Titta

UR Samtiden - Genusmaraton 2016

UR Samtiden - Genusmaraton 2016

Om UR Samtiden - Genusmaraton 2016

En heldag om genus på Mittuniversitetet i Sundsvall. Forskare och akademiker talar om sin forskning som relaterar till genus. Inspelat den 18 februari 2016. Arrangör: Mittuniversitetet.

Till första programmet

UR Samtiden - Genusmaraton 2016 : Analysera kejsarsnittDela
  1. Jag är jätteglad att få vara här.
    Det har varit intressant hittills.

  2. Jag ska presentera en studie om
    hur speciellt planerade kejsarsnitt-

  3. -framställs inom medicinska diskurser
    i två länder.

  4. Bakgrunden till studien är att
    antalet kejsarsnitt ökar i världen-

  5. -både de som görs av medicinska skäl
    och de som görs utan medicinska skäl.

  6. Ungefär vart sjätte barn i världen
    föds genom kejsarsnitt i dag.

  7. Men det skiljer sig mellan länder.
    Vissa länder och regioner...

  8. I Afrika, till exempel, genomför man
    nästan inga kejsarsnitt alls-

  9. -medan i till exempel Sydamerika
    genomförs väldigt många kejsarsnitt-

  10. -då hälften av barn
    föds genom kejsarsnitt.

  11. I Sverige är det vart sjätte barn,
    som världsgenomsnittet.

  12. 17 procent föds genom kejsarsnitt.

  13. Världshälsoorganisationen
    har engagerat sig i ökningen-

  14. -och i den ojämna fördelningen
    gällande möjlighet till kejsarsnitt.

  15. De har kommit fram till att helst
    ska 10-15 procent av alla födslar-

  16. -ske genom kejsarsnitt,
    varken fler eller färre.

  17. Just det här
    att antalet kejsarsnitt ökar-

  18. -det har väckt uppmärksamhet,
    inte bara inom förlossningsvård-

  19. -utan även
    inom den offentliga debatten.

  20. Det är främst ökningen, inte bristen
    på möjlighet att få ett kejsarsnitt-

  21. -som uppmärksammas.

  22. Det som har fångat
    min uppmärksamhet och mitt intresse-

  23. -är dels att man ser ökningen som
    en risk för barnet eller för kvinnan-

  24. -dels att det är
    just de här planerade kejsarsnitten-

  25. -som tycks uppröra väldigt mycket
    när man diskuterar det här.

  26. En författare beskrev
    kvinnors önskan att själva bestämma-

  27. -som "paving the way to hell".

  28. Då backade jag...

  29. Så!
    Syftet med den här studien är att...

  30. ...utifrån två länder analysera
    vilka riskdiskurser som finns...

  31. ...i studier av planerade kejsarsnitt
    i lokala och globala sammanhang.

  32. Jag valde Brasilien och Sverige
    för att de skiljer sig åt.

  33. Hälften av alla födslar i Brasilien
    sker genom kejsarsnitt-

  34. -medan ungefär var sjätte i Sverige.

  35. Analysen har gjorts av ett material-

  36. -av fyrtio artiklar
    om planerade kejsarsnitt-

  37. -som gjorts inom de här två länderna.

  38. Vill man veta mer om själva studien
    får man gärna höra av sig till mig.

  39. Teoretiskt
    så har materialet analyserats-

  40. -utifrån
    en intersektionell riskteori-

  41. -där utgångspunkten är
    att risk inbegriper makt.

  42. Att uttrycka sig i termer
    av risk innebär maktutövning.

  43. Det beror på
    att om man pratar om barnafödande-

  44. -så vill man ju undvika risker.

  45. När man säger att nåt är riskfyllt,
    då vill man försöka undvika risken-

  46. -och för att göra det vill man ändra
    en attityd, en policy eller en lag.

  47. När en förälder säger att det
    är farligt att klättra i träd-

  48. -så försöker man påverka barnet
    att inte göra det.

  49. När en politiker säger att flykting-
    strömmen hotar Sveriges välfärd-

  50. -så försöker hon eller han
    påverka vår attityd till migration-

  51. -och bäddar samtidigt för stängda
    gränser och en förändrad politik.

  52. Risk är intimt sammankopplat
    med andra maktdiskurser-

  53. -och maktstrukturer som kön,
    etnicitet, klass och sexualitet.

  54. Så risk görs tillsammans
    med de här maktstrukturerna...

  55. ...och både producerar
    och reproducerar dem tillsammans.

  56. Vi övergår
    till resultaten från studien.

  57. Jag har svårt för det här att man
    går framåt genom att trycka nedåt.

  58. Nästan alla de här artiklarna
    som jag har läst och analyserat-

  59. -utgår ifrån att kejsarsnitt är
    förknippat med risk av olika slag-

  60. -och att riskerna inte behöver
    förklaras, utan de tas för givet.

  61. Man behöver inte motivera varför
    planerade kejsarsnitt är riskfyllda-

  62. -utan planerade kejsarsnitt
    ses faktiskt i sig som en risk.

  63. När man i sina studier
    inte kan bevisa risken-

  64. -så tenderar man ändå att resonera
    som om den faktiskt bevisats.

  65. Jag har ett exempel här
    och ska läsa det engelska citatet-

  66. -med en svensk översättning.

  67. I den här artikeln skriver man:

  68. "Planerade kejsarsnitt är troligen
    förknippade med större sjukdomsrisk"-

  69. -"jämfört med vaginal födsel."

  70. "Men inga skillnader när det gäller
    medicinska resultat kunde beläggas"-

  71. -"mellan svenska kvinnor som födde
    genom kejsarsnitt kontra vaginalt."

  72. I samma stycke
    drar författarna slutsatsen:

  73. "Födsel genom kejsarsnitt
    är förknippat med flera risker"-

  74. -"för både mamman och barnet."

  75. Det här sättet att uttrycka sig
    finns i artiklarna i båda länderna.

  76. Det finns lokala riskdiskurser
    som man kan se är kopplade-

  77. -till val, vilja, rädsla,
    etnicitet, klass och status.

  78. De här tar sig olika uttryck
    i de två länderna.

  79. I Brasilien
    fylls riskdiskursen med frågor-

  80. -om det verkligen
    handlar om att kvinnor väljer.

  81. Förklaringen till det ökade
    antalet kejsarsnitt kanske finns-

  82. -i institutionella skillnader
    mellan privata kliniker-

  83. -och offentliga sjukhus,
    där vården skiljer sig åt-

  84. -och också olika logiker
    för hur verksamheten bedrivs finns.

  85. Det är också stor skillnad i status
    om man...

  86. ...förlöses på en privat
    eller på en offentlig klinik.

  87. Ett exempel från en artikel
    som beskriver det här temat-

  88. -har jag också försökt översätta här.

  89. Det visar på statusskillnaden
    beroende på var man föder-

  90. -och att det är de mindre bemedlade
    som hamnar på offentliga sjukhus-

  91. -för man har inte råd
    att gå till en privat klinik.

  92. "Dessa praktiker inkluderar"-

  93. -"att använda oxytocin
    utan smärtstillande"-

  94. -"överfyllda mödravårdsavdelningar,
    bristande tillit till läkare"-

  95. -"och kunskapen som kräver
    att kvinnor ska prestera bättre"-

  96. -"och svälja sin smärta
    eftersom de är socialt avvikande."

  97. I Sverige fylls riskdiskursen
    med frågor om kvinnors okunskap-

  98. -när det gäller
    riskerna med kejsarsnitt.

  99. Det tycks finnas en övertygelse om
    att om man får veta mer om riskerna-

  100. -och samtidigt
    det fördelaktiga med vaginal födsel-

  101. -så kommer kvinnan att överkomma
    sin rädsla och välja det senare.

  102. Här söks förklaringen till ökningen
    hos utlandsfödda barnaföderskor-

  103. -som står för
    den största andelen kejsarsnitt-

  104. -vars rädsla för förlossningen
    helt enkelt måste behandlas.

  105. Då har jag ett sista citat här
    från en artikel:

  106. "Genom att ge en rädd kvinna
    rätt strategier"-

  107. -"kan man göra det möjligt för henne
    att överväga en vaginal födsel"-

  108. -"och kanske öka förutsättningen för
    en positiv förlossningserfarenhet."

  109. Förutom att citatet
    visar på det jag nyss nämnde...

  110. ...så visar det också på
    kopplingen mellan hur man ser på...

  111. ...att en vaginal födsel
    är förknippad med nånting positivt.

  112. Det är en mer naturlig födsel
    och därmed mindre riskfylld.

  113. Så i de här lokala riskdiskurserna
    kan man se-

  114. -att de är förankrade och sammanvävda
    med föreställningar och normer-

  115. -om kön, klass,
    yrken som läkare och barnmorskor-

  116. -men även om just det här naturliga
    i att föda.

  117. Att föda, det är naturligt,
    eller snarare att föda vaginalt-

  118. -det är naturligt,
    allt annat är onaturligt.

  119. Det är läkarkåren som medikaliserat
    den naturliga barnaföderskan-

  120. -och fått henne att trots riskerna
    välja en onaturlig födsel.

  121. Den här inramningen återfinns
    i historiska föreställningar-

  122. -om kroppen och den medicinska
    utvecklingen av t.ex. smärta-

  123. -som sågs som en naturlig känsla
    som behövdes för kroppens läkande.

  124. Ett exempel är att man när man under
    1800-talet började få smärtstillande-

  125. -bland läkarna ifrågasatte
    nyttan med smärtstillande medel-

  126. -eftersom det hämmade
    den naturliga läkningen.

  127. Det vill jag illustrera
    med följande bild.

  128. Det här är en bild
    från en amputation av ett ben-

  129. -utan smärtstillande
    på slutet av 1700-talet i London.

  130. Ganska smärtfyllt, antar jag.
    Det är ett citat längst ner-

  131. -som är från den här diskussionen
    som fanns under 1800-talet-

  132. -där läkarna var skeptiskt inställda
    till smärtstillande.

  133. Jag översätter det inte.
    "'The greater the pain'"-

  134. -"'the greater must be our confidence
    in the power and energy of life.'"

  135. Det trodde man då.

  136. Då tänker jag
    att kanske om ytterligare 200 år-

  137. -så kommer människor
    att fundera på att...

  138. De kanske betraktar den här bilden
    som vi betraktar amputationsbilden.

  139. Tack!

  140. Textning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Analysera kejsarsnitt

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Planerade kejsarsnitt har väckt känslor både inom förlossningsvården och i den offentliga debatten och det talas ofta om risker. Det säger Anna Olofsson, professor på Mittuniversitetet, som har studerat diskursen kring kejsarsnitt utifrån en intersektionell riskteori. Här berättar hon om sin analys. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Förlossningslära, Genusfrågor, Intersektionalitet, Kejsarsnitt, Medicin, Obstetrik, Risker, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Genusmaraton 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Omvandling och reproduktion av genus

Magnus Granberg är doktorand vid Mittuniversitetet i Sundsvall och berättar om omvandling och reproduktion av genus i välfärdsarbetares kamp för bättre arbetsvillkor. Hur har till exempel sjuksköterskors strejker sett ut genom tiderna? Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Rätt person på fel ställe?

Hur mår de anställda på våra arbetsplatser? Malin Bolin som är lektor vid Mittuniversitetet berättar om ökad ojämlikhet mellan olika yrkesgrupper. Sedan 1990-talet har skillnaderna mellan dem som har det bra och dem som har det dåligt på sin arbetsplats ökat kraftigt. Hur kan vi nå ett hållbart arbetsliv? Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Ledarnormativitet i krishantering

Erna Danielsson är docent vid Mittuniversitetet och berättar om en undersökning som hon och Angelika Sjöstedt-Landén har genomfört. Det handlar om krishantering på arbetsplatser och vilka värden som förknippas med ledarskap i kriser. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Det könsmärkta företagandet

Hur ett samhälle utvecklas och ser ut påverkar företagandet. Yvonne von Friedrichs är professor vid Mittuniversitet och här går hon igenom hur samhällsstrukturen har förändrat villkoren för företagarna och framförallt småföretagarens villkor. Hon diskuterar också hur normer gör att mäns och kvinnors företagande bedöms olika. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

"Svenskjävlar" att hyra

Svenskar har blivit den nya arbetarklassen i Norge. Gunilla Olofsdotter, docent vid Mittuniversitetet, och Kristina Zampoukos, lektor vid Mittuniversitetet, föreläser om norrmännens syn på svenskar och om villkoren för svenskar i grannlandet. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Berättelsens makt

Vem får höras i det offentliga rummet och vilka sätter villkoren? Hur skapas föreställningar om världen utifrån vem som äger rätten att berätta? Karin Jarnkvist, lektor vid Mittuniversitetet och Anna Molin kultursekreterare på Sundsvalls museum talar här om vikten av att låta alla höras för att få en mer jämställd röst i samhället. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Om vikten av oflyt

Ulrika Schmauch är lektor vid Umeå universitet och talar om ojämlika möjligheter att välja tillhörighet och göra sin röst hörd. Hon berättar om vikten av att vara obekväm och ifrågasätta och att våga ta plats även om man inte ges en självklar plats. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Den hemliga berättelsen

Under många år var berättelsen om kvinnan nedtystad, inlåst och gömd i ett skåp. Åsa Ljungström, tidigare universitetslektor på Mittuniversitetet, hittar berättelsen och gör den offentlig. Här berättar hon om hemligheten och ger etiska perspektiv på berättande. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Att läsa tystnader

Vad innebär det att vara tyst? Säger man egentligen massor fast det inte hörs? Cecilia Dahlbäck är sociolog och berättar om att kunna höra vad som sägs trots att det är tyst. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Allt som finns men inte syns

Varje plats har en historia. Det handlar om människor och städer, men vem har makten att berätta om det förflutna? Journalisten Malin Palmkvist och förläggaren Sara Swedenmark har skrivit böcker om människor på olika platser och berättar här om det. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Centrum, periferi och identitet

Samtal om samhällskritik och om vem som får stå i centrum och höras. Vem får skulden för problem och vem är det som bestämmer var skulden ska läggas? Medverkande: Madeleine Eriksson, kulturgeograf och Helene Gedda, illustratör. Moderator: Angelika Sjöstedt Landén, lektor vid Mittuniversitetet. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Analysera kejsarsnitt

Planerade kejsarsnitt har väckt känslor både inom förlossningsvården och i den offentliga debatten och det talas ofta om risker. Det säger Anna Olofsson, professor på Mittuniversitetet, som har studerat diskursen kring kejsarsnitt utifrån en intersektionell riskteori. Här berättar hon om sin analys. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Det ideala "offret"

Våld i nära relationer pratas det oftast om som kvinnomisshandel, där det förutsätts att offret är en kvinna och förövaren är en man. Karin Jarnkvist, lektor vid Mittuniversitetet, har forskat om just detta och hon kan se att det finns offer i alla slags relationer. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Analys av riskpositioner

Susanna Öhman är docent vid Mittuniversitetet och har forskat i riskerna du utsätts för beroende på vilken grupp i samhället du tillhör. Här presenterar hon sin analys. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Unga, jämställdhet och hälsa

Lasse Reinikainen är adjunkt vid Mittuniversitetet och presenterar en undersökning som har gjorts i skolans värld. Undersökningen handlar om jämställdhet och villkoren för de unga i skolan. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Hur känner vi kroppen i en teknisk värld

Ericka Johnson, universitetslektor vid Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet, berättar om sina forskningsresultat som är tänkta att användas inom den medicinska forskningen. Hur väl känner vi våra kroppar och hur pass medvetna är vi om den kulturella kontexten? Skall man till exempel konstruera en simulator av en kroppsdel i undervisningssyfte så bör den kunna användas av blivande läkare både i USA och i Sverige, menar hon. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Varför gör vi som vi gör?

Är människan som djuren eller har vår sexualitet formats av våra kulturella och religiösa föreställningar? Zooekologerna Erik Svensson och Jessica Abbott menar att det i princip är samma belöningssystem och samma gener som styr sexualiteten hos såväl bananflugor som människor.