Titta

UR Samtiden - Genusmaraton 2016

UR Samtiden - Genusmaraton 2016

Om UR Samtiden - Genusmaraton 2016

En heldag om genus på Mittuniversitetet i Sundsvall. Forskare och akademiker talar om sin forskning som relaterar till genus. Inspelat den 18 februari 2016. Arrangör: Mittuniversitetet.

Till första programmet

UR Samtiden - Genusmaraton 2016 : Omvandling och reproduktion av genusDela
  1. Jag ska prata om välfärdsarbetares
    reproduktion och omvandling av genus-

  2. -i synnerhet i anslutning till det jag
    kallar "kollektiva uppsägningar"-

  3. -företrädesvis bland sjuksköterskor.

  4. Jag ska också komma in på en ny form av
    normalisering i en nyliberal tid-

  5. -som fenomenet uppmärksammar en på.

  6. Det kan beskrivas som en utveckling där
    det gradvis blir självklart-

  7. -att uthärda vad man uppfattar
    som undermåliga arbetsvillkor.

  8. När man pratar
    om strejker eller arbetskonflikter-

  9. -så bör man eventuellt notera-

  10. -att de inte utvecklas
    gradvis, lugnt och sansat.

  11. Diagram för strejker visar att de uppför
    sig väldigt "spastiskt".

  12. Det var en gigantisk våg
    av konflikter under mellankrigstiden-

  13. -bland annat spanska inbördeskriget och
    ryska revolutionen.

  14. Sverige hade också en sån här våg.

  15. Den kulminerade 1918, inte orelaterat
    till det demokratiska genombrottet.

  16. Vågen av arbetskonflikter i slutet av
    60-talet förknippas med gruvstrejken-

  17. -men man bör också säga städstrejkerna-

  18. -och strejkerna i tekoindustrin.

  19. Man kan prata om en ny våg 2008-

  20. -när den ekonomiska krisen blev
    en kris för välfärdens finansiering-

  21. -när stater hjälpte banker och ökade
    belastningen på offentliga tjänster.

  22. Till exempel:

  23. Storbritannien såg den största strejken
    sen 1926 under den tiden.

  24. Frankrike såg 2010 en allvarlig utmaning
    av etablissemanget-

  25. -med blockaden av oljeraffinaderier.

  26. Grekland är ett scenario som är
    någorlunda allmängiltigt i Sydeuropa.

  27. Från Sverige,
    med en mildare underfinansiering-

  28. -till samhällen med total kris-

  29. -ser man uppsvinget
    för arbetskonflikter.

  30. Välfärdsarbetare går i bräschen.

  31. Det motsvarar en sorts migration
    av arbetskonflikter mellan sektorer.

  32. Vi har haft en utveckling
    där arbetarrörelsernas begynnelse-

  33. -såg hantverkare och den typen
    av yrkesgrupper vara de strejkande.

  34. Sen blev det en migration till
    att industriarbetare stod i centrum.

  35. I ett mer tjänstebetonat samhälle kom en
    migration till välfärdsområdet.

  36. Migrationen av arbetskonflikter
    på en könssegregerad arbetsmarknad-

  37. -betyder att könsprofilen på den
    genomsnittliga strejkande förändras.

  38. Man kan säga att den nya vågen ser-

  39. -det som viss forskning kallar
    "en feminisering av den strejkande".

  40. Den genomsnittliga strejkande
    är ofta-

  41. -i många länder
    en kvinna i välfärdstjänsterna.

  42. Man kan också säga att det sker
    en utveckling av nya kampformer-

  43. -i de här migrationerna och
    de nya vågorna av arbetskonflikter.

  44. Vi vet ju att de vilda strejkerna
    var ett utmärkande drag-

  45. -i 70-talets arbetsplatskamp.

  46. Fackföreningens genombrott i USA-

  47. -med sittstrejkerna på General Motors
    och fabriksockupationerna-

  48. -var en specifik form av konflikt.

  49. Den kollektiva uppsägningen
    är specifik-

  50. -för vissa patient- och brukarfokuserade
    tjänstearbeten.

  51. Den innebär
    detsamma som en vild strejk-

  52. -men utan ett omedelbart stopp
    i produktionen.

  53. Den är inte en absolut uppsägning-

  54. -utan ett hot mot en arbetsköpare.

  55. En stor del av arbetslaget slutar
    om arbetsvillkoren inte förbättras.

  56. Det här fenomenet är särskilt vanligt
    bland sjuksköterskor i Sverige.

  57. Jag har gjort en fallstudie av
    en uppsägningsaktion med intervjuer-

  58. -och jag tänkte säga
    nåt kort om metoden också.

  59. Jag ska ju fokusera på normalisering.

  60. Det kan te sig paradoxalt,
    men min ingång är-

  61. -att inget kan som en konflikt eller en
    motståndshandling uppmärksamma-

  62. -frågor om makt och däribland genus.

  63. Utmaningen av en maktordning
    säger mycket om makten.

  64. Framför allt säger den nåt-

  65. -om vad som gör att man kan tänkas
    ställa upp på en motståndshandling-

  66. -och varför man inte vill gå med
    i en motståndshandling.

  67. Det säger en del om maktförhållanden-

  68. -och jag har fokuserat på en aktion-

  69. -med ett visst motstånd mot tanken
    på att genomdriva en protestaktion-

  70. -för att fånga spänningen-

  71. -och därmed förhoppningsvis
    kunna belysa vissa maktrelationer.

  72. Jag skulle börja med
    att prata om reproduktion av genus-

  73. -som man kan se i den här konflikten.

  74. Det har historiskt sedan länge funnits
    föreställningar-

  75. -kopplade till sjuksköterskeyrket
    och en viss typ av femininitet-

  76. -som detta yrke har symboliserat.

  77. Rebecca Selberg kallade det
    "normativ femininitet"-

  78. -men det känns igen från forskningen om
    arbetskonflikter i sjukvården.

  79. Arbetsköpare vädjar ofta till
    en "essens" i sjuksköterskeyrket-

  80. -vilket är att man
    åsidosätter sig själv och sina behov-

  81. -till patientens förmån.

  82. De har kunnat använda föreställningen om
    en sorts vårdande kvinnlighet-

  83. -behjälpt av moderskapets symbolik-

  84. -för att genomdriva arbetsvillkor
    som i hög grad är exploaterande.

  85. Det här citatet av en informant som var
    emot aktionen illustrerar det.

  86. Man hävdar patienternas behov för att
    motsätta sig en protestaktion.

  87. Det är en form av reproduktion-

  88. -men det är i viss mån också en
    reproduktion av genus i konflikterna.

  89. Sjuksköterskestrejker sägs innebära
    en politisering av vårdbegreppet.

  90. Begreppet kan sägas tematisera
    hur patienternas behov används-

  91. -som motiv till att sjuksköterskorna bör
    få bättre arbetsvillkor.

  92. Högre löner och högre bemanning
    för patienternas skull.

  93. Det är en typ av åsidosättande av det
    egna jaget till patienternas fördel-

  94. -om än för att legitimera
    en kollektiv aktion.

  95. Jag ska också säga att retoriken
    och politiseringen av vårdbegreppet-

  96. -kan åsidosätta en annan retorik
    som är en jämställdhetstematik-

  97. -där man hävdar
    att "vi är ett underbetalt yrke"-

  98. -och det har att göra med
    att det är kvinnodominerat.

  99. Retoriken kan i viss mån konkurrera.

  100. Jag ska prata om omvandling av genus.

  101. Jag kan inte beskriva det utförligt, men
    jag har kommit fram till-

  102. -att politisering av vårdbegreppet är
    relaterat till reaktionär radikalism.

  103. I de av välfärdsarbetarna uppburna
    protestvågorna-

  104. -hävdar man i stor utsträckning
    ett slags välfärdsarbetets ethos-

  105. -mot reformer och nedskärningar.

  106. Vi måste alltså ha välfinansierade
    offentliga verksamheter-

  107. -för att brukarna ska få
    den bästa kvaliteten på tjänster.

  108. Politiseringen övergår i en strävan att
    ersätta nyliberala värden-

  109. -med välfärdsarbetets ethos.

  110. Den specifika retoriken som är knuten
    till sjuksköterskeyrket-

  111. -som en privilegierad grupp som
    kan ta det omvårdande perspektivet-

  112. -upphävs i viss mån,
    och andra måste inkluderas.

  113. Undersköterskor,
    kanske i första hand.

  114. Det innebär som jag ser det
    en viss utmaning-

  115. -av ett till ett visst yrke knutet
    värde.

  116. Jag ska prata lite
    om nya former av normalisering.

  117. Det sker en destabilisering
    av den etablerade normaliseringen.

  118. "Kalltanken"
    håller inte syrrorna i schack.

  119. Nya former av normalisering uppträder i
    anslutning till NPM, nedskärningar-

  120. -och inhämtandet av vårddata, liksom
    utvecklandet av kliniska protokoll.

  121. Man kan säga att arbetet
    upplevs som alltmer styrt.

  122. Det är ett tema i den här vågen.

  123. En utmaning mellan NPM
    och välfärdsprofessionernas autonomi.

  124. Det här kallar jag
    ett slags oundvikliggörande.

  125. Det som sker
    när arbetet upplevs som mer styrt-

  126. -är att arbetet präglas
    av en sorts automatisk rytm.

  127. Det upplevs inte längre som väglett och
    styrt av den anställda.

  128. Eftersom arbetet rent objektivt verkar -
    i nån mening oundvikligt-

  129. -ha fått karaktären av ett måste-

  130. -betraktar man lätt
    det som händer som oundvikligt.

  131. Det är också lätt - eftersom branschen
    är dominerad av kvinnor-

  132. -att koppla oundvikligheten
    som tillkommer arbetet till könet.

  133. Jag menar då -
    för att komma till slutet-

  134. -att det mer är en reifikation,
    ett förstelnande, av arbetet-

  135. -än en identifikation. Det är inte en
    moralisk övertygelse om vissa värden-

  136. -utan det handlar kanske snarare om
    att...

  137. Thatchers "there is no alternative"
    utsträcks till allt fler domäner-

  138. -däribland arbetets karaktär.

  139. Jag misstänker att jag börjar ha ont om
    tid. Två minuter? Oj, oj, oj...

  140. Då kan jag kanske prata
    lite fördjupande om det här.

  141. Eftersom arbetet verkar styras mindre av
    professionella avvägningar-

  142. -i den här nyliberala tiden, alltså
    avvägningar av den anställde själv-

  143. -tycks en objektiv rytm
    tillkomma arbetet-

  144. -som de anställda inte rår över.

  145. Steget är då ganska kort till att
    se arbetet som omöjligt att förändra.

  146. Många som inte vill delta
    i protestaktionen säger:

  147. "Det är kanske rätt, fint
    och inte etiskt förkastligt"-

  148. -"men det är utsiktslöst. Det är
    stressigt. Vi är underbetalda."

  149. "Vi kvinnor är ett accepterande kön."

  150. Så säger den här sista informanten. Det
    är lite grann en annan sak-

  151. -än det som Foucault eller Butler sa när
    de pratade om normalisering.

  152. Det handlar inte om en moralisk
    övertygelse, utan en uppgivenhet.

  153. Jag nöjer mig så.

  154. Svensktextning: Staffan Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Omvandling och reproduktion av genus

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Magnus Granberg är doktorand vid Mittuniversitetet i Sundsvall och berättar om omvandling och reproduktion av genus i välfärdsarbetares kamp för bättre arbetsvillkor. Hur har till exempel sjuksköterskors strejker sett ut genom tiderna? Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Arbetsmarknad och arbetsliv, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Arbete, Arbetsmarknad, Arbetsmarknadskonflikter, Arbetsrätt, Genus (socialt kön), Genusfrågor, Könsarbetsdelning, Offentliganställda, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Genusmaraton 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Omvandling och reproduktion av genus

Magnus Granberg är doktorand vid Mittuniversitetet i Sundsvall och berättar om omvandling och reproduktion av genus i välfärdsarbetares kamp för bättre arbetsvillkor. Hur har till exempel sjuksköterskors strejker sett ut genom tiderna? Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Rätt person på fel ställe?

Hur mår de anställda på våra arbetsplatser? Malin Bolin som är lektor vid Mittuniversitetet berättar om ökad ojämlikhet mellan olika yrkesgrupper. Sedan 1990-talet har skillnaderna mellan dem som har det bra och dem som har det dåligt på sin arbetsplats ökat kraftigt. Hur kan vi nå ett hållbart arbetsliv? Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Ledarnormativitet i krishantering

Erna Danielsson är docent vid Mittuniversitetet och berättar om en undersökning som hon och Angelika Sjöstedt-Landén har genomfört. Det handlar om krishantering på arbetsplatser och vilka värden som förknippas med ledarskap i kriser. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Det könsmärkta företagandet

Hur ett samhälle utvecklas och ser ut påverkar företagandet. Yvonne von Friedrichs är professor vid Mittuniversitet och här går hon igenom hur samhällsstrukturen har förändrat villkoren för företagarna och framförallt småföretagarens villkor. Hon diskuterar också hur normer gör att mäns och kvinnors företagande bedöms olika. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

"Svenskjävlar" att hyra

Svenskar har blivit den nya arbetarklassen i Norge. Gunilla Olofsdotter, docent vid Mittuniversitetet, och Kristina Zampoukos, lektor vid Mittuniversitetet, föreläser om norrmännens syn på svenskar och om villkoren för svenskar i grannlandet. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Berättelsens makt

Vem får höras i det offentliga rummet och vilka sätter villkoren? Hur skapas föreställningar om världen utifrån vem som äger rätten att berätta? Karin Jarnkvist, lektor vid Mittuniversitetet och Anna Molin kultursekreterare på Sundsvalls museum talar här om vikten av att låta alla höras för att få en mer jämställd röst i samhället. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Om vikten av oflyt

Ulrika Schmauch är lektor vid Umeå universitet och talar om ojämlika möjligheter att välja tillhörighet och göra sin röst hörd. Hon berättar om vikten av att vara obekväm och ifrågasätta och att våga ta plats även om man inte ges en självklar plats. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Den hemliga berättelsen

Under många år var berättelsen om kvinnan nedtystad, inlåst och gömd i ett skåp. Åsa Ljungström, tidigare universitetslektor på Mittuniversitetet, hittar berättelsen och gör den offentlig. Här berättar hon om hemligheten och ger etiska perspektiv på berättande. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Att läsa tystnader

Vad innebär det att vara tyst? Säger man egentligen massor fast det inte hörs? Cecilia Dahlbäck är sociolog och berättar om att kunna höra vad som sägs trots att det är tyst. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Allt som finns men inte syns

Varje plats har en historia. Det handlar om människor och städer, men vem har makten att berätta om det förflutna? Journalisten Malin Palmkvist och förläggaren Sara Swedenmark har skrivit böcker om människor på olika platser och berättar här om det. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Centrum, periferi och identitet

Samtal om samhällskritik och om vem som får stå i centrum och höras. Vem får skulden för problem och vem är det som bestämmer var skulden ska läggas? Medverkande: Madeleine Eriksson, kulturgeograf och Helene Gedda, illustratör. Moderator: Angelika Sjöstedt Landén, lektor vid Mittuniversitetet. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Analysera kejsarsnitt

Planerade kejsarsnitt har väckt känslor både inom förlossningsvården och i den offentliga debatten och det talas ofta om risker. Det säger Anna Olofsson, professor på Mittuniversitetet, som har studerat diskursen kring kejsarsnitt utifrån en intersektionell riskteori. Här berättar hon om sin analys. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Det ideala "offret"

Våld i nära relationer pratas det oftast om som kvinnomisshandel, där det förutsätts att offret är en kvinna och förövaren är en man. Karin Jarnkvist, lektor vid Mittuniversitetet, har forskat om just detta och hon kan se att det finns offer i alla slags relationer. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Analys av riskpositioner

Susanna Öhman är docent vid Mittuniversitetet och har forskat i riskerna du utsätts för beroende på vilken grupp i samhället du tillhör. Här presenterar hon sin analys. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Unga, jämställdhet och hälsa

Lasse Reinikainen är adjunkt vid Mittuniversitetet och presenterar en undersökning som har gjorts i skolans värld. Undersökningen handlar om jämställdhet och villkoren för de unga i skolan. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ruska - Språkseminarium på meänkieli

Våra kvinnor

Vad och vilka har utformat tornedalskvinnan till den hon är? Författaren Tyra Helena Lindström ger en kort berättelse utifrån sina böcker om hur tornedalskvinnans vardag såg ut på 1800- och 1900-talen. Vad utvecklade henne till den starka kvinnan både fysiskt och psykiskt? Originaltitel: Meän vaimoihmisiä. Inspelat den 12 oktober 2018 på Arctic hotel, Överkalix. Arrangörer: Barents publisher, Statens kulturråd, Region Norrbotten och Kexi - Meän kirjailiat.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Högtid

Inbjudna gäster knackar på hemma hos Balint, Nancy och Fia och pratar om livet och äter något gott.

Fråga oss