Titta

UR Samtiden - Genusmaraton 2016

UR Samtiden - Genusmaraton 2016

Om UR Samtiden - Genusmaraton 2016

En heldag om genus på Mittuniversitetet i Sundsvall. Forskare och akademiker talar om sin forskning som relaterar till genus. Inspelat den 18 februari 2016. Arrangör: Mittuniversitetet.

Till första programmet

UR Samtiden - Genusmaraton 2016 : Femininitet och maskulinitetDela
  1. Det här är en text
    som ingår i den här boken-

  2. -som Siv och Angelika presenterade:
    "Ambivalenser och maktordningar."

  3. Det är skrivet av mig, Sara Nyhlén,
    ihop med Katarina Giritli-Nygren.

  4. Vi har tagit fasta på hur
    de rådande maktordningarna begränsar-

  5. -men också i nån mening
    kan öppna upp för motstånd.

  6. Så här... "Politikerna vill ut
    och åka och se på saker"-

  7. -"och vara med ibland och leka affär.
    Så dem måste man hålla kort."

  8. "Jävligt kort.
    De ska inte vara inblandade."

  9. Citatet är från en studie
    av ett regionalt utvecklingsprojekt.

  10. En kommunaltjänsteman beskriver
    hur han upplever-

  11. -att politik
    står i motsats till affärsliv.

  12. Citatet förmedlar en specifik syn-

  13. -på politikernas roll
    i regionala utvecklingsprocesser.

  14. Han menar att de bara vill leka affär
    och att de bör hållas kort.

  15. Egentligen borde de kanske
    inte ha blandat sig i alls.

  16. De senaste decennierna har det skett
    en förskjutning i regionalpolitiken.

  17. Man har gått från en stark tro
    på statlig styrning av utvecklingen-

  18. -till att kommunerna själva ska agera
    för att skapa ett handlingsutrymme.

  19. Handlingsutrymmet ska naturligtvis
    leda till tillväxt.

  20. Som vi hörde tidigare har vi gått
    från att "hela Sverige ska leva"-

  21. -till "hela Sveriges tillväxt".

  22. I praktiken
    har det inneburit en förskjutning-

  23. -av var politiska beslut fattas.

  24. Ofta sker det inte längre i kommun-
    fullmäktige eller av de folkvalda-

  25. -utan i nätverk som korsar gränserna
    mellan privat och offentligt.

  26. Det kan vara svårt att förstå
    vem som får ingå i ett sånt nätverk.

  27. Det väcker frågor kring vem som kan
    vara med och styra regionalpolitik.

  28. Vem anses lämpad
    att vara med och styra?

  29. Den här presentationen kommer
    att problematisera och diskutera-

  30. -vem som får inflytande i regionala
    nätverk och hur det kan gå till.

  31. Det baseras på intervjuer med aktörer
    i ett regionalpolitiskt nätverk.

  32. Lite kort kan jag säga
    att det handlar om sju deltagare.

  33. Marie - det är inte
    deltagarnas riktiga namn...

  34. Marie är konsult och en
    av initiativtagarna till nätverket.

  35. Sen har vi Jimmie och Mikael
    som är kommunaltjänstemän.

  36. De var med under hela tiden
    som nätverket var aktivt.

  37. Jakob är verkställande chef
    på ett av de största företagen-

  38. -på orten vid processens början.

  39. Pelle är lokal företagare och tillhör
    regionens ursprungsbefolkning.

  40. Sen har vi Susanne och Nicole
    som är politiker.

  41. Susanne ledde fullmäktige och Nicole
    var oppositionsledare under perioden-

  42. -som samtalen handlar om.

  43. Jag och Katarina
    har identifierat de olika positioner-

  44. -som aktörerna intar
    i sina berättelser.

  45. De kan inta positionen själva
    eller bli tillskrivna en position.

  46. Nicole säger: " De kapabla, stora
    finansiärerna skulle inte investera-

  47. -"om de inte fick tillbaka pengarna.
    Vi ska vara tacksamma för det."

  48. Politikernas position i nätverket
    var i första hand att hjälpa.

  49. Att hjälpa nätverket och att
    göra politiken mer affärsmässig.

  50. Det positiva
    som politikerna sägs ha gjort-

  51. -var att de samarbetade
    med privata aktörer.

  52. Nicole säger flera gånger
    att kommunen är lyckligt lottad-

  53. -för att företag
    vill etablera sig där.

  54. Men även hon är lyckligt lottad
    som har en familj omkring sig-

  55. -som stöder henne i det hon gör.

  56. Själv positionerar hon sig
    som en passiv aktör-

  57. -som har haft turen
    att ingå i lyckosamma strukturer.

  58. Omständigheter som givit kommunen
    och henne själv möjligheter.

  59. Det framkommer även
    om nätverkets två politiker-

  60. -att när de ansågs vara effektiva
    så jobbade de för affärsmännen-

  61. -och fattade de "rätta" besluten.

  62. Det är även viktigt att politikerna
    tycker som de andra i nätverket.

  63. "Det positiva politikerna gjorde var
    att samarbeta med privata aktörer"-

  64. -"och gå ut med en professionell
    inbjudan till privata investerare."

  65. "Det kräver att man vågar."

  66. Det här visar hur politikerna inom
    ramen för en nyliberal styrningsform-

  67. -åläggs att administrera marknaden.

  68. De ska inte fatta egna beslut
    utan stötta det "verkliga livet"-

  69. -det affärsmässiga
    och professionella.

  70. Politikerna Nicole och Susanne
    innehar ju formella positioner-

  71. -men de tillskrivs
    inget substantiellt inflytande.

  72. De får bara en betydelse
    när de stöttar affärsmännen.

  73. På så sätt kan man säga
    att de har en assistentposition.

  74. Nicoles och Susannes roll
    skiljer sig från den position-

  75. -som Mikael både intog själv,
    men även tillskrevs av andra aktörer.

  76. Mikael var den ende som aldrig
    pratade om att han hade haft tur.

  77. Susanne säger: "Den här kompetensen
    var väldigt bra för projektet."

  78. "Mikael bidrog med en kompetens
    som kommuntjänstemän normalt saknar."

  79. "Han är extremt erfaren, med många
    färdigheter och stort kunnande."

  80. Mikael förkroppsligar den nyliberala
    diskursens manlighetsobjekt.

  81. Han är skicklig, affärsmässig
    och kompetent.

  82. Han är en mycket professionell aktör.

  83. Även Mikaels egen berättelse
    om processen-

  84. -handlar om att hans roll var att
    göra projektet mer professionellt.

  85. Mer affärsmässigt.

  86. Sen har vi Pelle...

  87. Hans insats kopplas till hans sociala
    och kulturella relation till bygden.

  88. Han skulle skapa förtroende
    mellan lokalsamhället och nätverket.

  89. Pelle säger: "Mitt ansvar var att
    tala om vad som är viktigt för byn."

  90. "Jag hade fördelen att ha bott
    och arbetat i byn hela mitt liv."

  91. Det är en symbolisk position
    som är ett resultat-

  92. -av den regionalpolitiska
    nätverksstrukturen.

  93. Det krävs att ursprungsbefolkningen
    representeras.

  94. Därmed blir Pelle ett slags gisslan
    - det är en underordnad maskulinitet.

  95. Han hade en tydlig roll.

  96. Han får inte alls samma utrymme
    som den position Mikael intog.

  97. Han nämns inte lika ofta som Mikael,
    men framstår ändå som viktig.

  98. Pelle säger också: "Det sas bakom
    min rygg att jag var inkompetent"-

  99. -"och inte värd att lyssna på."

  100. Men till skillnad från Susanne
    och Nicole-

  101. -så gjorde Pelle själv anspråk på
    att spela en aktiv roll.

  102. Han beskriver sig inte som passiv,
    så som Nicole och Susanne gör.

  103. Andra beskriver honom visserligen
    som inkompetent-

  104. -men han behövdes ändå eftersom han
    tillhörde byns ursprungsbefolkning.

  105. Den fjärde positionen kallar vi
    "den medvetna servicepositionen".

  106. Det var den position
    konsulten Marie tillskrevs.

  107. Hon gav sig själv rollen
    som en osynlig aktör-

  108. -som satt inne med specifika
    kunskaper och färdigheter.

  109. Marie säger sig visserligen
    ha haft tur-

  110. -men i motsats mot Susanne
    och Nicole säger hon:

  111. "Jag har kompetens och tajming.
    Jag ser och kan lösa problem."

  112. Hon beskriver sig själv som en del
    av hela projektet-

  113. -men hon säger: "Jag representerar
    ingen annan än mig själv."

  114. Hon ser sig själv
    som en tydlig aktör.

  115. Hon vill vara en medveten assistent
    för att skapa inflytande.

  116. Ibland intog hon
    en feminin serviceposition.

  117. Hon bokade lokaler,
    arrangerade middagar och luncher-

  118. -och annat praktiskt
    kring nätverkets möten.

  119. Men hon säger: "Vid behov låter jag
    dem tro att det var deras initiativ."

  120. Hennes arbete beskrivs
    av de andra som avgörande-

  121. -i den meningen att hon samlade
    aktörerna kring en gemensam agenda.

  122. Men oftast säger man då:
    "Hennes arbete har ingen effekt"-

  123. -"förutom att ordna möten
    mellan strategiskt viktiga personer"-

  124. -"och skapa förtroende mellan dem."

  125. De andra beskrev henne som högt
    respekterad, men utan några förmågor.

  126. Samtidigt sägs hon
    ha social kompetens-

  127. -och en förmåga att få folk
    att känna sig väl till mods.

  128. Men det är ingen professionell
    färdighet, ingen kunskap.

  129. Men Marie anpassar sig inte riktigt
    till den här assistentpositionen.

  130. Hon använde
    sin feminiserade serviceposition-

  131. -för att påverka nätverkets arbete.

  132. Jag började presentationen-

  133. -med att fråga
    efter möjliga subjektspositioner-

  134. -och hur de påverkas
    av en normativ syn på könsroller-

  135. -när politiken alltmer kännetecknas
    av nätverk, partnerskap och projekt.

  136. Ett av de mest framträdande elementen
    i berättelserna-

  137. -är att det politiska livet
    skiljs från det verkliga livet.

  138. Det är "det andra", det inkompetenta.

  139. Visserligen nödvändigt,
    men det behöver strama tyglar.

  140. Näringslivet är det verkliga livet,
    det kompetenta och professionella.

  141. Det politiska livet blir verkligt
    först när det följer marknadslogiken.

  142. När politikernas beslut
    tjänar företagens intressen-

  143. -beskrivs de som modiga
    och beslutsamma.

  144. Den privata sektorns positioner
    kan beskrivas i maskulina ordalag-

  145. -med egenskaper som "effektivitet"
    och "beslutsamhet".

  146. Den offentliga sektorn beskrivs som
    "passiv", "ineffektiv" och "svag".

  147. En relevant fråga att avsluta
    den här presentationen med-

  148. -är om studien visar att vissa former
    av femininitet och maskulinitet-

  149. -kan öppna för en omfördelning av
    makten-

  150. -och deltagandet i det offentliga?

  151. Andra former av könsnormer som inte
    återskapar den rådande berättelsen-

  152. -om regional utveckling
    ges ett begränsat handlingsutrymme.

  153. Tack.

  154. Text: Andreas Palm Meister
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Femininitet och maskulinitet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Sara Nyhlén är lektor vid Mittuniversitetet och berättar om sin forkning kring manlighet och kvinnlighet i regionala styrningsnätverk. Vem anses mest lämpad att styra? Och vilka olika positioner tar och får olika personer i nätverket? Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Ämnen:
Samhällskunskap, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Arbetspsykologi, Genus (socialt kön), Genusfrågor, Gruppsykologi, Ledarskap, Organisationspsykologi, Psykologi, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Tillämpad psykologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Genusmaraton 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Omvandling och reproduktion av genus

Magnus Granberg är doktorand vid Mittuniversitetet i Sundsvall och berättar om omvandling och reproduktion av genus i välfärdsarbetares kamp för bättre arbetsvillkor. Hur har till exempel sjuksköterskors strejker sett ut genom tiderna? Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Rätt person på fel ställe?

Hur mår de anställda på våra arbetsplatser? Malin Bolin som är lektor vid Mittuniversitetet berättar om ökad ojämlikhet mellan olika yrkesgrupper. Sedan 1990-talet har skillnaderna mellan dem som har det bra och dem som har det dåligt på sin arbetsplats ökat kraftigt. Hur kan vi nå ett hållbart arbetsliv? Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Ledarnormativitet i krishantering

Erna Danielsson är docent vid Mittuniversitetet och berättar om en undersökning som hon och Angelika Sjöstedt-Landén har genomfört. Det handlar om krishantering på arbetsplatser och vilka värden som förknippas med ledarskap i kriser. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Det könsmärkta företagandet

Hur ett samhälle utvecklas och ser ut påverkar företagandet. Yvonne von Friedrichs är professor vid Mittuniversitet och här går hon igenom hur samhällsstrukturen har förändrat villkoren för företagarna och framförallt småföretagarens villkor. Hon diskuterar också hur normer gör att mäns och kvinnors företagande bedöms olika. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

"Svenskjävlar" att hyra

Svenskar har blivit den nya arbetarklassen i Norge. Gunilla Olofsdotter, docent vid Mittuniversitetet, och Kristina Zampoukos, lektor vid Mittuniversitetet, föreläser om norrmännens syn på svenskar och om villkoren för svenskar i grannlandet. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Berättelsens makt

Vem får höras i det offentliga rummet och vilka sätter villkoren? Hur skapas föreställningar om världen utifrån vem som äger rätten att berätta? Karin Jarnkvist, lektor vid Mittuniversitetet och Anna Molin kultursekreterare på Sundsvalls museum talar här om vikten av att låta alla höras för att få en mer jämställd röst i samhället. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Om vikten av oflyt

Ulrika Schmauch är lektor vid Umeå universitet och talar om ojämlika möjligheter att välja tillhörighet och göra sin röst hörd. Hon berättar om vikten av att vara obekväm och ifrågasätta och att våga ta plats även om man inte ges en självklar plats. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Den hemliga berättelsen

Under många år var berättelsen om kvinnan nedtystad, inlåst och gömd i ett skåp. Åsa Ljungström, tidigare universitetslektor på Mittuniversitetet, hittar berättelsen och gör den offentlig. Här berättar hon om hemligheten och ger etiska perspektiv på berättande. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Att läsa tystnader

Vad innebär det att vara tyst? Säger man egentligen massor fast det inte hörs? Cecilia Dahlbäck är sociolog och berättar om att kunna höra vad som sägs trots att det är tyst. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Allt som finns men inte syns

Varje plats har en historia. Det handlar om människor och städer, men vem har makten att berätta om det förflutna? Journalisten Malin Palmkvist och förläggaren Sara Swedenmark har skrivit böcker om människor på olika platser och berättar här om det. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Centrum, periferi och identitet

Samtal om samhällskritik och om vem som får stå i centrum och höras. Vem får skulden för problem och vem är det som bestämmer var skulden ska läggas? Medverkande: Madeleine Eriksson, kulturgeograf och Helene Gedda, illustratör. Moderator: Angelika Sjöstedt Landén, lektor vid Mittuniversitetet. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Analysera kejsarsnitt

Planerade kejsarsnitt har väckt känslor både inom förlossningsvården och i den offentliga debatten och det talas ofta om risker. Det säger Anna Olofsson, professor på Mittuniversitetet, som har studerat diskursen kring kejsarsnitt utifrån en intersektionell riskteori. Här berättar hon om sin analys. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Det ideala "offret"

Våld i nära relationer pratas det oftast om som kvinnomisshandel, där det förutsätts att offret är en kvinna och förövaren är en man. Karin Jarnkvist, lektor vid Mittuniversitetet, har forskat om just detta och hon kan se att det finns offer i alla slags relationer. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Analys av riskpositioner

Susanna Öhman är docent vid Mittuniversitetet och har forskat i riskerna du utsätts för beroende på vilken grupp i samhället du tillhör. Här presenterar hon sin analys. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Unga, jämställdhet och hälsa

Lasse Reinikainen är adjunkt vid Mittuniversitetet och presenterar en undersökning som har gjorts i skolans värld. Undersökningen handlar om jämställdhet och villkoren för de unga i skolan. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

De finska romernas invandring och deras kamp

Diana Nyman är sakkunnig i romska frågor och föreläser om de finska romernas historia. Finska romer kom som socialpolitiska flyktingar till Sverige i slutet av 1950-talet och har fått kämpa hårt för sina rättigheter. Nyman ger en kronologi över viktiga händelser. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Vem är rasist?

De senaste åren har flera debatter om påstådd rasism blossat upp. Men vad menas egentligen med rasism? Det finns olika svar på frågan och i programmet sätter forskare och aktivister begreppet i en historisk kontext och resonerar kring dagens definition.