Titta

UR Samtiden - Genusmaraton 2016

UR Samtiden - Genusmaraton 2016

Om UR Samtiden - Genusmaraton 2016

En heldag om genus på Mittuniversitetet i Sundsvall. Forskare och akademiker talar om sin forskning som relaterar till genus. Inspelat den 18 februari 2016. Arrangör: Mittuniversitetet.

Till första programmet

UR Samtiden - Genusmaraton 2016 : Ledarnormativitet i krishanteringDela
  1. Tack för att jag blev inbjuden
    till evenemanget. Jag är jättestolt.

  2. Jag har gjort studien
    med Angelika Sjöstedt Landén.

  3. Vi har tittat på
    en annan typ av verksamhet.

  4. Kanske inte för oss
    på risk- och krisforskningscentrat.

  5. Det här med normalt arbetsliv...
    Vi tittar på tillfällen när...

  6. ...när vardagen förändras i en kris.

  7. Det är också arbetsmiljöer.

  8. Vid större kriser kommer nån och
    "invaderar" en annan organisation.

  9. Det som har varit normalt för
    professionella i såna verksamheter...

  10. Man möts av andra professionella.

  11. Vad händer då i de här situationerna?

  12. Räddningsorganisationer
    kommer och möter...

  13. Det kan vara fabriker, äldreboenden och
    skolor, som vi har tittat på.

  14. I det här fallet
    har vi tittat på en brand.

  15. Vad händer
    med de olika professionerna i mötet?

  16. Vad styr deras interaktion
    och det som de kan göra?

  17. Vi undersöker
    hur ledarnormativitet påverkar-

  18. -hur vi uppfattar en krishantering och
    hur vi agerar i den situationen.

  19. Vad är det som vi möter,
    och hur ändrar vi vårt beteende?

  20. Vad är det som vi prioriterar?

  21. Vid en brand måste man springa ut, men
    andra saker är prioriterade.

  22. Vem bestämmer det?

  23. Vem säger vilka som är mest viktiga och
    vem som hamnar utanför?

  24. Det är också en centrum-periferi.

  25. Vilka värden är viktiga att skydda?

  26. Ofta säger man
    att det är liv, material och miljö.

  27. Det är ju väldigt neutralt,
    eller hur?

  28. Hur gör vi då i det här mötet?

  29. Hur realiseras ledarnormativiteten som
    Lena Martinsson har skrivit om?

  30. Hur realiseras den i det här mötet?

  31. Ledarnormativitet
    bygger på en tradition av ledare-

  32. -som starka, orubbliga, karismatiska...

  33. Sånt kommer upp
    i de flesta ledarskapsteorier.

  34. Man är väldigt proaktiv. Man jobbar hårt
    och visar sin beslutskraft.

  35. Man är visionär och ser vad man vill
    åstadkomma. Det genomsyrar det här.

  36. Det som man också kan se i studier-

  37. -är att de här värdena
    ofta också tillskrivs män.

  38. Ledare som position... Man är integrerad
    i en organiserad relation.

  39. Vi hade här...
    Rektor kommer in och presenterar.

  40. Företräder organisationen.
    Det är så självklart.

  41. Jag skulle inte ha kunnat gjort det. Det
    är inte min roll i det här.

  42. Vi är fångade i de här rollerna. Chefer
    är också fast i rollerna.

  43. De här positionerna legitimerar
    vissa roller, vissa sätt att handla.

  44. Du, Magnus, var inne på det.

  45. När man försöker bryta mot dem blir det
    annorlunda, för man märker dem.

  46. Jag fick lära mig hur man är
    som ledare i Försvarsmakten-

  47. -där jag har jobbat. Man står brett med
    benen. "Nu är jag ledare."

  48. Man visar med hela kroppen. Det här
    känns väldigt ovanligt för mig.

  49. Jag ser på tv att vissa journalister har
    tagit till sig sättet att stå.

  50. Det här påverkar oss självklart
    när vi möter varandra.

  51. Krisledning sammankopplas också ofta med
    maskulinitet.

  52. Inom räddningstjänst är det väldigt
    maskulint. Många män jobbar där.

  53. Den här bilden kommer från
    en skolbrand, den som vi studerade.

  54. När vi tittar på media efteråt
    är det ju den här typen av bilder.

  55. Det är män. Det är också barn som står
    framför en brinnande, rykande...

  56. ...en brinnande, rykande skola.

  57. Krisledning
    sammankopplas ofta med maskulinitet.

  58. Vårt syfte är att titta på och
    synliggöra dem som inte kommer fram-

  59. -i de här situationerna.

  60. Det är resursstarka,
    engagerade, aktiva aktörer.

  61. De uppfattas inte som krisledare,
    inte som nån som hanterar krisen.

  62. Nåt som jag kommer fram till sen-

  63. -är att de uppfattar sig själva
    som "de som blir hjälpta".

  64. Vi ska utifrån ledarnormativitets-
    diskursen titta på de olika rollerna-

  65. -i den här krisen.
    Det är en fallstudie-

  66. -av hur brandpersonal, rektor och lärare
    var involverade i skolbranden.

  67. Nästan hela skolan brann ner.
    En liten del av skolan räddades.

  68. Det gjordes för att skolan
    skulle finnas kvar på orten.

  69. Insatsledaren jobbade hårt för det och
    kom på en väldigt kreativ idé.

  70. Man skulle gräva av skolan för att rädda
    en del och behålla skolan.

  71. Vi intervjuade de här professionerna. Vi
    har använt feministisk teori-

  72. -och teorier baserade på
    Lena Martinssons ledarnormativitet.

  73. Här är empirin.
    Tre narrativ kom fram.

  74. Den omedelbara hanteringen av branden,
    insatsledarens berättelse.

  75. Han kommer till platsen och skapar sig
    en uppfattning om vad som händer.

  76. Han gräver av skolan
    för att rädda en del.

  77. Han berättar om sina män.
    Jag börjar nerifrån.

  78. De jobbar hårt på ett blött tak.
    Han är rädd att de ska ramla ner.

  79. Han kallar dem "Duracell-kaniner".
    De orkar hur mycket som helst.

  80. Han inser att det har gått ett tag. Det
    är en stressfull, hård miljö.

  81. Det här kommer väldigt väl fram.
    Han är duktig på att beskriva miljön.

  82. Han ser dem som hjältar. Han ser sig
    själv som hjälte när han gräver av...

  83. Han framställs som en hjälte
    när han gräver av skolan.

  84. Han har räddat skolan, och hans mannar
    som med fara för sitt liv...

  85. Det är en farlig miljö. Jag vill inte
    säga att det inte är det.

  86. Man släcker elden.
    Han beskriver också att han får stöd.

  87. Han kan ringa till organisationen
    som skickar allt han begär.

  88. Han kan begära vad som helst,
    och de gör det.

  89. Han har sitt serverat.

  90. Han relaterar till andra, och jag
    frågar: "Vilka samverkar du med?"

  91. Det är andra chefer
    på samma nivå eller högre nivå.

  92. Jag frågade: "Vem skulle du
    vilja ha information från?"

  93. Då är det rektor
    eller högre chef på förvaltningen.

  94. Dem vill han ha närmast sig.

  95. Det andra narrativet är rektorn
    som har en strategisk hantering.

  96. Han får också stöd
    från sin organisation.

  97. Han är inte lika intresserad av det. Han
    har sin verksamhet.

  98. Han och insatsledaren stödjer varandra
    om att återuppbygga skolan.

  99. Förutom att släcka branden
    vill de rädda skolan på orten.

  100. Det kortsiktiga återställandet
    av skolan-

  101. -är att se till att lärarna får
    en lokal att hålla till i.

  102. Han uppehåller sig rätt mycket
    kring uppbyggnaden av en ny skola.

  103. Allt han måste göra-

  104. -i samverkan
    med andra organisationer.

  105. Han relaterar sig också till högre
    chefer när han pratar om andra.

  106. Med lärarna är det mer
    en fråga om vilket stöd de behöver-

  107. -för att de blev traumatiserade-

  108. -och har ångest
    för att skolan brann ner.

  109. Det tredje narrativet-

  110. -är återställandet av vardagen,
    det som lärarna gör.

  111. Jag frågar:
    "Vad gjorde ni? Var var ni?"

  112. "Det är vi som blev hjälpta", säger de.
    De gör sig själva till offer.

  113. "De drabbade."
    Men när de berättar om vad de gjorde-

  114. -så normaliserar de vardagen
    för skolungdomarna.

  115. De stod på skolan
    på måndagen efter händelsen-

  116. -och skapade en vardag
    för de här skolbarnen.

  117. De såg till att det fanns pennor,
    papper, skolböcker och en verksamhet.

  118. Det var ett vardagsnära perspektiv-

  119. -och det stöd som de fick
    var varandra.

  120. De ansågs behöva stöd efter traumat.

  121. De sågs inte som krishanterare-

  122. -men de återställde en social funktion
    som samhället behöver.

  123. Det sågs inte som det viktiga-

  124. -utan ledare var de som kommer in
    och bedömer insatsen.

  125. "Gör så här."

  126. De som har kontakter utåt
    med andra organisationer-

  127. -för att bygga upp skolan. Där slutar
    det. De passade inte in i mallen.

  128. För det första var de
    ångestfyllda och traumatiserade.

  129. För det andra var det "deras vardag".

  130. Det var inte mycket att hålla på med.
    Sånt gjorde de jämt.

  131. Det där glömmer vi,
    för det är inte uppvärderat.

  132. Ledarnormativiteten -
    hur man ser på vem som leder-

  133. -de normer som ligger runt männen... Vi
    känner igen dem i krishanteringen.

  134. Stödet i det sociala,
    i organiseringen-

  135. -och i sättet att ge stöd
    från organisationen.

  136. Det skapar könsskillnader
    i och med att kvinnorna döljs.

  137. De är mer ångestfyllda.

  138. De är mer emotionella,
    eller som insatsledaren sa:

  139. "Det är vi som sköter fakta.
    De andra får sköta emotionerna."

  140. Det var ju kanske inte riktigt så
    som det såg ut.

  141. Det är väl där jag stannar,
    för jag såg att min tid var ute.

  142. Svensktextning: Staffan Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Ledarnormativitet i krishantering

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Erna Danielsson är docent vid Mittuniversitetet och berättar om en undersökning som hon och Angelika Sjöstedt-Landén har genomfört. Det handlar om krishantering på arbetsplatser och vilka värden som förknippas med ledarskap i kriser. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Arbetsmarknad och arbetsliv, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Företagsekonomi, Företagsorganisation, Krishantering, Ledarskap, Manlighet, Samhällsvetenskap, Sociala relationer, Socialpsykologi, Sociologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Genusmaraton 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Omvandling och reproduktion av genus

Magnus Granberg är doktorand vid Mittuniversitetet i Sundsvall och berättar om omvandling och reproduktion av genus i välfärdsarbetares kamp för bättre arbetsvillkor. Hur har till exempel sjuksköterskors strejker sett ut genom tiderna? Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Rätt person på fel ställe?

Hur mår de anställda på våra arbetsplatser? Malin Bolin som är lektor vid Mittuniversitetet berättar om ökad ojämlikhet mellan olika yrkesgrupper. Sedan 1990-talet har skillnaderna mellan dem som har det bra och dem som har det dåligt på sin arbetsplats ökat kraftigt. Hur kan vi nå ett hållbart arbetsliv? Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Ledarnormativitet i krishantering

Erna Danielsson är docent vid Mittuniversitetet och berättar om en undersökning som hon och Angelika Sjöstedt-Landén har genomfört. Det handlar om krishantering på arbetsplatser och vilka värden som förknippas med ledarskap i kriser. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Det könsmärkta företagandet

Hur ett samhälle utvecklas och ser ut påverkar företagandet. Yvonne von Friedrichs är professor vid Mittuniversitet och här går hon igenom hur samhällsstrukturen har förändrat villkoren för företagarna och framförallt småföretagarens villkor. Hon diskuterar också hur normer gör att mäns och kvinnors företagande bedöms olika. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

"Svenskjävlar" att hyra

Svenskar har blivit den nya arbetarklassen i Norge. Gunilla Olofsdotter, docent vid Mittuniversitetet, och Kristina Zampoukos, lektor vid Mittuniversitetet, föreläser om norrmännens syn på svenskar och om villkoren för svenskar i grannlandet. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Berättelsens makt

Vem får höras i det offentliga rummet och vilka sätter villkoren? Hur skapas föreställningar om världen utifrån vem som äger rätten att berätta? Karin Jarnkvist, lektor vid Mittuniversitetet och Anna Molin kultursekreterare på Sundsvalls museum talar här om vikten av att låta alla höras för att få en mer jämställd röst i samhället. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Om vikten av oflyt

Ulrika Schmauch är lektor vid Umeå universitet och talar om ojämlika möjligheter att välja tillhörighet och göra sin röst hörd. Hon berättar om vikten av att vara obekväm och ifrågasätta och att våga ta plats även om man inte ges en självklar plats. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Den hemliga berättelsen

Under många år var berättelsen om kvinnan nedtystad, inlåst och gömd i ett skåp. Åsa Ljungström, tidigare universitetslektor på Mittuniversitetet, hittar berättelsen och gör den offentlig. Här berättar hon om hemligheten och ger etiska perspektiv på berättande. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Att läsa tystnader

Vad innebär det att vara tyst? Säger man egentligen massor fast det inte hörs? Cecilia Dahlbäck är sociolog och berättar om att kunna höra vad som sägs trots att det är tyst. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Allt som finns men inte syns

Varje plats har en historia. Det handlar om människor och städer, men vem har makten att berätta om det förflutna? Journalisten Malin Palmkvist och förläggaren Sara Swedenmark har skrivit böcker om människor på olika platser och berättar här om det. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Centrum, periferi och identitet

Samtal om samhällskritik och om vem som får stå i centrum och höras. Vem får skulden för problem och vem är det som bestämmer var skulden ska läggas? Medverkande: Madeleine Eriksson, kulturgeograf och Helene Gedda, illustratör. Moderator: Angelika Sjöstedt Landén, lektor vid Mittuniversitetet. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Analysera kejsarsnitt

Planerade kejsarsnitt har väckt känslor både inom förlossningsvården och i den offentliga debatten och det talas ofta om risker. Det säger Anna Olofsson, professor på Mittuniversitetet, som har studerat diskursen kring kejsarsnitt utifrån en intersektionell riskteori. Här berättar hon om sin analys. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Det ideala "offret"

Våld i nära relationer pratas det oftast om som kvinnomisshandel, där det förutsätts att offret är en kvinna och förövaren är en man. Karin Jarnkvist, lektor vid Mittuniversitetet, har forskat om just detta och hon kan se att det finns offer i alla slags relationer. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Analys av riskpositioner

Susanna Öhman är docent vid Mittuniversitetet och har forskat i riskerna du utsätts för beroende på vilken grupp i samhället du tillhör. Här presenterar hon sin analys. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Unga, jämställdhet och hälsa

Lasse Reinikainen är adjunkt vid Mittuniversitetet och presenterar en undersökning som har gjorts i skolans värld. Undersökningen handlar om jämställdhet och villkoren för de unga i skolan. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Samiska veckan 2014

Vardag och forskning i rennäringen

Inger Marit Eira-Åhrén (AP), norsk sjuksköterska och politiker, talar om hur NRL, norska renägares landsförbund, arbetar med renägarnas arbetsförhållanden. Psykologen Snefrid Möllersen talar om hur etisk forskning blir nyttig forskning. Inspelat 6 mars på Lars Thomasson-symposiet på Västerbottens museum i Umeå. Arrangör: Vaartoe/Cesam.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Inför valet

Gör min röst skillnad? Morgonshow med Nancy Delic, Sophia Bergman och Balint Marton.

Fråga oss