Titta

UR Samtiden - Genusmaraton 2016

UR Samtiden - Genusmaraton 2016

Om UR Samtiden - Genusmaraton 2016

En heldag om genus på Mittuniversitetet i Sundsvall. Forskare och akademiker talar om sin forskning som relaterar till genus. Inspelat den 18 februari 2016. Arrangör: Mittuniversitetet.

Till första programmet

UR Samtiden - Genusmaraton 2016 : Allt som finns men inte synsDela
  1. Jag tänkte börja med
    att läsa en berättelse för er.

  2. "Klockan var omkring nio på morgonen
    när bussen stannade."

  3. "Vi kom från Broby söder om Malmö
    och hade rest i femton timmar."

  4. "Vi hade kommit till en plats
    med flera röda hus täckta med snö"-

  5. -"där en samling människor
    verkade vänta på vår ankomst."

  6. "Det kändes som sista stationen
    på dödens resa. Var är jag?"

  7. "Chocken blev ännu större när
    bussdörren öppnades och jag gick av."

  8. "Jag halkade på den frysta vägbanan
    och det var bitande kallt."

  9. "Jag stod en stund och mindes
    hur resan startade i Turkiet."

  10. "Hur riskfyllt det var,
    och hur jag ändå överlevde."

  11. "De körde oss i ett fordon som
    var avsett att transportera får i"-

  12. -"från staden till stranden, och sen
    vidare i små fiskebåtar på havet."

  13. "Hur högt vågorna gick, och hur
    nära det var att båten kantrade."

  14. "Sen på fartyg avsett för
    godstransporter. Det var nedgånget."

  15. "Anlände till Italien. Passerade
    genom Österrike, Tyskland, Danmark"-

  16. -"och kom slutligen till Sverige.
    Ja, jag valde att komma hit."

  17. "Jag började ångra mig.
    Vad har fört mig hit?"

  18. "Har jag flytt
    från döden till döden?"

  19. "Jag försökte övertyga mig om
    att inget blir bättre av ånger"-

  20. -"och att jag måste
    acceptera verkligheten."

  21. "Jag fick veta att jag kommit till
    lägret i Grytan utanför Östersund."

  22. "Flera dagar gick. Platsen kändes
    som ett fängelse i ett kylskåp."

  23. "Jag försökte sova bort tiden."

  24. "Mina egna äventyr började när en
    kvinna kom och pratade med oss."

  25. "Det var Emma från Hej främling."

  26. "Hon jobbade med aktiviteter för
    flyktingar. Skidåkning och körsång."

  27. "Jag kommer aldrig att glömma första
    gången jag provade skidåkning."

  28. "Det gick inte
    som jag förväntade mig."

  29. "Jag höll på att ramla flera gånger.
    Jag svimmade nästan av kylan."

  30. "Och jag förfrös mina fingrar."

  31. "Tiden gick snabbt, våren närmade
    sig. Jag hade vant mig vid platsen."

  32. "Dessutom växte min kärlek
    till människorna i regionen."

  33. "Under våren började marken bära en
    ny grön dräkt med vackra blommor."

  34. "Då förändrades nästan allt,
    från en is-stad till ett paradis."

  35. "Man kunde promenera i skogen,
    söka efter bär och se rådjur."

  36. "I Östersund hände spännande saker."

  37. "Stan som var lugn för en månad sen
    var nu full av människor."

  38. "Det fanns vackra stränder vid sjön.
    Turister kom från hela landet."

  39. "Jämtland är ett paradis på jorden."

  40. "Allt har förändrats
    sen mitt första intryck."

  41. "Nu mår jag mycket bättre, och jag
    gillar området och människorna."

  42. "Om det är möjligt
    vill jag leva här."

  43. "När man har bra folk omkring sig
    vill man inte lämna dem."

  44. "Jag vill stanna här
    och inte flytta."

  45. Det är Esam Taha som har lämnat det
    minnet från när han kom till Grytan.

  46. Det är ett av 325 minnen i de här
    tre böckerna som vi har jobbat med.

  47. Alternativa guideböcker.

  48. Minnena finns också
    samlade i bloggform.

  49. Vi gav ut den första,
    för Östersund, 2013.

  50. Den andra kom 2014. Sundsvall.

  51. Och nu i fjol gav vi ut "Det dolda
    landskapet. Jämtland och Härjedalen"-

  52. -där vi har samlat minnen
    från hela Jämtland och Härjedalen.

  53. De första insamlingarna
    i Östersund började vi med 2009.

  54. Vem har makten att berätta en plats?
    Det du sa var väldigt intressant.

  55. Det här är ett sätt
    att fördela makten.

  56. Destinationsmarknadsföring, till
    exempel, handlar ofta om att berätta-

  57. -att en viss plats är på ett visst
    sätt. Och det är ju sällan sanningen.

  58. Så det här är ett sätt att ge
    en bredare bild av en plats.

  59. Samma plats kan betyda olika saker
    för olika människor vid olika tider.

  60. Man tänker kanske på en plats
    i första hand som det fysiska-

  61. -men den är ju också allt
    som händer mellan människor.

  62. Vem har makten att berätta? Här var
    det Esam, nyanländ till Sverige-

  63. -som berättade om sin upplevelse.

  64. Men... Är det turisten eller
    journalisten som är på snabbvisit-

  65. -som har makten att berätta om en
    plats? Eller den som bott där länge?

  66. Den som är nyinflyttad?
    Regionen? Kommunen?

  67. Det är såna frågor
    som det här rör sig kring.

  68. Vi vill uppnå alternativa kollektiva
    berättelser och historieskrivningar-

  69. -bestående av många individuella
    minnen från en plats.

  70. Eller flera platser, då.

  71. Två av våra insamlingar handlar om
    städer - Östersund och Sundsvall.

  72. Det var en utmaning att ta sig an
    Jämtland och Härjedalen.

  73. De flesta berättelserna
    i den insamlingen-

  74. -kommer från platser
    utanför tätorter och kommuncentrum.

  75. Det handlar om små byar-

  76. -eller en plats i skogen,
    vid en sjö eller på ett fjäll.

  77. Vi fick också berättelser om platser
    som man inte kan besöka längre.

  78. Det kan vara platser som ligger under
    vatten efter vattenregleringarna.

  79. Det kan också vara
    byggnader som har brunnit-

  80. -som Hackås föreningshus.

  81. Vi var på en insamlingsturné
    i hela området-

  82. -och i Hackås
    tog Malin den här bilden.

  83. En månad senare brann huset ner.

  84. Vi har flera minnen i boken
    från den här platsen.

  85. En annan ganska okänd plats
    är Sveriges högst belägna by.

  86. Det bor fem personer i Högvålen. Vi
    fick otroliga berättelser därifrån.

  87. Jag tänkte att jag ska läsa
    en av dem för er.

  88. Den utspelar sig på 50-talet.

  89. "En av mina farbröder var gift
    med Ester Hägglund från Gävle."

  90. "Hennes bror Joel emigrerade till
    Amerika och blev känd som Joe Hill."

  91. "'Mannen som aldrig dog.'"

  92. "Han avrättades den 19 november 1915
    dömd för mord."

  93. "40 år senare kom ett paket adress-
    erat till Joes syster i Högvålen."

  94. "Det innehöll askan
    efter hennes bror."

  95. "Han hade önskat att askan skulle
    spridas över hela världen."

  96. "Nu till mitt minne. Jag var hemma
    för att hälsa på i mitt föräldrahem."

  97. "Jag tittade in till faster Ester."

  98. "Hon satt vid köksbordet
    och verkade tankfull och sorgsen."

  99. "Framför henne låg en grå silkespåse
    med ett grått omslagspapper under."

  100. "Stämningen var märklig."

  101. "Det kändes som fjärilar av minnen,
    funderingar och obesvarade frågor"-

  102. -"svävade runt hennes huvud.
    Vi satt båda tysta en lång stund."

  103. "Så reste sig faster Ester, tittade
    på mig och sa lugnt och stilla:"

  104. "'Det här är min bror Joels aska.'"

  105. "'Nån fin dag ska jag gå till
    Gammelvallen och strö ut askan där.'"

  106. "Det gjorde hon också. Ensam upp-
    fyllde hon sin brors sista önskan."

  107. "Han som blev känd över hela världen
    för att med sina dikter och sånger"-

  108. -"samla arbetarna till kamp
    för en drägligare tillvaro."

  109. "Hon, hans starka, vänliga syster,
    hamnade i en liten by i Härjedalen."

  110. "Nog finns det många märkliga öden."

  111. Det är Astrid Hjelm
    som har lämnat det minnet.

  112. Är alla de här minnena sanna, då?
    Vi har ju fått drygt 300.

  113. Det vet vi naturligtvis inte.

  114. Det är ju subjektiva minnen,
    och minnen förändras över tid.

  115. Det man själv tror är sant kanske
    inte är det som var sant en gång.

  116. När det gäller minnet
    med Joe Hills aska-

  117. -tog vi reda på att hans aska
    faktiskt spreds över världen.

  118. Och det är ju mycket troligt att ett
    av kuverten hamnade hos hans syster.

  119. Vi gör nåt slags rimlighetsbedömning
    av minnena som kommer in-

  120. -och tar hjälp med det
    om vi känner att vi behöver.

  121. Vi redigerar annars så lite
    som möjligt i berättelserna.

  122. Vi har inte nekat nån publicering.

  123. Däremot kan vi föreslå lite
    redigeringar och språkliga ändringar.

  124. Alla insamlingar är öppna
    för alla människor.

  125. Vi publicerar löpande på bloggarna,
    vilket gör att det blir transparent.

  126. Man kan kommentera andras minnen,
    och liksom fylla på en historia.

  127. Vi försöker att inte lägga oss i
    vem som har rätt eller fel.

  128. Man får vara öppen för
    att det finns olika tolkningar.

  129. Vi försöker länka till minnena
    i Facebook-grupper-

  130. -och vi har haft samarbeten
    med tidningar som publicerar dem.

  131. Vi vill ha en transparens i det hela.

  132. Vi har också haft
    olika insamlingsmöten-

  133. -och vi brukar ha stadsvandringar där
    man går runt bland människors minnen.

  134. Då dyker det upp nya minnen, från
    platser man besöker och passerar.

  135. Tillgänglighet tycker vi är viktigt.

  136. Att minnena är lätta att ta del av,
    och att de sprids.

  137. Vi vill inte stoppa in saker i arkiv,
    utan vi vill nå ut hela tiden.

  138. Det är så vi jobbar.

  139. Ja... Ursäkta mig.

  140. Den här platsen
    gick vi förbi i går kväll.

  141. Den här oansenliga dörren-

  142. -som var nergången
    till nattklubben Nattoxen.

  143. Ett minne från 70-talets Sundsvall
    handlar om just den här tegelväggen.

  144. "Iskallt yttre, kokande innandöme."

  145. "Minns en röd tegelvägg. Vass, kall,
    orubblig, med oanade hemligheter."

  146. "Den blev något av en vän. Någon
    att luta sig mot i ur och skur."

  147. "Vi var ett glatt tjejgäng som under
    gymnasietiden och åren därefter"-

  148. -"inrättade oss i kön till denna
    drake bland uteställen i Sundsvall."

  149. "Snålblåsten från havet
    letade sig in bland stenhusen."

  150. "Vi stod uppklädda till tänderna
    medan iskylan snodde runt benen."

  151. "Vi tryckte oss ännu närmare väggen."

  152. "Kön var lång och vakterna nitiska."

  153. "Åldersgränsen arton år hölls strikt.
    'Visa leg, annars är du ute.'"

  154. "Det kunde bli över en timmes väntan.
    Väggen gav ett stöd."

  155. "Sen fick man några svettiga timmar
    på detta rykande, mörka inneställe."

  156. "Källarlokalen Nattoxen,
    Strand Hotell."

  157. "En lång, smal trappa
    ner i drakens hals"-

  158. -"till ett trångt kappinhäng, två
    toaletter och 'Tjena, är ni här?'"

  159. "Så vidare in i drakens hjärta,
    dansgolvet."

  160. "Inga fönster, mycket ragg och rök.
    Här kan vad som helst hända!"

  161. "Titta, där halvligger den vackre
    brottaren som en annan Dionysos."

  162. "Där är Niklas Strömstedt. Och Magnus
    Uggla ska visst också vara i stan."

  163. "Och vilket band som spelar i kväll!
    Det är ju Forbes. Yeah, yeah, yeah!"

  164. "Discokulan svajar, alla vi hajar:
    Det är nu eller aldrig vi lever."

  165. "Vad gör väl ett kylslaget yttre, när
    ett hett inre är alldeles underbart?"

  166. Det är Inger Westling
    som har skrivit det minnet.

  167. Du viftar med lappar här... Jaha.

  168. Vi vill fortsätta samla in minnen
    från fler underberättade platser.

  169. Tack så mycket.

  170. Textning: Nina Brander Källman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Allt som finns men inte syns

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Varje plats har en historia. Det handlar om människor och städer, men vem har makten att berätta om det förflutna? Journalisten Malin Palmkvist och förläggaren Sara Swedenmark har skrivit böcker om människor på olika platser och berättar här om det. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Ämnen:
Historia > Historieanvändning, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper
Ämnesord:
Berättande, Historia, Historiebruk
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Genusmaraton 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Omvandling och reproduktion av genus

Magnus Granberg är doktorand vid Mittuniversitetet i Sundsvall och berättar om omvandling och reproduktion av genus i välfärdsarbetares kamp för bättre arbetsvillkor. Hur har till exempel sjuksköterskors strejker sett ut genom tiderna? Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Rätt person på fel ställe?

Hur mår de anställda på våra arbetsplatser? Malin Bolin som är lektor vid Mittuniversitetet berättar om ökad ojämlikhet mellan olika yrkesgrupper. Sedan 1990-talet har skillnaderna mellan dem som har det bra och dem som har det dåligt på sin arbetsplats ökat kraftigt. Hur kan vi nå ett hållbart arbetsliv? Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Ledarnormativitet i krishantering

Erna Danielsson är docent vid Mittuniversitetet och berättar om en undersökning som hon och Angelika Sjöstedt-Landén har genomfört. Det handlar om krishantering på arbetsplatser och vilka värden som förknippas med ledarskap i kriser. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Det könsmärkta företagandet

Hur ett samhälle utvecklas och ser ut påverkar företagandet. Yvonne von Friedrichs är professor vid Mittuniversitet och här går hon igenom hur samhällsstrukturen har förändrat villkoren för företagarna och framförallt småföretagarens villkor. Hon diskuterar också hur normer gör att mäns och kvinnors företagande bedöms olika. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

"Svenskjävlar" att hyra

Svenskar har blivit den nya arbetarklassen i Norge. Gunilla Olofsdotter, docent vid Mittuniversitetet, och Kristina Zampoukos, lektor vid Mittuniversitetet, föreläser om norrmännens syn på svenskar och om villkoren för svenskar i grannlandet. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Berättelsens makt

Vem får höras i det offentliga rummet och vilka sätter villkoren? Hur skapas föreställningar om världen utifrån vem som äger rätten att berätta? Karin Jarnkvist, lektor vid Mittuniversitetet och Anna Molin kultursekreterare på Sundsvalls museum talar här om vikten av att låta alla höras för att få en mer jämställd röst i samhället. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Om vikten av oflyt

Ulrika Schmauch är lektor vid Umeå universitet och talar om ojämlika möjligheter att välja tillhörighet och göra sin röst hörd. Hon berättar om vikten av att vara obekväm och ifrågasätta och att våga ta plats även om man inte ges en självklar plats. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Den hemliga berättelsen

Under många år var berättelsen om kvinnan nedtystad, inlåst och gömd i ett skåp. Åsa Ljungström, tidigare universitetslektor på Mittuniversitetet, hittar berättelsen och gör den offentlig. Här berättar hon om hemligheten och ger etiska perspektiv på berättande. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Att läsa tystnader

Vad innebär det att vara tyst? Säger man egentligen massor fast det inte hörs? Cecilia Dahlbäck är sociolog och berättar om att kunna höra vad som sägs trots att det är tyst. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Allt som finns men inte syns

Varje plats har en historia. Det handlar om människor och städer, men vem har makten att berätta om det förflutna? Journalisten Malin Palmkvist och förläggaren Sara Swedenmark har skrivit böcker om människor på olika platser och berättar här om det. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Centrum, periferi och identitet

Samtal om samhällskritik och om vem som får stå i centrum och höras. Vem får skulden för problem och vem är det som bestämmer var skulden ska läggas? Medverkande: Madeleine Eriksson, kulturgeograf och Helene Gedda, illustratör. Moderator: Angelika Sjöstedt Landén, lektor vid Mittuniversitetet. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Analysera kejsarsnitt

Planerade kejsarsnitt har väckt känslor både inom förlossningsvården och i den offentliga debatten och det talas ofta om risker. Det säger Anna Olofsson, professor på Mittuniversitetet, som har studerat diskursen kring kejsarsnitt utifrån en intersektionell riskteori. Här berättar hon om sin analys. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Det ideala "offret"

Våld i nära relationer pratas det oftast om som kvinnomisshandel, där det förutsätts att offret är en kvinna och förövaren är en man. Karin Jarnkvist, lektor vid Mittuniversitetet, har forskat om just detta och hon kan se att det finns offer i alla slags relationer. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Analys av riskpositioner

Susanna Öhman är docent vid Mittuniversitetet och har forskat i riskerna du utsätts för beroende på vilken grupp i samhället du tillhör. Här presenterar hon sin analys. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Unga, jämställdhet och hälsa

Lasse Reinikainen är adjunkt vid Mittuniversitetet och presenterar en undersökning som har gjorts i skolans värld. Undersökningen handlar om jämställdhet och villkoren för de unga i skolan. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Jiddischseminariet 2017

Tobias Rawet - min barndom

När Tobias Rawet var sex år gammal tvingades han sätta sig i en hink nedsänkt i ett dass under flera timmar. Så lyckades hans mamma gömma honom från de tyska utrensningarna av barn i gettot i Lódz. Här berättar Tobias Rawet om hur han överlevde den systematiska förintelsen av Europas judar och om förhållanden i gettot i Lódz och upplevelser i Rawensbrück. Inspelat den 12 augusti 2017. Arrangör: Sveriges jiddischförbund.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Uppfinningen Sverige

Vad innebär det att vara svensk? Om tre diktare som var med och skapade idén om en svensk identitet under 1800-talet.