Titta

UR Samtiden - Ideologisk radikalisering

UR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Om UR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Föreläsningar om ideologisk radikalisering där vi får höra forskare och sakkunniga ta sig an ämnet från olika perspektiv. Moderatorer: Kristian Steiner och Andreas Önnerfors. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Till första programmet

UR Samtiden - Ideologisk radikalisering : Idéer, uppfattningar eller verklighet?Dela
  1. Jag ska prata lite om-

  2. -vad som populärt kallas "CVE -
    countering violent extremism".

  3. Tidigare var det "counter-
    radicalization" och "de-radicalization".

  4. Det kommer alltid nya termer-

  5. -och oftast har man svårt
    att enas om en exakt betydelse.

  6. Jag kommer att börja med
    min definition av radikalisering.

  7. Det finns några frågor som
    ännu inte har besvarats i litteraturen.

  8. Menar vi radikalisering
    i förhållande till en ideologi-

  9. -att nån börjar följa
    en idé så pass intensivt-

  10. -att de lämnar huvudfåran och kan
    börja räknas som extremister?

  11. Eller innebär det att utmana
    rådande ordning? Jag vet inte riktigt-

  12. -och jag vet inte om nån av oss vet det.

  13. Det är nog
    en av huvudfrågorna just nu.

  14. Menar vi det sett till
    hur människor betraktar världen?

  15. Det för oss tillbaka
    till frågan om extremism.

  16. För länge sen pratade vi bara om
    radikalisering och inte om extremism.

  17. Från radikalisering
    till våldsam radikalisering-

  18. -till extremism till våldsam extremism.

  19. En annan aspekt av radikaliseringen-

  20. -är att den kan vara
    en sorts sätt att uttrycka sig.

  21. Jag lade tre år
    och mycket forskningsanslag-

  22. -på den här frågan.

  23. Jag formulerade
    en definition som jag använder-

  24. -men som frustrerar mig
    eftersom jag är ensam om den.

  25. Det är som att påstå att rött är grönt
    när andra tycker att det är rött.

  26. Men jag är rätt övertygad om
    att radikalisering kan ses-

  27. -som en kollektivt definierad och
    individuellt upplevd plikt att agera-

  28. -och ofta definieras plikten av en text.
    Heliga texter kan vara särskilt viktiga.

  29. Jag ska säga ett par ord
    om min forskning.

  30. Jag studerar endast
    islamistinspirerat politiskt våld-

  31. -och tittar inte på andra rörelser.

  32. Man skulle kunna beskylla mig för...

  33. ...att peka ut islam som nåt unikt här.

  34. Men det är inte min avsikt,
    utan det är där jag forskar.

  35. Så det här beror
    alltså på mitt intresse.

  36. Jag säger inte att det är den enda
    sortens radikalisering som spelar roll.

  37. Det är bara så det blir
    när man fokuserar på nåt.

  38. Jag tittar också på tanken
    om radikalisering som uttryckssätt.

  39. Den här bilden använder jag ofta på
    föreläsningar. Det är ett brödupplopp.

  40. Tilly diskuterade brödupploppen
    före franska revolutionen.

  41. Tilly säger att till en början-

  42. -handlade brödupploppen om
    böndernas oförmåga att få tag på mat-

  43. -särskilt bröd,
    som var dyrt och sällsynt.

  44. Under den franska revolutionens
    början 1789-

  45. -uppstod brödupplopp ofta, även
    när brödet var tillgängligt och billigt.

  46. Brödupploppen blir nämligen
    det accepterade sättet-

  47. -att visa sitt missnöje på. Om man är
    missnöjd startar man brödupplopp.

  48. Det är lite som när tonåringar blir
    gothare för att vara annorlunda.

  49. De anammar då samma attribut
    som alla andra som vill avvika.

  50. Det finns en ironi i det här.

  51. Det här har att göra med sambandet
    mellan berättelser och radikalisering-

  52. -vilket är lite
    det som mitt paper tar upp.

  53. Radikaliseringen utgör en mall
    för det politiska beteendet.

  54. Och den förstår människor
    som ett sätt-

  55. -för dem att uttrycka
    det kollektivt definierade-

  56. -alltså av folk runt dem, strukturer-

  57. -och av uppfattningen
    av det förflutna och nuet.

  58. Den låter dem utföra
    sin moraliska plikt-

  59. -att göra nånting för
    att förändra samhället de bor i.

  60. Berättelsen bakom radikaliseringen
    beror således på mottagarmiljön.

  61. Jag förklarar det ytterligare här.

  62. Radikala bestämmer inte plötsligt
    att de är från Mars-

  63. -om de inte har lyckats definiera det
    på nåt sätt.

  64. Ofta baseras det här
    på historien och identiteter.

  65. Ordet "radikal" syftar på
    att man återgår till rötterna-

  66. -och till rena beteenden
    från det förflutna.

  67. Man återvänder till
    hur det ursprungligen skulle göras.

  68. Den andra aspekten är
    att vi alla väljer identitet dagligen.

  69. Ernest Renan talade om nationen
    som en "daglig folkomröstning".

  70. Radikala berättelser måste knyta an
    till individers identitetsproblem-

  71. -och deras kontakter med institutioner
    och strukturer i deras omgivning.

  72. Berättelser påverkar
    om de känns logiska och rationella.

  73. De får inte vara
    ologiska eller irrationella.

  74. Vi måste ta reda på-

  75. -varför radikaliserande berättelser
    som leder till våld-

  76. -spelar roll
    för vissa sorters individer.

  77. Jag valde två fallstudier
    som jag är väl förtrogen med.

  78. Jag jobbar just nu mycket i Tunisien.

  79. Det här är ett foto från upploppen
    för elva eller tolv dagar sen.

  80. Det är intressant,
    för efter revolutionen-

  81. -känner många unga tunisier nu-

  82. -att demokratiseringen har misslyckats.

  83. Revolutionen
    har inte levererat vad den lovat.

  84. Och i det här har man även
    en berättelse som bygger på historien-

  85. -och personer som Uqba ibn Nafi-

  86. -som var den ursprungliga
    muslimska erövraren av Tunisien-

  87. -och som grundade
    moskén i Kairouan.

  88. Kairouan blev en viktig plats-

  89. -inte bara för att en av
    Nordafrikas äldsta moskéer finns där-

  90. -vilket gör platsen religiöst viktig-

  91. -utan för att efter revolutionen-

  92. -när många fångar benådades-

  93. -samlades
    många olika religiösa ledare i Kairouan-

  94. -för att organisera religionsutövandet
    i en nu mindre sekulariserad-

  95. -om än inte
    avsekulariserad tunisisk stat.

  96. En del av gruppen bröt sig loss
    och flyttade till Chambibergen-

  97. -där de nu är involverade
    i ett lågintensivt uppror mot staten.

  98. Och Uqba ibn Nafi Katibat-rörelsen
    uppe i Chambibergen-

  99. -kan inte bestämma sig för
    om de sympatiserar med al-Qaida-

  100. -eller Daish - jag säger ISIL
    och så får folk tycka vad de vill-

  101. -eller ISIL, eller om de är salafister.
    Det här är inte samma saker.

  102. Det här är en sak som de debatterar.

  103. De officiella bedömningarna är
    att de är 1 500-

  104. -men jag har hört att 5 000-7 000
    tunisier i Sirt i Libyen-

  105. -utgör huvuddelen av
    ISIL:s religiösa polis där just nu.

  106. Poängen med fallstudien är
    att visa att det finns en berättelse-

  107. -som är både subtil och explicit, och
    som kommer från ISIL:s anhängare:

  108. "Nej, demokrati fungerar inte,
    och revolutionen misslyckades."

  109. "Och det beror på att fenomenen
    inte ingår i vår form av islam."

  110. "Om du vill ha ett bättre liv måste du
    inse att systemet exkluderar dig."

  111. Och när man är en ung tunisier
    som lever sämre än sina föräldrar-

  112. -och som inte kan åka på utlandsresor-

  113. -och har svårare
    att bilda familj och göra karriär-

  114. -man är högutbildad
    men måste ta farliga industrijobb-

  115. -då är det klart att berättelsen
    är rimlig. Ens liv försämras-

  116. -och revolutionen har misslyckats,
    så det här är svaret.

  117. Det är logiskt och rationellt,
    och det går hem.

  118. Det är således ett av
    de stora problemen med radikalisering.

  119. Jag håller på att slutföra en bok om
    gäng och islam i sydöstra London.

  120. Där är berättelsen en annan.

  121. Ofta tror vi att islamisk radikalisering
    har en enda berättelse-

  122. -men det är inte på något sätt sant.

  123. I London ser vi
    en helt annan berättelse.

  124. Å ena sidan har vi Faisal al-Jamaikee,
    uppe till höger-

  125. -som på vissa sätt-

  126. -var välutbildad men inriktad på gatan-

  127. -som försökte uppmuntra gäng i
    sydöstra London att bli muslimer.

  128. Och då hände underliga saker
    i sydöstra London.

  129. Vissa gäng konverterade-

  130. -för att kunna råna och stjäla
    från gäng som inte hade konverterat.

  131. Det ledde till att alla gäng
    konverterade till islam-

  132. -för att slippa bli rånade
    av den anledningen.

  133. Brixtonfallet är intressant,
    för här fanns salafismanhängare-

  134. -som Faisal al-Jamaikee
    försökte få delaktiga i-

  135. -vad de såg
    som radikal takfiri-jihadism-

  136. -alltså jihadism
    som var otillåten enligt islam.

  137. Man skulle inte
    utföra dåd i Storbritannien.

  138. Gör det i Irak
    om man är emot kriget där.

  139. De såg det som religiöst orättfärdigt
    att utföra såna dåd i London.

  140. De ifrågasatte honom-

  141. -men kallades ändå radikala
    i medier och politiska kretsar.

  142. Det ger underliga följder-

  143. -särskilt bland den afrokaribiska
    befolkningen i sydöstra London-

  144. -som särskilt
    börjar ta till sig salafismen.

  145. Jag hinner inte gå igenom allt-

  146. -men det handlar om att
    de konverterar till islam i fängelset.

  147. När de kommer ut analyserar de
    varför de började begå brott.

  148. När de sitter i fängelse
    försöker de hitta moralisk vägledning-

  149. -och en struktur i livet,
    så att de inte ska återfalla.

  150. När de kommer ut går de ofta
    till barelvi- eller deobandimoskéer-

  151. -där de flesta är asiater.

  152. I de här moskéerna anser många att
    svarta män inte är riktiga muslimer.

  153. Så salafismen lockar
    inte bara med sin struktur-

  154. -utan de här männen ser
    en renare islam som mindre rasistisk.

  155. Den är mindre kulturellt bunden.
    Men om man är salafist-

  156. -ses man som särskilt extremistisk
    enligt den rådande politiska diskursen.

  157. Om ens rykte tidigare byggde på
    att man skulle vara hårdast på gatan-

  158. -lockar då även den hårdaste formen
    av islam väldigt mycket-

  159. -när man tycker att den
    vita medelklassen motarbetat en.

  160. Så man tar till sig den här identiteten-

  161. -inte bara på grund av vägledningen,
    vilket jag inte lägger nån värdering i-

  162. -det må så vara
    om de kommer till Gud innan jag-

  163. -utan även för att den
    är den hårdaste formen av islam-

  164. -som dessutom utmanar det system
    som de ser som orättvist mot dem.

  165. Till skillnad från Tunisien, där islam
    var svaret när demokratin fallerade-

  166. -har man
    i det här fallet personer som anammar-

  167. -mer "extrema" element av islam
    för att utmana.

  168. Man vill förändra maktstrukturerna.

  169. Det leder till sånt här.

  170. De personer som högg ihjäl soldaten
    Lee Rigby på en gata i London-

  171. -ingick i de här grupperingarna.
    Så det får direkta konsekvenser-

  172. -för hur vi tänker på såna här frågor.

  173. Så jag vill alltså mena-

  174. -att de berättelser som
    ligger till grund för radikalisering-

  175. -och som får den upplevda plikten
    att agera att omvandlas till handling-

  176. -varken är lika varandra
    eller irrationella.

  177. De baseras på en syn på världen som
    får dem att verka särskilt relevanta.

  178. Det är problematiskt.

  179. För om man säger
    att berättelserna inte stämmer-

  180. -så förnekar man
    den individens syn på världen.

  181. I mitt paper försökte jag förklara-

  182. -att om man försöker
    förkasta de här berättelserna-

  183. -i stället för att försöka visa på
    alternativ till extremism-

  184. -skapar man nya dilemman. Då säger
    man: "Du har fel och jag har rätt."

  185. Jag vet inte
    hur ni andra har det hemma-

  186. -men det fungerar inte
    när jag diskuterar med min fru.

  187. Ibland fungerar det för henne,
    men aldrig för mig.

  188. När vi funderar på berättelserna-

  189. -och hur vi ska försöka åtgärda dem-

  190. -ska vi då
    försöka motbevisa innehållet-

  191. -eller i stället erbjuda alternativ?

  192. Jag har jobbat mycket med
    myndigheter och militären-

  193. -och i såna samtal påpekas det ofta-

  194. -att man inte ska motbevisa utan i
    stället konkurrera om marknaden.

  195. Säljer vi nåt
    som den publiken vill köpa?

  196. Men så här tänker vi inte, utan vi
    försöker i stället bara säga emot dem:

  197. "Nej, det vi säger är rätt."

  198. Om man säger så samtidigt
    som mottagarna inte känner det-

  199. -antar de att man ljuger
    för sin egen vinnings skull.

  200. Om man ägnar sig åt
    att förneka en berättelse-

  201. -legitimerar man samma berättelse
    som man vill motbevisa-

  202. -eftersom man genom
    att besvara den ger den värde.

  203. Så genom att bestrida berättelsen
    legitimerar man den.

  204. Och man tar heller inte itu med-

  205. -orsaken till att individen
    tog till sig berättelsen från början.

  206. Tills man förändrar situationen-

  207. -kan man inte förvänta sig
    att individen ska förkasta berättelsen.

  208. Hur gör vi det här?

  209. Vi måste kunna skapa en egen
    berättelse - inte en motberättelse.

  210. Vad är det vi vill åstadkomma?

  211. Ett av de stora problemen
    med motberättelser-

  212. -är att vi aldrig funderar på vad
    vi vill. Vi bara ogillar vad de säger.

  213. Vi funderar inte på vad vi säger
    och varför det är bättre.

  214. När man väl har gjort det
    kan man fundera på-

  215. -vad det lyckade slutresultatet
    för ens egen berättelse vore.

  216. Om man inte genomgår den processen
    kör man bara fast.

  217. "Du har fel och jag har rätt."

  218. Om man har ett mål kan
    man diskutera hur man ska nå dit.

  219. Hur ska man lyckas uppnå sina mål?

  220. Jag förstår inte
    hur jag lyckats hålla tiden.

  221. Sammanfattningsvis: Ska vi försöka
    motbevisa radikala berättelser? Nej.

  222. Att göra det vore fel tillvägagångssätt.

  223. Vi måste fundera på hur vi kan öka
    vår marknadsandel i den här publiken.

  224. Vad är det man säljer som de vill köpa?

  225. Hur kan man
    förändra omständigheterna-

  226. -så att radikaliseringsberättelsen
    slutar vara logisk och rationell-

  227. -och ett tilltalande val
    för den här publiken.

  228. Tack så mycket. Du höll absolut tiden.

  229. Anja Dalgaard-Nielsen
    ska kommentera. - Varsågod.

  230. Tack.

  231. Och tack, Jonathan,
    för en intressant presentation-

  232. -och för trevlig läsning. Jag
    uppskattade ditt paper när det väl kom.

  233. Jag har några kommentarer,
    frågor och förslag till dig.

  234. Jag uppskattade läsningen-

  235. -men det påminde mer om en artikel
    i en tidskrift än ett akademiskt paper.

  236. Jag föreslår att du är lite tydligare-

  237. -med vilken din hypotes är
    och hur du vill bevisa den.

  238. Och när du har beskrivit det-

  239. -tycker jag att du ska förklara
    hur du har valt dina fall.

  240. För fallen som du tar upp
    är både intressanta och relevanta-

  241. -men varför valde du just dem,
    förutom att du har forskat på området?

  242. Det vill jag gärna att du förtydligar.

  243. Du tar upp väldigt mycket i ditt paper.

  244. Och det gör det
    väldigt intressant att läsa.

  245. Jag föreslår att du fokuserar lite mer.

  246. Du hade kunnat nämna
    att CVE är ditt främsta mål-

  247. -alltså motberättelser
    för att motverka våldsam extremism.

  248. Det kommer fram
    först i slutet av ditt paper.

  249. Jag tycker
    att du ska nämna det tydligare.

  250. Det innebär också att du måste vara
    tydligare när du vederlägger det.

  251. Vi vet inte hur många som hade gått
    med om motberättelserna inte fanns.

  252. Så var tydligare
    med vad du anser redan i början.

  253. Du talar om den gängse uppfattningen
    på sidan två.

  254. Idén om en islamisk exceptionalism-

  255. -har på nåt sätt blivit en vedertagen
    sanning om varför folk radikaliseras.

  256. Det har att göra med
    islam, salafistisk ideologi-

  257. -eller bristande integration.

  258. Du borde nog förtydliga att det
    är en angloamerikansk politisk diskurs.

  259. För det är nog inte
    konsensus bland akademiker...

  260. Du bevisar ju själv att det inte är nåt
    som forskare tvunget anser.

  261. Om man tittar på politiken ser jag...

  262. ...de här åsikterna även i Skandinavien.
    Men det råder inget konsensus.

  263. När vi
    diskuterar radikalisering i Danmark-

  264. -menar starka röster att det inte
    handlar om religion eller ideologi-

  265. -utan om vanliga socioekonomiska
    och socialpsykologiska mekanismer.

  266. Unga människor söker efter
    en identitet och en sak att kämpa för.

  267. Det har inget med islam att göra-

  268. -utan med normala sociala
    och socioekonomiska faktorer.

  269. De driver de här processerna.

  270. Så du bör specificera i vilka kretsar
    det här är den gängse uppfattningen.

  271. Jag håller verkligen med om...

  272. Baserat på sju års statligt arbete
    och ibland nära beslutsfattare...

  273. ...håller jag med om
    att det ibland finns en vilja...

  274. ...att fatta politiska beslut
    trots bristande kunskap.

  275. Jag känner igen
    den här handlingsinstinkten-

  276. -som du nämner på sidan sju.

  277. Nu till min sista kommentar.

  278. Jag vill gärna se dig vara utförligare
    om alternativen till motberättelser.

  279. Du nämnde program i civilsamhället-

  280. -och försök att skapa
    ökad politisk transparens.

  281. Och ökad politisk transparens
    hade nog gjort skillnad i Tunisien-

  282. -men jag vet inte om det
    hade gjort det i ett skandinaviskt land.

  283. Är inte våra system
    ganska transparenta?

  284. Så jag föreslår
    att du ska vara utförligare...

  285. ...vad gäller dina föreslagna...

  286. ...åtgärder för hur man
    hanterar berättelserna. Tack.

  287. Jag ska återkoppla lite.

  288. Som övertygad kvalitativ forskare
    tycker jag att alla fall funkar-

  289. -men visst
    kan jag behöva rättfärdiga valen.

  290. Om jag ska vara ärlig...

  291. ...är kopplingen mellan fallen
    väldigt tydlig för mig.

  292. Min karriär inleddes med forskning om
    nordafrikanska myter och symboler-

  293. -och uppkomsten av olika...

  294. Då träffade jag Megan som forskade
    om nationell identitet i Algeriet-

  295. -och då kom jag in på hur myterna
    användes av folk i Nordafrika.

  296. Så jag hoppar fram och tillbaka.
    Jag är varken i Nordafrika eller Europa.

  297. Jag är väl maltes eller nåt sånt.

  298. Det var genom det arbetet jag kom
    i kontakt med salafisterna i Brixton-

  299. -för jag ville förstå
    islamistscenen i London.

  300. Jag måste fundera på
    hur jag ska formulera mig-

  301. -för för mig
    är fallen två helt olika sätt-

  302. -att förstå
    radikaliseringsberättelserna på.

  303. Men det finns ett obegränsat antal fall
    att välja mellan.

  304. Jag tänker hela tiden på Heisenberg.

  305. Jag bor vid havet, och där finns
    en pir med en konkav sida-

  306. -och jag förundras över hur vågorna
    kraschar mot piren och sen slungas ut.

  307. Jag förundras över hur nån ingenjör
    har kunnat få rätt form på piren.

  308. Och sen tänker jag på Heisenberg.

  309. Han sa: "Ju mer jag berättar om
    fysiken kring vågen som träffar piren"-

  310. -"desto mindre kan jag berätta
    om vattnets individuella molekyler."

  311. "Ju mer jag berättar
    om vattnets molekyler..."

  312. "...desto mindre
    kan jag berätta om vågorna."

  313. Det som jag inte
    har löst vad gäller berättelserna-

  314. -och som nog
    lite påverkar mitt val av fall-

  315. -är att många utsätts för
    berättelser utan att bli påverkade.

  316. Andra låter sig hänföras
    trots minimal exponering.

  317. Vi här inne ser inte radikaliseringen
    ur ett psykologiskt perspektiv-

  318. -men en psykolog
    hade kunnat tala om sårbarhet.

  319. En sociolog
    hade pratat om sociala strukturer-

  320. -och i Frankrike
    talar man om identitetssökande-

  321. -bland andra och tredje generationens
    nordafrikaner i förorten.

  322. Och sanningen
    ligger nog nånstans däremellan.

  323. Vi inom samhällsvetenskapen
    saknar svar-

  324. -för att förklara kombinationen
    av individuella beteenden-

  325. -och att förstå fenomenet inom-

  326. -de vidare sociala strukturerna.

  327. Jag hoppas fundera mer över det
    under de kommande tio åren...

  328. Du får gärna vara väldigt kortfattad.

  329. När du diskuterar motberättelserna
    verkar du mena...

  330. ...att motberättelsen måste komma
    utifrån och att det finns en marknad.

  331. Men en sak är jag obekväm med.

  332. På min Facebookvägg och de
    hos muslimer i USA och Europa-

  333. -är det väldigt många
    som förespråkar islam-

  334. -men ibland är de salafister
    som inte förespråkar direkta åtgärder.

  335. De förser marknaden
    med motberättelser.

  336. Kanske kan du skriva mer om
    de alternativ som redan presenteras.

  337. Varför
    måste berättelserna komma utifrån?

  338. Det finns HBTQ-muslimer,
    grupper för progressiva muslimer-

  339. -och i USA har muslimska rättslärda-

  340. -utbildat imamer att tolka islamsk lag
    moderat och ickevåldsamt.

  341. Och det finns låtar och musikgrupper.

  342. Hur passar det in
    i idén om motberättelser?

  343. Hur kan man samarbeta
    med muslimska grupper?

  344. Jag uppskattade din tanke
    om kampen mellan idéer.

  345. Jag har en fråga
    om de brittiska mediernas roll.

  346. Du visade ett par artiklar, bland
    annat en där det stod "öga för öga"-

  347. -och som handlade om
    marknadsandelarna.

  348. Vilket ansvar har brittiska medier-

  349. -för de berättelser
    som bidrar till radikaliseringen-

  350. -av till exempel
    muslimska pojkar i östra London?

  351. Jag börjar med den sista,
    för den är lättare.

  352. Vad vi ser i Storbritannien
    är att privatägda medier-

  353. -men även statliga medier
    tävlar om tittare och läsare.

  354. Och vi vet att nyheter om lokala projekt
    och komplexa debatter...

  355. Om man nämner "radikal, våldsam
    takfiri-jihadism" i ett vanligt samtal-

  356. -tror folk att man är galen
    eller själv en samhällsfara.

  357. Nyanserad debatt är inte efterfrågad.

  358. I nyheterna tas alltid
    de värsta aspekterna upp.

  359. De värsta aspekterna ger marknads-
    andelar och uppmärksammas-

  360. -och då känner sig politiker tvungna
    att kommentera och agera.

  361. Så det råder inga tvivel om
    att mediemiljön-

  362. -bidrar till det här,
    särskilt i Storbritannien.

  363. Jag hade kunnat prata
    om det här i två timmar-

  364. -men jag vägrar ställa upp i tv, för där
    vill de ha tiosekunderskommentarer.

  365. Man förklarar inte
    det här på tio sekunder.

  366. Man måste ge dem det svar de vill ha.
    De upprepar samma fråga-

  367. -inte tills man sagt det man vill säga-

  368. -utan tills man sagt
    vad de vill att man ska säga.

  369. På så sätt påverkar de väldigt mycket.

  370. Du har rätt i att jag inte
    tog upp lokala initiativ inifrån-

  371. -framför allt eftersom
    jag inte har forskat kring det-

  372. -under de senaste två åren.
    Jag har fokuserat på annat.

  373. Jag har sett hur ickemuslimer
    eller andra utomstående-

  374. -på olika sätt engagerar sig i
    att motarbeta till exempel ISIL.

  375. Vad jag kan säga är att det
    funkar bäst när det kommer inifrån.

  376. Det funkar när folk ser
    att det kommer från deras omgivning.

  377. Ett klassiskt exempel är Twitter-
    kampanjen från amerikanska UD.

  378. Det är fint, men målgruppen
    är inte muslimer i riskzonen-

  379. -utan man vill visa allmänheten
    att man bekämpar Daish.

  380. Och det är inget fel i det-

  381. -men det är inget som kommer inifrån
    och därför påverkar.

  382. Så jag kan absolut
    begränsa mitt uttalade mål-

  383. -och specificera
    exakt vad det är jag forskar kring.

  384. Tack.

  385. Översättning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Idéer, uppfattningar eller verklighet?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Går det att påverka radikalisering genom att förstå den? Jonathan Githens-Mazer är universitetslektor vid University of Exeter i Storbritannien och berättar om sin forskning om radikalisering. Han talar bland annat om att islamisk radikalisering inte är en berättelse utan att den kan se väldigt olika ut på olika platser i världen. Anja Dalgaard-Nielsen vid Danska försvarsakademin ställer frågor efter föreläsningen. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Ämnen:
Samhällskunskap > Politik och statskunskap
Ämnesord:
Extremism, Politik, Radikalism, Samhällsvetenskap, Statskunskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Neonazistisk terrorism

Matthew Feldman, professor vid Teesside University, berättar om sina studier som är baserade på forskning av radikal kristen höger och jihadism. Under de senaste decennierna har ensam varg- terrorism till stor del varit förbehållet religiös extremism. En skarp kontrast mot tidigare då sekulär terrorism sträcker sig tillbaka mer än ett århundrade. Anders Lundberg, lektor vid Linneuniversitetet, ställer frågor till Matthew Feldman. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Fred och messiansk judendom

Kristian Steiner, lektor vid Malmö högskola, talar om messiansk judendom. Han berättar om hur ledare för den israeliska messianska rörelsen formulerar förhoppningar om fred i Mellanöstern och det israeliska samhället. Dani Filc som är lektor vid Ben-Gurion universitetet i Israel ställer frågor till Kristian Steiner. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Politisk radikalisering i Israel

Dani Filc är universitetslektor vid Ben-Gurion University i Beersheba i Israel och forskar om högerpopulism inom israelisk politik. Politisk radikalisering i Israel kan enligt honom ta sig uttryck i nationalistisk religiös fundamentalism eller radikal högerpopulism. Kristian Steiner, universitetslektor vid Malmö högskola, ställer frågor till Dani Filc. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Erövras gatan genom idéer?

Andreas Önnerfors är universitetslektor vid Göteborgs universitet och berättar om det tyska högerextrema partiet Pegida. Hur har de lyckats samla mer folk än tidigare liknande partier? De har sedan 2014 agerat under parollen "Patriotiska européer mot islamisering av västvärlden". Vit Sisler som är lektor vid Charles University of Prague ställer frågor till Andreas Önnerfors. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Att handskas med en fiende inpå

Sarbeswar Sahoo, lektor vid Indian institute of technology, berättar om hur Indiens etniska, kulturella och religiösa mångfald kommit att hotas av att statens institutioner allt mer används av en dominerande religiös grupp. Matthew Feldman, professor vid Teesside University, ställer frågor. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Val, våld, och radikalisering

Vilka är det som utövar våld när politiska val inte går som de vill? Vilka tar till våld för att vinna politiska val? Megan Dyfvermark är doktorand vid Göteborgs universitet och försöker hitta samband och se ett mönster. Jonathan Githens-Mazer, universitetslektor vid University of Exeter, ställer frågor till Megan Dyfvermark. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Idéer, uppfattningar eller verklighet?

Går det att påverka radikalisering genom att förstå den? Jonathan Githens-Mazer är universitetslektor vid University of Exeter i Storbritannien och berättar om sin forskning om radikalisering. Han talar bland annat om att islamisk radikalisering inte är en berättelse utan att den kan se väldigt olika ut på olika platser i världen. Anja Dalgaard-Nielsen vid Danska försvarsakademin ställer frågor efter föreläsningen. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

En studie om Boko Haram

Caroline Varin är adjunkt vid Regent´s University i London, Storbritannien och talar om Boko Haram och orsaker till uppkomsten av den extrema islamistiska organisationen. Vilken är historien bakom och i vilken miljö skapades Boko Haram? Megan Dyfvermark som är doktorand vid Göteborgs universitet ställer sedan frågor till Caroline Varin. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Avradikalisering

Vad är det som gör att personer en gång kopplade till terrorism och våldsam extremism väljer att ta avstånd från det vid ett senare tillfälle? Finns det ett mönster att hitta bland de olika fallen av avhopp? Anja Dalgaard-Nielsen vid danska försvarsakademin har fört en studie i ämnet och talar här om avradikaliseringen. Caroline Varin, adjunkt vid Regent's University, ställer frågor till Anja Dalgaard-Nielsen. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Introduktion - Ett gott hem för alla

Fredrik Liew är intendent och curator på Moderna museet och berättar om utställningen Ett gott hem för alla. Han har skapat den tillsammans med journalisten och regissören Lawen Mohtadi. I utställningen beskrivs villkoren för romerna i Sverige under 1950- och 1960-talen. Utställningen konfronterar bilden av ett Sverige präglat av begrepp som solidaritet och gemenskap. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - ekonomi

Keynes - kapitalismens räddare?

Varje gång marknadsekonomin hamnar i kris blir den brittiske ekonomen John Maynard Keynes aktuell på nytt. Keynes lanserade sin teori om hur ett samhälle kan lyfta sig ur en ekonomisk kris på 1930-talet. Vi träffar Lord Robert Skidelsky, som är expert på Keynes, och Marika Lindgren Åsbrink, ekonomisk rådgivare till den socialdemokratiska partiledningen.