Titta

UR Samtiden - Ideologisk radikalisering

UR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Om UR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Föreläsningar om ideologisk radikalisering där vi får höra forskare och sakkunniga ta sig an ämnet från olika perspektiv. Moderatorer: Kristian Steiner och Andreas Önnerfors. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Till första programmet

UR Samtiden - Ideologisk radikalisering : Erövras gatan genom idéer?Dela
  1. Efter vändningen i den tyska opinionen
    vad gäller migration-

  2. -som en följd av händelserna
    i Köln på nyårsnatten-

  3. -hade tidskriften Time den 1 februari
    en ikonisk omslagsbild.

  4. Anhängare av Pegida, "patriotiska
    européer mot islamisering av Europa"-

  5. -samlas framför Dresdens silhuett.

  6. De har tyska flaggor,
    och en som påminner om den norska-

  7. -fast i tyska färger-

  8. -och som skapades i samband
    med motståndet mot nazistregimen.

  9. Pegidas anhängare
    ser den tyska regeringen-

  10. -som en ondskefull diktatur-

  11. -som vill utsätta sitt eget folk
    för krig och förstörelse-

  12. -bland annat i form av migrations-
    politiken under de senaste två åren.

  13. I dag ska jag försöka förklara
    hur en liten grupp vänner-

  14. -som kommunicerade via Facebook
    gav sig ut på Tysklands gator-

  15. -och skapade en ny politisk rörelse
    och radikalt förändrade-

  16. -den samtida
    politiska diskussionen i Tyskland.

  17. När de första rapporterna om Pegida
    nådde tyska medier 2014-

  18. -antog man
    att anhängarna var nynazister-

  19. -och människor
    som kände sig exkluderade.

  20. Men forskare fann att det
    främlingsfientliga budskapet tilltalade-

  21. -den långt mer
    etablerade medelklassen.

  22. Fenomenet förvånar på många sätt.

  23. Det jag fokuserar på är-

  24. -hur viktiga sociala problem beskrivs-

  25. -hur gränser för
    vad som får uttryckas förflyttas-

  26. -och hur språkets begrepp
    och symboler omdefinieras-

  27. -hur de byter mening och möjliggör
    en handlingsradikalisering.

  28. Jag tänker inleda med att beskriva mitt
    material och mina tillvägagångssätt.

  29. Sen ger jag er
    en kort historik om Pegida.

  30. Jag presenterar empiriska studier
    och några kvalitativa förklaringar-

  31. -och sen presenterar jag
    några perspektiv inifrån.

  32. Ett är en bok om Pegida-

  33. -ett är en fältstudie gjord ihop med
    ett Pegidavänligt förlag-

  34. -och det tredje är några röster
    inifrån Pegidasfären-

  35. -nämligen
    två anhängare i västra Tyskland.

  36. Till slut drar jag slutsatser
    om språk och radikalisering.

  37. Jag har använt
    en kombinerad metod.

  38. Jag genomförde en fältstudie
    i Tyskland i november 2015-

  39. -och har gjort
    en litteraturgenomgång på området-

  40. -och som ni ser
    skrevs litteraturen i fjol och i år.

  41. Jag har även gjort en kvalitativ analys
    av Pegidaanhängares publikationer.

  42. Det kom ett specialnummer
    av tidskriften Sezession.

  43. Den illabådande titeln
    kom i mars 2015.

  44. Pegidaanhängaren Sebastian Henning
    skrev en bok-

  45. -"Pegida - en vandring
    över horisonten".

  46. Så jag använder dels begreppshistoria-

  47. -som fokuserar på hur politiska ord
    och begrepp förändrar mening.

  48. Reinhart Koselleck är kanske
    den mest berömde inom det här fältet.

  49. Min hypotes när jag
    studerar språk och radikalisering-

  50. -är att den förändrade användningen
    innebär ett avvikande från konsensus-

  51. -och banar väg för radikalisering.

  52. Den hypotesen kan vi jämföra
    med dagens andra presentationer.

  53. Men först en bakgrund.

  54. Pegida grundades 2014.

  55. Det började som ett Facebookinitiativ-

  56. -och man gick sen vidare
    till offlineaktivism-

  57. -och "gammaldags"
    aktivism på gatorna.

  58. Efter några få veckor deltog 25 000
    deltagare i promenaderna i Dresden.

  59. Rörelsen splittrades i februari 2015-

  60. -och då blev deltagarna färre.

  61. Mellan fem- och tiotusen
    utgör nu rörelsens kärna.

  62. Man försökte engagera sig
    i counterjihadismen.

  63. De bjöd in Geert Wilders
    från Nederländerna i april 2015.

  64. Den perioden representerar
    vad man kan kalla-

  65. -den nya tyska högern,
    för rörelsen gick högerut.

  66. De kvarvarande anhängarna uttrycker
    sig betydligt mer högerorienterat-

  67. -och språket radikaliseras
    i samband med flyktingkrisen 2015.

  68. I november 2015
    lanserades webbplatsen einprozent.de-

  69. -som ville locka till sig
    en procent av de tyska väljarna-

  70. -och samordna "motståndet"
    mot den tyska asylpolitiken.

  71. I februari 2016
    hade sidan 22 000 anhängare-

  72. -och med det menas personer
    som har donerat pengar till initiativet.

  73. Hela rörelsen fick medvind-

  74. -efter händelserna i Köln under nyår.

  75. Det som hände var alltså att en stor...

  76. ...grupp invandrare...

  77. ...angrepp framför allt kvinnor
    utanför centralstationen i Köln.

  78. Det kan man gå in djupare på, men
    det är inte en del av min forskning-

  79. -så därför nämner jag det
    som hastigast.

  80. Vad har de empiriska studier
    som gjorts kommit fram till?

  81. Kärnan av "pegidistas",
    som de kallas av forskarna-

  82. -på Dresdens tekniska universitet,
    Vorländer och hans team-

  83. -tillhör Dresdens
    och Sachsens medelklass.

  84. Anhängarna
    är främst män mellan 30 och 60-

  85. -anställda eller egenföretagare
    med relativt hög utbildningsnivå.

  86. Intressant nog
    dominerar ingenjörer och naturvetare-

  87. -och de har relativt stabil inkomst.

  88. De flesta är inte med
    i nåt parti eller nån kyrka.

  89. I östra Tyskland
    har man ända sen nazist-eran-

  90. -alltså i runt 70 år, i väldigt
    liten utsträckning gått i kyrkan.

  91. Men många stöder protestpartiet
    Alternative für Deutschland.

  92. De anger följande anledningar
    till att de protesterar:

  93. Det främsta är att det finns ett avstånd
    mellan politiker och väljare-

  94. -ett missnöje med asylpolitiken,
    ett missnöje med mediebevakningen-

  95. -ett missnöje
    med det tyska politiska systemet-

  96. -ett missnöje med migrationspolitiken-

  97. -och förvånande nog kommer
    reservationer mot islam sist.

  98. Det är intressant eftersom man i
    namnet uttrycker sig mot islamisering.

  99. Vorländers team säger
    att det är en ny rörelse-

  100. -"en högerpopulistisk
    indignationsrörelse".

  101. Det är en kombination av de
    indignationsrörelser vi har sett-

  102. -i till exempel Grekland och Spanien-

  103. -och högerpolitiskt innehåll.

  104. Vad gäller kvalitativa förklaringar...

  105. ...är analysen av det skrivna materialet
    som fanns i mars 2015...

  106. ...att man i språket som används
    ser ett obehag.

  107. Studien heter
    "Auftrumpfendes Unbehagen".

  108. Man vill alltså hämnas
    för det obehag man känner.

  109. Pegida förkastar de komplexa system
    som utmärker det moderna samhället.

  110. Man förkastar
    överstatliga organisationer.

  111. Man förkastar globaliseringen
    och moderna samhällsfenomen-

  112. -som interkultur och individualisering.

  113. Man vill stärka det gamla
    genom att exkludera det främmande.

  114. Man vill ha lag och ordning genom
    en stark stat som agerar traditionellt.

  115. Men samtidigt
    vill man lite motsägelsefullt-

  116. -ha ökad direkt delaktighet
    och direktdemokrati.

  117. Homogenitet i samhället
    och traditionella normer förespråkas.

  118. Man kräver uppmärksamhet
    från politikerna eller eliten-

  119. -men samtidigt
    anklagar man samma ledare-

  120. -för inkompetens, korruption
    och vad man kallar förräderi.

  121. Jag går nu till
    min gamla forskning på området-

  122. -baserad på förstahandsuppgifter
    från en bok-

  123. -som beskriver rörelsen
    mellan november 2014 och 2015.

  124. Boken avslutas med citatet "den
    europeiska andan räddas i Dresden".

  125. När man läser boken lägger man
    märke till den så kallade ostalgin.

  126. "Ostalgi" kommer från tyskan-

  127. -och syftar på tyskar i öst
    som längtar tillbaka till DDR-tiden.

  128. Pegida utnyttjar
    rörelsen i Östtyskland 1989-

  129. -som bidrog till att systemet föll.

  130. Det finns
    en avsky mot västra Tyskland-

  131. -som återuppstår i Pegida.

  132. Många är proryska,
    till exempel vad gäller Ukraina-

  133. -eller president Putin, och det kan
    möjligen också förklaras med ostalgin.

  134. Man uppvisar också
    en väldigt tydlig antipati mot USA.

  135. Man förkastar också
    så kallade "systemmedier"-

  136. -eller "ljugmedier", ofta och högljutt.

  137. Man kritiserar eliten och menar att
    regeringen konspirerar mot folket.

  138. På scen talar man om
    "ett krig mot folket".

  139. "Invandringen utgör
    en massvåldtäkt av Europa."

  140. Det är helt klart
    en EU-skeptisk rörelse.

  141. Man kritiserar EU:s byråkrati,
    använder slagorden från 1989-

  142. -"Vi är folket",
    och tillämpar dem på dagens protester.

  143. Jag besökte en konservativ förläggare
    hos förlaget Antaios.

  144. Han heter Götz Kubitschek
    och är före detta militär.

  145. Han gick med i Pegida 2015.

  146. Götz Kubitschek menar
    att man måste samordna initiativ-

  147. -i enlighet
    med den nya tyska högerns program.

  148. Han kallar sig representant
    för den nya tyska högern.

  149. Han ger uttryck
    för den apokalyptiska åsikten-

  150. -att det tyska politiska systemet
    måste raseras och sen återuppbyggas.

  151. Efter den slutgiltiga striden kommer
    det att återstå några sanna tyskar-

  152. -som sen
    kan bygga upp Tyskland på nytt.

  153. Den tyska federala republiken
    är dömd att falla samman-

  154. -och den nya högern
    måste påskynda den här processen.

  155. Intressant nog förespråkar han även-

  156. -motstånd
    som en legitim konservativ position.

  157. Han ser det som en plikt för alla
    konservativa tyskar att göra motstånd.

  158. Han är mannen bakom einprozent.de-

  159. -och vill skapa en framgångsvåg
    för den nya tyska högern.

  160. Här ser vi omslaget till utgåvan
    av Sezession om Pegida-

  161. -och en bok där de ledande
    inom den nya tyska högern-

  162. -träffas i hans hus
    nånstans ute på landsbygden.

  163. Det lilla fotot som man knappt ser-

  164. -visar hur Kubitschek jagar en get.

  165. Som motståndsstrategi
    har han flyttat ut på landet-

  166. -och blivit självförsörjande.

  167. Vi kommer snart
    att få se flaggan i en större version.

  168. Den här flaggan användes av
    konservativa nazistmotståndare.

  169. Den nya tyska högern har nu
    börjat använda den symbolen.

  170. Det här är då webbplatsen
    "En procent för vårt land".

  171. Den handlar om
    invandringen till Tyskland.

  172. "Vem drar i bromsen?
    Merkel gör det inte..."

  173. "...men du och jag kan göra det. En
    procent av tyskarna är vad som krävs."

  174. Sen fortsätter det så.
    Ni kan själva besöka deras webbplats.

  175. De filmar mänskliga murar
    på gränsen mot Tjeckien-

  176. -och andra som lokalt organiserar
    motstånd runtom Tyskland.

  177. De flesta forskare
    ser Pegida som ett östtyskt fenomen.

  178. Jag fick kontakt
    med två anhängare i väst-

  179. -som också är födda i västra Tyskland,
    en polis och en lärarstudent.

  180. De delar många av
    de typiska Pegidaåsikterna.

  181. Det finns vissa språkliga ramar,
    menar de-

  182. -som tillåter
    och förbjuder särskilda åsikter.

  183. När myndigheterna använder
    försköningar eller inget säger-

  184. -talade de om "Sprechverbot".

  185. De anser alltså att myndigheterna
    förbjuder dem att tala om vissa ämnen.

  186. De pratar även om "ljugmedierna"-

  187. -och pratade mycket
    om den skuldkänsla-

  188. -som inpräntats i tyskarna sen 1945
    och som skadar självkänslan.

  189. Därför är det viktigt att den nya högern
    får bygga upp landet på nytt.

  190. De menar att det är viktigt att skilja
    mellan olika sorters invandrare.

  191. Jag kan inte gå djupare in på det nu,
    men kanske kan vi göra det senare.

  192. Det finns en splittring
    mellan politikerna och folket-

  193. -och de menar-

  194. -att folk längst ner får städa upp efter
    de beslut som de mäktigaste fattar.

  195. Det är upp till lärare och poliser
    som de att ta tag i röran.

  196. Men ingen har berättat
    hur det ska gå till.

  197. Det här är en traditionell tidning,
    Junge Freiheit-

  198. -som uttrycker vad Pegida och
    Alternative für Deutschland tycker.

  199. Jag kan inte säga så mycket om AFD-

  200. -men det finns kontaktytor
    mellan protestpartier och Pegida-

  201. -som måste utforskas ytterligare.

  202. I mina preliminära slutsatser
    om språk och radikalisering-

  203. -ser vi politisk terminologi
    vars källor vi inte känner till.

  204. Vi vet inte hur vissa termer når Pegida-

  205. -även om vi vet varifrån de kommer.
    Det behövs mer forskning-

  206. -för att t.ex. utforska kopplingen
    mellan förlag som Antaios-

  207. -och andra idéproducenter inom
    den nya tyska och europeiska högern.

  208. Och sociala mediers påverkan
    måste studeras mer ingående.

  209. Jag antar att vissa idéer
    tar form i den världen.

  210. När man flyttar från Facebook till gatan
    gör också begreppen det.

  211. Man återvinner troper från 1989-
    rörelsen för ett nytt sammanhang.

  212. Och det tilltalar
    många i östra Tyskland-

  213. -och till viss del även i västra.

  214. Man gör gamla symboler till sina,
    till exempel motståndsflaggan-

  215. -som är en av de viktigaste.

  216. Den aggressiva tonen
    mot medier och eliter-

  217. -skärps tydligt mellan
    november 2014 och september 2015-

  218. -och rörelsen har som sagt fått ny fart-

  219. -efter händelserna i Köln.

  220. De expanderade språkliga ramarna
    för frågeställningar och lösningar-

  221. -som när AFD föreslog att man skulle
    skjuta mot migranter vid gränser-

  222. -visar att man går från att tala om
    kultur till att tala om våld.

  223. Extrema lösningar normaliseras,
    särskilt efter Köln.

  224. Medier och politiker förespråkar
    tidigare förkastade lösningar-

  225. -och samhällsdiskursen
    blir då allt mer radikal.

  226. Allt det här visar
    att radikaliseringen är dynamisk-

  227. -och genom att studera språket
    i radikala rörelser-

  228. -kan vi se rörelserna
    från huvudfåran till det radikala-

  229. -och hur det radikala normaliseras.
    Och det har andra redan varit inne på.

  230. Tack så mycket.

  231. Tack. - Varsågod, Vit.

  232. Nu får du kommentera
    Andreas paper.

  233. Hej igen. Tack så mycket
    för din presentation.

  234. Jag skulle vilja sammanfatta tre
    intressanta punkter från ditt paper-

  235. -och de blir utgångspunkter
    för mina frågor till dig.

  236. Du visade - framför allt i ditt paper-

  237. -att Pegida är inkonsekventa
    i sina ståndpunkter och uttalanden.

  238. Men det verkar inte påverka
    möjligheten att mobilisera anhängare.

  239. Du säger att trots
    att Pegida främst inriktar sig på-

  240. -kampen mot
    islam och mot invandring-

  241. -så verkar
    anhängarna mer fokusera på-

  242. -sitt missnöje med-

  243. -politiker och "systemmedierna"-

  244. -och sättet på vilket politiska frågor
    diskuteras i dagens Tyskland.

  245. En tredje intressant sak-

  246. -är normaliseringen
    av extrema lösningar.

  247. Du visar att åtgärder
    och förslag från tyska politiker-

  248. -och mediers anammande
    av vissa av Pegidas åsikter-

  249. -flyttar gränsen
    för vad som anses acceptabelt.

  250. Utifrån det här
    vill jag ställa mina tre frågor.

  251. Vad gäller
    den här idén om ljugmedier-

  252. -finns det kopplingar mellan Pegida-
    anhängare och särskilda mediekällor?

  253. Finns det vissa medier
    som de konsumerar...

  254. ...och ser som trovärdiga,
    eller skapar de egna mediekanaler...

  255. ...och vilken roll spelar sociala medier
    i det här sammanhanget?

  256. Min andra fråga är...

  257. Vilken strategi använder Pegida för att
    hantera sina inkonsekventa budskap?

  258. Hur sammanfogar man
    de disparata budskap som de framför?

  259. Och slutligen fann jag det intressant
    att du i ditt paper flera gånger nämner-

  260. -att de anser
    att Tyskland är under angrepp.

  261. Vilken roll spelar den tanken
    som samlande kraft-

  262. -i en så splittrad rörelse,
    om den nu alls gör det?

  263. Tack. Den första frågan,
    om ljugmedier, är intressant.

  264. Traditionella tryckta medier i Dresden-

  265. -bestraffades av sina prenumeranter-

  266. -efter november 2014.

  267. Många människor sa upp
    sina prenumerationer.

  268. De vägrade läsa...

  269. ...traditionella medier.

  270. Det är intressant.
    Och om vi tar Junge Freiheit-

  271. -är det en mediekälla-

  272. -som tidigare låg på den yttersta
    högerkanten av tyska tidningar-

  273. -men som nu nästan blivit respektabel-

  274. -eftersom Pegidaanhängare ser den
    som "den enda sanningssägaren".

  275. Och det är intelligent journalism-

  276. -så jag förstår varför många gillar den.

  277. Det är inget husorgan
    för nationaldemokraterna, NDP-

  278. -som är det traditionella
    högerextremistpartiet i Tyskland.

  279. Vad gäller egna medier kan vi gå till
    diskussionen om vanliga medier.

  280. Ja, folk tenderar att hamna
    i slutna diskussionsgrupper-

  281. -där de skapar
    egna mediekällor av olika slag-

  282. -som ersätter traditionella mediekällor.

  283. Einprozent.de
    kopierar traditionella mediers stil.

  284. De skickar ut reportrar
    till de här motståndsaktionerna-

  285. -de intervjuar personer
    och publicerar artiklar.

  286. Det är den sortens medier som
    Pegidaanhängare använder sig av.

  287. Det stärker tendensen att lämna
    de traditionella tryckta medierna-

  288. -och stärker även
    användarskapade medier, så att säga.

  289. Strategin för att åtgärda
    inkonsekventa budskap är intressant.

  290. Det vore fantastiskt
    att hitta nåt dokument-

  291. -som förklarar hur Pegida tänker
    och vilka mål man har-

  292. -men det har vi inte gjort,
    och de är rätt inkonsekventa.

  293. En del av inkonsekvensen
    handlar om vad man faktiskt vill.

  294. De vill inte bli kategoriserade
    som en tydlig högerröst.

  295. De vill locka till sig personer som
    lärt sig i DDR att fascism är negativt.

  296. Därför säger de inget
    som skrämmer bort dem.

  297. De använder inte
    hakkorset som symbol.

  298. Och då kan man locka
    delar av den östtyska befolkningen-

  299. -som har vuxit upp med antifascismen-

  300. -men som
    på andra sätt stöder Pegida.

  301. Det här kan kopplas
    till idén om ledarlöshet.

  302. I mitt paper talar jag om "ordmoln".

  303. Vissa begrepp dyker upp,
    men man tar ingen tydlig ställning.

  304. Den strategin använder man.
    Ett annat exempel är synen på Israel.

  305. På demonstrationer
    går vissa med israelisk flagga-

  306. -och två meter bort
    bränner nån annan en israelisk flagga.

  307. Ändå marscherar de tillsammans
    mot eliterna.

  308. Det är intressant att man lyckas bygga
    broar mellan så vitt skilda åsikter.

  309. I ett Pegidadokument påpekade man
    att man är för homosexualitet.

  310. Det här är
    ett taktiskt ställningstagande-

  311. -för om man är för homosexuella
    är man mot muslimer.

  312. Så det är ett intelligent propaganda-
    knep i kampen mellan civilisationer.

  313. Den sista frågan,
    om att "vi är under angrepp".

  314. Ja, så är det, och det här uttrycks
    tydligare nu än vad det gjorde i början.

  315. Men sen sommaren 2015
    har Pegida-representanter-

  316. -flera gånger påpekat
    att man ligger i krig med staten.

  317. Det är därför som Kubitschek med fler
    talar om att göra motstånd.

  318. Vi har nog tid
    för en kort fråga eller kommentar.

  319. Jag har bara en kortfattad kommentar.

  320. Din beskrivning av Werner Patzelt
    behöver nyanseras lite.

  321. Han är mer neutral och analytisk vad
    gäller Pegida än vad du ger sken av.

  322. Med det sagt,
    i slutet av ditt paper skriver du-

  323. -om den här luddigheten som strategi-

  324. -och det är väldigt viktigt.

  325. Den nya högern
    driver det här projektet-

  326. -för att rättfärdiga
    många av sina idéer.

  327. Man talar om att vinna idékriget
    och om kulturell hegemoni.

  328. Den första delen av frågan lyder:

  329. Den nya högern
    har aldrig varit populistisk.

  330. Så hur kopplar man Pegidas populism
    till den nya högern?

  331. I helgen såg vi Pegida
    inte bara i Dresden-

  332. -utan även i Australien, Storbritannien
    och på andra platser.

  333. Det du säger om Pegida här
    vad gäller synen på en tydlig ideologi-

  334. -hur kan det appliceras på andra
    länder, nu när rörelsen sprider sig?

  335. Man kan lägga till Sverige.

  336. Pegida samlade i Malmö åtta personer
    och tretusen motdemonstranter.

  337. Men i Stockholm
    hade man för två veckor sen-

  338. -en demonstration som kallades-

  339. -Frihetsrörelsen eller nåt sånt
    och som lockade 350.

  340. Man lockar fler
    genom att omformulera sig.

  341. Det kan kopplas
    till luddigheten som grepp.

  342. Man får fler anhängare
    om man är luddig-

  343. -vilket låter folk i utkanten
    att säga och tänka saker-

  344. -som accepteras
    i och med luddigheten.

  345. Det är min tolkning av varför de
    vill anamma den här luddigheten-

  346. -och den kan kopplas
    till det ledarlösa motståndet.

  347. Om man har en ideolog,
    och den visar sig vara knäpp-

  348. -som när Lutz Bachmann visades upp-

  349. -klädd som Hitler,
    då kan rörelsen sönderfalla.

  350. Men om man är luddig behöver man
    varken ledare eller manifest.

  351. Och den internationella utvecklingen
    är ju intressant.

  352. Det här är ett väldigt nytt fenomen-

  353. -men Pegida utanför Tyskland-

  354. -gör gemensam sak med riktiga höger-
    radikala, till skillnad från i Tyskland.

  355. Ja, huligan- och skinheadscenen.

  356. Tack, Andreas,
    och tack Vit, för dina kommentarer.

  357. Översättning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Erövras gatan genom idéer?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Andreas Önnerfors är universitetslektor vid Göteborgs universitet och berättar om det tyska högerextrema partiet Pegida. Hur har de lyckats samla mer folk än tidigare liknande partier? De har sedan 2014 agerat under parollen "Patriotiska européer mot islamisering av västvärlden". Vit Sisler som är lektor vid Charles University of Prague ställer frågor till Andreas Önnerfors. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Rasism och främlingsfientlighet, Samhällskunskap > Politik och statskunskap
Ämnesord:
Högerextremism, Högerextremistiska partier, Ideologier, Politik, Politiska åskådningar, Samhällsvetenskap, Statskunskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Neonazistisk terrorism

Matthew Feldman, professor vid Teesside University, berättar om sina studier som är baserade på forskning av radikal kristen höger och jihadism. Under de senaste decennierna har ensam varg- terrorism till stor del varit förbehållet religiös extremism. En skarp kontrast mot tidigare då sekulär terrorism sträcker sig tillbaka mer än ett århundrade. Anders Lundberg, lektor vid Linneuniversitetet, ställer frågor till Matthew Feldman. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Fred och messiansk judendom

Kristian Steiner, lektor vid Malmö högskola, talar om messiansk judendom. Han berättar om hur ledare för den israeliska messianska rörelsen formulerar förhoppningar om fred i Mellanöstern och det israeliska samhället. Dani Filc som är lektor vid Ben-Gurion universitetet i Israel ställer frågor till Kristian Steiner. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Politisk radikalisering i Israel

Dani Filc är universitetslektor vid Ben-Gurion University i Beersheba i Israel och forskar om högerpopulism inom israelisk politik. Politisk radikalisering i Israel kan enligt honom ta sig uttryck i nationalistisk religiös fundamentalism eller radikal högerpopulism. Kristian Steiner, universitetslektor vid Malmö högskola, ställer frågor till Dani Filc. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Erövras gatan genom idéer?

Andreas Önnerfors är universitetslektor vid Göteborgs universitet och berättar om det tyska högerextrema partiet Pegida. Hur har de lyckats samla mer folk än tidigare liknande partier? De har sedan 2014 agerat under parollen "Patriotiska européer mot islamisering av västvärlden". Vit Sisler som är lektor vid Charles University of Prague ställer frågor till Andreas Önnerfors. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Att handskas med en fiende inpå

Sarbeswar Sahoo, lektor vid Indian institute of technology, berättar om hur Indiens etniska, kulturella och religiösa mångfald kommit att hotas av att statens institutioner allt mer används av en dominerande religiös grupp. Matthew Feldman, professor vid Teesside University, ställer frågor. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Val, våld, och radikalisering

Vilka är det som utövar våld när politiska val inte går som de vill? Vilka tar till våld för att vinna politiska val? Megan Dyfvermark är doktorand vid Göteborgs universitet och försöker hitta samband och se ett mönster. Jonathan Githens-Mazer, universitetslektor vid University of Exeter, ställer frågor till Megan Dyfvermark. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Idéer, uppfattningar eller verklighet?

Går det att påverka radikalisering genom att förstå den? Jonathan Githens-Mazer är universitetslektor vid University of Exeter i Storbritannien och berättar om sin forskning om radikalisering. Han talar bland annat om att islamisk radikalisering inte är en berättelse utan att den kan se väldigt olika ut på olika platser i världen. Anja Dalgaard-Nielsen vid Danska försvarsakademin ställer frågor efter föreläsningen. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

En studie om Boko Haram

Caroline Varin är adjunkt vid Regent´s University i London, Storbritannien och talar om Boko Haram och orsaker till uppkomsten av den extrema islamistiska organisationen. Vilken är historien bakom och i vilken miljö skapades Boko Haram? Megan Dyfvermark som är doktorand vid Göteborgs universitet ställer sedan frågor till Caroline Varin. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Avradikalisering

Vad är det som gör att personer en gång kopplade till terrorism och våldsam extremism väljer att ta avstånd från det vid ett senare tillfälle? Finns det ett mönster att hitta bland de olika fallen av avhopp? Anja Dalgaard-Nielsen vid danska försvarsakademin har fört en studie i ämnet och talar här om avradikaliseringen. Caroline Varin, adjunkt vid Regent's University, ställer frågor till Anja Dalgaard-Nielsen. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Irans kärnfrågor i utrikespolitiken

Hur styrs Iran och vilka är det egentligen som bestämmer? Är det en ledare eller en elit som bestämmer i vilken riktning landets utrikespolitik ska föras? Rouzbeh Parsi är lektor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet och berättar om Irans styrelseskick, de olika maktcentren inom landet, samt vad landets kärnavtal med västländerna innebär. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Från kroppsstraff till tuktande av själen

Om synen på brott och straff i 1800-talets Sverige. Vi besöker Spinnhuset i Göteborg.