Titta

UR Samtiden - Genusmaraton 2016

UR Samtiden - Genusmaraton 2016

Om UR Samtiden - Genusmaraton 2016

En heldag om genus på Mittuniversitetet i Sundsvall. Forskare och akademiker talar om sin forskning som relaterar till genus. Inspelat den 18 februari 2016. Arrangör: Mittuniversitetet.

Till första programmet

UR Samtiden - Genusmaraton 2016 : En annan värld är möjligDela
  1. I den här boken
    ges exempel på hur nyliberalism-

  2. -både innebär förändring
    och vill förändring-

  3. -samtidigt som just
    de nyliberala förändringarna-

  4. -lätt uppfattas som oundvikliga.
    Det går inte att göra nåt åt dem.

  5. I bokens efterskrift
    vill vi lyfta att så inte är fallet.

  6. Den nyliberala diskursen med fokus
    på individen och individuellt ansvar-

  7. -gör det svårt
    att se möjligheter till solidariska-

  8. -feministiska kollektiv,
    och motstånd.

  9. Men möjligheterna finns alltid.

  10. Vi är inte enbart individer
    som har att konkurrerera-

  11. -på andras bekostnad på en marknad.

  12. Vi är också, eller kan också skapa,
    gamla och nya gemenskaper-

  13. -som överskrider
    de enskilda erfarenheterna.

  14. Vi har i boken beskrivit den
    ambivalens som nyliberalismen väcker-

  15. -då den både kan sägas öppna
    för nya möjligheter och friheter-

  16. -samtidigt som den skapar
    en rädslans regim-

  17. -byggd på individualism och fruktan.

  18. Sån rädsla kan minskas genom olika
    former av samhörighet och gemenskap-

  19. -och kan därför bidra till
    att såna gemenskaper skapas.

  20. Men rädslans regim skapar också
    ett behov av gränsdragningar-

  21. -kring oss, kring våra egna-

  22. -vilket kan utgöra grunden
    för till exempel den omsorgsrasism-

  23. -som Diana Mulinari beskriver
    i sitt kapitel i boken.

  24. Både rasism och fascism kan,
    liksom sexism och homofobi-

  25. -erbjuda former av gemenskap
    som tycks kunna utgöra bot-

  26. -mot rädslan för risken
    att själv hamna utanför.

  27. Att förlora privilegier,
    att bli som de andra.

  28. Vi menar att feministisk förändring
    måste bygga på att vi kommer samman-

  29. -i motstånd mot dessa,
    ur demokratisk synvinkel-

  30. -högst problematiska gemenskaper.

  31. Risken att känna missmod
    och hopplöshet-

  32. -inför hatideologierna
    som växer sig starka-

  33. -både i Europa och Sverige i dag,
    är stor.

  34. Ändå så finns också i Sverige
    många personer och organisationer-

  35. -som arbetar ideellt
    och delar med sig-

  36. -både av sin tid,
    av sina resurser och sina drömmar.

  37. Många av dessa
    identifierar sig som feminister-

  38. -men även om de inte gör det-

  39. -så är deras praktik djupt grundad
    i feministisk omsorgsetik-

  40. -som ser människors sårbarhet-

  41. -inte minst människors
    ömsesidiga beroende av varann.

  42. En feministisk förståelse
    av solidaritet-

  43. -grundar sig i en övertygelse om
    att solidariska handlingar äger rum-

  44. -inte när vi bjuder
    av det som vi inte behöver-

  45. -utan när vi delar
    det som vi värderar mest.

  46. När vi förstår att
    det som är nödvändigt för oss själva-

  47. -också är nödvändigt för alla andra.

  48. Vi lever i en tid där denna enkla,
    feministiska handling-

  49. -borde vara utgångspunkten
    för vår reflektion och vår debatt.

  50. Förändring mot ett mer inkluderande,
    demokratiskt-

  51. -och jämlikt samhälle är möjlig.

  52. "Feminism är den radikala idén
    att kvinnor också är människor."

  53. Det är ett motto som vill belysa ett
    av feminismens grundläggande krav:

  54. Att fördelning av symboliska och
    materiella samhälleliga resurser-

  55. -inte ska regleras i ett
    hierarkiskt klassificeringssystem-

  56. -mellan två kategorier,
    kvinna hierarkiskt underordnad man.

  57. Ändå så utgör kön och sexualitet-

  58. -alltjämt principer för hierarkisk
    socialorganisering i samhället.

  59. Det är politisering
    av köns- och sexualitetsrelationerna-

  60. -som ligger till grund
    för feminismen som idé-

  61. -och som praktik,
    som identitet, som gemenskap.

  62. Det är också politiseringen av hur
    köns- och sexualitetsrelationer-

  63. -verkar inom ramen för
    andra sociala relationer-

  64. -vad en rad forskare definierar som
    "intersektionalitet", som vi hört om.

  65. Det är det som gett feminismen
    dess styrka och dess räckvidd i dag.

  66. Det finns
    ingen annan intellektuell arena-

  67. -där teoretiska och politiska
    debatter är så närvarande-

  68. -och så vitala, som inom feminismen-

  69. -både som social rörelse
    och som fält i vetenskapen.

  70. Från feminismen
    inspirerad av en kritisk tradition-

  71. -har vi fått fantastiska,
    modiga, spännande analyser-

  72. -idéer, utopier-

  73. -exempelvis den antikapitalistiska
    queer-rörelsen.

  74. Vi har ansvarstagande ekologister
    och posthumanister-

  75. -och visionära
    postkoloniala feminister.

  76. Varenda en av dessa traditioner
    och positioner-

  77. -har inneburit debatter och
    oenigheter inom feminismen, javisst-

  78. -men mest av allt har de inneburit
    nytt hopp om mäktiga utopier.

  79. Utan utopiskt tänkande förvandlas det
    politiska till en fråga om styrning-

  80. -eller om budgetfrågor,
    eller om administration-

  81. -nåt som vi ser i den svenska
    jämställdhetspolitiken i dag.

  82. Utopier tvingar oss att diskutera
    vilket samhälle vi vill skapa-

  83. -och inte enbart vad som ingår
    eller inte ingår i budgetramarna.

  84. En feministisk värld är med nöd-
    vändighet en heterogen, lokal sådan-

  85. -där olika världar
    kan leva vid och genom varandra.

  86. Utopier med en universell klang
    som ska rädda hela mänskligheten-

  87. -måste därför alltid ifrågasättas.

  88. De feministiska utopierna
    är i stället lite eklektiska.

  89. De är nära till självironi
    och skratt-

  90. -ödmjuka och utforskande.

  91. I en feministisk vision
    finns inte rasism, inte vapen-

  92. -inte nationsgränser
    och heteronormativitet längre.

  93. Det är en utopi där alla vuxna
    har rätt att modra, om de så önskar.

  94. Där det växer
    många möjliga gemenskaper-

  95. -och där det alltid finns de
    som kan reparera, trösta, lyssna-

  96. -och där de som är bra på omsorgs-
    arbete är de som tjänar mest...

  97. ...för att det är självklart för alla
    att förmågan att ge omsorg-

  98. -kunskapen att trösta-

  99. -tålamodet i mötet med kroppar
    som är enbart smärta-

  100. -eller med konfunderade hjärnor,
    är det viktigaste.

  101. Modet att följa en medmänniska
    i dödsarbete-

  102. -kräver sofistikerade former för
    kunskap, och komplexa strategier.

  103. Så tonvikten i det gemensamma ligger
    i att stödja sånt omsorgsarbete.

  104. Det är en utopi där familj
    är människor som älskar oss-

  105. -när vi inte har kunnat förmå
    att älska oss själva.

  106. De är alltid där för oss, även
    när vi är så jobbiga och så tråkiga-

  107. -att de säkert skulle föredra
    att vara nån annanstans.

  108. I en feministisk utopi
    är familjen de som gör familjen.

  109. I en feministisk utopi
    kan vi älska den vi vill-

  110. -och i den förälskelsen lära oss
    om andras världar och andras värde.

  111. En åtrå där det inte finns andra
    som översexualiseras-

  112. -eller överexploateras.

  113. Där det arbete som krävs för
    att skapa den form för femininitet-

  114. -som premieras i heteronormativa,
    patriarkala relationer-

  115. -i stället används för nånting
    som är mycket mer produktivt-

  116. -till exempel
    att arbeta i en trädgård-

  117. -eller skapa global tillgänglighet
    av bromsmediciner mot aids.

  118. Eller att ha sex med den man vill ha
    sex med, i stället för den man måste-

  119. -exempelvis för
    att man inte har råd att flytta isär.

  120. En feministisk åtrå,
    som radikalt ifrågasätter-

  121. -att vissa uppfattas som vackrare
    på bekostnad av andra.

  122. En feministisk utopi
    är en kletig sån.

  123. Lite smutsig, lite luktande-

  124. -men mest av allt är den oavslutad.

  125. Utan hjältar, men med
    oändliga möjligheter att göra fel-

  126. -att inte orka, att försova sig,
    att vara barnsligt narcissistisk-

  127. -eller lite omoralisk ibland.

  128. Lite glättig också,
    med fester och ritualer-

  129. -där man får leka lite grann,
    och kanske pröva läppstift.

  130. Utopin är framför allt
    glädjen att prata om det omöjliga-

  131. -men också modet att inse, och hävda-

  132. -att detta omöjliga
    är det mest nödvändiga.

  133. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

En annan värld är möjlig

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Det finns alltid möjligheter till att göra saker bättre och se till att skapa en bättre plats för att alla ska få plats, oavsett kön. Det menar Siv Fahlgren som är universitetslektor vid Mittuniversitetet. Här talar hon om gemenskaper, solidaritet och rädsla för det okända. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Ämnen:
Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Feminism, Genusfrågor, Kvinnofrågor, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Genusmaraton 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Omvandling och reproduktion av genus

Magnus Granberg är doktorand vid Mittuniversitetet i Sundsvall och berättar om omvandling och reproduktion av genus i välfärdsarbetares kamp för bättre arbetsvillkor. Hur har till exempel sjuksköterskors strejker sett ut genom tiderna? Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Rätt person på fel ställe?

Hur mår de anställda på våra arbetsplatser? Malin Bolin som är lektor vid Mittuniversitetet berättar om ökad ojämlikhet mellan olika yrkesgrupper. Sedan 1990-talet har skillnaderna mellan dem som har det bra och dem som har det dåligt på sin arbetsplats ökat kraftigt. Hur kan vi nå ett hållbart arbetsliv? Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Ledarnormativitet i krishantering

Erna Danielsson är docent vid Mittuniversitetet och berättar om en undersökning som hon och Angelika Sjöstedt-Landén har genomfört. Det handlar om krishantering på arbetsplatser och vilka värden som förknippas med ledarskap i kriser. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Det könsmärkta företagandet

Hur ett samhälle utvecklas och ser ut påverkar företagandet. Yvonne von Friedrichs är professor vid Mittuniversitet och här går hon igenom hur samhällsstrukturen har förändrat villkoren för företagarna och framförallt småföretagarens villkor. Hon diskuterar också hur normer gör att mäns och kvinnors företagande bedöms olika. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

"Svenskjävlar" att hyra

Svenskar har blivit den nya arbetarklassen i Norge. Gunilla Olofsdotter, docent vid Mittuniversitetet, och Kristina Zampoukos, lektor vid Mittuniversitetet, föreläser om norrmännens syn på svenskar och om villkoren för svenskar i grannlandet. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Berättelsens makt

Vem får höras i det offentliga rummet och vilka sätter villkoren? Hur skapas föreställningar om världen utifrån vem som äger rätten att berätta? Karin Jarnkvist, lektor vid Mittuniversitetet och Anna Molin kultursekreterare på Sundsvalls museum talar här om vikten av att låta alla höras för att få en mer jämställd röst i samhället. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Om vikten av oflyt

Ulrika Schmauch är lektor vid Umeå universitet och talar om ojämlika möjligheter att välja tillhörighet och göra sin röst hörd. Hon berättar om vikten av att vara obekväm och ifrågasätta och att våga ta plats även om man inte ges en självklar plats. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Den hemliga berättelsen

Under många år var berättelsen om kvinnan nedtystad, inlåst och gömd i ett skåp. Åsa Ljungström, tidigare universitetslektor på Mittuniversitetet, hittar berättelsen och gör den offentlig. Här berättar hon om hemligheten och ger etiska perspektiv på berättande. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Att läsa tystnader

Vad innebär det att vara tyst? Säger man egentligen massor fast det inte hörs? Cecilia Dahlbäck är sociolog och berättar om att kunna höra vad som sägs trots att det är tyst. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Allt som finns men inte syns

Varje plats har en historia. Det handlar om människor och städer, men vem har makten att berätta om det förflutna? Journalisten Malin Palmkvist och förläggaren Sara Swedenmark har skrivit böcker om människor på olika platser och berättar här om det. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Centrum, periferi och identitet

Samtal om samhällskritik och om vem som får stå i centrum och höras. Vem får skulden för problem och vem är det som bestämmer var skulden ska läggas? Medverkande: Madeleine Eriksson, kulturgeograf och Helene Gedda, illustratör. Moderator: Angelika Sjöstedt Landén, lektor vid Mittuniversitetet. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Analysera kejsarsnitt

Planerade kejsarsnitt har väckt känslor både inom förlossningsvården och i den offentliga debatten och det talas ofta om risker. Det säger Anna Olofsson, professor på Mittuniversitetet, som har studerat diskursen kring kejsarsnitt utifrån en intersektionell riskteori. Här berättar hon om sin analys. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Det ideala "offret"

Våld i nära relationer pratas det oftast om som kvinnomisshandel, där det förutsätts att offret är en kvinna och förövaren är en man. Karin Jarnkvist, lektor vid Mittuniversitetet, har forskat om just detta och hon kan se att det finns offer i alla slags relationer. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Analys av riskpositioner

Susanna Öhman är docent vid Mittuniversitetet och har forskat i riskerna du utsätts för beroende på vilken grupp i samhället du tillhör. Här presenterar hon sin analys. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Unga, jämställdhet och hälsa

Lasse Reinikainen är adjunkt vid Mittuniversitetet och presenterar en undersökning som har gjorts i skolans värld. Undersökningen handlar om jämställdhet och villkoren för de unga i skolan. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & värdegrund

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Sekter och livet efter

Livet i och efter hederskultur

Zubeyde Demirörs blev bortgift i ung ålder och utfryst då hon valde att inte leva enligt familjens regler. Idag driver hon ett hem för flickor inom hedersproblematik. Här talar hon om att avmystifiera hedersbegreppet, om att inte se sig som ett offer, och om diskrimineringen i att alla barns lika rättigheter inte säkerställs i Sverige. Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den tuktade lusten

Lars Ullerstams "De erotiska minoriteterna" kom ut på 60-talet och menade att alla typer av sexualitet skulle accepteras. Samtal med författaren som tycker att mycket i boken håller än. Programledarna från ”Ligga med P3" säger de har få sexuella tabun, förutom djursex. Idéhistorikern Susanne Dodillet och professorn Sven Axel Månsson har olika åsikter om den svenska sexköpslagen.