Titta

UR Samtiden - Ideologisk radikalisering

UR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Om UR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Föreläsningar om ideologisk radikalisering där vi får höra forskare och sakkunniga ta sig an ämnet från olika perspektiv. Moderatorer: Kristian Steiner och Andreas Önnerfors. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Till första programmet

UR Samtiden - Ideologisk radikalisering : AvradikaliseringDela
  1. Vad får folk att lämna våldsbejakande
    extremistnätverk och -grupper?

  2. Det var frågan som för mig personligen
    blev relevant runt 2008-2009-

  3. -då jag jobbade åt danska regeringen
    med att skapa-

  4. -förebyggande åtgärder
    inom dansk säkerhetstjänst.

  5. Vi såg att vissa frivilligt lämnade-

  6. -extremistgrupper och -nätverk-

  7. -och samtidigt hade vi
    ett allt större antal-

  8. -en handfull personer, inte så många-

  9. -som satt i danska fängelser
    för terroristrelaterade brott.

  10. Frågan man måste ställa sig
    när man ser att allt fler-

  11. -sitter i danska fängelser är:
    Finns det nåt vi kan göra-

  12. -medan de sitter där i fängelset
    för att påverka-

  13. -och inspirera så att de tar avstånd
    från våldsbejakande extremism?

  14. Kan vi på nåt sätt utnyttja tiden?

  15. När man ser på risken för återfall
    ser siffrorna ganska dystra ut.

  16. Sannolikheten att de fortsätter
    som tidigare efter fängelsestraffet-

  17. -är statistiskt sett ganska hög.

  18. Det här var alltså
    själva utgångspunkten.

  19. Vi började titta på
    den akademiska litteraturen.

  20. För nästa fråga man ställer sig blir ur
    en akademisk, vetenskaplig synvinkel:

  21. Vad vet vi om varför folk lämnar våld-
    samma extremistgrupper och -nätverk?

  22. Det blev alltså början på studien-

  23. -som jag nu ska presentera här i dag.

  24. Jag tänkte under tio minuter-

  25. -berätta lite kort om avhopp
    och hur det definieras.

  26. Sen ska jag också lite kort ta upp
    hur man studerar avhopp.

  27. Sen ska jag komma till sakens kärna:
    Varför hoppar folk av?

  28. Vad får dem att bryta med
    dessa radikala grupper och nätverk?

  29. Avslutningsvis ska jag ta upp
    de politiska följderna och relevansen-

  30. -av resultaten av de här studierna-

  31. -om avhopp
    från våldsbejakande extremism.

  32. "Avhopp" är
    enligt Oxford Dictionarys definition:

  33. "Att dra tillbaka sitt engagemang
    i en aktivitet, situation eller grupp."

  34. Det finns olika definitioner i litte-
    ratur om våldsbejakande extremism.

  35. Jag valde en här: "Att bli mindre
    radikal i sitt beteende och i sin tro."

  36. Jag nämner det här för att
    det omdebatteras i den akademiska-

  37. -och den politiska världen.
    En del anser nämligen-

  38. -att avhopp handlar om beteenden.
    Att avstå från ett våldsbeteende-

  39. -eller från att stötta ett sådant,
    medan andra påstår-

  40. -att ett avhopp också
    måste vara ideologiskt.

  41. Man måste ta avstånd från
    tidigare åsikter.

  42. Så det råder en schism
    i den här debatten.

  43. I min studie föredrar jag beteende-
    indikatorer, som kan fastställas-

  44. -till skillnad från
    ideologiska indikatorer.

  45. Hur vet man säkert
    om folk har ändrat åsikt eller inte?

  46. Så jag föredrar
    en beteendebaserad definition.

  47. Varför studerar man då avhopp?
    Jag nämnde tidigare orsaken till-

  48. -att jag studerar
    eller intresserar mig för avhopp.

  49. Jag vill också tillägga att det är en
    ljuspunkt i ett annars så mörkt ämne.

  50. Om man tittar på radikalisering,
    folk som skadar andra-

  51. -och anammar
    en extrem syn på världen-

  52. -så är avhopp från våldsbejakande
    grupper och extremistnätverk-

  53. -nåt positivt inom ett annars
    så sorgligt och dystert ämne.

  54. Bortsett från det finns det två skäl
    till att studera avhopp:

  55. Som inspiration vid individinsatser.

  56. Det var drivkraften bakom den danska
    regeringens intresse för ämnet.

  57. Så som inspiration vid individuella
    insatser för att få folk att hoppa av.

  58. Det andra skälet till
    varför man studerar avhopp är-

  59. -att det är en användbar kunskap att ha
    när man försöker formulera-

  60. -mer generella policyer
    för att motverka våldsam extremism.

  61. Varför jag anser att det är så viktigt
    är för att jag är övertygad om-

  62. -att det inte går att övertyga folk om
    att det de tycker är fel.

  63. Konfronterar man nåns övertygelser är
    jag övertygad om att man blir avvisad.

  64. Men om man kommer på
    att de själva nånstans-

  65. -kanske inser
    att det har såtts ett frö av tvivel-

  66. -kan man jobba med det.
    Att studera frivilliga avhopp-

  67. -handlar om att se mönster
    och att upptäcka ett möjligt tvivel-

  68. -när man träffar en individ som man
    kanske vill försöka få att ta avstånd-

  69. -från ett extremistnätverk eller -grupp.
    Därför är det viktigt-

  70. -att studera avhopp. Lite kort om data:
    Det här är en litteraturgenomgång.

  71. Det finns en rad studier baserade på
    primärdata som intervjuer.

  72. Min studie är en metastudie.

  73. Jag har tittat på studier baserade på
    primärdata och intervjuer med folk-

  74. -som spänner över allt från
    militanta islamistgrupper och -nätverk-

  75. -till våldsam vänster/högerextremism,
    nationalism och separatism.

  76. Det intressanta är
    att jag ser samma mönster av avhopp.

  77. Det som orsakar avhoppen
    är detsamma-

  78. -över hela skalan med olika former
    av ideologisk extremism.

  79. Och det finns ingen gemensam profil
    för avhopparna.

  80. De är gamla, unga,
    veteraner, nya medlemmar-

  81. -perifera eller mycket våldsamma.
    Men det finns ingen gemensam profil.

  82. Och så sakens kärna:
    Varför hoppar folk av?

  83. Det är väldigt komplext.
    Man ser många olika individuella vägar.

  84. Och individuella skillnader.

  85. Men också tre tydliga mönster
    som framträder-

  86. -bland de akademiska fallstudierna.

  87. Och det verkar vara...

  88. ...en kumulativ företeelse, så om
    det finns tvivel knutna till ett tema-

  89. -leder det till ett annat
    och ett tredje-

  90. -och då är chansen
    att man hoppar av större.

  91. Det första mönstret
    är ideologiska tvivel.

  92. Många exempel och fall
    som tyder på att folk som...

  93. De här ideologierna är
    självsäkra och självrefererande.

  94. De kan lätt förklara allt.

  95. Och de använder också
    konspiratoriska budskap.

  96. Så de är väldigt självrefererande,
    men ibland börjar de svikta.

  97. Avhopp förekommer ofta när ideologin
    börjar svikta. Hur går då det till?

  98. Det kan t.ex. vara när folk kommer
    en förmodad fiende väldigt nära.

  99. Kanske i en behovssituation, när man
    väntar sig elakhet men möter vänlighet.

  100. Kort uttryckt: när fienden
    inte uppför sig som en fiende.

  101. Då ifrågasätter man sin ideologi
    i större utsträckning.

  102. Nåt annat man ser i fallstudierna
    och vid avhopp från högerextremism-

  103. -är att propaganda... Bortse från IS-

  104. -som verkligen har skapat en ny,
    väldigt explicit sorts propaganda.

  105. Bortse från dem. Många våldsamma
    extremistgrupper slätar över våldet-

  106. -inklusive al-qaida.
    Propagandabilderna slätar över-

  107. -konsekvenserna av våldet mot offren.
    De har faktiskt ansikten.

  108. Det som då händer
    en del av avhopparna är-

  109. -att när de konfronteras med våldets
    konsekvenser och ser offrens ansikten

  110. -så börjar budskapet
    eller ideologin svikta.

  111. Det kan också ske mer gradvis.

  112. Folk kanske får nytt jobb, påbörjar en
    utbildning, flyttar och får nya vänner-

  113. -och möter världen utanför
    extremistgruppen eller -nätverket.

  114. Då börjar budskapet gradvis framstå
    som allt mindre trovärdigt.

  115. Så det finns en grupp med avhopp-

  116. -som verkar ha ett samband
    med ideologin-

  117. -och att extremistgruppens budskap
    känns mindre trovärdigt.

  118. Det andra mönstret
    är väldigt intressant.

  119. Det är också på ett sätt banalt. Folk
    ansluter sig till grupper och nätverk:

  120. Militanta islamistnätverk, extremhöger-
    och extremvänstergrupper...

  121. När de ansluter sig har de före-
    ställningar om och förväntningar på-

  122. -att hitta en gemenskap. Folk slåss för
    en ädel sak, inte för eget intresse.

  123. Och de förväntar sig att ledarna
    med sitt mod och sitt engagemang-

  124. -ska förkroppsliga
    de bästa av de bästa.

  125. När de konfronteras med verkligheten
    i några av grupperna krossas idealen.

  126. Det finns många berättelser-

  127. -om avhoppare-

  128. -som handlar om förräderi-

  129. -och interna bråk i grupperna.

  130. Berättelser om ledare
    som utnyttjar fotsoldater.

  131. Ledare som - trots en jämlik
    ideologi - "vi är alla bröder"-

  132. -tenderar att förbehålla sig
    rätten till privilegier.

  133. Och för vissa
    blir det här bara för mycket.

  134. De får nog av de dysfunktionella
    ledarna och grupperna-

  135. -och bestämmer sig för att ge sig av.

  136. Och så har vi ett tredje mönster
    som framträder bland fallstudierna.

  137. Det är återigen på ett sätt banalt:
    ändrade personliga prioriteringar.

  138. Det kan bero på att folk blir äldre.
    Man vill bilda familj-

  139. -ha ett normalt liv, utbildning, jobb...

  140. Det går inte ihop
    med en militant livsstil.

  141. Skuldkänslor ser vi i vissa fall.
    Folk tycker synd om sina familjer.

  142. Folk tycker synd om sina föräldrar.

  143. Det kan också vara
    att man har bildat familj och fått barn-

  144. -och inte vill att ens familj
    ska behöva stå ut med alla nackdelar-

  145. -det medför
    att vara aktiv i ett extremistnätverk.

  146. Utbrändhet verkar också vara
    en bidragande faktor i många fall.

  147. Det är helt enkelt jobbigt att vara
    i frontlinjen i en extremistgrupp.

  148. Det här är några av mönstren man kan
    se bland olika former av extremism.

  149. Och de här mönstren verkar ha
    ett samband med frivilliga avhopp.

  150. Sista bilden:
    Vilka blir de politiska följderna?

  151. Jag tror att det finns ett par stycken.

  152. Då man vet att folk frivilligt hoppar av
    från våldsbejakande extremistgrupper-

  153. -är en grundläggande policy
    att man inte vill hindra det.

  154. Ens policyer får inte oavsiktligt hindra
    en positiv, naturlig dynamik.

  155. Det är därför viktigt
    att vara medveten om att straff-

  156. -både juridiska, ekonomiska och
    sociala, för folk i extremistgrupper-

  157. -kan hjälpa eller stjälpa,
    beroende på läget.

  158. Det finns bevis på
    att folk blir avskräckta av straff.

  159. De vill inte fortsätta eller ansluta sig
    till ett våldsamt extremistnätverk-

  160. -för att de är rädda för straff. Men det
    kan också hända att de drivs in i det-

  161. -för att det hindrar dem från
    att lämna extremistgruppen.

  162. Så det är en konsekvens.

  163. Man måste vara noga med
    vilka straff man föreslår-

  164. -och begränsa dem så gott det går,
    för de har negativa bieffekter.

  165. Den andra konsekvensen
    ska jag dra lite snabbt:

  166. Eftersom det finns
    många olika sätt att hoppa av-

  167. -och många skäl till det, vill man
    förmodligen individualisera insatserna.

  168. Det är stor skillnad på att t.ex.
    hoppa av för att man börjar tvivla-

  169. -av ideologiska skäl och att hoppa av
    för att man vill ha ett normalt liv.

  170. Om vi försöker jobba på ett ideologiskt
    tvivel som inte finns där-

  171. -i stället för att ge praktiskt stöd
    till ett normalt liv-

  172. -har insatsen ingen effekt, och tvärtom:

  173. Om folk har ideologiska tvivel
    är det nog det man vill jobba med-

  174. -via t.ex. en mentor eller
    via politiska eller teologiska argument-

  175. -i stället för att erbjuda folk
    hjälp med studier, jobb eller sånt.

  176. Så man måste
    individualisera insatserna.

  177. För en statlig myndighet med
    begränsade resurser är det svårt.

  178. Därför krävs det att man kan mobilisera
    kunskaper, resurser och nätverk-

  179. -från kommuner, samhälle
    och myndigheter-

  180. -om man ska ha nån chans att lyckas.

  181. Där sätter jag stopp.
    Tack för att ni lyssnade.

  182. Varsågod, Caroline, det är din tur.

  183. Tack! Väldigt intressant! Jag lärde mig
    mycket och det var välskrivet-

  184. -så det var lätt att läsa. Tack!
    Jag har några frågor.

  185. Några som du inte tog upp,
    som jag hoppas kunna utveckla lite.

  186. Den första: Hoppar man av från
    olika extremistgrupper av olika skäl?

  187. Är det nån skillnad på motiven i ideo-
    logiska/politiska grupper och religiösa-

  188. -eller går det att generalisera?
    Och en liknande fråga:

  189. Är det nån skillnad mellan avhoppande
    ensamvargar och gruppmedlemmar?

  190. Du nämnde fängelser och straff.

  191. Radikalisering i fängelser
    är också ett problem.

  192. Med tanke på följderna... Borde vi
    satsa mer på vårt fängelsesystem?

  193. I synnerhet på program
    för avradikalisering och avhopp?

  194. Och de två sista frågorna:

  195. Du pratar om att folk hoppar av
    p.g.a. en förändrad livsstil.

  196. Men radikaliseringen
    verkar framför allt beröra-

  197. -åldersspannet 15-30 år.

  198. Ska vi vänta på att de ska hoppa av
    p.g.a. ålder lär det inte bli bättre.

  199. Har du därför några förslag på
    förebyggande åtgärder?

  200. En sista sak: Du nämnde fallstudier
    från Nederländerna och Skandinavien.

  201. Det vore till stor hjälp och intressant
    med referenser till några fallstudier.

  202. Hur löd sista frågan?

  203. Du nämner fallstudier från
    Nederländerna och Skandinavien.

  204. Men du utvecklar inte det. Jag skulle
    vilja se lite mer av de resultaten.

  205. Tack. Har jag två minuter på mig?

  206. Tack så mycket.
    - Olika former av extremism?

  207. Eller ideologins olika roller
    när det gäller avhopp?

  208. Det intressanta med
    allt från militant islamism-

  209. -radikal höger och vänster och
    separatist- och nationalistterrorism...

  210. Det de har gemensamt är
    att de har en binär världssyn.

  211. Vi-dem, svart-vitt...

  212. Vad de också har gemensamt är att de
    "blir angripna" och måste försvara sig.

  213. I det avseendet
    finns det ingen skillnad.

  214. Det är tron på den här binära
    världssynen som börjar svikta-

  215. -i de här avhopparfallen. Så det är inte
    nödvändigtvis ett teologiskt tvivel-

  216. -utan ett tvivel på budskapet. Militant
    islamism hämtar referenser från islam-

  217. -och högerextremister från nåt annat.

  218. Men det är detta budskap, att världen
    är uppdelad i svart och vitt-

  219. -och att vi angrips, det är där det
    sviktar. Det är vad de har gemensamt.

  220. Ensamvargsterrorism...

  221. Jag har nog inte så många avhoppande
    ensamvargar bland mina fall.

  222. De flesta var gruppmedlemmar.
    Men logiskt sett kan man tänka sig-

  223. -att dålig gruppdynamik
    kan vara avgörande för ensamvargar-

  224. -eller om gemenskapens stöd
    känns för avlägset.

  225. Investera i fängelser?

  226. Det finns många bevis på
    att dåliga saker kan hända i fängelser.

  227. Här finns bra fallstudier från franska
    fängelser och radikaliseringen där.

  228. Hur underbemannade och
    överfulla fängelser kan vara väldigt...

  229. De utgör tyvärr grogrund
    för radikalisering.

  230. Så att satsa på att undvika överfulla
    och underbemannade fängelser-

  231. -är säkert en väldigt bra idé.

  232. Om vi ska satsa speciellt
    på program för avhopp?

  233. Det är en väldigt bra fråga.
    Det finns nog...

  234. När det gäller individinsatser i danska
    fängelser har vi haft blandade resultat.

  235. Ibland fungerar det, ibland inte.

  236. Att satsa på att fängelserna
    blir anständiga platser och inte...

  237. ...platser där folk kan uppträda...

  238. ...oansvarigt, skulle nog vara
    en bra investering av många skäl.

  239. Och så den sista frågan
    om allmänna förebyggande åtgärder.

  240. Om man tittar på litteratur
    om brottsförebyggande åtgärder...

  241. Många brottsförebyggande åtgärder
    kan tillämpas på radikalisering.

  242. Jag tillhör den skandinaviska skolan
    som tror-

  243. -och anser att radikalisering
    beror på sociala, socioekonomiska-

  244. -och sociopsykologiska faktorer
    som är normala i såna här fall.

  245. Allmänna brottsförebyggande åtgärder-

  246. -som sätts in i ett tidigt skede, som
    att se till att folk känner samhörighet-

  247. -rimliga livsförväntningar,
    tillgång till utbildning-

  248. -och att man får delta i
    den demokratiska processen-

  249. -är utmärkta
    allmänna förebyggande åtgärder.

  250. Fördelen är
    att de är bra i många andra fall också.

  251. Inte bara för att förebygga
    radikalisering, så såna satsningar-

  252. -på att stärka de samhällsaspekterna
    är förmodligen en bra investering.

  253. Utmaningen när det gäller
    andra förebyggande åtgärder är-

  254. -att det är svårt att hitta bra fram-
    gångsindikatorer. De är svårbedömda.

  255. Det hänger mycket på
    om man tror på det.

  256. Tror man på de här åtgärderna?
    Så för att svara på din sista fråga:

  257. Förebyggande åtgärder
    är bra av många skäl.

  258. Mer specifika förebyggande åtgärder
    är säkert en bra idé.

  259. Men det är tyvärr svårt att bevisa.
    Sanningen är dock-

  260. -att investeringarna brukar gå till
    mer kortsiktiga åtgärder-

  261. -som klassisk underrättelsetjänst
    inom polisen-

  262. -och inte så mycket till
    långsiktiga åtgärder, vilket visar-

  263. -att vi borde satsa mer
    på långsiktiga åtgärder.

  264. Tack så mycket för... - Kan jag sluta?
    Har du tid med fler frågor?

  265. Inte än.
    Jonathan Feldman vill ställa en fråga.

  266. Och jag vill också passa på
    att ställa några frågor.

  267. Är den nån annan
    som vill ställa en fråga?

  268. -Då går mikrofonen till Jonathan.
    -Matthew.

  269. Sak samma...
    - Ta inte illa upp, Jonathan.

  270. Apropå sociopsykologiska faktorer...
    Tack för ett suveränt föredrag!

  271. Max Weber pratar ju om karisma... Jag
    ska komma till saken. Karismahunger.

  272. Att en karismatisk ledare eller person
    kan skapa det i en grupp-

  273. -och utnyttja såna faktorer.
    Anledningen till att jag nämner det-

  274. -är att man har kommit att titta på
    sekter och nya religiösa rörelser.

  275. De har jobbat med avprogrammering.
    Bland annat BITE-modellen:

  276. Kontroll av beteende, information,
    tankar och känslor.

  277. Med risk för att återuppfinna hjulet
    har de tydligen pratat om avhopp-

  278. -och avprogrammering,
    som Robert Lifton för 40-50 år sen.

  279. Stämmer det?
    Och angående dr Varins föredrag:

  280. Hur mycket av det
    gäller politiska grupper?

  281. Kan vi prata om dem som en sorts
    sekter, en sorts nya religiösa rörelser?

  282. Och finns det exempel på avradikali-
    sering, avprogrammering och avhopp-

  283. -som har varit framgångsrika
    när det gäller de här olika sekterna?

  284. Tack för att du tog upp det.

  285. Ja, de har experimenterat med att
    försöka "avprogrammera" individer.

  286. Två saker om den litteraturen: Dels att
    folk i större grad lyckades hoppa av-

  287. -om de hela tiden hade behållit
    kontakten med världen utanför sekten.

  288. Så en slutledning är-

  289. -att ju fler sociala kontakter
    man behåller utanför sekten-

  290. -desto större chans
    att kunna hoppa av.

  291. Det är ju logiskt,
    för man hoppar ju av för nåt annat.

  292. Det är lättare om man inte bränner alla
    broar och har nåt att återvända till.

  293. En annan sak var att många
    hamnar i nån annan sorts sekt.

  294. Man kanske hoppar av en sorts sekt,
    men letar kanske efter-

  295. -en väldigt allomfattande ideologi-

  296. -nån som styr en, vad som är svart och
    vitt... Har man svårt att fatta beslut-

  297. -är risken att man hamnar i en annan
    totalitär grupp/världssyn/nätverk-

  298. -ganska hög.

  299. Det är ett par lärdomar
    från den litteraturen.

  300. En sak som har varit framgångsrik-

  301. -för att förändra folks beteende
    är kognitiv terapi.

  302. Kan man inte ändra folks tro kan man
    försöka ändra folks beteende i stället.

  303. Beteenden,
    åsikter och känslor hör ihop.

  304. Här har man sett
    uppmuntrande resultat.

  305. Det här var också nåt vi utgick från
    i vårt tänkande-

  306. -när vi gjorde det här
    under min tid i regeringen.

  307. -Så det ingår redan?
    -Ja.

  308. En kort kommentar och fråga: Jag
    har länge undervisat om fiendebilder.

  309. En av sakerna jag undervisar om
    är av- och återhumanisering.

  310. Det här att utsättas för konsekvens-
    erna av extremistvåld stämmer bra-

  311. -med mina studier och min
    undervisning om återhumanisering-

  312. -för att få förövaren att förstå
    att det hen gör verkligen sårar nån-

  313. -som har samma känslor och rädsla
    och fungerar som en själv.

  314. Men jag har en annan fråga:

  315. Du pratade om
    avradikalisering av individer.

  316. Men man kan också prata om
    radikalisering av grupper-

  317. -och kanske också om
    avradikalisering av grupper.

  318. Kan ditt resonemang
    också tillämpas på kollektiva grupper?

  319. Det finns bra studier
    om kollektiva avhopp.

  320. Det gäller också din studie, Megan.

  321. När bestämmer sig grupper för att ta
    avstånd från ett våldsamt beteende?

  322. Här handlar det mycket om
    att få delta i den politiska processen.

  323. Det beror på två saker: dels att man
    inser att det man gör inte funkar.

  324. Våldet ger inget.

  325. Den andra aspekten är
    att det finns ett alternativ.

  326. Att man får delta
    i den politiska processen, verkar här-

  327. -vara väldigt avgörande. Det finns bra
    fallstudier från till exempel Tunisien-

  328. -där avhoppare
    från våldsbejakande grupper-

  329. -i stället har engagerat sig
    i den politiska processen.

  330. Terrorgrupper
    som förvandlas till partier? Okej.

  331. Tack så mycket.

  332. Översättning: Lotta Rossi
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Avradikalisering

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad är det som gör att personer en gång kopplade till terrorism och våldsam extremism väljer att ta avstånd från det vid ett senare tillfälle? Finns det ett mönster att hitta bland de olika fallen av avhopp? Anja Dalgaard-Nielsen vid danska försvarsakademin har fört en studie i ämnet och talar här om avradikaliseringen. Caroline Varin, adjunkt vid Regent's University, ställer frågor till Anja Dalgaard-Nielsen. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Ämnen:
Samhällskunskap > Politik och statskunskap
Ämnesord:
Extremism, Politik, Radikalism, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Terrorism
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Neonazistisk terrorism

Matthew Feldman, professor vid Teesside University, berättar om sina studier som är baserade på forskning av radikal kristen höger och jihadism. Under de senaste decennierna har ensam varg- terrorism till stor del varit förbehållet religiös extremism. En skarp kontrast mot tidigare då sekulär terrorism sträcker sig tillbaka mer än ett århundrade. Anders Lundberg, lektor vid Linneuniversitetet, ställer frågor till Matthew Feldman. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Fred och messiansk judendom

Kristian Steiner, lektor vid Malmö högskola, talar om messiansk judendom. Han berättar om hur ledare för den israeliska messianska rörelsen formulerar förhoppningar om fred i Mellanöstern och det israeliska samhället. Dani Filc som är lektor vid Ben-Gurion universitetet i Israel ställer frågor till Kristian Steiner. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Politisk radikalisering i Israel

Dani Filc är universitetslektor vid Ben-Gurion University i Beersheba i Israel och forskar om högerpopulism inom israelisk politik. Politisk radikalisering i Israel kan enligt honom ta sig uttryck i nationalistisk religiös fundamentalism eller radikal högerpopulism. Kristian Steiner, universitetslektor vid Malmö högskola, ställer frågor till Dani Filc. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Erövras gatan genom idéer?

Andreas Önnerfors är universitetslektor vid Göteborgs universitet och berättar om det tyska högerextrema partiet Pegida. Hur har de lyckats samla mer folk än tidigare liknande partier? De har sedan 2014 agerat under parollen "Patriotiska européer mot islamisering av västvärlden". Vit Sisler som är lektor vid Charles University of Prague ställer frågor till Andreas Önnerfors. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Att handskas med en fiende inpå

Sarbeswar Sahoo, lektor vid Indian institute of technology, berättar om hur Indiens etniska, kulturella och religiösa mångfald kommit att hotas av att statens institutioner allt mer används av en dominerande religiös grupp. Matthew Feldman, professor vid Teesside University, ställer frågor. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Val, våld, och radikalisering

Vilka är det som utövar våld när politiska val inte går som de vill? Vilka tar till våld för att vinna politiska val? Megan Dyfvermark är doktorand vid Göteborgs universitet och försöker hitta samband och se ett mönster. Jonathan Githens-Mazer, universitetslektor vid University of Exeter, ställer frågor till Megan Dyfvermark. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Idéer, uppfattningar eller verklighet?

Går det att påverka radikalisering genom att förstå den? Jonathan Githens-Mazer är universitetslektor vid University of Exeter i Storbritannien och berättar om sin forskning om radikalisering. Han talar bland annat om att islamisk radikalisering inte är en berättelse utan att den kan se väldigt olika ut på olika platser i världen. Anja Dalgaard-Nielsen vid Danska försvarsakademin ställer frågor efter föreläsningen. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

En studie om Boko Haram

Caroline Varin är adjunkt vid Regent´s University i London, Storbritannien och talar om Boko Haram och orsaker till uppkomsten av den extrema islamistiska organisationen. Vilken är historien bakom och i vilken miljö skapades Boko Haram? Megan Dyfvermark som är doktorand vid Göteborgs universitet ställer sedan frågor till Caroline Varin. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ideologisk radikalisering

Avradikalisering

Vad är det som gör att personer en gång kopplade till terrorism och våldsam extremism väljer att ta avstånd från det vid ett senare tillfälle? Finns det ett mönster att hitta bland de olika fallen av avhopp? Anja Dalgaard-Nielsen vid danska försvarsakademin har fört en studie i ämnet och talar här om avradikaliseringen. Caroline Varin, adjunkt vid Regent's University, ställer frågor till Anja Dalgaard-Nielsen. Inspelat den 12 februari 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Introduktion - Ett gott hem för alla

Fredrik Liew är intendent och curator på Moderna museet och berättar om utställningen Ett gott hem för alla. Han har skapat den tillsammans med journalisten och regissören Lawen Mohtadi. I utställningen beskrivs villkoren för romerna i Sverige under 1950- och 1960-talen. Utställningen konfronterar bilden av ett Sverige präglat av begrepp som solidaritet och gemenskap. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Det diskriminerande samhället

Under de senaste decennierna har flera studier belagt att det sker etnisk diskriminering på arbets- och bostadsmarknaden i Sverige. Vi tittar närmare på olika förklaringsmodeller som används inom akademin för att förstå hur diskriminering uppstår.