Titta

UR Samtiden - Genusmaraton 2016

UR Samtiden - Genusmaraton 2016

Om UR Samtiden - Genusmaraton 2016

En heldag om genus på Mittuniversitetet i Sundsvall. Forskare och akademiker talar om sin forskning som relaterar till genus. Inspelat den 18 februari 2016. Arrangör: Mittuniversitetet.

Till första programmet

UR Samtiden - Genusmaraton 2016 : Feministiska gemenskaperDela
  1. Jag heter Angelika Sjöstedt Landén,
    och jag är lektor i genusvetenskap.

  2. Det är från den positionen
    som jag främst pratar nu-

  3. -även om Katarina berättade
    att jag också jobbar som etnolog.

  4. Genusvetenskap är ett spännande ämne.

  5. Vid vårt flercampusuniversitet
    är det ett väldigt litet ämne-

  6. -om man ser till antal anställda.

  7. Avdelningen för samhällsvetenskap
    ligger på två orter-

  8. -Sundsvall och Östersund,
    och jag har mitt kontor i Östersund.

  9. Det finns bara en genusvetare som har
    sitt kontor där, och det är jag.

  10. Men det finns förstås
    andra genusforskare.

  11. Genusvetenskapen är en del av en
    växande och dynamisk forskningsmiljö-

  12. -där Forum för genusvetenskap,
    som arrangerar den här dagen-

  13. -är en central drivkraft.

  14. Jag ser på Forum
    som en feministisk gemenskap.

  15. Att genusvetenskap över huvud taget
    finns som ämne vid Mittuniversitetet-

  16. -kan ses som
    en decentraliserad revolution i sig.

  17. Den aktivitet och inomorganisatoriska
    aktivism som har bedrivits-

  18. -inom Forum för genusvetenskap är
    att tacka för att det finns som ämne.

  19. Därför är det extra roligt
    att stå här i dag...

  20. ...som medredaktör till den här
    fina boken, tillsammans med Siv...

  21. ...som ju kan ses som upphovskvinnan
    till det Forum är i dag...

  22. ...över huvud taget.

  23. Sen saknar vi givetvis
    Diana Mulinari...

  24. ...som också är
    en av redaktörerna till boken.

  25. Vi vet att hon är med oss i tanken.

  26. Vi vet att hon peppar och stöttar
    som alltid, även när hon inte är här.

  27. Och de föreställda feministiska
    gemenskaperna är lika viktiga-

  28. -som andra feministiska gemenskaper.

  29. Kanske särskilt för oss
    som verkar på platser-

  30. -där det kan vara långt
    till nån att dela såna med.

  31. Då kan en föreställd feministisk
    gemenskap vara väldigt avgörande.

  32. Precis som andra gemenskaper
    kan de feministiska öppna och stänga.

  33. De kan inkludera och exkludera.

  34. Här vill jag uppmärksamma vad
    feministiska gemenskaper kan göra-

  35. -och vilka öppningar för förändring
    som kan skapas.

  36. Det kan vara så
    att i de feministiska gemenskaperna-

  37. -så uppstår en massa saker,
    till exempel forskning-

  38. -som görs och diskuteras
    på oväntade sätt på oväntade platser.

  39. Böcker, artiklar och debattinlägg som
    skrivs och läses med oväntade teman.

  40. Organisering
    som förändras och växer fram.

  41. Vilket båda de här böckerna
    är väldigt goda exempel på.

  42. Feministiska gemenskaper
    kan också hålla oss under armarna-

  43. -och hålla kroppen i gång en lång
    vinter, bokstavligt och bildligt.

  44. Det kan vara det
    som får oss att skratta eller orka-

  45. -och det som upprätthåller.

  46. På så sätt kan feministiska
    gemenskaper vara livsavgörande.

  47. Det tas särskilt upp
    i efterskriften i den här boken-

  48. -som en aspekt
    av solidaritetshandlingar.

  49. Det kommer Siv att säga mer om strax.

  50. Forum för genusvetenskap anordnade
    en trialog runt Elin Olofssons roman-

  51. -"Till flickorna i sjön" som utspelas
    i ett jämtländskt glesbygdslandskap.

  52. I romanen finns en grupp kvinnor
    med olika sorger och bedrövelser-

  53. -men som i tystnad stöttar varandra
    i avgörande ögonblick-

  54. -och som håller varandra upprätta,
    som sitter där bredvid, som finns.

  55. Det är en politisk handling
    att finnas där på ett sätt–

  56. -som inte kräver
    underkastelse tillbaka.

  57. Det privata är politiskt,
    och det politiska är privat.

  58. Jag tar det personligt.

  59. Våren 2014 fick jag en fin inbjudan
    av en vän som jag inte kände då-

  60. -utan som jag bara hade träffat
    en enda gång.

  61. Hon sa att det ska starta en
    feministisk samtalsgrupp i Östersund-

  62. -och frågade om jag var intresserad.
    Det var jag.

  63. Gruppen träffas sen dess en gång
    i månaden och pratar om olika ämnen-

  64. -ofta aktuella ämnen hämtade från
    böcker, bloggar, tv eller filmer.

  65. Jag upptäckte
    att ju mer vi lärde känna varandra-

  66. -så började jag reflektera allt mer-

  67. -över föreställda feministiska
    gemenskapers otillräcklighet-

  68. -om de inte också kompletteras
    och grundas på olika platser.

  69. Kanske har jag inte ens vetat hur
    mycket jag behövde en sån gemenskap-

  70. -och hur länge jag har saknat den
    utan att ens veta om det.

  71. Det fanns inga feministiska
    aktivister i min högstadieskola.

  72. Inga som jag visste om, i alla fall,
    men det fanns nynazister.

  73. Dem gick det inte
    att undgå att märka.

  74. Var var de feministiska slagorden,
    texterna och strategierna då-

  75. -när jag hade behövt dem som bäst?

  76. När vi lärde känna varandra
    i vår grupp har det visat sig-

  77. -att en var feministisk aktivist
    i tonåren, uppvuxen i Stockholm.

  78. Resten av oss
    har rötter i olika Norrlandslän-

  79. -och vi har hittat feministiska
    gemenskaper på andra sätt.

  80. Det är ofta så att feminism
    också formuleras i relation till-

  81. -eller särskilt kopplat till,
    urbana rum.

  82. Därför är det viktigt att fråga sig-

  83. -vad det finns för förutsättningar
    för organisering på olika platser.

  84. Clara Bodén och Lisa och Sophia
    Josephson frågar sig-

  85. -i tidskriften Provins: "Hur börjar
    en decentraliserad revolution?"

  86. Det är inspirerande
    att tänka på den frågan-

  87. -utifrån kraften
    i feministiska gemenskaper.

  88. Där skriver de: "I Norrland ska man
    vara snäll och inte så arg."

  89. "Det ska inte finnas förbannade
    och kompromisslösa kvinnor"-

  90. -"som kräver att bli representerade
    av bilder som speglar dem."

  91. Den betraktelsen får mig att
    reflektera över att det blir väldigt-

  92. -svårt, i så fall, att skapa utrymme
    för feministiska gemenskaper-

  93. -i icke-urbana rum, om det urbana
    och feminismen bara kan hälsa på.

  94. Samtidigt finns en risk
    att jag upprepar en berättelse-

  95. -om avsaknaden av feministisk
    organisering utanför storstäderna-

  96. -som återigen döljer det viktiga som
    just nu pågår i byarna och hålorna-

  97. -där feministiska gemenskaper
    alltjämt uppstår och upprätthåller.

  98. Låt feministiska gemenskaper
    vara det som möjliggör-

  99. -decentraliserade revolutioner.

  100. Tack.

  101. Textning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Feministiska gemenskaper

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Angelika Sjöstedt är lektor i genusvetenskap vid Mittuniversitetet och här berättar hon vad feministisk gemenskap betyder för henne och vad hon ser för förändring från när hon var yngre till idag. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Ämnen:
Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Feminism, Genusfrågor, Kvinnofrågor, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Genusmaraton 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Omvandling och reproduktion av genus

Magnus Granberg är doktorand vid Mittuniversitetet i Sundsvall och berättar om omvandling och reproduktion av genus i välfärdsarbetares kamp för bättre arbetsvillkor. Hur har till exempel sjuksköterskors strejker sett ut genom tiderna? Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Rätt person på fel ställe?

Hur mår de anställda på våra arbetsplatser? Malin Bolin som är lektor vid Mittuniversitetet berättar om ökad ojämlikhet mellan olika yrkesgrupper. Sedan 1990-talet har skillnaderna mellan dem som har det bra och dem som har det dåligt på sin arbetsplats ökat kraftigt. Hur kan vi nå ett hållbart arbetsliv? Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Ledarnormativitet i krishantering

Erna Danielsson är docent vid Mittuniversitetet och berättar om en undersökning som hon och Angelika Sjöstedt-Landén har genomfört. Det handlar om krishantering på arbetsplatser och vilka värden som förknippas med ledarskap i kriser. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Det könsmärkta företagandet

Hur ett samhälle utvecklas och ser ut påverkar företagandet. Yvonne von Friedrichs är professor vid Mittuniversitet och här går hon igenom hur samhällsstrukturen har förändrat villkoren för företagarna och framförallt småföretagarens villkor. Hon diskuterar också hur normer gör att mäns och kvinnors företagande bedöms olika. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

"Svenskjävlar" att hyra

Svenskar har blivit den nya arbetarklassen i Norge. Gunilla Olofsdotter, docent vid Mittuniversitetet, och Kristina Zampoukos, lektor vid Mittuniversitetet, föreläser om norrmännens syn på svenskar och om villkoren för svenskar i grannlandet. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Berättelsens makt

Vem får höras i det offentliga rummet och vilka sätter villkoren? Hur skapas föreställningar om världen utifrån vem som äger rätten att berätta? Karin Jarnkvist, lektor vid Mittuniversitetet och Anna Molin kultursekreterare på Sundsvalls museum talar här om vikten av att låta alla höras för att få en mer jämställd röst i samhället. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Om vikten av oflyt

Ulrika Schmauch är lektor vid Umeå universitet och talar om ojämlika möjligheter att välja tillhörighet och göra sin röst hörd. Hon berättar om vikten av att vara obekväm och ifrågasätta och att våga ta plats även om man inte ges en självklar plats. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Den hemliga berättelsen

Under många år var berättelsen om kvinnan nedtystad, inlåst och gömd i ett skåp. Åsa Ljungström, tidigare universitetslektor på Mittuniversitetet, hittar berättelsen och gör den offentlig. Här berättar hon om hemligheten och ger etiska perspektiv på berättande. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Att läsa tystnader

Vad innebär det att vara tyst? Säger man egentligen massor fast det inte hörs? Cecilia Dahlbäck är sociolog och berättar om att kunna höra vad som sägs trots att det är tyst. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Allt som finns men inte syns

Varje plats har en historia. Det handlar om människor och städer, men vem har makten att berätta om det förflutna? Journalisten Malin Palmkvist och förläggaren Sara Swedenmark har skrivit böcker om människor på olika platser och berättar här om det. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Centrum, periferi och identitet

Samtal om samhällskritik och om vem som får stå i centrum och höras. Vem får skulden för problem och vem är det som bestämmer var skulden ska läggas? Medverkande: Madeleine Eriksson, kulturgeograf och Helene Gedda, illustratör. Moderator: Angelika Sjöstedt Landén, lektor vid Mittuniversitetet. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Analysera kejsarsnitt

Planerade kejsarsnitt har väckt känslor både inom förlossningsvården och i den offentliga debatten och det talas ofta om risker. Det säger Anna Olofsson, professor på Mittuniversitetet, som har studerat diskursen kring kejsarsnitt utifrån en intersektionell riskteori. Här berättar hon om sin analys. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Det ideala "offret"

Våld i nära relationer pratas det oftast om som kvinnomisshandel, där det förutsätts att offret är en kvinna och förövaren är en man. Karin Jarnkvist, lektor vid Mittuniversitetet, har forskat om just detta och hon kan se att det finns offer i alla slags relationer. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Analys av riskpositioner

Susanna Öhman är docent vid Mittuniversitetet och har forskat i riskerna du utsätts för beroende på vilken grupp i samhället du tillhör. Här presenterar hon sin analys. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Unga, jämställdhet och hälsa

Lasse Reinikainen är adjunkt vid Mittuniversitetet och presenterar en undersökning som har gjorts i skolans värld. Undersökningen handlar om jämställdhet och villkoren för de unga i skolan. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & värdegrund

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Sekter och livet efter

Livet i och efter hederskultur

Zubeyde Demirörs blev bortgift i ung ålder och utfryst då hon valde att inte leva enligt familjens regler. Idag driver hon ett hem för flickor inom hedersproblematik. Här talar hon om att avmystifiera hedersbegreppet, om att inte se sig som ett offer, och om diskrimineringen i att alla barns lika rättigheter inte säkerställs i Sverige. Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Människan och könet

Under 1800-talet var mannen norm, kvinnan avvikande och den manliga blicken förhärskande. Om kvinnligt, manligt och Sveriges första kvinnliga gynekolog.