Titta

UR Samtiden - Genusmaraton 2016

UR Samtiden - Genusmaraton 2016

Om UR Samtiden - Genusmaraton 2016

En heldag om genus på Mittuniversitetet i Sundsvall. Forskare och akademiker talar om sin forskning som relaterar till genus. Inspelat den 18 februari 2016. Arrangör: Mittuniversitetet.

Till första programmet

UR Samtiden - Genusmaraton 2016 : Ambivalenser och maktordningarDela
  1. Angelika, jag och Diana Mulinari
    på Lunds universitet-

  2. -har varit redaktörer för boken.

  3. Inspiration
    till att sätta samman boken-

  4. -kom från en gemensam diskussion
    som vi hade i ett forskarnätverk-

  5. -med Lunds universitet, Göteborgs
    universitet och Mittuniversitetet.

  6. Så vi har författare från alla dessa tre
    universitet i boken.

  7. En diskussion
    om begreppet nyliberalism-

  8. -och dess status i forsknings-
    och samhällsdebatten i Sverige i dag.

  9. Sen vävde vi samman det med reflektioner
    över feminismens roll-

  10. -i en tid av social
    och politisk förändring.

  11. Hur ser förhållandet ut
    mellan nyliberalism och feminism?

  12. Står begreppen i opposition
    till varandra?

  13. Står de kanske i förbund
    med varandra?

  14. Eller löper de bara
    som parallella spår i tiden?

  15. Och vilka utmaningar ställs feminismen
    inför-

  16. -under de nyliberala förändringarna som
    vi upplever?

  17. Och hur kan feminismen bidra till
    att utmana nyliberalismen-

  18. -och dess ideal och praktiker?

  19. Utan att utgå från en enhetlig, gemensam
    definition av nyliberalism-

  20. -så vill vi diskutera hur dessa
    trassliga nyliberala mönster-

  21. -har brett ut sig över Sverige.

  22. Mönster som exempelvis kännetecknas-

  23. -av skattesänkningar
    för de redan privilegierade.

  24. Att fundamentala delar av välfärdens
    resurser, som A-kassa och sjukkassa-

  25. -har försämrats.

  26. Skolorna har marknadifierats
    och konkurrensutsatts.

  27. Starka rättigheter kring privat ägande,
    en fri marknad och frihandel-

  28. -samt betoningen av individuella val och
    individuellt ansvar-

  29. -som vi har varit inne på tidigare.

  30. Mönster som vi menar har haft
    grundläggande konsekvenser-

  31. -för kategoriseringsprocesser
    utifrån till exempel kön-

  32. -men också utifrån sexualitet,
    klass, ras, etnicitet-

  33. -och så vidare.

  34. Och inte minst vad gäller relationer
    mellan diskurser om skillnader-

  35. -och växande ojämlikheter.

  36. Nyliberala diskurser är ju liksom
    alla andra diskurser normativa.

  37. Samhällen och subjekt förväntas formas
    och förändras-

  38. -på väldigt specifika sätt.

  39. Det blir därför centralt
    att utforska spänningar-

  40. -mellan den nyliberala normen
    att välja fritt-

  41. -och den samtidiga normen
    att välja rätt.

  42. För även om idealen om individens
    fria val är starka i dag-

  43. -så upplevs valen ofta som fria enbart
    så länge vi väljer rätt.

  44. I boken bidrar författarna
    med feministiska läsningar-

  45. -av nyliberalismen.

  46. Varje kapitelförfattare redogör
    för sina specifika utgångspunkter-

  47. -i relation till
    de här centrala begreppen.

  48. Gemensamt är att vi ser hur förändringar
    och fenomen som uppstår-

  49. -är viktiga att diskutera
    och analysera.

  50. Vi vill synliggöra och bråka
    med emotionellt motbjudande-

  51. -men samtidigt lockande förändringar-

  52. -som vi själva dessutom upplever oss
    helt inbegripna i.

  53. Vi vill dra fram dem i ljuset
    och granska dem i den här boken.

  54. Så vi har samlats i denna volym för
    att undersöka rådande maktordningar.

  55. Vilka ambivalenser och paradoxer
    som de skapar-

  56. -i termer av begränsningar
    men också öppningar.

  57. Förtryck men också möjligheter.

  58. Men också hur de här förändringarna görs
    och hur de känns.

  59. Forskningen som lett fram
    till diskussionspunkterna-

  60. -har tagit olika former.

  61. Boken ingår därmed
    i en fortsatt debatt-

  62. -om vad nyliberalism är
    eller hur den kan betraktas.

  63. Men vi kommer också samtliga
    från en tradition-

  64. -som kritiskt har granskat
    välfärdsstaten-

  65. -och dess disciplinerande
    och kategoriserande karaktär.

  66. Liksom kopplingen
    mellan dess auktoritära drag-

  67. -och skuldbeläggande, normerande
    principer om kön och sexualitet.

  68. Som forskare är vi därtill en del
    av en akademi-

  69. -som på många sätt har formats
    både av välfärdsstatens ideal-

  70. -men också av nyliberala principer.

  71. Det är därför inte nån nostalgisk
    längtan tillbaka till förr-

  72. -som har fått oss att samlas
    i den här boken.

  73. Det är snarare en övertygelse om
    att vi har nåt viktigt att säga-

  74. -om nyliberalismen och hur den görs-

  75. -men också vad detta görande
    gör med oss som människor.

  76. Vilka känslor den väcker-

  77. -men också vilka känslor
    den drivs av.

  78. Och naturligtvis hur den kan utmanas
    genom en feministisk läsning.

  79. Så utifrån skilda positioner,
    erfarenheter och kompetenser-

  80. -i den här gruppen forskare-

  81. -närmar vi oss
    den nyliberala omvandlingen-

  82. -utifrån det vi har betraktat
    som ett icke-nostalgiskt perspektiv.

  83. För att bråka med de här ambivalenta
    intrasslingarna och mönstren-

  84. -som vi är en del av.

  85. Som feministiska forskare
    betraktar vi det som viktigt-

  86. -att analysera
    och granska förändringarna-

  87. -och den betydelse som de får för
    ojämlikheter och ojämställdheter-

  88. -för social rättvisa-

  89. -och inte minst för den feministiska
    kritikens villkor och möjligheter.

  90. -Varsågod.
    -Tack.

  91. Kapitlen handlar om nyliberala
    förändringar på olika sätt-

  92. -och det är tematiserat
    i olika områden.

  93. Det är sju kapitel-

  94. -med forskare
    från olika lärosäten i Sverige.

  95. De metodologiska ansatserna
    är breda och mångfacetterade.

  96. Det ges exempel på analyser
    av pågående liberala diskurser-

  97. -och/eller praktiker på olika nivåer.

  98. Allt från diskursanalys
    av förändringar i arbetslivet-

  99. -och en analys
    av en förändrad regionalpolitik-

  100. -till analyser av enskilda intervjuer
    och individuella minnesarbeten-

  101. -kring hur förändringar som vi försöker
    kategorisera som nyliberala-

  102. -kan erfaras av olika människor.

  103. Vi har också ett avsnitt med titeln:

  104. "Nyliberalism som emotionell regim."

  105. Där fokuserar vi
    på det här med känslor.

  106. Det var du också inne på, Siv.

  107. Och...

  108. Förutom att det finns en inledning, som
    vi har skrivit tillsammans-

  109. -så är det första kapitlet författat av
    mig själv.

  110. Det är en dokumentanalys-

  111. -där jag har kikat på en rapport
    som kom ut.

  112. Den skulle handla om innovation-

  113. -och betydelsen av innovation
    för Sverige.

  114. Där har jag tittat på vilka ideal
    om att styra offentlig verksamhet-

  115. -som kommer fram
    i talet om innovationskraften-

  116. -och vilka förväntningar det ställer på
    människor i skapandet-

  117. -av det som kan kallas
    "den nya arbetskraften", som behövs.

  118. Jag försöker rikta uppmärksamheten mot
    att kritiskt granska-

  119. -vad som händer med föreställningar-

  120. -om vad som är
    flexibelt och effektivt-

  121. -utifrån just den här rapporteringen.

  122. Och det handlar inte om...

  123. ...vad som faktiskt händer
    med människor i arbetslivet.

  124. Det målar upp en sorts idealbild
    av arbetskraften.

  125. I kapitel två-

  126. -skriver Siv om sina erfarenheter från
    akademin.

  127. Som hon benämner
    som en nyliberal akademi.

  128. Det uppstår paradoxala kopplingar mellan
    nyliberalism och feminism-

  129. -i det praktiska arbetet.

  130. Som feministisk forskare-

  131. -vill hon granska
    maktordnande strukturer-

  132. -som den nyliberala
    styrningsmentaliteten i akademin.

  133. Samtidigt har feministisk forskning,
    liksom all annan, förpackats-

  134. -i en nyliberal struktur.

  135. En räknekultur
    och vad vi kallar "audit culture"-

  136. -där vi hela tiden ska utvärderas
    och övervakas.

  137. Så den feministiska forskningen ges
    en plats, men under dessa villkor-

  138. -som bidrar till att reproducera-

  139. -redan problematiska normer
    som finns i akademin-

  140. -i stället för att ifrågasätta
    och utmana dem.

  141. Här återkommer hon också
    till det komplexa och ambivalenta-

  142. -med de känslor
    som det ger upphov till.

  143. Det kan både vara lust och äckel-

  144. -och olika,
    väldigt motsägelsefulla känslor.

  145. I kapitel tre har Kerstin Sandell
    skrivit-

  146. -om "Tillståndet som förlorade sitt namn
    men fick en fungerande lösning".

  147. Där skriver hon att depression kan ses
    som nyliberalismens sjukdom.

  148. Att depression kan ses
    som ett resultat-

  149. -av överexploatering i arbetslivet-

  150. -där ansvaret
    för arbetslivsförändringar-

  151. -ska bäras av individer.

  152. Hon har intervjuat personer
    som äter antidepressiva läkemedel.

  153. De beskriver sin rädsla-

  154. -för vad som händer om de inte fungerar
    på arbetet och så vidare.

  155. Och att medicinering då blir
    en fungerande lösning.

  156. Lena Sawyer och Siv
    beskriver en situation-

  157. -där en...

  158. Lena Sawyer ska utföra
    en observation i sin forskning.

  159. Hon följer med socialarbetare
    och ser hur de jobbar.

  160. Här uppstår det
    en väldigt speciell situation.

  161. Jag hinner inte riktigt förklara
    hela förloppet-

  162. -men i den här situationen-

  163. -så diskuterar hon och Siv-

  164. -vad det är för typer av rädsla
    att förknippas med utanförskap-

  165. -som uppstår i den här situationen och
    klibbar fast vid alla aktörer:

  166. Forskaren, socialarbetaren-

  167. -och de personer
    som socialarbetaren ska observera.

  168. Katarina Giritli-Nygren
    och Sara Nylén skriver-

  169. -om regionalpolitikens styrande
    subjekt och hur de konstitueras.

  170. Här ser de-

  171. -att det reproduceras genusordningar i
    det här arbetet-

  172. -men på lite intressanta sätt-

  173. -där femininitet får
    en särskild laddning.

  174. Ni får läsa vidare om det själva.
    Min tid börjar rinna ut.

  175. Diana Mulinari skriver i kapitel sex-

  176. -om intervjuer som hon har gjort
    med SD-kvinnor-

  177. -och hur de förstår sin position.

  178. Hon skriver om-

  179. -att det skapas
    en sorts rasistisk omsorgsdiskurs-

  180. -i hur SD-kvinnor berättar om
    och motiverar-

  181. -sitt aktiva stöd
    till ett rasistiskt parti.

  182. Och Lena Martinsson skriver-

  183. -om den aktivistiska företagaren-

  184. -och företagande
    som ett slags löfte om-

  185. -att kunna göra saker,
    delta i skapandet-

  186. -av internationellt och nationellt
    samhällsliv-

  187. -och kunna göra annorlunda saker
    i olika rättviseprojekt.

  188. Vad det lovar och vad som är
    problematiskt med det också.

  189. Nu är jag klar!

  190. Jag ska vara jättesnabb
    i mitt prat efteråt.

  191. Ja, du får lite mindre tid.

  192. Nu har vi en god bild av boken,
    och sen ska vi ta del av den.

  193. Tack så rysligt!

  194. Tack!

  195. Textning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Ambivalenser och maktordningar

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur ser förhållandet mellan nyliberalism och feminism ut? Står de i opposition till varandra? Bland annat de frågorna ställer sig föreläsarna Siv Fahlgren, universitetslektor vid Mittuniversitetet, och Angelika Sjöstedt Landén, lektor vid Mittuniversitetet. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Politik och statskunskap, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Feminism, Nyliberalism, Politik, Politiska åskådningar, Samhällsvetenskap, Statskunskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Genusmaraton 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Omvandling och reproduktion av genus

Magnus Granberg är doktorand vid Mittuniversitetet i Sundsvall och berättar om omvandling och reproduktion av genus i välfärdsarbetares kamp för bättre arbetsvillkor. Hur har till exempel sjuksköterskors strejker sett ut genom tiderna? Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Rätt person på fel ställe?

Hur mår de anställda på våra arbetsplatser? Malin Bolin som är lektor vid Mittuniversitetet berättar om ökad ojämlikhet mellan olika yrkesgrupper. Sedan 1990-talet har skillnaderna mellan dem som har det bra och dem som har det dåligt på sin arbetsplats ökat kraftigt. Hur kan vi nå ett hållbart arbetsliv? Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Ledarnormativitet i krishantering

Erna Danielsson är docent vid Mittuniversitetet och berättar om en undersökning som hon och Angelika Sjöstedt-Landén har genomfört. Det handlar om krishantering på arbetsplatser och vilka värden som förknippas med ledarskap i kriser. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Det könsmärkta företagandet

Hur ett samhälle utvecklas och ser ut påverkar företagandet. Yvonne von Friedrichs är professor vid Mittuniversitet och här går hon igenom hur samhällsstrukturen har förändrat villkoren för företagarna och framförallt småföretagarens villkor. Hon diskuterar också hur normer gör att mäns och kvinnors företagande bedöms olika. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

"Svenskjävlar" att hyra

Svenskar har blivit den nya arbetarklassen i Norge. Gunilla Olofsdotter, docent vid Mittuniversitetet, och Kristina Zampoukos, lektor vid Mittuniversitetet, föreläser om norrmännens syn på svenskar och om villkoren för svenskar i grannlandet. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Berättelsens makt

Vem får höras i det offentliga rummet och vilka sätter villkoren? Hur skapas föreställningar om världen utifrån vem som äger rätten att berätta? Karin Jarnkvist, lektor vid Mittuniversitetet och Anna Molin kultursekreterare på Sundsvalls museum talar här om vikten av att låta alla höras för att få en mer jämställd röst i samhället. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Om vikten av oflyt

Ulrika Schmauch är lektor vid Umeå universitet och talar om ojämlika möjligheter att välja tillhörighet och göra sin röst hörd. Hon berättar om vikten av att vara obekväm och ifrågasätta och att våga ta plats även om man inte ges en självklar plats. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Den hemliga berättelsen

Under många år var berättelsen om kvinnan nedtystad, inlåst och gömd i ett skåp. Åsa Ljungström, tidigare universitetslektor på Mittuniversitetet, hittar berättelsen och gör den offentlig. Här berättar hon om hemligheten och ger etiska perspektiv på berättande. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Att läsa tystnader

Vad innebär det att vara tyst? Säger man egentligen massor fast det inte hörs? Cecilia Dahlbäck är sociolog och berättar om att kunna höra vad som sägs trots att det är tyst. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Allt som finns men inte syns

Varje plats har en historia. Det handlar om människor och städer, men vem har makten att berätta om det förflutna? Journalisten Malin Palmkvist och förläggaren Sara Swedenmark har skrivit böcker om människor på olika platser och berättar här om det. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Centrum, periferi och identitet

Samtal om samhällskritik och om vem som får stå i centrum och höras. Vem får skulden för problem och vem är det som bestämmer var skulden ska läggas? Medverkande: Madeleine Eriksson, kulturgeograf och Helene Gedda, illustratör. Moderator: Angelika Sjöstedt Landén, lektor vid Mittuniversitetet. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Analysera kejsarsnitt

Planerade kejsarsnitt har väckt känslor både inom förlossningsvården och i den offentliga debatten och det talas ofta om risker. Det säger Anna Olofsson, professor på Mittuniversitetet, som har studerat diskursen kring kejsarsnitt utifrån en intersektionell riskteori. Här berättar hon om sin analys. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Det ideala "offret"

Våld i nära relationer pratas det oftast om som kvinnomisshandel, där det förutsätts att offret är en kvinna och förövaren är en man. Karin Jarnkvist, lektor vid Mittuniversitetet, har forskat om just detta och hon kan se att det finns offer i alla slags relationer. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Analys av riskpositioner

Susanna Öhman är docent vid Mittuniversitetet och har forskat i riskerna du utsätts för beroende på vilken grupp i samhället du tillhör. Här presenterar hon sin analys. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Unga, jämställdhet och hälsa

Lasse Reinikainen är adjunkt vid Mittuniversitetet och presenterar en undersökning som har gjorts i skolans värld. Undersökningen handlar om jämställdhet och villkoren för de unga i skolan. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Ett samtal om antisemitism

Folkpartisten och före detta integrationsminister Erik Ullenhag samtalar med moderatorn Willy Silberstein. De samtalar om antisemitism, världsläget och om regeringens erkännande av Palestina samt om flathet och rädsla för att stöta sig med politiker. Inspelat den 15 november 2015 på Norra Reals gymnasium i Stockholm. Arrangör: Limmud.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Personlig assistent, också till sex?

Som förlamad kan det vara svårt att be om hjälp med de mest privata behoven. Arbetsterapeuten Stefan Balogh har specialiserat sig på rådgivning till personer med funktionsnedsättning. Han tycker att Sverige bör följa Danmarks exempel och utbilda speciella sexvägledare.