen av avhopp? Anja Dalgaard-Nielsen vid danska försvarsakademin har fört en studie i ämnet och talar här om avradikaliseringen. Caroline Varin, adjunkt vid Regent's University, ställer frågor till Anja Dalgaard-Nielsen. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Lekfullt lärande utan hinder

Hur kan problem med barns självstyrning sätta käppar i hjulet för det lekfulla lärandet? Gunilla Carlsson Kendall, legitimerad psykolog, berättar om arbetet med neurologiska hinder för komplexa lärprocesser. Hon poängterar vikten av att barn känner sig trygga för att kunna lära sig saker. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den tuktade lusten

Lars Ullerstams "De erotiska minoriteterna" kom ut på 60-talet och menade att alla typer av sexualitet skulle accepteras. Samtal med författaren som tycker att mycket i boken håller än. Programledarna från ”Ligga med P3" säger de har få sexuella tabun, förutom djursex. Idéhistorikern Susanne Dodillet och professorn Sven Axel Månsson har olika åsikter om den svenska sexköpslagen.