Titta

UR Samtiden - Genusmaraton 2016

UR Samtiden - Genusmaraton 2016

Om UR Samtiden - Genusmaraton 2016

En heldag om genus på Mittuniversitetet i Sundsvall. Forskare och akademiker talar om sin forskning som relaterar till genus. Inspelat den 18 februari 2016. Arrangör: Mittuniversitetet.

Till första programmet

UR Samtiden - Genusmaraton 2016 : "Svenskjävlar" att hyraDela
  1. Vår presentation i dag handlar
    om svenskar som jobbar i Norge.

  2. Titeln är lite provokativ
    - "Svenskjävlar att hyra".

  3. Men det associerar till en biofilm
    från i fjol som hette "Svenskjävlar".

  4. Den handlar om unga svenskar-

  5. -som i dag utgör en del av
    den nya arbetarklassen i Norge.

  6. I ett kollektiv i Oslo delar de säng-
    platser, toapapper, ketchup och smör.

  7. Dino är en av dem som vi får följa.

  8. Hon försöker hitta påhugg
    via bemanningsföretag.

  9. Till sist lyckas hon få ett jobb
    som barnflicka i en familj.

  10. Filmen skildrar makt i förhållande
    till kön, klass och ålder-

  11. -men innehåller också
    en annan berättelse-

  12. -som handlar om relationen
    mellan norskar och svenskar.

  13. Att frågan engagerar visar sig också
    i en dokumentär som gick på norsk tv-

  14. -med titeln "Svensk, söt och villig".

  15. Och den handlade om just
    unga svenskar i Osloregionen.

  16. Vi har också gjort ett litet nedslag
    i mediedebatten kring fenomenet.

  17. Det är en ganska begränsad sökning,
    men den visar kanske ändå-

  18. -hur relationen mellan svenskar
    och norrmän har förändrats.

  19. Kanske säger den också nånting
    om vad som är centrum och periferi-

  20. -i den här relationen,
    som den ser ut nu.

  21. Expressen har skrivit: "Svenskar
    är tjänare i gulfstaten Norge."

  22. Bilden som ni ser kommer från
    ett temanummer i Aftenposten 2015.

  23. Det var i mars. Det kanske står där.

  24. Och...
    Ja, rubrikerna säger ju nånting-

  25. -om maktförhållandena
    mellan svenskar och norrmän-

  26. -och om de svenska,
    fattiga migrantarbetarna.

  27. Ungefär 55 000 svenskar
    jobbar i Norge.

  28. Siffran är hämtad
    från förra årets statistik.

  29. Ungefär hälften
    är också folkbokförda i Norge.

  30. Den andra hälften
    utgörs av såna som pendlar-

  31. -eller som söker arbete tillfälligt
    i Norge för kortare perioder.

  32. Några andra siffror som vi har-

  33. -är att år 2013 valde 1 300 svenska
    sjuksköterskor att arbeta i Norge.

  34. Det är en tredjedel av alla
    som tog examen det året.

  35. Och mönstret håller i sig. Det har
    sett ut så här under ett antal år.

  36. Men det är inte bara sjuksköterskor
    som åker till Norge för att arbeta-

  37. -utan även en hel del andra.

  38. Många av dem är unga.

  39. Arbetsförmedlingen i Sverige har till
    och med ordnat bussresor till Norge-

  40. -framför allt från Norrlands
    kustkommuner, faktiskt-

  41. -för att komma till rätta med
    ungdomsarbetslösheten på hemmaplan.

  42. Ja...

  43. Vi vill visa några resultat-

  44. -från ett norskt forskningsprojekt
    som vi deltar i-

  45. -om internationaliseringen
    av arbetskraft-

  46. -och bemanningsföretagens roll.

  47. I vår presentation fokuserar vi-

  48. -på svenska lagerarbetare
    och sjuksköterskors erfarenheter-

  49. -av sina arbetsvillkor i Norge.

  50. Vi har gjort fokusgruppsintervjuer
    med svenskar som jobbar som inhyrda-

  51. -men också såna
    som är fast anställda.

  52. Men de har alla
    varit inhyrda tidigare.

  53. Vi har också gjort individuella
    intervjuer med inhyrd personal-

  54. -och med ledare.

  55. Tidigare forskning
    har framställt ett arbete som uthyrd-

  56. -som kännetecknat av utbytbarhet,
    otrygghet och mindre goda villkor.

  57. Men det är ingen självklarhet
    att det skulle se ut så-

  58. -att man skulle ha sämre arbets-
    villkor än tillsvidareanställda.

  59. Det handlar snarare om skillnader
    mellan olika grupper-

  60. -möjligheter att
    kontrollera sin arbetssituation-

  61. -och om yrkeskunskaperna
    är efterfrågade-

  62. -och om man har tillgång till nätverk
    som kan hjälpa en att hitta jobb.

  63. Så frågan är: Hur är det
    att arbeta som uthyrd i Norge?

  64. Nu ska vi titta lite närmare på
    lagerarbetarna och deras villkor.

  65. Det är i huvudsak unga män
    som tar jobb som lagerarbetare.

  66. De migrerar
    av ganska många olika orsaker-

  67. -och tar tillfälliga jobb
    av olika orsaker.

  68. Några vill jobba ihop pengar
    för att åka ut och resa.

  69. En del jobbar ihop pengar för att
    kunna köpa en bostad i Sverige.

  70. Andra flyr undan
    arbetslösheten i Sverige.

  71. Så det finns lite olika skäl
    till att jobba i Norge.

  72. Många reser till Norge
    på vinst och förlust-

  73. -för att det går rykten
    om att man kan gräva guld i Norge.

  74. Och det är ju en berättelse
    som vi har hört förut, som svenskar.

  75. Ibland reser man dit
    på grund av att man har, liksom...

  76. Det etableras ju ett slags etniska
    nätverk bland svenskarna i Norge.

  77. Så ibland sker migrationen
    via de här nätverken.

  78. Och ibland är det
    via bemanningsföretag.

  79. Det vi hör när vi går igenom
    materialet och gör intervjuerna-

  80. -är att de beskriver utbytbarheten-

  81. -och den ekonomiska otryggheten
    som inhyrd-

  82. -ibland med dagskontrakt
    eller veckokontrakt.

  83. Korta kontrakt, helt enkelt.

  84. Det är också slitsamt
    att byta arbetsplats hela tiden.

  85. Att byta chef, att byta kolleger.

  86. Hela tiden måste man upp till bevis.

  87. Lagerarbetarnas berättelser visar
    på en stressfylld arbetssituation.

  88. Man arbetar under ackord.

  89. Arbetet kontrolleras
    av tekniska system-

  90. -som registrerar
    varje grej man plockar.

  91. Det betyder att varje paus
    som man tar också registreras.

  92. Ofta leder det till nån form
    av uppföljning från ledningens sida.

  93. En del av stressen beror på att man
    hela tiden måste anstränga sig-

  94. -för att kunna vara med i lotteriet
    om att kanske få en fast anställning.

  95. Ofta handlar det, inom lager,
    om att man ska jobba snabbt.

  96. De beskriver också känslan
    av att inte betraktas som en individ-

  97. -utan som en kugge i ett maskineri.

  98. Och också
    att man tvingas hålla en låg profil.

  99. Man ska inte komma dit och
    ifrågasätta hur saker och ting görs.

  100. Ytterligare en berättelsetråd
    som vi kan se i intervjuerna-

  101. -handlar om sjukfrånvaro.

  102. Arbetsledaren kan ringa hem till en
    om man är borta för att man är sjuk-

  103. -och övertala en
    att snabbt komma tillbaka.

  104. Annars kan man få frågan
    om man verkligen vill vara kvar.

  105. Berättelserna visar också tydligt
    på risken för arbetsskador-

  106. -framför allt bland dem
    som jobbar i frysen-

  107. -där man kan lyfta tunga lådor på
    25, 30 kilo stående på ett halt golv.

  108. Och dessutom har man den här
    prestationslönen i botten.

  109. Om vi då ska titta på
    sköterskornas villkor...

  110. Det handlar i huvudsak om kvinnor,
    men i varierande åldrar.

  111. Från nyutexaminerade unga sköterskor
    till femtio plus.

  112. Orsakerna till
    att man åker till Norge-

  113. -är för nyutexaminerade
    att de vill skaffa erfarenhet.

  114. Det är vanligt att man vill tjäna
    lite extra, kanske på semestern.

  115. Vissa jobbar deltid i Sverige
    och långpendlar.

  116. De jobbar alltså
    både i Sverige och i Norge.

  117. Andra söker mer permanenta uppdrag-

  118. -efter att ha lämnat
    den svenska arbetsmarknaden-

  119. -på grund av att man anser villkoren
    vara sämre i Sverige än i Norge.

  120. Och vissa gör det för att få en paus
    från det högre tempot i Sverige-

  121. -inom sjukhus, till exempel.

  122. Ett generellt mönster är att man
    strävar efter ökad flexibilitet.

  123. Att själv kunna bestämma
    när och hur mycket man ska arbeta.

  124. I vissa fall är det arbetet i Norge
    som möjliggör deltidsjobb i Sverige.

  125. När man åker och jobbar intensivt
    några veckor i Norge-

  126. -tjänar man så pass mycket att man
    kan leva på en deltidslön i Sverige.

  127. Bemanningsföretagen
    rekryterar ofta direkt i Sverige.

  128. Och det är vanligt att de betalar
    för resor mellan hemorten och Norge-

  129. -och även för boendet i Norge. Alltså
    man bor gratis när man jobbar där.

  130. En stressfaktor är osäkerheten
    om skillnader i arbetsrutiner-

  131. -mellan svensk och norsk sjukvård.

  132. Man kan tycka att det är likartade
    länder, men det finns skillnader.

  133. Och man är en del av ett arbetslag-

  134. -men den tillfälliga statusen
    som svensk gästarbetare-

  135. -gör det svårt
    att föreslå förändringar.

  136. Man kan liksom inte komma
    och göra en jämförelse med Sverige-

  137. -så man försöker hålla en låg profil.

  138. Då var vi framme vid slutsatserna.

  139. Det man kan säga är att både
    sjuksköterskor och lagerarbetare-

  140. -upplever att de har en
    outsider-position på arbetsplatserna.

  141. Outsider-positionen konstrueras
    av det faktum att man är svensk-

  142. -men också
    att man är tillfällig arbetskraft.

  143. Det kommer också ofta upp
    i de här berättelserna-

  144. -att man möts av vissa stereotypa
    föreställningar om svenskar-

  145. -och hur svensken som arbetskraft är.

  146. Det kan handla om att man beskrivs
    som service-minded och arbetsam.

  147. "Flinke svensker" har vi hört ofta.

  148. Men det talas också om partysvenskar
    som kommer dit och röjer.

  149. Vi kan också säga
    att sjuksköterskorna-

  150. -har en mer privilegierad position
    än lagerarbetarna.

  151. Det sammanhänger med att efterfrågan
    på sjuksköterskor är hög-

  152. -så det är en attraktiv arbetskraft.

  153. De blir också servade mycket mer
    av bemanningsföretagen.

  154. Som vi skriver på nåt ställe:
    "cared for". Lite underfundigt.

  155. Och...
    Ja, jag tror vi kan stanna där...

  156. Viktigast av allt: Man kan vara
    svenskjävel på många olika sätt.

  157. Det var där vi skulle stanna.

  158. Textning: Nina Brander Källman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

"Svenskjävlar" att hyra

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Svenskar har blivit den nya arbetarklassen i Norge. Gunilla Olofsdotter, docent vid Mittuniversitetet, och Kristina Zampoukos, lektor vid Mittuniversitetet, föreläser om norrmännens syn på svenskar och om villkoren för svenskar i grannlandet. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper
Ämnesord:
Etnologi, Europa, Norden, Norge, Samhällsvetenskap, Social differentiering, Sociala klasser, Sociala strukturer, Socialantropologi, Sociologi, Svenskar
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Genusmaraton 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Omvandling och reproduktion av genus

Magnus Granberg är doktorand vid Mittuniversitetet i Sundsvall och berättar om omvandling och reproduktion av genus i välfärdsarbetares kamp för bättre arbetsvillkor. Hur har till exempel sjuksköterskors strejker sett ut genom tiderna? Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Rätt person på fel ställe?

Hur mår de anställda på våra arbetsplatser? Malin Bolin som är lektor vid Mittuniversitetet berättar om ökad ojämlikhet mellan olika yrkesgrupper. Sedan 1990-talet har skillnaderna mellan dem som har det bra och dem som har det dåligt på sin arbetsplats ökat kraftigt. Hur kan vi nå ett hållbart arbetsliv? Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Ledarnormativitet i krishantering

Erna Danielsson är docent vid Mittuniversitetet och berättar om en undersökning som hon och Angelika Sjöstedt-Landén har genomfört. Det handlar om krishantering på arbetsplatser och vilka värden som förknippas med ledarskap i kriser. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Det könsmärkta företagandet

Hur ett samhälle utvecklas och ser ut påverkar företagandet. Yvonne von Friedrichs är professor vid Mittuniversitet och här går hon igenom hur samhällsstrukturen har förändrat villkoren för företagarna och framförallt småföretagarens villkor. Hon diskuterar också hur normer gör att mäns och kvinnors företagande bedöms olika. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

"Svenskjävlar" att hyra

Svenskar har blivit den nya arbetarklassen i Norge. Gunilla Olofsdotter, docent vid Mittuniversitetet, och Kristina Zampoukos, lektor vid Mittuniversitetet, föreläser om norrmännens syn på svenskar och om villkoren för svenskar i grannlandet. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Berättelsens makt

Vem får höras i det offentliga rummet och vilka sätter villkoren? Hur skapas föreställningar om världen utifrån vem som äger rätten att berätta? Karin Jarnkvist, lektor vid Mittuniversitetet och Anna Molin kultursekreterare på Sundsvalls museum talar här om vikten av att låta alla höras för att få en mer jämställd röst i samhället. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Om vikten av oflyt

Ulrika Schmauch är lektor vid Umeå universitet och talar om ojämlika möjligheter att välja tillhörighet och göra sin röst hörd. Hon berättar om vikten av att vara obekväm och ifrågasätta och att våga ta plats även om man inte ges en självklar plats. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Den hemliga berättelsen

Under många år var berättelsen om kvinnan nedtystad, inlåst och gömd i ett skåp. Åsa Ljungström, tidigare universitetslektor på Mittuniversitetet, hittar berättelsen och gör den offentlig. Här berättar hon om hemligheten och ger etiska perspektiv på berättande. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Att läsa tystnader

Vad innebär det att vara tyst? Säger man egentligen massor fast det inte hörs? Cecilia Dahlbäck är sociolog och berättar om att kunna höra vad som sägs trots att det är tyst. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Allt som finns men inte syns

Varje plats har en historia. Det handlar om människor och städer, men vem har makten att berätta om det förflutna? Journalisten Malin Palmkvist och förläggaren Sara Swedenmark har skrivit böcker om människor på olika platser och berättar här om det. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Centrum, periferi och identitet

Samtal om samhällskritik och om vem som får stå i centrum och höras. Vem får skulden för problem och vem är det som bestämmer var skulden ska läggas? Medverkande: Madeleine Eriksson, kulturgeograf och Helene Gedda, illustratör. Moderator: Angelika Sjöstedt Landén, lektor vid Mittuniversitetet. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Analysera kejsarsnitt

Planerade kejsarsnitt har väckt känslor både inom förlossningsvården och i den offentliga debatten och det talas ofta om risker. Det säger Anna Olofsson, professor på Mittuniversitetet, som har studerat diskursen kring kejsarsnitt utifrån en intersektionell riskteori. Här berättar hon om sin analys. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Det ideala "offret"

Våld i nära relationer pratas det oftast om som kvinnomisshandel, där det förutsätts att offret är en kvinna och förövaren är en man. Karin Jarnkvist, lektor vid Mittuniversitetet, har forskat om just detta och hon kan se att det finns offer i alla slags relationer. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Analys av riskpositioner

Susanna Öhman är docent vid Mittuniversitetet och har forskat i riskerna du utsätts för beroende på vilken grupp i samhället du tillhör. Här presenterar hon sin analys. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Unga, jämställdhet och hälsa

Lasse Reinikainen är adjunkt vid Mittuniversitetet och presenterar en undersökning som har gjorts i skolans värld. Undersökningen handlar om jämställdhet och villkoren för de unga i skolan. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism

Från rasism till rasifiering

Rene León Rosales är forskare och ordförande vid Imerförbundet och föreläser om rasismens utveckling genom åren och hur den uttrycks i dag. Han ger en kort historik och talar bland annat om Carl von Linnés kategorisering av människor utifrån "rasspecifika" egenskaper och hur kategorierna sedan har hierarkiserats. Han berättar om rasifiering, vardagsrasism och kritiska ras- och vithetsstudier. Inspelat den 15 oktober 2015 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Bryta sten

Svensken Marcus Skinnars företag i Fujianprovinsen är en av de största leverantörerna av gravstenar till Sverige. Stenarbetarna är relativt högavlönade och arbetsmiljön är mycket bättre än den en gång har varit.