Titta

UR Samtiden - Genusmaraton 2016

UR Samtiden - Genusmaraton 2016

Om UR Samtiden - Genusmaraton 2016

En heldag om genus på Mittuniversitetet i Sundsvall. Forskare och akademiker talar om sin forskning som relaterar till genus. Inspelat den 18 februari 2016. Arrangör: Mittuniversitetet.

Till första programmet

UR Samtiden - Genusmaraton 2016 : Den hemliga berättelsenDela
  1. Då vill jag
    hälsa välkommen Åsa Ljungström.

  2. Åsa Ljungström är docent
    och tidigare lektor i etnologi.

  3. Åsa är en del av antologin och
    ska prata om den hemliga berättelsen.

  4. Etiska reflektioner vid analys
    av en intervju. - Välkommen, Åsa.

  5. Tack. - Jag har varit bråkig...

  6. ...och gjort saker
    som ingen har bett mig om.

  7. 1994 var jag tillförordnad vikarie-

  8. -på Dialekt- och folkminnesarkivet.

  9. Cheferna gjorde
    en forskningsutflykt till Estland-

  10. -med en båt som hette Estonia.
    Den gick under.

  11. Vid miste tre avdelningschefer-

  12. -och där stod jag,
    som ersättare för den ena-

  13. -med ett skåp och höll på
    att flytta, byta tjänsterum.

  14. Hustrun, som hade överlevt,
    blev störtnervös.

  15. "Finns det där paketet?
    Det hemliga paketet?"

  16. Jag föreställde mig
    ett stort paket med snören om.

  17. Nej, det fanns inte.
    Hon blev nervösare och nervösare.

  18. Paketet skulle vara så litet
    och ombundet med bruna snören.

  19. Nå, det hittade jag,
    och det läste jag.

  20. Det var den här uppteckningen
    som hade hållits hemlig-

  21. -sen den kom in 1945
    och aldrig accederats-

  22. -för att den var så känslig,
    så den måste skyddas.

  23. Gubbarna hade till och med
    haft den hemma, klart mot arkivlagen-

  24. -för att inte nån otäck journalist-

  25. -skulle kunna komma
    och kräva att få läsa den.

  26. Det är
    en vanlig intervju om berättarmakt.

  27. Jag presenterar
    en händelse från 1945-

  28. -på ett småbruk
    nånstans i fjällvärlden.

  29. Det är världens lättaste
    att precisera, och det gör jag inte.

  30. Är det nån som prompt vill göra det
    så får han ta det på sitt ansvar.

  31. Jag tycker att det räcker med att
    folkminnessamlaren Levi Johansson-

  32. -född 1880, död 1955...

  33. Levi Johansson, märklig man. Folk-
    skollärare i Ånge kommun, Fränsta.

  34. Somliga av er kan ha haft honom
    och har en annan bild-

  35. -än vad jag ska presentera,
    i förstone i alla fall.

  36. Känd folkminnesupptecknare
    i Mellannorrland-

  37. -och hedrad vid Uppsala universitet,
    där han blev hedersdoktor.

  38. Det är söndagssidan, det här.
    Fina sidan.

  39. Han var inte omtyckt
    som lärare i Fränsta.

  40. Alldeles för stor slagskämpe.

  41. Levi Johansson
    hittade en kvinna född 1884-

  42. -och intervjuade henne om hennes
    11 år som fosterbarn fram till 1900.

  43. Levi hade också varit fosterbarn
    och fått alldeles för mycket stryk.

  44. Men han har den medkänsla
    som moraliskt ger honom lov-

  45. -att berätta hennes upplevelse-

  46. -därför att han ökar
    vår empati med henne.

  47. Det är det första kravet.

  48. Etiska reflektioner finns på skärmen,
    men jag vill hellre tala om-

  49. -hur mannen skriver
    medan kvinnan talar-

  50. -och hur han i efterhand redigerar.

  51. Intervjun börjar
    som en vanlig berättelse.

  52. Johansson låter pennan gå,
    det är han bra på.

  53. Båda vet vad som ska vara med,
    men hon drar komiska historier också.

  54. Vid fyra års ålder
    blev hon utackorderad på socknen.

  55. Föräldrarna
    kunde inte hålla barnen med mat.

  56. Hon grät,
    för hon ville inte fara ifrån mamma-

  57. -och tröstades med
    att hon skulle få äta kakor och krus.

  58. Det fick hon också. Under juldagarna.

  59. Vid sju år fick nybyggarbarn
    börja "geta", valla djuren.

  60. Många djur.

  61. Och hon skulle mjölka fåren,
    56 stycken.

  62. Då gjorde hon som de stora kvinnorna,
    klev framifrån...

  63. ...över djuren och hade stävan
    på golvet och mjölkade ner däri.

  64. Hon fick behålla allt,
    för det var fårbajs i-

  65. -men det var gott i alla fall.

  66. Det förskräckliga var ju-

  67. -ifall den stora tackan
    drog i väg med henne på ryggen.

  68. En sån rolighet
    ville hon inte missa i sin intervju.

  69. Och så var det
    massor med löss i fjällgårdarna-

  70. -och hon lekte ladugård med lössen.

  71. En lus i varje bås
    av stickor och strån-

  72. -och de rörde på sig
    och var ganska roliga.

  73. Men så blev hon stor,
    och när hon skulle kamma löss-

  74. -så ville hon bara spy-

  75. -av ljudet när lössen
    skulle krossas mot mässingskammen.

  76. Då fick hon ta en trasa i stället
    och slänga in den i elden, i brasan.

  77. Då small det när lössen exploderade.
    En riktig explosion.

  78. Hon längtade inte tillbaka dit.

  79. Där släpper Levi Johansson pennan
    och slutar skriva.

  80. Det är nåt som händer där.
    Jag tror att hon bröt ihop-

  81. -och att Levi blev tvungen
    att vara medmänniska ett slag.

  82. För då kommer berättelsen
    om hur hon blev sexuellt utnyttjad.

  83. Det var
    den 20-årige sonen på stället.

  84. Dramaturgin bryts, tror jag.

  85. När Johansson börjar skriva igen är
    det skriftspråk på skollärarsvenska.

  86. Dessförinnan har de talat dialekt,
    han skrev på dialekt.

  87. Nu är det rikssvenska
    och manligt språk.

  88. Han skriver: "Ljuset från brasan
    skapar en atmosfär i stugan"-

  89. -"när den äldre pigan
    plötsligt hivar upp sjuårsflickan"-

  90. -"i översängen till sonen i huset."

  91. "Han visar hur hon ska kela,
    men hon förstår att det är styggt"-

  92. -"och gör bara lite, särskilt då han
    hotar med stryk om hon skvallrar."

  93. När hon är tretton blir det samlag
    fastän hon gråter och det gör ont.

  94. Men visst vill hon bli en riktig
    kvinna, och då är det nödvändigt.

  95. Johansson har rubriker som
    "Ungdomstiden" och "Sexualproblemet"-

  96. -och brer ut sig.

  97. Men sen sammanfattar
    han fosterbarnstiden, elva år-

  98. -enligt det vanliga nybyggarmönstret
    för uppfostran till lydnad.

  99. "Mellan 15 och 17 år
    var hon en vuxen piga."

  100. "Till konfirmationen lånade hon en
    svart klänning av sin storasyster."

  101. "Den var alldeles för stor
    varför den fick rullas upp i midjan"-

  102. -"och tas ihop med knappnålar."

  103. "På fötterna hade hon fått
    grova smorläderspjäxor, 5 år gamla"-

  104. -"köpta för längesen för att de
    skulle hålla till konfirmationen."

  105. "Hon hade inte fått använda dem
    många gånger på vägen."

  106. "Man kan ana
    hur fjortonåringen kände sig."

  107. Men sen glider Johansson till
    manligt perspektiv i skriftspråket.

  108. "När hon blev sjutton år var hon
    både sexuellt fullmogen och uppövad."

  109. "Nisse friade nu rejält till henne,
    men hon avböjde."

  110. "Dels var han för gammal, dels var
    hon rädd för hans häftiga lynne"-

  111. -"och dels ville hon se sig om.
    Hon var för ung för att gifta sig."

  112. "I stället föreslog hon Nisse
    att han skulle ta tillbaka Britta."

  113. I första delen känner man
    hur Johannson kan skriva-

  114. -medan hon pratar
    och skriva på dialekt.

  115. Det är märkligt att hennes närvaro
    består när han refererar i efterhand.

  116. När han bryter skrivandet
    och inte kan hålla distansen-

  117. -så blir det ett nytt tecken
    på hennes närvaro i referatet.

  118. Hon skiner igenom.

  119. Makten och rätten att...

  120. Dem tog Johansson för givna.

  121. Visst ville han skydda henne.

  122. När jag ger mig på det,
    nästan hundra år senare-

  123. -så kan jag inte inhämta
    informerat samtycke då alla är döda.

  124. Men...
    Jag hade ju förbindelser i krokarna-

  125. -och bland kollegerna-

  126. -så vi hittade
    rätt socken och rätt äldreboende.

  127. Där fanns en morbror som kunde...

  128. Han kände alla i socknen
    och visste allt.

  129. Och där bodde ett utav kvinnans barn.

  130. Hon fick sex stycken,
    och ett av dem bodde där-

  131. -och var hundra år gammal 2012
    och helt klar i huvudet.

  132. Så min kollega instruerade dem
    hur de skulle ställa frågorna-

  133. -och hur de skulle prata-

  134. -och kom fram till att: "Det här
    är inget som vi har hört talas om."

  135. Om folk på den tiden
    visste vad som försiggick-

  136. -så har de inte
    berättat det för sina barn.

  137. Här finns ingen som kan klaga,
    för jag var ju rädd för...

  138. ...det goda ryktet på orten,
    den där orten som jag inte talar om.

  139. Ni behöver inte gissa,
    det är helt onödigt.

  140. Därför att nu för tiden vet vi
    att det här har hänt-

  141. -på så många ställen
    över hela världen.

  142. Så det är bara ett sätt
    att tala om att det hänt-

  143. -för att få nån sorts stopp på det.

  144. Det är en risk för mig,
    det var en risk för Johansson.

  145. Sånt här, avsmak och skam,
    det färgar av sig-

  146. -och jag har insett
    att det färgade både honom och mig.

  147. Så jag lägger in en liten brasklapp,
    jag vet att det färgar-

  148. -men det hjälps inte,
    det ska ut i alla fall. Tack!

  149. Textning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Den hemliga berättelsen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Under många år var berättelsen om kvinnan nedtystad, inlåst och gömd i ett skåp. Åsa Ljungström, tidigare universitetslektor på Mittuniversitetet, hittar berättelsen och gör den offentlig. Här berättar hon om hemligheten och ger etiska perspektiv på berättande. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Ämnesord:
Berättande, Etik, Etnologi, Folkliv, Folkseder, Kvinnor, Socialantropologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Genusmaraton 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Omvandling och reproduktion av genus

Magnus Granberg är doktorand vid Mittuniversitetet i Sundsvall och berättar om omvandling och reproduktion av genus i välfärdsarbetares kamp för bättre arbetsvillkor. Hur har till exempel sjuksköterskors strejker sett ut genom tiderna? Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Rätt person på fel ställe?

Hur mår de anställda på våra arbetsplatser? Malin Bolin som är lektor vid Mittuniversitetet berättar om ökad ojämlikhet mellan olika yrkesgrupper. Sedan 1990-talet har skillnaderna mellan dem som har det bra och dem som har det dåligt på sin arbetsplats ökat kraftigt. Hur kan vi nå ett hållbart arbetsliv? Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Ledarnormativitet i krishantering

Erna Danielsson är docent vid Mittuniversitetet och berättar om en undersökning som hon och Angelika Sjöstedt-Landén har genomfört. Det handlar om krishantering på arbetsplatser och vilka värden som förknippas med ledarskap i kriser. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Det könsmärkta företagandet

Hur ett samhälle utvecklas och ser ut påverkar företagandet. Yvonne von Friedrichs är professor vid Mittuniversitet och här går hon igenom hur samhällsstrukturen har förändrat villkoren för företagarna och framförallt småföretagarens villkor. Hon diskuterar också hur normer gör att mäns och kvinnors företagande bedöms olika. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

"Svenskjävlar" att hyra

Svenskar har blivit den nya arbetarklassen i Norge. Gunilla Olofsdotter, docent vid Mittuniversitetet, och Kristina Zampoukos, lektor vid Mittuniversitetet, föreläser om norrmännens syn på svenskar och om villkoren för svenskar i grannlandet. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Berättelsens makt

Vem får höras i det offentliga rummet och vilka sätter villkoren? Hur skapas föreställningar om världen utifrån vem som äger rätten att berätta? Karin Jarnkvist, lektor vid Mittuniversitetet och Anna Molin kultursekreterare på Sundsvalls museum talar här om vikten av att låta alla höras för att få en mer jämställd röst i samhället. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Om vikten av oflyt

Ulrika Schmauch är lektor vid Umeå universitet och talar om ojämlika möjligheter att välja tillhörighet och göra sin röst hörd. Hon berättar om vikten av att vara obekväm och ifrågasätta och att våga ta plats även om man inte ges en självklar plats. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Den hemliga berättelsen

Under många år var berättelsen om kvinnan nedtystad, inlåst och gömd i ett skåp. Åsa Ljungström, tidigare universitetslektor på Mittuniversitetet, hittar berättelsen och gör den offentlig. Här berättar hon om hemligheten och ger etiska perspektiv på berättande. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Att läsa tystnader

Vad innebär det att vara tyst? Säger man egentligen massor fast det inte hörs? Cecilia Dahlbäck är sociolog och berättar om att kunna höra vad som sägs trots att det är tyst. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Allt som finns men inte syns

Varje plats har en historia. Det handlar om människor och städer, men vem har makten att berätta om det förflutna? Journalisten Malin Palmkvist och förläggaren Sara Swedenmark har skrivit böcker om människor på olika platser och berättar här om det. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Centrum, periferi och identitet

Samtal om samhällskritik och om vem som får stå i centrum och höras. Vem får skulden för problem och vem är det som bestämmer var skulden ska läggas? Medverkande: Madeleine Eriksson, kulturgeograf och Helene Gedda, illustratör. Moderator: Angelika Sjöstedt Landén, lektor vid Mittuniversitetet. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Analysera kejsarsnitt

Planerade kejsarsnitt har väckt känslor både inom förlossningsvården och i den offentliga debatten och det talas ofta om risker. Det säger Anna Olofsson, professor på Mittuniversitetet, som har studerat diskursen kring kejsarsnitt utifrån en intersektionell riskteori. Här berättar hon om sin analys. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Det ideala "offret"

Våld i nära relationer pratas det oftast om som kvinnomisshandel, där det förutsätts att offret är en kvinna och förövaren är en man. Karin Jarnkvist, lektor vid Mittuniversitetet, har forskat om just detta och hon kan se att det finns offer i alla slags relationer. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Analys av riskpositioner

Susanna Öhman är docent vid Mittuniversitetet och har forskat i riskerna du utsätts för beroende på vilken grupp i samhället du tillhör. Här presenterar hon sin analys. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Unga, jämställdhet och hälsa

Lasse Reinikainen är adjunkt vid Mittuniversitetet och presenterar en undersökning som har gjorts i skolans värld. Undersökningen handlar om jämställdhet och villkoren för de unga i skolan. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Adrián Villar Rojas + Daniel Sjölin

Författaren Daniel Sjölin samtalar med argentinske konstnären Adrián Villar Rojas om tid och nedbrytning av konst. Ska monument och modern konst finnas kvar för evigt? När Rojas ställer ut måste personal sopa runt hans konstverk då och då eftersom de faller sönder. Vad säger detta om konsten och livet i största allmänhet? Inspelat den 25 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Varför gör vi som vi gör?

Är människan som djuren eller har vår sexualitet formats av våra kulturella och religiösa föreställningar? Zooekologerna Erik Svensson och Jessica Abbott menar att det i princip är samma belöningssystem och samma gener som styr sexualiteten hos såväl bananflugor som människor.