Titta

UR Samtiden - Ideologisk radikalisering

UR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Om UR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Föreläsningar om ideologisk radikalisering där vi får höra forskare och sakkunniga ta sig an ämnet från olika perspektiv. Moderatorer: Kristian Steiner och Andreas Önnerfors. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Till första programmet

UR Samtiden - Ideologisk radikalisering : Att handskas med en fiende inpåDela
  1. Tack så mycket. God eftermiddag.

  2. Titeln på mitt föredrag är:
    Att handskas med en fiende nära inpå.

  3. Civilsamhället
    och etnoreligiöst våld i Indien.

  4. Det jag kommer att prata om-

  5. -är framför allt
    den rörelse som har blivit...

  6. En historisk rörelse i Indien
    som nu har börjat vinna mark-

  7. -är den hindunationalistiska,
    som är en radikal rörelse-

  8. -mot religiösa minoritetssamfund
    som det muslimska och det kristna.

  9. Jag kommer att prata om-

  10. -vilka hindunationalisterna
    anser är fienderna-

  11. -och hur de ska hantera de fienderna.

  12. Jag ska prata om det-

  13. -utifrån en teoretisk grund jag kallar
    civilsamhället och demokratisering.

  14. Utifrån den kan man säga-

  15. -att det finns
    tre demokratiseringskrafter:

  16. Vi har staten, politiska partier
    och slutligen civilsamhället.

  17. Det finns olika sorters stater,
    och vi har framför allt sett...

  18. Det finns en kommunistisk historia
    i Östeuropa och i andra områden.

  19. De flesta av de här kommuniststaterna
    var diktatoriska, korrumperade-

  20. -oansvariga till sin natur
    och bidrog inte demokratiseringen.

  21. De staterna föll under 1980-talet
    i olika delar av världen.

  22. Detsamma gäller för kapitaliststater,
    som ofta sågs som exploaterande-

  23. -och inte tog hänsyn till folkets bästa.

  24. Vi har upplevt tvångsförflyttningar
    och brott mot mänskligheten överallt.

  25. Därför ses kapitaliststater inte heller
    som en ledande kraft-

  26. -i demokratiseringen.

  27. Den andra kraften, politiska partier-

  28. -skulle företräda folkets intressen
    i olika delar av världen-

  29. -men särskilt i Indien ser vi
    att de flesta politiska partierna-

  30. -har avskilts från sin väljarkår.

  31. De har inget starkt stöd bland folket-

  32. -och många partier har anklagats
    för korruption, ansvarslöshet-

  33. -och en brist på stöd bland folket.

  34. Därför anser vi
    att politiska partier inte heller-

  35. -har varit till nytta
    för demokratiseringen.

  36. Civilsamhället trädde fram
    som en prodemokratisk rörelse.

  37. Vid Sammetsrevolutionen i Tjecko-
    slovakien, solidaritetsrörelsen i Polen-

  38. -protesterna vid Himmelska fridens torg
    och Berlinmurens fall-

  39. -såg vi att civilsamhällesgrupper-

  40. -trädde fram som en viktig kraft
    i demokratiseringsprocessen.

  41. Mellan 1974 och 2000-

  42. -övergick många länder världen över-

  43. -från diktatoriska regeringar
    till demokratiska.

  44. Den här övergången
    ska ha skett i nästan 120 länder.

  45. Så om man ser civilsamhället som
    en av de prodemokratiska krafterna-

  46. -hur ska vi då definiera civilsamhället?

  47. Jag antar en hegeliansk historiesyn
    och hävdar-

  48. -att civilsamhället kan definieras
    som en sfär av organiserat socialt liv-

  49. -mellan staten å ena sidan
    och familjen å andra sidan.

  50. Institutioner och organisationer
    som finns mellan de här sfärerna-

  51. -kan karakteriseras som civilsamhället.

  52. Om det här är fallet så är frågan...

  53. Historiskt sett
    så har civilsamhällen inrättats-

  54. -av organisationer
    som Världsbanken och IMF-

  55. -som prodemokratiska krafter-

  56. -som kan främja demokratiseringen.

  57. Därför har många såna organisationer
    verkat för civilsamhällen världen över.

  58. Men min fråga är:
    Är civilsamhället en demokratisk kraft?

  59. Det har stöttats av olika organisationer
    i tron att det är en demokratisk kraft-

  60. -men enligt mig
    behöver det inte nödvändigtvis vara så.

  61. Det kan bidra till demokratisk
    och ekonomisk utveckling-

  62. -men det beror på flera olika faktorer-

  63. -och på vilka civilsamhällesaktörer
    vi talar om.

  64. Jag ska huvudsakligen tala om Indien,
    och här har vi en karta över Indien.

  65. Jag har utfört mitt fältarbete
    i en delstat i nordväst, Rajasthan.

  66. Jag ska belysa
    en civilsamhällesorganisation-

  67. -som samarbetar
    med hindunationalister.

  68. Jag ska försöka förklara
    hur den här organisationen-

  69. -inte alls främjar
    demokratiseringsprojekten-

  70. -utan faktiskt undergräver
    demokratiseringsprojekten.

  71. Den här organisationen heter
    Rajasthan Tribal Welfare Association.

  72. Det finns även
    en moderorganisation för hela Indien-

  73. -som samarbetar med nationalisterna,
    och den grundades på 1950-talet.

  74. Många av stamfolken
    som bor i bergen och skogarna-

  75. -är avskilda från det sociala livet-

  76. -och det pågår en debatt i Indien
    om huruvida stamfolken är hinduer-

  77. -eller om de är animister
    och alltså dyrkar naturen.

  78. Hindunationalister hävdar
    att stamfolken är hinduer.

  79. Deras livsstil och trossystem
    är förenligt med det hinduiska livet.

  80. Men andra hävdar
    att de i stället är naturdyrkare.

  81. De tror på animism och dyrkar naturen.

  82. I många stamområden har det funnits-

  83. -kristna missionsorganisationer
    under kolonialtiden.

  84. Dom ett resultat av det konverterade
    många stammar till kristendomen.

  85. När hindunationalisterna
    insåg att många av stammarna-

  86. -hade konverterat kände de sig hotade.

  87. Så de ville också
    vara närvarande i stamområdena-

  88. -för att förhindra
    den konvertering som pågick där.

  89. Som ett resultat av det grundades
    All India Tribal Welfare Association-

  90. -år 1952,
    och då hade man två huvudsyften.

  91. Det första var att utveckla stammarnas
    ekonomiska och kulturella status-

  92. -och föra in dem i det sociala livet-

  93. -och den andra var att hindra
    stammarna från att konvertera-

  94. -och tygla missionärsaktiviteten.

  95. Organisationens avdelning i Rajasthan-

  96. -grundades år 1978.

  97. Ni ser att stamområdena är bergiga
    och torra, det finns inget vatten.

  98. Man kan inte ägna sig åt jordbruk,
    så folket är beroende av andras stöd.

  99. Stamområdena i Rajasthan befolkas-

  100. -av ett stamfolk som heter bhiler,
    och bhilerna ser ut så här.

  101. Namnet bhil kommer från ett ord-

  102. -som i Indien betyder bågar eller pilar.

  103. Det är, skulle man kunna säga,
    en ganska våldsam stam-

  104. -och därför kategoriserades den
    av britterna som en kriminell stam.

  105. Det är en våldsam, kriminell stam,
    och därför måste de bevakas ständigt.

  106. Det här är några barn
    som håller i pil och båge-

  107. -och här ser vi några av kvinnorna.

  108. Det som hindunationalisterna
    har försökt göra-

  109. -är att skapa fiender-

  110. -potentiella fiender till hinduerna.

  111. Det är i huvudsak två religiösa grupper-

  112. -som de har framställt som fiender.

  113. Den första är muslimer
    och den andra är kristna.

  114. Hindunationalister hävdar att Indien-

  115. -som på hindi betyder Hindustan,
    hänvisar till hinduernas land.

  116. De vill sortera ut hinduerna
    och har identifierat tre egenskaper-

  117. -som man måste uppfylla
    för att vara hindu.

  118. Den första egenskapen är
    att man måste vara född i Indien-

  119. -den andra är
    att man måste ha indiskt blod i sig-

  120. -och den tredje är att ens kultur
    måste vara sprungen ur indisk jord.

  121. Enligt det här är en hindu nån-

  122. -som ser Indien som både
    sitt fädernesland och sitt heliga land.

  123. Enligt den här definitionen
    förstår man att buddhism, jainism-

  124. -och sikhism
    betraktas som en del av hinduismen-

  125. -eftersom de är religioner
    som har sitt ursprung i Indien.

  126. Men islam och kristendomen-

  127. -är två religioner
    som inte har sitt ursprung i Indien-

  128. -så även om
    indiska muslimer eller kristna-

  129. -betraktar Indien som sitt fädernesland-

  130. -så ligger deras heliga land
    antingen i Arabien eller i Palestina.

  131. Därför anser hindunationalister
    att muslimer och kristna inte är-

  132. -en ursprungsbefolkning
    i Indiens samhälle och kultur.

  133. De är främlingar som invaderade
    Indien och tvångsomvände hinduer-

  134. -till kristendomen eller islam,
    och därför måste de lämna landet.

  135. I lokalsamhällena
    följer man samma ideologi.

  136. En ideologisk radikalisering
    har ägt rum i byarna.

  137. Stamområden
    har påverkats mycket av fattigdom-

  138. -analfabetism, brist på sjukvård
    och många andra utvecklingsproblem.

  139. Trots att staten har vidtagit åtgärder-

  140. -för att förbättra
    de socioekonomiska förutsättningarna-

  141. -är fattigdomen fortfarande
    utbredd bland stammarna.

  142. Analfabetismen är också utbredd,
    få kan läsa och skriva.

  143. Den mänskliga utvecklingen
    är också låg bland stammarna.

  144. Många andra faktorer, som t.ex.
    mödra- och barnadödlighet, är höga.

  145. På grund av de här faktorerna
    har icke-statliga aktörer begett sig-

  146. -till stamområdena för att förbättra
    de socioekonomiska förhållandena.

  147. Tre av huvudaktörerna är...

  148. Den första är
    kristna missionsorganisationer.

  149. Många kristna missionsorganisationer
    kom dit redan... Ursäkta mig.

  150. De kom till stamområdena 1877,
    för över hundra år sen.

  151. De kom dit när det var en hälsokris-

  152. -och hade med sig modern medicin,
    så kallad "engelsk medicin".

  153. De försökte rädda stammarna
    från sjukdomar och ohälsa-

  154. -och ville även få dem att konvertera.

  155. Nu har många missionsorganisationer
    arbetat med stamfolken-

  156. -och gett dem
    gratis utbildning, gratis sjukvård-

  157. -och de driver även
    många andra program.

  158. I utvecklingsprocessen
    har många organisationer också-

  159. -försökt omvända folk till kristendomen.

  160. Det har inte uppskattats
    av hindunationalisterna.

  161. De motsätter sig det,
    vilket jag ska återkomma till.

  162. Den andra gruppen som har varit
    hos stamfolken länge är muslimerna.

  163. De kom dit med britterna
    som rekryter i den brittiska armén.

  164. Efter att britterna lämnade landet
    har de mest sysslat med affärer.

  165. De driver låneföretag
    och har butiker i lokalsamhällena.

  166. Hindunationalisterna hävdar
    att en stor del av muslimerna-

  167. -har varit involverade i lånebranschen
    och tagit för mycket ränta-

  168. -från stamfolken
    som lånar pengar av muslimerna.

  169. De säger att de flesta muslimerna
    utnyttjar dem ekonomiskt och i övrigt.

  170. Muslimerna
    har även dominerat lokalpolitiken.

  171. Hindunationalisterna utnyttjar det
    och försöker framställa-

  172. -muslimer som exploatörer
    och kristna som proselytvärvare.

  173. De försöker intala stamfolken det här-

  174. -för att mobilisera dem
    med samma metod som de kristna.

  175. De har också utvecklingsaktiviteter,
    de driver skolor och sjukhus.

  176. De driver olika utvecklingsprojekt
    och använder dem som ett sätt-

  177. -att mobilisera och radikalisera
    stamfolken ideologiskt-

  178. -för att ta upp kampen
    mot proselytvärvare och exploatörer.

  179. I den här tabellen ser ni några
    av hindunationalisternas aktiviteter.

  180. De har utbildningsprojekt,
    projekt för ekonomisk utveckling-

  181. -de har skolor och vandrarhem-

  182. -de har dagis
    och center för kulturell utveckling-

  183. -de har sjukhus och idrottsprojekt,
    de har drivit väldigt många projekt.

  184. De här utvecklingsprojekten
    har använts av hindunationalisterna-

  185. -som ett sätt att mobilisera folket.

  186. Här ser vi ett vandrarhem, ett vårdkit-

  187. -och en skola som de har drivit.

  188. De här utvecklingsprojekten
    har även använts för att uppbåda folk-

  189. -att rösta på partier
    som stöder hindunationalister.

  190. Det politiska parti som nu har makten
    i Indien, BJP, Indiska folkpartiet-

  191. -stöder hindunationalisterna och
    vill göra Indien till en hindunation.

  192. Om muslimer och kristna
    ska stanna kvar i Indien-

  193. -så måste de följa
    hindunationens villkor.

  194. Deras aktiviteter
    har även stöttats av staten-

  195. -och i Rajasthan
    har det hindunationalistiska partiet-

  196. -haft makten
    i stort sett ända sen 1990-talet.

  197. Det har stöttat hindunationalister,
    särskilt i civilsamhällesgrupper-

  198. -och finansierat utvecklingsprogram.

  199. Partiet har även antagit
    tydliga lagar mot konvertering-

  200. -religiös konvertering till kristendom.

  201. Man har utformat
    nåt som kallas religionsfrihetslagen-

  202. -i vilken man förbjuder stamfolk
    att konvertera till kristendomen.

  203. Många missionsskolor
    har förbjudits i stamområden.

  204. De har också lyft förbudet
    mot treuddar, vilka har använts-

  205. -för att begå våldsbrott
    eller iscensätta våldsbrott.

  206. På bilden ser ni
    Rajasthans nuvarande chefsminister.

  207. Hon besöker stamområden
    och donerar pengar-

  208. -till religiösa aktiviteter
    och andra utvecklingsprogram.

  209. Hindunationalisterna använder även
    vissa av utvecklingsprogrammen-

  210. -för att vinna tillbaka
    dem som har konverterat.

  211. De har ett så kallat
    religiöst återkonverteringsprojekt-

  212. -i vilket man försöker få proselyterna
    att konvertera tillbaka till hinduismen.

  213. Jag har bara
    gamla data från 2005-2006-

  214. -men i vissa byar
    med återkonverteringsprojekt-

  215. -lyckades man få många människor
    att konvertera tillbaka.

  216. Efter att det hindunationalistiska
    partiet har tagit makten i Indien-

  217. -har t.ex. Tribal Welfare Association
    och de hindunationalistiska grupperna-

  218. -varit rätt aktiva under julen.

  219. De skapar rädsla
    och förstör vissa av församlingarna-

  220. -vilket ibland resulterar i våld.

  221. Sammanfattningsvis
    så har hindunationalistiska grupper-

  222. -använt utveckling som ett sätt-

  223. -att ta sig in i byarna
    och få legitimitet bland stamfolken.

  224. De har också använt utveckling
    för att undergräva religionsfriheten-

  225. -som har skyddats
    av Indiens författning.

  226. De har förbjudit konvertering
    och angripit kristna och muslimer.

  227. Särskilt Rajasthan Tribal Welfare
    Association framställer sig själv-

  228. -som en motkraft till muslimer
    och kristna proselytvärvare.

  229. På det stora hela
    har den här organisationen skapat-

  230. -en atmosfär av rädsla
    och en våldskultur hos folket-

  231. -och den undergräver Indiens
    sekulariserade demokratiprojekt.

  232. Så om vi på förhand antar
    att civilsamhällesorganisationer-

  233. -är demokratiska så gör vi ett misstag.

  234. Det handlar om organisationens natur
    och vilken ideologi den står för.

  235. Rajasthans Tribal Welfare Association
    har en exkluderande agenda-

  236. -som undergräver
    Indiens religiösa pluralism. Tack.

  237. Tack för ett intressant paper.

  238. Nu ska vi få fram Matthew Feldman.

  239. Tack. - Tack, doktor Sahoo,
    för ett otroligt viktigt paper.

  240. Många av våra diskussioner i dag
    ska handla om Europa och Israel-

  241. -men vi håller nog alla med om
    att ur ett globalt perspektiv-

  242. -så borde en ny
    och självutnämnd radikal rörelse i BJP-

  243. -som styr över 1,2 miljarder indier
    och har kärnvapen, fiender i Pakistan-

  244. -och en antimuslimsk agenda
    verkligen oroa oss alla.

  245. Jag har flera olika frågor till er.

  246. Jag har bara fem minuter,
    men det här är oerhört viktigt-

  247. -och även oerhört modigt.

  248. BJP brukar censurera
    och gå hårt åt sina fiender...

  249. -...så att ni är här...
    -Jag var faktiskt lite orolig.

  250. Vi filmar ju,
    så förhoppningsvis slipper ni oroa er-

  251. -men de går gärna hårt åt sina fiender
    och fifflar även med historieböcker.

  252. "Hitler väckte folkets äventyrslusta"
    är en historiebok som BJP publicerar.

  253. Det är det jag vill ta upp
    i min första fråga, om det går bra.

  254. Innan Indien blev självständigt
    ledde Savarkar och Golwalkar-

  255. -den så kallade Sangh Parivar-familjen
    med BJP, VHP och RSS-

  256. -civilsamhället, religion och politik.

  257. De visade tydligt sin vördnad
    för både fascism och nazism.

  258. De såg sig själva
    som en del av den vediska, ariska...

  259. För att citera Chetan Bhatt,
    som har skrivit om principerna:

  260. "Det heliga landet grundades av arier
    och är i grund och botten fascistiskt."

  261. Så hur stor är
    den ideologiska traditionen-

  262. -i den oblyga, nästan stolta fascismen-

  263. -som till och med syns
    i partiet BJP:s hälsningar?

  264. Hur mycket av det är ideologisk
    tradition? Det är min första fråga.

  265. Tja... Jag tror...

  266. Det finns en motstridighet mellan...

  267. Det ena är ideologiskt tvång,
    det andra är valpolitik.

  268. Det finns en grupp som heter RSS,
    Rashtriya Swayamsevak Sangh.

  269. Det är moderorganisationen
    för alla hindunationalister.

  270. De stöder klart och tydligt-

  271. -de så kallade radikala ideologierna
    som nazism och många andra.

  272. Men samtidigt är BJP,
    som är ett politiskt parti...

  273. Trots att det är nära besläktat
    med den här organisationen, RSS-

  274. -kan det inte alltid
    öppet stötta samma ideologier-

  275. -för om man gör det
    så förlorar man ofta i valen.

  276. Jag har ett exempel
    som inträffade nyligen.

  277. Det var val
    i en av Indiens delstater, Bihar.

  278. Jag kan visa er på...

  279. Där är Bihar-

  280. -i nordöstra Indien.

  281. I Indien har vi reservationsprinciper-

  282. -som innebär att vi har
    ett kvoteringssystem för de grupper-

  283. -som tidigare blev utnyttjade
    på grund av deras kasttillhörighet.

  284. Ledaren för RSS tillkännagav-

  285. -att de ville slopa de här principerna,
    vilket inte uppskattades av BJP-

  286. -men de kunde ändå inte säga nåt-

  287. -eftersom de inte
    ville gå emot moderorganisationen.

  288. Det finns en stor likhet...

  289. Om man tittar
    på de så kallade RSS-grupperna-

  290. -och deras klädsel och...
    Jag vet inte vad det heter.

  291. Deras disciplin och hur de
    behandlar andra religiösa grupper...

  292. De här grupperna
    utsätts för många våldshandlingar...

  293. Det är min andra fråga. Vi pratade om
    intolerant och exkluderande demokrati.

  294. Modi får Trump och Orbán
    att likna hippier-

  295. -med tanke på det våld han använder.

  296. Det är hedervärt att ni har valt
    ett underifrånperspektiv i studien-

  297. -av det etnoreligiösa välfärdssystemet.

  298. Ändå beskriver ni BJP
    på sidan femton i ert paper-

  299. -som elitistiskt,
    vilket ni gärna får berätta mer om.

  300. Men det som är viktigt
    ur ett historiskt perspektiv-

  301. -är våldet i delstaten Gujarat,
    precis bredvid Rajasthan.

  302. Bara fyra år tidigare
    hade våldet härjat där.

  303. Ni kanske kan säga nåt om det
    och att det inte tycks ha förföljt Modi-

  304. -som, generöst uttryckt,
    inte gjorde nog för att stoppa våldet.

  305. Det är en stor kontrovers,
    och många har hävdat-

  306. -att Modi var ansvarig för våldet
    i Gujarat och inte stoppade det.

  307. Men det har inte bevisats i domstol-

  308. -så nu är han Indiens premiärminister.

  309. Och varför jag anser
    att BJP är elitistiskt...

  310. När det politiska partiet grundades-

  311. -var deras anhängare mestadels
    från de högre kasten och klasserna-

  312. -men nu har man försökt utvidga
    sin väljarbas och nå ut till fattiga-

  313. -särskilt lojala kast och stamfolk,
    genom utvecklingsprojekt.

  314. Många av underklassamhällena
    lider av fattigdom, analfabetism-

  315. -brist på sjukvård och andra
    utvecklingsproblem. Ursäkta mig.

  316. Så de har använt utvecklingsprojekt
    för att nå ut till dem-

  317. -och omvandla väljarkåren
    i de områdena till politiskt kapital.

  318. -Genom materiella förmåner?
    -Ja, precis.

  319. Det är en viktig del av hinduernas
    "reconquista" under ledning av BJP.

  320. Det är skrämmande, och
    innan min sista fråga vill jag upprepa-

  321. -hur modigt det är av er
    att komma hit och tala om det här.

  322. Alla förstår kanske inte det - så tack!
    Min sista fråga handlar om framtiden.

  323. Det har bara gått
    knappt två år sen BJP fick makten...

  324. Var finns hotet? Är det internt?
    Ni pratade ju om fienden nära inpå.

  325. Är det hotet om konflikter
    med till exempel Pakistan?

  326. Är det nåt som är ännu farligare-

  327. -i den hängivna religiösa rörelsen
    med kärnvapen?

  328. Det är farligt att spekulera
    både om framtiden och det förflutna-

  329. -men ni kanske
    kan säga ett par ord om det?

  330. Jag vet faktiskt inte.
    Jag skulle nog säga...

  331. Den här politiken
    kommer inte att försvinna.

  332. På gräsrotsnivå kommer man
    att fortsätta i samma anda.

  333. De kommer att använda utveckling
    som ett sätt-

  334. -att nå ut till folket
    och utöka sitt stöd-

  335. -och försöka kasta ut
    särskilt kristna och muslimer.

  336. Nyligen har jag faktiskt bytt fokus
    till antikristet våld-

  337. -och det antikristna våldet i Indien
    har ökat-

  338. -särskilt efter 1990-talet,
    och det är också efter 1990-talet-

  339. -som BJP, det nationalistiska partiet,
    har fått en mer framskjuten ställning.

  340. Så det har alltså sammanfallit
    med det ökade antikristna våldet.

  341. I många av de delstater som styrs
    av det hindunationalistiska partiet-

  342. -har antalet
    antikristna våldsbrott ökat.

  343. Pakistan har fortfarande-

  344. -stor betydelse
    i hindunationalisternas agenda-

  345. -men den viktigaste punkten för dem-

  346. -har varit att påverka lokalsamhällena.

  347. Okej, tack så mycket.
    Vi hinner nog med en till kort fråga.

  348. Okej, högt upp... Ja.

  349. Ert paper är oerhört intressant,
    och att civilsamhällesorganisationer-

  350. -inte är ett motgift i sig
    är en iögonfallande poäng.

  351. Jag har en enkel fråga,
    men de är ju oftast de knivigaste.

  352. Vad är enligt er relationen-

  353. -mellan etnoreligiös nationalism
    och radikalisering?

  354. Indien har ju civilsamhällesgrupper
    som används av politiska partier-

  355. -för att uppmuntra
    till etnoreligiös nationalism.

  356. Finns det ett samband
    mellan det och radikalisering?

  357. Den delen gör mig lite förvirrad,
    så ni får gärna klargöra er syn på det.

  358. Okej. Tack.

  359. Religion är ofta en viktig faktor i...

  360. ...vår identitet på nåt sätt.

  361. Särskilt de här etnoreligiösa grupperna-

  362. -anser att det är viktigt-

  363. -eller rentav idealiskt
    att mobilisera folk-

  364. -utifrån etnoreligiös identitet
    snarare än nåt annat.

  365. Så det är en anledning
    till att etnoreligiös identitet...

  366. ...blir så framträdande
    när man mobiliserar folket...

  367. ...i radikala rörelser.

  368. Tack.
    En till kort fråga från doktor Filc.

  369. Tack. Som Jonathan sa
    hade ni en viktig poäng-

  370. -i att civilsamhället
    inte bör ses som nåt bra i sig-

  371. -men efter det sa ni att ni använde-

  372. -en hegeliansk historiesyn-

  373. -men Hegel säger ju det raka motsatta.

  374. Civilsamhället är en del
    av övergången till staten - det goda.

  375. Hade det inte varit bättre
    med ett system i vilket civilsamhället-

  376. -ses som ett fält som varken
    är positivt eller negativt i sig självt-

  377. -utan som ett fält i vilket
    flera uppfattningar om samhället-

  378. -eller samhällsmodeller har det svårt?

  379. Mer en neogramsciansk syn
    på civilsamhället än en hegeliansk.

  380. Jag har försökt-

  381. -definiera civilsamhället
    utifrån Hegels teoretiska grund-

  382. -för enligt Hegel är det en sfär av
    socialt liv mellan familjen och staten-

  383. -så allt som ligger mellan sfärerna
    kan kallas för civilsamhället.

  384. Den sfären
    kan innefatta alla sorters inslag-

  385. -d.v.s. både civila
    och icke-civila grupper.

  386. Deras bidrag till politisk förändring
    eller demokratisering-

  387. -skulle bero på hur de är organiserade-

  388. -och vilka ideologiska intressen
    de följer.

  389. Därför definierar jag civilsamhället
    utifrån en hegeliansk historiesyn.

  390. Tack så mycket,
    doktor Sahoo och doktor Feldman.

  391. Översättning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att handskas med en fiende inpå

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Sarbeswar Sahoo, lektor vid Indian institute of technology, berättar om hur Indiens etniska, kulturella och religiösa mångfald kommit att hotas av att statens institutioner allt mer används av en dominerande religiös grupp. Matthew Feldman, professor vid Teesside University, ställer frågor. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Ämnen:
Samhällskunskap > Politik och statskunskap
Ämnesord:
Extremism, Indien, Politik, Politiska åskådningar, Radikalism, Samhällsvetenskap, Statskunskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Neonazistisk terrorism

Matthew Feldman, professor vid Teesside University, berättar om sina studier som är baserade på forskning av radikal kristen höger och jihadism. Under de senaste decennierna har ensam varg- terrorism till stor del varit förbehållet religiös extremism. En skarp kontrast mot tidigare då sekulär terrorism sträcker sig tillbaka mer än ett århundrade. Anders Lundberg, lektor vid Linneuniversitetet, ställer frågor till Matthew Feldman. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Fred och messiansk judendom

Kristian Steiner, lektor vid Malmö högskola, talar om messiansk judendom. Han berättar om hur ledare för den israeliska messianska rörelsen formulerar förhoppningar om fred i Mellanöstern och det israeliska samhället. Dani Filc som är lektor vid Ben-Gurion universitetet i Israel ställer frågor till Kristian Steiner. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Politisk radikalisering i Israel

Dani Filc är universitetslektor vid Ben-Gurion University i Beersheba i Israel och forskar om högerpopulism inom israelisk politik. Politisk radikalisering i Israel kan enligt honom ta sig uttryck i nationalistisk religiös fundamentalism eller radikal högerpopulism. Kristian Steiner, universitetslektor vid Malmö högskola, ställer frågor till Dani Filc. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Erövras gatan genom idéer?

Andreas Önnerfors är universitetslektor vid Göteborgs universitet och berättar om det tyska högerextrema partiet Pegida. Hur har de lyckats samla mer folk än tidigare liknande partier? De har sedan 2014 agerat under parollen "Patriotiska européer mot islamisering av västvärlden". Vit Sisler som är lektor vid Charles University of Prague ställer frågor till Andreas Önnerfors. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Att handskas med en fiende inpå

Sarbeswar Sahoo, lektor vid Indian institute of technology, berättar om hur Indiens etniska, kulturella och religiösa mångfald kommit att hotas av att statens institutioner allt mer används av en dominerande religiös grupp. Matthew Feldman, professor vid Teesside University, ställer frågor. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Val, våld, och radikalisering

Vilka är det som utövar våld när politiska val inte går som de vill? Vilka tar till våld för att vinna politiska val? Megan Dyfvermark är doktorand vid Göteborgs universitet och försöker hitta samband och se ett mönster. Jonathan Githens-Mazer, universitetslektor vid University of Exeter, ställer frågor till Megan Dyfvermark. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Idéer, uppfattningar eller verklighet?

Går det att påverka radikalisering genom att förstå den? Jonathan Githens-Mazer är universitetslektor vid University of Exeter i Storbritannien och berättar om sin forskning om radikalisering. Han talar bland annat om att islamisk radikalisering inte är en berättelse utan att den kan se väldigt olika ut på olika platser i världen. Anja Dalgaard-Nielsen vid Danska försvarsakademin ställer frågor efter föreläsningen. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

En studie om Boko Haram

Caroline Varin är adjunkt vid Regent´s University i London, Storbritannien och talar om Boko Haram och orsaker till uppkomsten av den extrema islamistiska organisationen. Vilken är historien bakom och i vilken miljö skapades Boko Haram? Megan Dyfvermark som är doktorand vid Göteborgs universitet ställer sedan frågor till Caroline Varin. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Avradikalisering

Vad är det som gör att personer en gång kopplade till terrorism och våldsam extremism väljer att ta avstånd från det vid ett senare tillfälle? Finns det ett mönster att hitta bland de olika fallen av avhopp? Anja Dalgaard-Nielsen vid danska försvarsakademin har fört en studie i ämnet och talar här om avradikaliseringen. Caroline Varin, adjunkt vid Regent's University, ställer frågor till Anja Dalgaard-Nielsen. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Robotdagen 2015

Varför arbeta?

Måste vi arbeta, kan vi inte få medborgarlön? Vad händer med vår självbild och vårt värde utan arbete? Om vi ska jobba 8 timmar om dagen, vad ska vi jobba med och hur ska vi få alla att nå dit? Roland Paulsen, författare och doktor i sociologi vid Lunds universitet och Stefan Fölster, chef för Reforminstitutet, debatterar detta. Moderatorer: Helle Klein och Patrik Hadenius. Inspelat den 9 oktober 2015 på Clarion Sign Hotell i Stockholm. Arrangörer: Institutet för framtidsstudier, Dagens Arbete och Forskning och framsteg.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den förlorade lusten

Minskad sexlust har många orsaker. Det kan handla om stress eller relationsproblem, men även sjukdomar. Män som behandlas för prostatacancer kan tappa lusten helt. Vad händer med relationen och individen om sexlivet dör ut? Christinas man behandlades för prostatacancer. När hon ville kramas motade han bort henne.