Titta

UR Samtiden - Ideologisk radikalisering

UR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Om UR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Föreläsningar om ideologisk radikalisering där vi får höra forskare och sakkunniga ta sig an ämnet från olika perspektiv. Moderatorer: Kristian Steiner och Andreas Önnerfors. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Till första programmet

UR Samtiden - Ideologisk radikalisering : Politisk radikalisering i IsraelDela
  1. Tack. På sätt och vis-

  2. -kommer min presentation
    att handla om en paradox.

  3. Den handlar om hur den radikala
    ideologin kom att bli mainstream.

  4. Det handlar inte om att den radikala
    ideologin har blivit mindre radikal-

  5. -utan om
    att den har blivit mindre extrem-

  6. -ur ett rumsligt perspektiv-

  7. -eftersom den har anammats
    av ett politiskt parti i huvudfåran.

  8. Nämligen av
    Israels största parti, Likud.

  9. Jag vill försöka visa
    hur den radikala högerpopulismen-

  10. -håller på att bli den ideologi
    som utgör huvudfåran-

  11. -inom israelisk politik.

  12. Jag börjar med att definiera populism
    som ett politiskt projekt-

  13. -med några gemensamma premisser.

  14. Man ser samhället som en konflikt
    mellan det sanna folket och eliten-

  15. -demokratin som folkets vilja
    och folket som sanningens källa.

  16. Populism uppstår ur konflikter
    där inkluderandet eller exkluderandet-

  17. -av underordnade grupper är centralt.
    Populismen finns i två former:

  18. Inkluderande
    respektive exkluderande populism.

  19. Vilken som är aktuell avgörs främst-

  20. -på sättet man avgör
    vilka det egna folket består av.

  21. Om man främst ser det egna folket
    som den breda massan-

  22. -som icke-eliten, som de 99 procenten-

  23. -så kan man ha en inkluderande
    populism, som till exempel-

  24. -populismen i Sydamerika eller Afrika
    i mitten på 1900-talet.

  25. Om man främst ser folket-

  26. -som bestående av
    en etnokulturell enhet, ett volk-

  27. -så är populismen exkluderande,
    som i Europas radikala högerpopulism.

  28. Jag har studerat
    exkluderande populism-

  29. -som är
    symbolisk, materiell och politisk.

  30. Symboliskt exkluderande baseras
    på en exkluderande syn på folket.

  31. Man har ett gemensamt förflutet
    där minoriteter inte hör hemma-

  32. -och man använder historiska symboler
    som regionala dialekter o.s.v.

  33. Materiellt exkluderande är när de
    exkluderade förvägras social omsorg.

  34. Så kallad välfärdschauvinism.

  35. Vid politiskt exkluderande förvägras
    invandrare eller underordnade grupper-

  36. -rätten att vara aktiva inom politiken.

  37. Populismen är utbredd
    inom israelisk politik-

  38. -eftersom konflikter kring inkluderandet
    eller exkluderandet av vissa grupper-

  39. -alltid har förekommit i Israel.

  40. Det kan handla om "mizrahim",
    judar som kommer från arabländer-

  41. -israeliska araber, immigranter
    från f.d. Sovjet eller från Etiopien.

  42. Dessa grupper exkluderas
    på olika sätt och i olika hög grad.

  43. Det faktum att det ända sen 1948
    har pågått en konflikt-

  44. -om inkluderandet eller exkluderandet
    av vissa grupper har påverkat...

  45. Det har befäst den centrala ställningen
    som populistiska åsikter-

  46. -och populistiska begrepp har.

  47. Konflikterna består av tre faktorer.

  48. Sambandet mellan
    den religiösa definitionen av judiskhet-

  49. -som är biologisk,
    och som nästan tvingar fram-

  50. -en etnokulturell syn
    på vad ett folk är-

  51. -konfrontationen mellan
    judiska immigranter och palestinier-

  52. -och den pågående situationen
    i de ockuperade områdena.

  53. I detta delade samhälle har det
    "egna" folket blivit en referenspunkt-

  54. -för den politiska identiteten,
    och populismen utgör ett centralt drag.

  55. Likud var under Menachem Begin
    ett nationalistiskt högerparti-

  56. -men det handlade om
    en form av inkluderande populism-

  57. -eftersom judar
    som kom från arabländerna-

  58. -inkluderades både symboliskt,
    materiellt och politiskt-

  59. -i det israeliska samhället.

  60. Likuds framgång
    med att göra mizrahim-

  61. -till relevanta politiska medborgare
    bidrog i och med Likuds deltagande-

  62. -till att befästa en populistisk vana.
    Jag hinner inte diskutera det nu.

  63. Det vill säga vad denna
    populistiska vana kännetecknas av.

  64. Men populismen blev i alla fall
    nästan den enda-

  65. -eller åtminstone
    den största politiska rörelsen-

  66. -vare sig det rörde sig om inkluderande
    eller exkluderande populism.

  67. Avigdor Lieberman,
    den förre utrikesministern...

  68. ...startade ett nytt parti
    i slutet på 1990-talet-

  69. -som hette "Israel - vårt hem".
    Ett radikalt högerpopulistiskt parti-

  70. -med starka kopplingar
    till liknande europeiska partier.

  71. Han anammar en nativistisk syn -
    partiet vill ha ett homogent samhälle-

  72. -fritt från "minoriteter
    som skapar konflikter"-

  73. -"bland folk med olika identitet,
    som bor under samma tak."

  74. "Bara i en messiansk framtid kan
    lejonet och fåret leva i samförstånd."

  75. "I våra dagar
    kommer naturlagarna inte att ändras."

  76. "Där två folk eller religioner
    samexisterar finns grund för konflikt."

  77. "Se bara på Nordirland, Kaukasus,
    Balkan och till och med Kanada."

  78. "Och i vårt fall handlar det
    både om nationalitet och religion."

  79. Det här är taget från partiprogrammet.
    De stöder det symboliska-

  80. -materiella och politiska exkluderandet
    av israeliska araber.

  81. "Araberna i Israel
    utgör ett farligare problem"-

  82. -"än konflikten med arabländerna och
    palestinierna i Judeen och Samarien."

  83. Judeen och Samarien är vad högern
    kallar de ockuperade områdena.

  84. "Israel skulle vara den judiska staten,
    inte judarnas eller medborgarnas stat."

  85. "Definitionen av Israel
    som en judisk stat är inte banal."

  86. "Israel är i första hand en judisk stat,
    i andra hand en demokratisk stat."

  87. "Det är tydligt vilken aspekt
    som kommer i första hand."

  88. Som de flesta andra populistiska
    partier är de antielitistiska.

  89. "De som ser det som en kamp
    mellan packet och eliten har fel."

  90. "Tyvärr har vi ingen elit i Israel,
    utan en social oligarki."

  91. "För det andra har jag nyheter åt er..."
    Det här är från Liebermans bok-

  92. -där han förklarar sin politik.

  93. "Det där 'packet' utgör majoriteten,
    de som har byggt upp vårt land."

  94. "De som marginaliseras av den sociala
    oligarkin är de som byggde vårt land."

  95. "Immigranterna, bosättarna i Judeen
    och Samarien och de ultraortodoxa."

  96. "Vi, majoriteten, förändrar definitionen
    av goda och onda människor."

  97. De är inte emot demokrati,
    men de ser på demokratin-

  98. -som folkets vilja,
    det vill säga majoritetens vilja.

  99. De motsätter sig juridisk omprövning
    och vikten av mänskliga rättigheter.

  100. "Högsta domstolen inblandning
    i militära beslut saknar motstycke."

  101. "Målet med lagförslaget..." Ett förslag
    som syftade till att begränsa-

  102. -möjligheten till juridisk omprövning
    av militära aktiviteter-

  103. "...är att befria militära beslut
    från juridiska omprövningar"-

  104. -"för våra soldaters liv går före
    eventuella juridiska överväganden."

  105. Det här är alltså
    Liebermans parti "Israel - vårt hem".

  106. Inför valet 2013 gick Likud
    och Liebermans parti ihop.

  107. Det var en valmässig flopp, och
    partierna skildes åt inför valet 2015.

  108. Men det blev...

  109. Den radikala högerpopulismens
    påverkan inom Likud slutade inte-

  110. -i och med splittringen.
    Inför valen år 2013 och 2015-

  111. -blev de mer moderata eller liberala
    högerpolitikerna inom Likud ut...

  112. De blev inte utslängda,
    men de sattes på lägre positioner-

  113. -i listan inför valet,
    och sitter inte längre i knesset.

  114. Den enda som är kvar
    är den nuvarande presidenten-

  115. -men det är en helt symbolisk figur,
    utan politisk makt.

  116. Å andra sidan
    har nya figurer trätt fram-

  117. -som har anammat
    en radikal, högerpopulistisk diskurs-

  118. -och två av de mest framträdande
    exemplen som jag har tagit upp-

  119. -är kulturministern Miri Regev-

  120. -och den före detta
    vetenskapsministern Danny Danon-

  121. -som nu är Israels ambassadör i FN.

  122. Jag har analyserat
    deras framträdanden-

  123. -i parlamentet mellan 2013 och i dag-

  124. -och när de omnämnts
    i dagstidningen Jerusalem Post-

  125. -mellan januari 2013 och...
    Det står fel på bilden.

  126. Fram till slutet av 2015.

  127. Analysen fokuserar på den radikala
    högerpopulismens huvudteman-

  128. -det vill säga nativism, främlingshat,
    antielitism, antiliberal demokratisyn-

  129. -och auktoritarism.

  130. Nativism och främlingshat
    uttrycks i Israel-

  131. -främst som en exkluderande hållning-

  132. -gentemot
    israeliska araber och asylsökande.

  133. Miri Regev
    försökte hindra Basel Ghattas-

  134. -en medlem av Förenade listan, från att
    bära en palestinasjal i knesset.

  135. Hon fick inte sin vilja igenom, och sa:
    "Ghattas är ännu en trojansk häst"-

  136. -"som utnyttjar parlamentet för att
    representera en terroristorganisation."

  137. "De hör inte hemma här."

  138. Danon samlade namnunderskrifter
    för ett lagförslag som skulle hindra-

  139. -knessetmedlemmen Hanin Zoabi,
    också medlem av Förenade listan-

  140. -från att ställa upp i valet 2015,
    med resonemanget:

  141. "Det finns mer än nog med bevis för"-

  142. -"att Zoabis åsikter
    är extremistiska och statsfientliga."

  143. "Därför måste Israel försvara sig"-

  144. -"och förbjuda Zoabi
    att ställa upp i valet till knesset."

  145. Regev kallade sudanesiska
    asylsökande för "en cancersvulst".

  146. Hon angrep beslutet att ogiltigförklara
    delar av anti-infiltrationslagen-

  147. -eftersom de inte uppfyllde kraven
    på mänsklig frihet och värdighet.

  148. "Domstolen
    har tappat kontakten med folket."

  149. "Man bjuder in hela Afrika till Israel,
    där infiltratörer kan röra sig fritt."

  150. "Man tänkte inte på Israels bästa, och
    situationen kommer att bli ohållbar."

  151. Det här hänger ihop med hennes
    antiliberala syn på demokrati.

  152. Hennes motstånd
    mot juridisk omprövning.

  153. Danon skrev: "Sen 2005
    har över 60 000 afrikaner"-

  154. -"illegalt korsat vår gräns mot Egypten.
    Det kanske inte låter som så mycket"-

  155. -"men det utgör ett demografiskt hot i
    en stat med under 8 miljoner invånare."

  156. "Tillströmningen av dessa papperslösa
    män skadar vår samhällsstruktur."

  157. "Dessa illegala infiltratörer bidrog
    till en stor ökning av brottsligheten."

  158. De är antielitistiska.

  159. Som kulturminister
    råkar Regev ständigt i konflikt-

  160. -med intellektuella
    och konstnärliga grupper.

  161. Hon ser dem som elitistiska grupper-

  162. -som bara representerar
    ett fåtal av medborgarna.

  163. Hon menar att de inte för fram
    hela Israels mycket skiftande kultur.

  164. En av de... Det handlar främst om-

  165. -konflikten mellan judar från
    europeiska respektive arabiska länder.

  166. Hon hävdar att den här elitistiska
    kulturella och intellektuella miljön-

  167. -är väldigt hycklande.

  168. Man pratar om jämlikhet,
    men i själva verket-

  169. -så förtrycker man kulturen
    tillhörande judar från arabländerna.

  170. I en intervju sa hon:

  171. "Jag heter Miri Regev Siboni
    och kommer från Kiryat Gat."

  172. "Det är en fattig stad
    i Israels utkanter."

  173. "Dotter Felix och Marcel. Jag läste
    aldrig Tjechov och såg sällan pjäser."

  174. "Jag lyssnade på Jo Amar
    och på sefardiska sånger"-

  175. -"och jag är lika kulturell som
    konsumenter av västerländsk kultur."

  176. "Nån som aldrig har varit på en teater
    eller läst Hayim Nahman Bialik..."-

  177. -den moderna, hebreiska poesins
    fader - "...kan också vara kulturell."

  178. Så hon uttrycker en antielitistisk syn-

  179. -på kultur, och på sätt och vis-

  180. -presenterar hon
    sin egen syn på kulturen.

  181. Hon har sagt att hon vill
    att staten inte ska stötta-

  182. -antinationella pjäser eller filmer-

  183. -men hon uttrycker det
    som ett sätt att bekämpa-

  184. -den västorienterade, kulturella eliten.

  185. Hon ställer det
    mot det sanna folkets kultur-

  186. -som avvisas och nonchaleras
    av den kulturella eliten.

  187. De har
    en antiliberal syn på demokratin.

  188. Jag har berättat om hur Regev
    motsätter sig juridiska omprövningar.

  189. Hon avvisar tanken
    på universella mänskliga rättigheter.

  190. "Jag ville ge invånarna
    i södra Tel Aviv goda nyheter."

  191. "Jag ville säga
    att vi inte stänger interneringslägren."

  192. Interneringslägren för asylsökande.

  193. De flesta asylsökande
    bor i södra Tel Aviv-

  194. -som är stadens fattigaste område.

  195. Hon framställer återigen
    sitt korståg mot asylsökande-

  196. -som nånting antielitistiskt.
    "Vänstern, liberalerna och domarna"-

  197. -"bor inte mitt bland de asylsökande."

  198. "Det är jag
    som bryr mig om det sanna folket."

  199. Och med det sanna folket
    avses det judiska folket.

  200. Justitiekanslern
    motsatte sig hennes lagförslag.

  201. "Han blickar mot Genève och
    domstolen för mänskliga rättigheter"-

  202. -"och är blind
    för det som sker här i Israel."

  203. Som ordförande i kommittén
    för interna angelägenheter-

  204. -tog Regev fram en lag som tillät
    tvångsmatning av hungerstrejkande.

  205. Hon visade återigen att hon
    struntar i mänskliga rättigheter-

  206. -genom att strunta i individens
    självbestämmande och medicinsk etik.

  207. Som svar på kritiken sa hon:

  208. "Om tvångsmatning är ett problem
    låter jag hellre fångarna dö."

  209. Hon vill även stoppa statligt betalda
    advokater till terrorister.

  210. Hon har haft en framträdande roll
    i den pågående attacken-

  211. -mot organisationer
    för mänskliga rättigheter.

  212. I parlamentet sa hon:

  213. "Tusentals infiltratörer får hjälp
    av dessa vänsterorganisationer."

  214. "Det finns inga organisationer som bryr
    sig om de israeliska medborgarna."

  215. "De som betalar skatt. Mänskliga
    rättigheter är bara för infiltratörer."

  216. "Infiltratörer" är termen hon använder
    för asylsökande.

  217. "De får vård på Tel-Hashomer-
    sjukhuset och Ichilov-sjukhuset"-

  218. -"medan mina föräldrar har väldigt
    svårt att få vård på Tel-Hashomer."

  219. "Infiltratörerna har sina organisationer
    för mänskliga rättigheter"-

  220. -"och sina domare i högsta domstolen."

  221. Danon är mindre frispråkig,
    men desto mer handlingskraftig.

  222. Han föreslog att man gör det svårare
    att överklaga till högsta domstolen.

  223. Han ledde bildandet av lagar som för-
    bjuder uppmaningar att bojkotta Israel-

  224. -och som förbjuder terrordömda
    att studera i fängelset.

  225. Samt en lag som gör vissa rättigheter
    avhängiga att israeliska araber-

  226. -svär trohet till Israel
    som en judisk och demokratisk stat.

  227. Och till slut auktoritarism
    och lag och ordning.

  228. Regev och Danon har röstat för en lag
    enligt vilken en domarmajoritet-

  229. -skulle kunna utdöma dödsstraff, som
    för närvarande är förbjudet i Israel.

  230. Det utdömdes bara för nazistbrott.

  231. Danon har försökt göra det lättare
    att deportera asylsökande-

  232. -och Regev
    vill ha ett femårigt fängelsestraff-

  233. -för folk som kastar stenar
    mot poliser och bilar i rörelse.

  234. Sammanfattningsvis
    så är populismen utbredd i Israel.

  235. Likud har genomgått en förvandling-

  236. -från en inkluderande populism
    på 80-talet och början på 90-talet-

  237. -till en radikal högerpopulism som
    liknar den i de europeiska länderna.

  238. Vi bevittnar hur den radikala höger-
    populismen har blivit mainstream-

  239. -eftersom det inom den närmaste
    framtiden inte finns nån möjlighet-

  240. -till en israelisk koalitionsregering
    utan Likud i en central roll. Tack.

  241. Jag ger nu mikrofonen till Kristian,
    som får lämna sina kommentarer.

  242. Du kan stanna kvar, så kan vi
    föra en dialog. Jag föredrar det så.

  243. Tack för din presentation,
    och det är intressant att se-

  244. -hur populismen i Israel
    har blivit mainstream.

  245. Och hur Likud har blivit kapat
    av en populistisk rörelse.

  246. För så var det väl?

  247. Och samma retorik används överallt.

  248. "Jag får inte träffa en läkare,
    för de är här."

  249. Det har vi väl hört förut?
    Jag ser många som nickar.

  250. Det är så intressant att se
    att populismen-

  251. -har mer eller mindre samma karaktär
    på så många olika ställen.

  252. Men jag har några frågor.

  253. Båda våra texter diskuterar inte
    radikalisering i tillräckligt hög grad.

  254. Hur skulle du koppla din text
    och dina resultat till radikalisering?

  255. Jag skulle säga att jag inte
    pratar om populismen i helhet-

  256. -utan om radikal högerpopulism.

  257. I ett annat sammanhang, när jag
    diskuterade inkluderande populism-

  258. -så uttryckte jag min förståelse
    för den företeelsen.

  259. Som till exempel
    sydamerikanska former av populism.

  260. Så det jag pratar om här...

  261. Likud kapades av,
    eller omvandlades till-

  262. -en radikal högerpopulism.

  263. På vilket sätt är den radikal?
    Termen radikalism är problematisk.

  264. Jag tror att den stämmer
    med det som Cas Mudde-

  265. -som kanske är den främste forskaren-

  266. -när det gäller studiet av den
    europeiska högerpopulismen-

  267. -definierade som det främsta draget
    hos radikal högerpopulism.

  268. Radikal på det sättet
    att den antagligen är radikal-

  269. -i sin nativism,
    sitt främlingshat och sin rasism-

  270. -och radikal
    i sin antiliberala syn på demokrati.

  271. Men det finns en paradox här-

  272. -för radikal
    är vanligtvis en ganska relativ term.

  273. Man är radikal i förhållande
    till sitt avstånd från huvudfåran-

  274. -och här visar jag hur radikalismen
    har kommit att utgöra huvudfåran.

  275. Så i det avseendet kan man inte
    använda termen radikal-

  276. -eftersom...det har blivit huvudfåran.

  277. Jag har två korta följdfrågor.

  278. Jag kanske missförstod, men du
    hävdar att före sammanslagningen-

  279. -av Likud och det populistiska partiet-

  280. -så var Likud mindre exkluderande.

  281. Att de präglades av en inkluderande
    populism. Men jag håller inte med.

  282. Eller så förstår jag inte.
    Du får förklara.

  283. För på 1970-talet,
    när Likud inkluderade mizrahim-

  284. -det vill säga de arabiska judarna,
    så var det baserat på etnicitet-

  285. -börd och en tydlig definition
    av oss och dem.

  286. Det handlade bara om
    en lite bredare form av etnicitet.

  287. Så strukturen var densamma.
    Hur skulle du definiera inkluderande?

  288. Okej... Det finns ett mer teoretiskt
    och ett mer historiskt svar.

  289. Det teoretiska svaret
    är att inkluderande populism-

  290. -alltid är ofullständigt inkluderande,
    på två nivåer.

  291. Det handlar inte om en universell
    ideologi, som liberalism och socialism.

  292. Inkluderande handlar om
    "vi är också en del av folket".

  293. Inkluderande handlar om
    att utöka "vi"-begreppet.

  294. Inte om att avskaffa skillnaderna
    mellan "vi" och "dem".

  295. Men det gäller
    all inkluderande populism.

  296. Inkluderandet är alltid ofullständigt.
    "De" är fortfarande inte del av...

  297. Till och med den inkluderande
    populismen i Sydamerika-

  298. -har en del främlingsfientliga drag, så
    inkluderandet är alltid ofullständigt.

  299. För det andra - även om Likud-

  300. -alltid har varit
    ett nationalistiskt högerparti-

  301. -så var dess inställning till israeliska
    araber under Begins ledarskap-

  302. -helt klart inkluderande.

  303. Så man var exkluderande-

  304. -gentemot palestinier
    i de ockuperade områdena-

  305. -men gentemot israeliska araber
    var man inkluderande.

  306. Under Begins tid som partiledare-

  307. -fick till och med vietnamesiska
    flyktingar israeliskt medborgarskap.

  308. Så det har skett tydliga förändringar-

  309. -om man jämför
    Likud på 60- och 70-talet-

  310. -med Likud på 2000-talet.

  311. En sista fråga, om din metod.
    När du diskuterar dagens Likud-

  312. -så använder du källor
    från Jerusalem Post.

  313. Är de primärkällor,
    eller är de sekundärkällor-

  314. -som redigerats av Jerusalem Post?
    Ser du nåt problem med det?

  315. Kan du förklara det?
    Jag förstår inte riktigt källurvalet.

  316. Jag använde även tal i knesset
    och skrivna...

  317. Danny Danon
    var krönikör i Jerusalem Post-

  318. -så en del av materialet
    är sånt han har skrivit.

  319. Jag använde även Jerusalem Post
    för att slippa översätta källorna-

  320. -men det är en ganska...

  321. Det är en mainstream-tidning.

  322. Inte mainstream på så sätt att...
    Det finns ingen mainstream i Israel.

  323. Den är högervriden, men nästan
    all israelisk press är högervriden.

  324. Jag använde inga redaktionella artiklar-

  325. -utan citat från uttalanden-

  326. -av Miri Regev eller Danny Danon.

  327. Eller krönikor skrivna av Danny Danon.
    Som ett andra...

  328. Nästa steg är att analysera
    deras Facebook-sidor.

  329. I Miri Regevs fall
    finns det massor med material där.

  330. Och sen kommer
    det som jag anser vara viktigast-

  331. -nämligen att se huruvida de verkligen
    representerar Likud-väljarnas åsikter.

  332. Nästa steg i analysen är att försöka
    använda European Social Survey-

  333. -för att se om Likud-väljarna
    år 2013 och år 2015-

  334. -delar de antiliberala, antielitistiska-

  335. -nativistiska och exkluderande
    åsikterna som dessa ledare har.

  336. Tack så mycket, Dani och Kristian.

  337. Översättning: Mattias R. Andersson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Politisk radikalisering i Israel

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Dani Filc är universitetslektor vid Ben-Gurion University i Beersheba i Israel och forskar om högerpopulism inom israelisk politik. Politisk radikalisering i Israel kan enligt honom ta sig uttryck i nationalistisk religiös fundamentalism eller radikal högerpopulism. Kristian Steiner, universitetslektor vid Malmö högskola, ställer frågor till Dani Filc. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Ämnen:
Samhällskunskap > Politik och statskunskap
Ämnesord:
Extremism, Israel, Politik, Politiska åskådningar, Radikalism, Samhällsvetenskap, Statskunskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Neonazistisk terrorism

Matthew Feldman, professor vid Teesside University, berättar om sina studier som är baserade på forskning av radikal kristen höger och jihadism. Under de senaste decennierna har ensam varg- terrorism till stor del varit förbehållet religiös extremism. En skarp kontrast mot tidigare då sekulär terrorism sträcker sig tillbaka mer än ett århundrade. Anders Lundberg, lektor vid Linneuniversitetet, ställer frågor till Matthew Feldman. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Fred och messiansk judendom

Kristian Steiner, lektor vid Malmö högskola, talar om messiansk judendom. Han berättar om hur ledare för den israeliska messianska rörelsen formulerar förhoppningar om fred i Mellanöstern och det israeliska samhället. Dani Filc som är lektor vid Ben-Gurion universitetet i Israel ställer frågor till Kristian Steiner. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Politisk radikalisering i Israel

Dani Filc är universitetslektor vid Ben-Gurion University i Beersheba i Israel och forskar om högerpopulism inom israelisk politik. Politisk radikalisering i Israel kan enligt honom ta sig uttryck i nationalistisk religiös fundamentalism eller radikal högerpopulism. Kristian Steiner, universitetslektor vid Malmö högskola, ställer frågor till Dani Filc. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Erövras gatan genom idéer?

Andreas Önnerfors är universitetslektor vid Göteborgs universitet och berättar om det tyska högerextrema partiet Pegida. Hur har de lyckats samla mer folk än tidigare liknande partier? De har sedan 2014 agerat under parollen "Patriotiska européer mot islamisering av västvärlden". Vit Sisler som är lektor vid Charles University of Prague ställer frågor till Andreas Önnerfors. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Att handskas med en fiende inpå

Sarbeswar Sahoo, lektor vid Indian institute of technology, berättar om hur Indiens etniska, kulturella och religiösa mångfald kommit att hotas av att statens institutioner allt mer används av en dominerande religiös grupp. Matthew Feldman, professor vid Teesside University, ställer frågor. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Val, våld, och radikalisering

Vilka är det som utövar våld när politiska val inte går som de vill? Vilka tar till våld för att vinna politiska val? Megan Dyfvermark är doktorand vid Göteborgs universitet och försöker hitta samband och se ett mönster. Jonathan Githens-Mazer, universitetslektor vid University of Exeter, ställer frågor till Megan Dyfvermark. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Idéer, uppfattningar eller verklighet?

Går det att påverka radikalisering genom att förstå den? Jonathan Githens-Mazer är universitetslektor vid University of Exeter i Storbritannien och berättar om sin forskning om radikalisering. Han talar bland annat om att islamisk radikalisering inte är en berättelse utan att den kan se väldigt olika ut på olika platser i världen. Anja Dalgaard-Nielsen vid Danska försvarsakademin ställer frågor efter föreläsningen. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

En studie om Boko Haram

Caroline Varin är adjunkt vid Regent´s University i London, Storbritannien och talar om Boko Haram och orsaker till uppkomsten av den extrema islamistiska organisationen. Vilken är historien bakom och i vilken miljö skapades Boko Haram? Megan Dyfvermark som är doktorand vid Göteborgs universitet ställer sedan frågor till Caroline Varin. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Avradikalisering

Vad är det som gör att personer en gång kopplade till terrorism och våldsam extremism väljer att ta avstånd från det vid ett senare tillfälle? Finns det ett mönster att hitta bland de olika fallen av avhopp? Anja Dalgaard-Nielsen vid danska försvarsakademin har fört en studie i ämnet och talar här om avradikaliseringen. Caroline Varin, adjunkt vid Regent's University, ställer frågor till Anja Dalgaard-Nielsen. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Robotdagen 2015

Roboten och den svenska modellen

Panelsamtal om arbete och arbetsmarknaden i framtiden. Den svenska modellen var välanpassad för stora teknikföretag, men framtidens företag tycks kräva mindre antal anställda. Framtidens industri tycks dessutom kräva allt färre mänskliga arbetare. Hur bör den svenska modellen förändras för att tillgodose dessa omständigheter? Medverkande: Anders Ferbe, förbundsordförande IF Metall, Åke Svensson, VD Teknikföretagen och Irene Wennemo, statssekreterare på Arbetsmarknadsdepartementet. Moderatorer: Gustaf Arrhenius och Helle Klein. Inspelat den 9 oktober 2015 på Clarion Sign Hotell i Stockholm. Arrangörer: Institutet för framtidsstudier, Dagens Arbete och Forskning och framsteg.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - ekonomi

Ricardo - stilbildaren

Adam Smiths ”Nationernas välstånd” fick 1799 börsmäklaren David Ricardo att byta bana. Ricardo är känd för sin teori om komparativa fördelar och för att ha fört in modelltänkandet i nationalekonomin. Men idag precis som då bygger många modeller på felaktiga antaganden.