Titta

UR Samtiden - Genusmaraton 2016

UR Samtiden - Genusmaraton 2016

Om UR Samtiden - Genusmaraton 2016

En heldag om genus på Mittuniversitetet i Sundsvall. Forskare och akademiker talar om sin forskning som relaterar till genus. Inspelat den 18 februari 2016. Arrangör: Mittuniversitetet.

Till första programmet

UR Samtiden - Genusmaraton 2016 : Lärande för jämlik vårdDela
  1. Jag är doktorand och kommer att prata
    om min ingång i avhandlingsprojektet-

  2. -som handlar om hur arbetet
    för jämlik vård kan förstås-

  3. -utifrån teori om förändringsarbete
    och lärandeprocesser.

  4. Lärande för jämlik vård.
    Vad menas med det?

  5. Det är precis vad jag också undrar.

  6. För att komma en bit på väg
    i vår förståelse-

  7. -tänkte jag belysa det utifrån teori.

  8. Jag börjar med att prata om
    jämlik vård och tidigare forskning-

  9. -för att sedan väva ihop det
    med teoretiska begrepp-

  10. -som blir tyngdpunkten
    i presentationen.

  11. Jämlik vård innebär att alla har
    samma rättigheter och möjligheter-

  12. -att ta del av förebyggande åtgärder
    och behandling av skador och sjukdom.

  13. Jämlik vård finns föreskriven
    i hälso- och sjukvårdslagen.

  14. Där finns målskrivningar som:
    "vård på lika villkor"-

  15. -utifrån "störst behov av vård"-

  16. -där vården ges med
    "respekt för allas lika värde".

  17. Vården ska vara jämlik för alla
    oavsett kön, klass och så vidare.

  18. Arbete för en jämlik vård utgår från
    att vården i dag inte är jämlik-

  19. -och att alla inte kan ta del
    av behandling på lika villkor.

  20. Arbetet vilar på antaganden
    att ojämlikhet finns överallt-

  21. -i alla myndigheter
    liksom inom vården.

  22. Inom vården kan ojämlikhet
    ta sig uttryck-

  23. -genom att män får fler provtagningar
    än kvinnor för liknande symtom-

  24. -eller att man tänker att ordination
    följs olika beroende på utbildning-

  25. -och ordinerar olika läkemedel till
    patienter beroende på utbildning.

  26. Arbete för jämlik vård utgår från
    att det behöver ske en förändring.

  27. Jämlikhetsintegrering är sedan
    1990-talet den rådande strategin-

  28. -i arbetet för jämlik vård.

  29. Jämställdhetsintegrering
    är ett mer vedertaget begrepp-

  30. -men då det är mer
    än jämlikhet mellan könen-

  31. -kallar jag det
    jämlikhetsintegrering.

  32. Strategin om integrering innebär att
    jämlikhet ska genomsyra verksamheten.

  33. Med det menas att jämlikhet ska
    integreras i genomförandet av vården-

  34. -och ge ramar för vårdutförandet.

  35. Det handlar om förhållningssätt,
    bemötande, rutiner, procedurer-

  36. -policydokument, forskning,
    arbetssätt, arbetsfördelning-

  37. -kvalitetsmätning
    och finansieringsprinciper-

  38. -som ska genomsyras
    av jämlikhetsaspekten.

  39. Hur en vårdverksamhet med integrerad
    jämlikhet ser ut är dock okänt.

  40. Det som tidigare forskning har
    belyst... Jag tar bara upp en del.

  41. ...är hur frågor om jämlikhet
    har integrerats i policydokument.

  42. Målformuleringar i policy-
    och styrdokument för verksamheter-

  43. -blir också belyst genom forskning.

  44. Utbildningsinsatser har beforskats
    för att förstå lagar och policys-

  45. -och vad som är verksamt
    för förändring.

  46. Utbildningsinsatser
    som har studerats har ofta varit-

  47. -att personalen har reflekterat
    över verksamheten.

  48. Policy, mål, utbildningsinsatser
    och reflektioner över verksamheten-

  49. -är delar av en verksamhet och utgår
    från ett ledningsperspektiv.

  50. Få studier ger ett sammanhängande
    teoretiskt ramverk-

  51. -för att förstå
    arbetets delar och relationer.

  52. Jag ska därför introducera expansivt
    lärande och verksamhetsteori-

  53. -som teoretiskt ramverk för analys-

  54. -av vad jämlikhetsintegrering från
    ett ledningsperspektiv består av.

  55. Vi har pratat om att det utgår från
    att en verksamhet behöver förändras-

  56. -för att uppnå en verksamhet
    som resulterar i jämlik vård.

  57. Ett begrepp för förändringsarbete
    är expansivt lärande.

  58. Betoningen i expansivt lärande
    är att det handlar om en process-

  59. -vilket illustreras av lärandecykeln,
    som ni ser på bilden.

  60. Jag tänker inte gå igenom alla steg-

  61. -men expansivt lärande
    beskriver en förändring-

  62. -från en befintlig verksamhet
    till en ny okänd verksamhet.

  63. I bilden kallar jag den för
    "verksamhet 2" i slutet på cykeln.

  64. Det är okänt
    hur den nya verksamheten ska se ut.

  65. Expansivt lärande passar bra för att
    analysera jämlikhetsintegrering-

  66. -eftersom det även där var en hel
    verksamhet som skulle förändras.

  67. Hur verksamheten ska bli i slutet
    är okänt från början.

  68. Det expansiva lärandet
    består av handlingar.

  69. Relationen mellan handlingar och
    verksamhet ingår i verksamhetsteori.

  70. Jag pratar om det i allmänna termer-

  71. -men expansivt lärande hör ihop med
    verksamhetsteori som en förståelse-

  72. -för vad verksamhet innebär.

  73. Där ses verksamhet och handlingar
    på olika nivåer som ändå hör ihop.

  74. Flera personers handlingar som utförs
    för att uppnå en gemensam strävan-

  75. -bildar en verksamhet.

  76. Handlingar drivs av kortsiktiga mål
    och utförs av enskilda aktörer-

  77. -medan verksamheten drivs av
    en gemensam, långsiktig strävan.

  78. Eftersom verksamheten utgörs
    av de sammanlagda handlingarna-

  79. -blir aktören
    på verksamhetsnivå kollektiv.

  80. Inom verksamhetsteori är relationer
    inom verksamheten viktig.

  81. Det illustreras av verksamhets-
    systemet, de små trianglarna.

  82. Jag tänker inte gå igenom alla delar,
    men vill lyfta fram-

  83. -att verksamhetens gemensamma strävan
    även skapar mening för det som görs-

  84. -och att verksamheten får ett utfall,
    ett resultat.

  85. Jag vill lyfta fram att verksamheten
    utförs med hjälp av verktyg.

  86. I verksamheten som vi håller på med
    är bilden och tekniken ett verktyg.

  87. Vad kan verksamhetsteori bidra med i
    förståelsen av jämlikhetsintegrering?

  88. Verksamhetsteori är behjälpligt-

  89. -för att utröna vilka handlingar
    som ingår i jämlikhetsintegrering-

  90. -samtidigt som delarna kan relateras
    till en helhet på verksamhetsnivå.

  91. Det är även möjligt att se vad
    i verksamheten som har aktualiserats.

  92. Uppdelning i handling och verksamhet-

  93. -gör att man inte förväxlar enskilda
    handlingar med verksamhetens strävan.

  94. Handlingarna har egna mål som delmål
    för verksamhetens strävan.

  95. Exempel på handlingar
    som ingår i jämlikhetsintegrering.

  96. Det är inte lika fina fotografiska
    bilder utan en massa pilar.

  97. Jag väver ihop tidigare forskning-

  98. -med verksamhetsteori och expansivt
    lärande för att pröva en analys.

  99. En sammanslagning av dem-

  100. -kallar jag "verksamhetsintegrering
    av jämlikhet".

  101. Det är ett befintligt verksamhets-
    system som har en gemensam strävan-

  102. -att skapa en verksamhet
    där utfallet är jämlik vård.

  103. Tidigare forskning handlar om
    målformulering i policydokument.

  104. Det finns inte forskning som
    beskriver hur verksamhet är uppbyggd-

  105. -vilket är markerat med frågetecken.

  106. "Verksamhet 2" är därmed okänd
    hur den ska se ut.

  107. Att det inte finns ett givet svar är
    karaktäristiskt i expansivt lärande.

  108. Förändringsarbete
    för att nå ett jämlikt utfall-

  109. -kan liknas vid
    ett expansivt lärande.

  110. Den expansiva lärandecykeln
    belyser detta som en process-

  111. -och utgör ett verksamhetssystem
    med ingående handlingar.

  112. Därför har jag tryckt in trianglarna
    i lärandecykeln.

  113. Det vi har pratat om
    är verksamhetsnivå.

  114. Vilka handlingar som ingår
    ska vi gå över till nu.

  115. En del i jämlikhetsintegrering-

  116. -är verksamhetsintegrering
    av ett jämlikhetsperspektiv.

  117. Där betonas gemensam mening
    för förändringsarbetet.

  118. Utbildningsinsatser
    om jämlikhet och lagar-

  119. -kan leda till att ledning och
    medarbetare skapar en gemensam bild.

  120. Förhållningssättet till frågorna
    förändras-

  121. -men utförandet av vården
    förändras inte nödvändigtvis.

  122. Verksamhetssystemet illustreras
    med streckade linjer-

  123. -för att markera
    att det är handlingar-

  124. -handlingar inom
    det expansiva lärandet.

  125. En annan handling...

  126. Här hade vi den!

  127. Målet vid verksamhetsintegrering
    av ett jämlikhetsperspektiv-

  128. -är att skapa mening.

  129. Handlingen är sammankopplad med
    verksamhetsnivån, den blå pilen-

  130. -genom att utbildningsinsatserna
    utgör ett verktyg för att förstå.

  131. Handlingen är kopplad
    med verksamheten.

  132. Nu kommer vi till en annan handling.

  133. Jag kallar den verksamhetsintegrering
    av jämlikhetsarbete-

  134. -vilket också utgör ett verktyg.

  135. Ett exempel uppvisar den nationella
    hemsidan för ungdomsmottagningen.

  136. Tidigare arbetade man
    i det vardagliga arbetet-

  137. -med att lägga upp bilder och texter
    på hemsidan.

  138. Kontinuerligt och kollegialt
    granskade man de texterna.

  139. Detta genom att hemsidetexterna läses
    av olika grupper-

  140. -för att undvika förgivettagande
    som kan verka exkluderande.

  141. Grupperna som granskade texterna
    utgör ett verktyg i arbetet-

  142. -i form av reflekterande
    arbetsgrupper som inbyggd struktur.

  143. Verksamhetsintegrering av
    jämlikhetsarbete utgör en struktur...

  144. Målet eller utfallet är en struktur
    i förändringsarbetet för jämlik vård.

  145. Om vi lägger ihop vad
    jämlikhetsintegrering består av...

  146. På verksamhetsnivå handlar det om-

  147. -verksamhetsintegrering av jämlikhet
    som en process-

  148. -för att resultera i jämlik vård.

  149. På handlingsnivå
    var det meningsgörande-

  150. -genom verksamhetsintegrering
    av ett jämlikhetsperspektiv-

  151. -och handlingar
    för kontinuerlig reflektion-

  152. -över verksamhetens utförande
    genom verksamhetsintegrering.

  153. Målformuleringar, utbildningsinsatser
    och reflektion över sin verksamhet-

  154. -kan förstås som delar i ett
    förändringsarbete inom en verksamhet.

  155. Verksamhetsteori
    och expansivt lärande är behjälpligt-

  156. -för att utröna vilka handlingar
    jämlikhetsintegrering består av-

  157. -samtidigt som delarna kan relateras
    till en helhet på verksamhetsnivå.

  158. Handlingarna kan sammankopplas med
    en verksamhet med gemensam strävan-

  159. -utan att sammanblandas med att de
    handlingarna uppfyller den strävan.

  160. Handlingen är snarare
    ett delmål på vägen.

  161. Jag hoppas att vi vet mer om vad
    lärande om jämlik vård kan innebära.

  162. Ytterligare handlingar och steg
    i den expansiva lärandecykeln-

  163. -har jag tänkt titta vidare på
    i mitt avhandlingsarbete.

  164. Nu vill jag tacka för mig.

  165. Textning: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Lärande för jämlik vård

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Är det självklart att vi får lika vård oavsett var vi kommer ifrån eller vad vi har för kön? Ida Johansson är doktorand vid Mittuniversitetet och här presenterar hon sin forskning som handlar om hur det ser ut i Sverige och vad begreppet lärande för jämlik vård betyder. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Hälso- och sjukvård, Jämlikhet, Medicin, Sjukvård
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Genusmaraton 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Omvandling och reproduktion av genus

Magnus Granberg är doktorand vid Mittuniversitetet i Sundsvall och berättar om omvandling och reproduktion av genus i välfärdsarbetares kamp för bättre arbetsvillkor. Hur har till exempel sjuksköterskors strejker sett ut genom tiderna? Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Rätt person på fel ställe?

Hur mår de anställda på våra arbetsplatser? Malin Bolin som är lektor vid Mittuniversitetet berättar om ökad ojämlikhet mellan olika yrkesgrupper. Sedan 1990-talet har skillnaderna mellan dem som har det bra och dem som har det dåligt på sin arbetsplats ökat kraftigt. Hur kan vi nå ett hållbart arbetsliv? Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Ledarnormativitet i krishantering

Erna Danielsson är docent vid Mittuniversitetet och berättar om en undersökning som hon och Angelika Sjöstedt-Landén har genomfört. Det handlar om krishantering på arbetsplatser och vilka värden som förknippas med ledarskap i kriser. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Det könsmärkta företagandet

Hur ett samhälle utvecklas och ser ut påverkar företagandet. Yvonne von Friedrichs är professor vid Mittuniversitet och här går hon igenom hur samhällsstrukturen har förändrat villkoren för företagarna och framförallt småföretagarens villkor. Hon diskuterar också hur normer gör att mäns och kvinnors företagande bedöms olika. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

"Svenskjävlar" att hyra

Svenskar har blivit den nya arbetarklassen i Norge. Gunilla Olofsdotter, docent vid Mittuniversitetet, och Kristina Zampoukos, lektor vid Mittuniversitetet, föreläser om norrmännens syn på svenskar och om villkoren för svenskar i grannlandet. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Berättelsens makt

Vem får höras i det offentliga rummet och vilka sätter villkoren? Hur skapas föreställningar om världen utifrån vem som äger rätten att berätta? Karin Jarnkvist, lektor vid Mittuniversitetet och Anna Molin kultursekreterare på Sundsvalls museum talar här om vikten av att låta alla höras för att få en mer jämställd röst i samhället. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Om vikten av oflyt

Ulrika Schmauch är lektor vid Umeå universitet och talar om ojämlika möjligheter att välja tillhörighet och göra sin röst hörd. Hon berättar om vikten av att vara obekväm och ifrågasätta och att våga ta plats även om man inte ges en självklar plats. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Den hemliga berättelsen

Under många år var berättelsen om kvinnan nedtystad, inlåst och gömd i ett skåp. Åsa Ljungström, tidigare universitetslektor på Mittuniversitetet, hittar berättelsen och gör den offentlig. Här berättar hon om hemligheten och ger etiska perspektiv på berättande. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Att läsa tystnader

Vad innebär det att vara tyst? Säger man egentligen massor fast det inte hörs? Cecilia Dahlbäck är sociolog och berättar om att kunna höra vad som sägs trots att det är tyst. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Allt som finns men inte syns

Varje plats har en historia. Det handlar om människor och städer, men vem har makten att berätta om det förflutna? Journalisten Malin Palmkvist och förläggaren Sara Swedenmark har skrivit böcker om människor på olika platser och berättar här om det. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Centrum, periferi och identitet

Samtal om samhällskritik och om vem som får stå i centrum och höras. Vem får skulden för problem och vem är det som bestämmer var skulden ska läggas? Medverkande: Madeleine Eriksson, kulturgeograf och Helene Gedda, illustratör. Moderator: Angelika Sjöstedt Landén, lektor vid Mittuniversitetet. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Analysera kejsarsnitt

Planerade kejsarsnitt har väckt känslor både inom förlossningsvården och i den offentliga debatten och det talas ofta om risker. Det säger Anna Olofsson, professor på Mittuniversitetet, som har studerat diskursen kring kejsarsnitt utifrån en intersektionell riskteori. Här berättar hon om sin analys. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Det ideala "offret"

Våld i nära relationer pratas det oftast om som kvinnomisshandel, där det förutsätts att offret är en kvinna och förövaren är en man. Karin Jarnkvist, lektor vid Mittuniversitetet, har forskat om just detta och hon kan se att det finns offer i alla slags relationer. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Analys av riskpositioner

Susanna Öhman är docent vid Mittuniversitetet och har forskat i riskerna du utsätts för beroende på vilken grupp i samhället du tillhör. Här presenterar hon sin analys. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Unga, jämställdhet och hälsa

Lasse Reinikainen är adjunkt vid Mittuniversitetet och presenterar en undersökning som har gjorts i skolans värld. Undersökningen handlar om jämställdhet och villkoren för de unga i skolan. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Samhällets utmaningar

Så påverkas vår miljö av läkemedel

Micael Jonsson, forskare i ekologi, berättar hur de cirka 1200 läkemedel vi använder i Sverige påverkar miljön. Han har bland annat undersökt hur medicinrester kan påverka fiskar. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den magiska handen

Oxytocin kallas ibland för kärlekshormonet. Det frisätts vid mjuk beröring och får oss att njuta. Anna Jönsson, sexibilitycoach, berättar om frigörande tantramassage och professor Kerstin Uvnäs Moberg om oxytocinets betydelse för sexlusten.

Fråga oss