Titta

UR Samtiden - Barn, mat och hälsa

UR Samtiden - Barn, mat och hälsa

Om UR Samtiden - Barn, mat och hälsa

Konsumentföreningen Stockholm håller varje år ett seminarium med fokus på mat och hälsa. 2016 var temat barn, mat och hälsa. Olika föreläsare berättar om ämnet ur sina olika perspektiv - allt från vetenskap med handfasta kostråd till matlarm och medias förmåga att påverka konsumenterna. Inspelat i Aula Magna på Stockholms universitet den 14 mars 2016. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Till första programmet

UR Samtiden - Barn, mat och hälsa : Tjocksnack och träningshetsDela
  1. Nu ska vi prata om "tjocksnack och
    träningshets". Det är nästa rubrik.

  2. Jag vill välkomna Carolina Lunde
    upp på scenen.

  3. Du är psykolog och forskar om kropps-
    uppfattning på Göteborgs universitet-

  4. -alltså hur ungdomar ser på sina
    kroppar och vilka attityder de har.

  5. Jag tänkte att vi tittar
    vad våra barn har att säga om det.

  6. Sedan berättar du om din forskning-

  7. -och så samtalar vi lite kring de här
    frågorna, som är svåra att tackla.

  8. Vi ser vad våra barn säger.

  9. Ja.

  10. Ja, men om man är tjock och har bra
    hälsa ändå, spelar det ingen roll.

  11. Men det påverkar en väldigt psykiskt
    om man är tjock.

  12. Eller, alltså ja...om man är större.

  13. För man känner att man inte är
    lika snabb som alla andra-

  14. -och att man måste äta mindre.

  15. Man blir sämre i psyket.
    Man blir mer deppad och...ja.

  16. Om man säger att man typ väger...
    Jag vet inte...

  17. Kanske överdrivet...rätt mycket.
    Mer än man brukar.

  18. Då kan man inte lyfta sig själv
    om man har trillat.

  19. Då kanske det är lite svårare.

  20. Ja, alltså... Jag känner några
    som inte är så tjocka-

  21. -men de tycker själva att de är
    tjocka, och då brukar de psykiskt...

  22. Fast...man måste bara må bra och ha
    ett bra liv, även om man är tjock.

  23. Man börjar må väldigt dåligt
    både psykiskt och...

  24. -Fysiskt.
    -Ja, fysiskt...när man är större.

  25. Andra kanske påpekar det
    eller retar en för det.

  26. Då kan man må väldigt dåligt.

  27. Ja, så kan det vara. Carolina...

  28. Vi är alla nyfikna på din forskning.

  29. Ja, tack för den fina presentationen,
    då jag kallades "en skänk från ovan".

  30. Det kändes lite stort här.

  31. Jag är glad över att få vara här-

  32. -och prata ur ett annat perspektiv
    än det som vi har haft hittills.

  33. Jag tänker på två saker när
    de här barnen pratar, som är viktigt.

  34. En sak är att hur folk ser ut
    på utsidan, rent objektivt sett-

  35. -har väldigt lite att säga
    om hur man känner inför sig själv.

  36. Det finns en dålig överensstämmelse
    mellan ens faktiska kroppsbyggnad-

  37. -och ens kroppsuppfattning,
    som alltså är tankar, känslor-

  38. -och beteenden som är kopplade till
    människors attityder till utseende.

  39. Det andra som jag tänkte på
    i relation till filmen var-

  40. -att barnen inte var jättesmå
    men inte heller gamla.

  41. Forskningen visar tydligt att man
    inte ska tro att barn inte har koll-

  42. -på vad som anses vara
    eftersträvansvärt i samhället.

  43. De här barnen pratar mycket
    om att vara tjock.

  44. Barn kan väldigt mycket
    sätta fingret på-

  45. -vad kroppsideal
    och normer kring utseende innefattar.

  46. Det har de med sig från tidig ålder.

  47. Och vi ser att detta ställer till det
    för individer-

  48. -vad gäller psykiskt välbefinnande
    och så.

  49. Vi har ju pratat lite om minnen
    och erfarenheter och så där-

  50. -och jag har en ingång
    som passar bra in i det.

  51. Vi gjorde en studie
    där vi bad unga personer-

  52. -i tidiga tjugoårsåldern ungefär-

  53. -att berätta om de har nåt minne
    av nånting-

  54. -som ändrade deras sätt att se på sin
    kropp - en situation eller händelse.

  55. Här är ett svar när vi bad dem
    berätta om nåt-

  56. -som förändrade deras syn
    på sin kropp:

  57. "En kompis var smalare än mig."

  58. "En gång sa hon att om hon kände sig
    plufsig brukade hon jogga en runda."

  59. "Jag tänkte 'Jaha, så kan man göra'."

  60. "Kände mig lite orolig också.
    Jag ville ju inte heller bli tjock."

  61. Det här exemplet visar dels det här
    som vi kallar "fat talk"-

  62. -det vill säga "tjocksnack",
    ett vanemässigt kommenterande-

  63. -och nedvärderande av hur man ser ut,
    vilket ofta är kopplat till vikt.

  64. Detta "fat talk" görs vänner emellan-

  65. -och är väldigt vanligt bland unga.

  66. Det visar också
    den här "tjockkänslan"-

  67. -som inte har så mycket att göra
    med hur man faktiskt ser ut.

  68. Men den har lika stora konsekvenser
    för hur man känner inför sig själv.

  69. Det här exemplet visar också
    en ångestreducerande joggingrunda-

  70. -snarare än att man joggar för att
    det är lustfyllt eller roligt.

  71. Träningshets kan också handla om
    att träna på grund av utseendemotiv.

  72. Det är väl en rätt vanlig drivkraft?

  73. Men det här exemplet visar också
    på nåt annat.

  74. Och det är att vi sätter våra kroppar
    i relation till andra kroppar.

  75. Den här personen
    fick syn på sin egen kropp.

  76. Genom kompisens berättelse
    ser hon sin egen kropp.

  77. Hon ställer sig utanför och bedömer
    sin kropp kritiskt och tänker:

  78. "Jag vill inte heller bli tjock".

  79. "Om hon, som ser ut så, säger så
    om sig, vad säger det om mig?"

  80. Vad har vi då för kroppar
    att sätta vår egen i relation till?

  81. Här har vi några bilder
    som jag och några kollegor tog-

  82. -under en vanlig vecka förra hösten.

  83. Ni känner igen er i den här typen
    av bilder, som vi möter hela tiden.

  84. Kroppen, som vi har
    att sätta vår egen i relation till...

  85. De kroppar som får synas utgår från
    väldigt snäva och orealistiska ideal.

  86. Ibland pratar vi om utseendekultur,
    och då menar man en kultur-

  87. -som värdesätter skönhet väldigt högt
    och kan sägas vara besatt av skönhet-

  88. -men där definitionen av skönhet
    är extremt snävt definierad.

  89. I utseendekulturen ligger tanken-

  90. -att kroppen går att forma
    och manipulera.

  91. Om man bara försöker tillräckligt
    mycket, kan alla se ut på det sättet-

  92. -som bilderna exemplifierar,
    oavsett om det är genom träning-

  93. -plastikkirurgi, minskat matintag
    eller vad det nu kan vara.

  94. Vi vet att den här utseendekulturen
    får väldigt allvarliga konsekvenser-

  95. -för många
    som försöker leva upp till idealen.

  96. Många unga, men inte bara unga,
    brottas med ett ständigt missnöje-

  97. -över hur de ser ut och inte ser ut,
    och vad de borde och inte borde göra.

  98. I en brittisk studie fann man-

  99. -att unga kvinnor...

  100. En tredjedel av unga kvinnor
    sa sig vara beredda-

  101. -att offra åtminstone ett år av
    sitt liv om de fick en perfekt kropp.

  102. Åtminstone ett år av sitt liv.

  103. Det var en brittisk studie-

  104. -men när man jämför
    med internationella studier-

  105. -ser det ungefär likadant ut
    i Sverige som det gör nån annanstans.

  106. Och här brukar man säga,
    och det ser vi-

  107. -att en tredjedel av unga tjejer
    är missnöjda med sin kropp-

  108. -på ett sätt så att det har betydelse
    för hur de fungerar och mår.

  109. De är mycket upptagna med saker
    som rör kropp, ätande och utseende.

  110. För pojkar pratar man om att ungefär
    en fjärdedel har det på samma sätt.

  111. Så det här påverkar väldigt många
    unga, och får mycket konsekvenser.

  112. Den här grafen...visar...

  113. ...hur kroppsuppfattningen
    eller värderingen av hur man ser ut-

  114. -ser ut under hela tonårstiden.

  115. Det utgår
    från en longitudinell studie.

  116. På den stående axeln har vi hur nöjd
    man är. Ju högre, desto nöjdare.

  117. På den liggande axeln är det punkter
    där vi har träffat samma ungdomar-

  118. -vid tio, tretton, sexton, arton
    och tjugoett, då vi följde dem.

  119. Det som man ser tydligt i grafen är
    att de tidiga tonåren är en tid-

  120. -då de flesta unga blir betydligt
    mer kritiska till sitt utseende.

  121. Vi ser också
    att flickor redan i tio års ålder-

  122. -är betydligt mer kritiska till sin
    kropp och sitt utseende än pojkar är.

  123. Men både pojkar och flickor
    blir mycket mer missnöjda i tonåren.

  124. Och könsskillnaderna håller i sig
    genom tonåren.

  125. Det vi också ser är att man aldrig
    blir så nöjd som när man är tio år.

  126. Nu har vi inte följt dem senare-

  127. -men jag tror inte att den här kurvan
    ändrar sig särskilt mycket-

  128. -i takt med att man blir äldre.

  129. Så tonårstiden är en högriskperiod
    för kroppsmissnöje.

  130. Nu kommer också de mer allvarliga
    problemen som hör ihop med det här-

  131. -som ätstörningar, men även
    depression och orostillstånd.

  132. Så det här är nåt som är väldigt
    problematiskt, som vi ser det.

  133. Vi har pratat om
    att vi ska ha ett samtal nu-

  134. -men jag tänker
    att vi kan göra en massa saker-

  135. -för att balansera och navigera
    i budskapen kring kropp och utseende.

  136. Jag fick ytterligare ett tidigt minne
    från en av deltagarna i studien.

  137. Hon berättade apropå frågan om nåt
    har förändrat ens syn på sin kropp:

  138. "På idrottslektionen på lågstadiet
    var en mellanstadieklass före oss."

  139. "Vi hörde dem prata om
    att de hatade sina kroppar."

  140. "Vi gjorde en pakt med vår fröken"-

  141. -"om att vi aldrig fick säga
    nåt dåligt om oss själva."

  142. Det här är ganska bra - att lära sig-

  143. -att säga positiva saker om sig själv
    i stället.

  144. Tack.

  145. Det var en klok fröken
    och ett bra tips.

  146. Är det värre i dag än tidigare?

  147. Är pojkar och flickor mer benägna
    att tycka illa om sina kroppar-

  148. -eller inte trivas med dem, nu?

  149. Du var inne på det, men kan ni mäta
    att det har blivit sämre och sämre?

  150. Nej, vi kan inte riktigt mäta
    att det har blivit sämre och sämre.

  151. Men det är absolut så-

  152. -att medieklimatet har
    väldigt stor påverkan på unga.

  153. Det går inte att jämföra hur det
    ser ut i dag med hur det var förut-

  154. -med snabb feedback på utseendet och
    behovet att synas och få gillanden.

  155. Vi har inte haft den kvantifieringen
    av gillanden förut.

  156. Forskar ni på detta? Det är ju
    en ganska ny företeelse, men ändå.

  157. Ja, det gör vi. Och man kan säga
    att det kan bli självförstärkande.

  158. Om man är upptagen av utseende
    och investerar i det-

  159. -söker man kanske också
    det innehållet på nätet.

  160. Det kan förstärka bilden
    att utseendet är viktigt-

  161. -och att man blir bedömd och värderad
    utifrån det hela tiden.

  162. I vår rapport som vi släppte i dag
    kring barn, vikt och måltider-

  163. -ser vi att den övervikt som vi såg
    tidigare, går ner. Den har planat ut.

  164. Tyvärr har vi inga bra siffror
    för riket-

  165. -men troligen har i vissa regioner
    andelen överviktiga barn minskat.

  166. Men jag ser också
    att ganska många är underviktiga.

  167. I nån studie var 9 % av de tioåringar
    som man tittade på underviktiga.

  168. Är det nåt som du också har sett?

  169. Det behöver inte vara nåt fel. Man
    kan vara jättesmal men ändå frisk.

  170. Vi har mestadels fokuserat på den
    subjektiva upplevelsen av kroppen-

  171. -hur den hänger ihop med beteenden
    och känslor för sig själv-

  172. -och vad det har för betydelse,
    snarare än vad man faktiskt väger.

  173. 17 % av flickorna och 7 % av pojkarna
    i Rädda Barnens undersökning-

  174. -där de själva fick berätta om de
    uppfattade att de hade en ätstörning-

  175. -eller ett stört ätbeteende, sa ja.

  176. Alltså 17 % av tjejerna och 7 %
    av killarna. Det är ganska mycket.

  177. Ätstörningar har alltid förekommit,
    även när jag gick i skolan-

  178. -inte så mycket, men två eller tre
    tjejer åkte in och ut på sjukhus-

  179. -kanske inte i klassen, men i skolan.

  180. Twiggy var på modet då, i slutet av
    1960-talet. Det ska vi inte glömma.

  181. Det är en väldigt komplicerad sjukdom
    - alltså anorexi eller bulimi.

  182. Det finns också nåt nytt: "ätstörning
    utan närmare specifikation"-

  183. -som enligt forskningen går ner
    i åldrarna. Hur tänker du kring det?

  184. Jag har svårt att förhålla mig till
    huruvida det går ner i åldrarna-

  185. -men mer generellt att ha problem och
    vara upptagen av mat och ätande...

  186. En tidigare talare pratade-

  187. -om mycket nojor
    och problematisering kring mat.

  188. En del av det är kanske också
    den väldiga upptagenheten-

  189. -och önskan att äta nyttigt.

  190. Många föräldrar är ju otroligt
    upptagna av att träna och väga sig.

  191. De pratar hela tiden om vad de
    ska äta och om vad som är nyttigt.

  192. Det finns förstås stora skillnader,
    men man ska ta hand om sin kropp.

  193. Man gör det för att bli snyggare
    eller friskare.

  194. Tror du
    att föräldrarnas tjat inverkar?

  195. Absolut, och som vi hörde innan
    är föräldrar viktiga förebilder.

  196. Så man kan också påverka
    i positiv riktning.

  197. Det är viktigt
    att tänka på sin syn på sig själv.

  198. Hur förhåller jag mig till mat?
    Varför tränar jag?

  199. Vad kommunicerar jag till mina barn?

  200. Det är en viktig sak
    att fundera över.

  201. Ofta är det ganska slentrianmässiga
    saker som vi säger om våra kroppar.

  202. "Jag skulle inte äta det här", eller
    "Så jag ser ut i de här byxorna"-

  203. Man kanske inte menar så mycket,
    men man säger det av gammal vana.

  204. Jag skulle förorda
    att säga positiva saker om sig själv-

  205. -och fokusera på vad man kan göra
    med kroppen och på glädjen i kroppen.

  206. Och att kroppen bara kan få lov att
    vara, och inte ständigt kommenteras.

  207. Det finns knappt ett kaffebord på
    arbetsplatserna där man har kakor...

  208. Man kommenterar alltid
    om man tar en kaka eller ej-

  209. -i stället för att hålla truten
    och äta den.

  210. Det var bara en liten fundering.

  211. Som sagt,
    ätstörningar är superkomplicerade.

  212. Det finns väldigt många orsaker
    till det.

  213. Men som du sa, om det är nåt man kan
    göra för att förebygga som förälder-

  214. -vilket är svårt
    när barnen väl har hamnat där-

  215. -så är det att tala väl om sin kropp
    och inte orda så mycket om den alls.

  216. Det är nåt som man har, som man är
    glad över, punkt slut. Vad tror du?

  217. Ja, det är också viktigt
    att inte skuldbelägga föräldrar.

  218. De gör alltid så gott de kan.

  219. Men man kan ha med sig
    ett mediekritiskt perspektiv-

  220. -och kanske tillåta sig att bli arg-

  221. -på de här orealistiska idealen
    och exkluderande kroppsnormer.

  222. I den ilskan kanske man formulerar
    nåt som man förmedlar till sina barn-

  223. -som kan göra det lättare för dem
    att navigera bland alla budskap.

  224. Jättebra tips, Carolina Lunde.
    Tusen tack!

  225. Svensktextning: Karin Werge Hjerpe
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Tjocksnack och träningshets

Avsnitt 5 av 5

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Psykologen Carolina Lunde forskar om kroppsuppfattning. Hon berättar om vilka föreställningar som finns om kroppen, och om de bilder vi möts av hela tiden - bilder som utgår från ett snävt och orealistiskt kroppsideal. Hon pratar om "fat talk", eller tjocksnack - ett vanemässigt kommenterande om hur man ser ut som kan få stora konsekvenser för hur man känner inför sig själv. Och ofta är det ångesten istället för lusten som är drivkraften för kostvanor och träning. Inspelat i Aula Magna på Stockholms universitet den 14 mars 2016. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Kroppsuppfattning, Psykologi, Skönhetsideal
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Barn, mat och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn, mat och hälsa

Från klimp till kalaspuffar

Avsnitt 1 av 5

Etnologen och måltidsforskaren Richard Tellström berättar om barnens perspektiv och roll i den svenska matkulturen. Dagens ganska romantiska syn på barn och måltider står i kontrast till hur verkligheten såg ut på den tiden då barnen skötte elden och kom in tidigt i köksarbetet. Först med vissa innovationer, t.ex. el- och gasspisen, kunde barnens arbetskraft frigöras till förmån för skolgång. Inspelat i Aula Magna på Stockholms universitet den 14 mars 2016. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn, mat och hälsa

Bästa bränslet för barn

Avsnitt 2 av 5

Barnläkaren och forskaren Anna-Karin Edstedt Bonamy berättar om vilken mat och näring som är bäst för barn, men också hur du skapar förutsättningar för att måltiden ska bli lustfylld och hur du lär dina barn att få bra matvanor. Hon talar om allergier, intolerans och problem med skärmar och smartphones vid måltiderna, varför det kan bli problem med att utesluta gluten i maten och om hur viktigt det är att få ett läkarutlåtande vid exempelvis laktosintolerans och inte skapa egna diagnoser och antaganden. Inspelat i Aula Magna på Stockholms universitet den 14 mars 2016. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn, mat och hälsa

Barnmat - hur gör man?

Avsnitt 3 av 5

Journalisten Christian Daun beskriver barn och mat som ett veritabelt minfält. Som förälder begränsas dina matvanor av budget, tid, allergier och intressen, och du påverkas av matlarm, moralister och tyckare som skapar förväntningar. Dessutom är barns eskalerande rädsla för det som är nytt avgörande för hur de vågar smaka på nya saker och utveckla sitt ätande. Christian Daun ger även exempel på frukostar som barn äter på olika platser i världen - från majsgröt i Malawi till grovrivet chokladströssel i Nederländerna. Inspelat i Aula Magna på Stockholms universitet den 14 mars 2016. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn, mat och hälsa

Får vi cancer av allt?

Avsnitt 4 av 5

Nästan dagligen ljuder matlarmet, men har du anledning att bli så rädd som medierna vill? Fysioterapeuten, författaren och bloggaren Jacob Gudiol menar att nästan alla larm är trams. Här berättar han om undersökningarna som larmar och hur de är genomföra och tolkade. Som exempel tar han en undersökning som pekade på att clementiner innehöll spårämnen av ett bekämpningsmedel som kunde vara farligt - om du åt ett kilo clementiner om dagen i ett år, med skalet på! Inspelat i Aula Magna på Stockholms universitet den 14 mars 2016. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn, mat och hälsa

Tjocksnack och träningshets

Avsnitt 5 av 5

Psykologen Carolina Lunde forskar om kroppsuppfattning. Hon berättar om vilka föreställningar som finns om kroppen, och om de bilder vi möts av hela tiden - bilder som utgår från ett snävt och orealistiskt kroppsideal. Hon pratar om "fat talk", eller tjocksnack - ett vanemässigt kommenterande om hur man ser ut som kan få stora konsekvenser för hur man känner inför sig själv. Och ofta är det ångesten istället för lusten som är drivkraften för kostvanor och träning. Inspelat i Aula Magna på Stockholms universitet den 14 mars 2016. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Samtal om livet och döden

Vad skulle hända om ingen längre dör? Panelsamtal om livet och döden utifrån vetenskapligt, filosofiskt och teologiskt perspektiv. Vad har forskningen att erbjuda och hur kan filosofin och existentiell reflektion hjälpa oss att möta döden? Medverkande: Åsa Nilsonne, psykiater, Torbjörn Tännsjö, filosof, och Annika Borg, präst. Moderator: Christer Sturmark. Inspelat den 22 mars 2017 på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Arrangör: Kulturhuset Stadsteatern och Fri Tanke förlag.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Annas krasch

Missionärsdottern Anna Holmberg Ålund var med om starka händelser i barndomen som sedan präglat hela hennes liv. Det var en tid med ständiga flyttar och en krasch som satte djupa spår. Händelserna ledde till att hon så småningom blev psykolog.

Fråga oss