Titta

UR Samtiden - Forte talks 2016

UR Samtiden - Forte talks 2016

Om UR Samtiden - Forte talks 2016

Föreläsningar från Forte talks 2016, ett kunskapsutbyte mellan forskare, beslutsfattare och övriga aktörer som på olika sätt arbetar med människors hälsa, arbetsliv och välfärd. Moderator: Jenny Strömstedt. Inspelat på Nacka Strandsmässan, Stockholm, den 8 mars 2016. Arrangör: Forte.

Till första programmet

UR Samtiden - Forte talks 2016 : Europeisk solidaritetDela
  1. Tack! God morgon.

  2. Det känns bra
    att vara tillbaka i Stockholm.

  3. Första bilden, tack.

  4. Jag har levt med visionen
    om ett allt närmare Europa.

  5. När vi körde hit i dag påmindes jag om-

  6. -hur jag som en ung nordirländare
    tågluffade genom hela kontinenten.

  7. En av höjdpunkterna var att sova
    i ert stora, vita fartyg, af Chapman-

  8. -ett av de mest unika vandrarhem
    jag har bott på.

  9. Men sedan 1970-talet har jag sett
    hur barriärerna som delat upp Europa-

  10. -har fallit, och vi måste komma ihåg
    att det var helt annorlunda förr.

  11. Det var spänt att korsa järnridån
    från Österrike till Ungern-

  12. -och än mer spänt
    från Tyskland till Tjeckoslovakien.

  13. En tulltjänsteman i Sovjetunionen
    inspekterade en av Tolkiens böcker-

  14. -"Sagan om ringen", för att lista ut
    om den här kartan var en spionmanual.

  15. Jag gick genom desinfektionsmedel
    mellan Jugoslavien och Albanien-

  16. -eftersom man ville hålla
    både bakterier och idéer borta.

  17. Jag minns hur jag som arméofficer
    på 1980-talet hade fri passage-

  18. -över muren i Berlin, men den friheten
    nekades många av stadens invånare-

  19. -vilket har fångats
    i den nya filmen "Spionernas bro".

  20. Vi snabbspolar till 1989,
    och de flesta av oss minns nog-

  21. -vad vi gjorde den 9 november.

  22. Den 9 november är ett historiskt datum
    i Tyskland, för den natten 1938-

  23. -slog gäng sönder judiska butiker,
    vilket ju kallas kristallnatten.

  24. Men 1989 var det en glad tillställning-

  25. -för då revs muren som delade Berlin.

  26. Ett par år tidigare hade Europas ledare
    träffats i Schengen i Luxemburg-

  27. -för att enas om
    att avveckla Europas gränskontroller.

  28. Ett par år senare träffades de igen
    i staden Maastricht-

  29. -för att enas om att fri handel
    måste ha en social dimension.

  30. Jag föddes på 1950-talet,
    så det andra världskriget var över.

  31. Min far hade tjänstgjort i armén-

  32. -och hade så klart sett
    följderna av extremnationalism.

  33. I vår rätt ovanliga familj
    var det progressiva enandet av Europa-

  34. -någonting att fira,
    allt annat hade varit otänkbart.

  35. Men min del av Storbritannien
    hade ju själv upplevt nationalism.

  36. Jag påmindes ständigt om olikheterna.

  37. Här, i Nordirland,
    hade vi hat i överflöd.

  38. Folk accepterade inte att personer
    med en annan religion var människor.

  39. Mina föräldrar var läkare
    i en eftersatt del av Belfast-

  40. -och hade patienter
    från båda samhällena.

  41. De arbetade
    bokstavligt talat på frontlinjen.

  42. En gång
    fick min skolslips stoppa blödningen-

  43. -från någons benstump
    när en bomb hade exploderat.

  44. Jag förlorade många vänner.

  45. På 90-talet arbetade jag i Sarajevo
    och bodde på hotell.

  46. Man vill vanligtvis kunna se ut
    genom fönster i rummen-

  47. -men inte där på grund av alla faror.

  48. Attityderna i Bosnien påminde om
    dem jag hade märkt av i Nordirland.

  49. Det är nu fred i Belfast och Sarajevo-

  50. -även om det är oroligt i Belfast än,
    och vi har verkligen gjort framsteg.

  51. Jag ville visa er
    vilken resa jag har gjort i livet-

  52. -både genom mina egna erfarenheter
    och min forskning inom hälsa i Europa.

  53. Man kan inte ignorera vår historia,
    och det är på grund av vår historia-

  54. -som jag är så orolig för
    vad som sker i Europa i dag.

  55. Jag vill prata
    om den europeiska välfärdsstaten-

  56. -och särskilt om varför den utvecklades
    så mycket under 1950- och 1960-talet.

  57. Välfärdsstatens arkitekter hade precis
    upplevt flera omvälvande händelser.

  58. Det kollektiva minnet av död
    och förstörelse var inbränt i dem.

  59. Många hade överlevt
    bara tack vare ren tur.

  60. Kanske hade en armé tagit vänster
    i stället för höger i en vägkorsning.

  61. Och även om de hade överlevt kriget
    så mindes de 1930-talets depression-

  62. -då till och med de rikaste kunde bli
    fattiga och hemlösa över en natt.

  63. De som hade upplevt den tiden
    ville bestämt bygga ett nytt Europa.

  64. Det var nytt på många sätt,
    framför allt inom länder.

  65. Nationella politiker
    började skapa sociala skyddsnät.

  66. I de nya samhällena var man trygg
    oavsett vilken olycka som drabbade en.

  67. System infördes som skyddade en
    mot fattigdom, hemlöshet och svält.

  68. Man visste inte om det då,
    men man implementerade idéerna-

  69. -som utvecklades
    av filosofen John Rawls.

  70. Han beskrev principerna
    för ett rättvist samhälle:

  71. "Där fattar politiker beslut
    från bakom en slöja av okunskap."

  72. "De vet att besluten de fattar
    påverkar andra och dem själva"-

  73. -"men de vet inte hur förhållandena
    ser ut när slöjan lyfts."

  74. "Samhället de skapar
    behöver inte vara jämlikt"-

  75. -"men om de råkar ha oturen
    att hamna längst ner i högen"-

  76. -"så blir de inte helt bortglömda."

  77. Konceptet solidaritet delades
    av hela det politiska spektrumet.

  78. Här i Sverige drev Socialdemokraterna,
    som styrde efter 1917-

  79. -utvecklingen av välfärdsstaten-

  80. -men i andra länder
    var även högerpolitiker med på tåget.

  81. I Frankrike förbättrade de Gaulle
    villkoren för sjuka och anställda.

  82. I Storbritannien skröt
    premiärministern Harold Macmillan-

  83. -om sin största bedrift:
    utvidgandet av subventionerat boende.

  84. De här besluten
    välkomnades inte av alla.

  85. Somliga ville inte betala för andra.

  86. De Gaulle märkte av det
    och pressades hårt 1946-

  87. -av Frankrikes industrimän att inte
    utöka välfärdsstaten - det var för dyrt.

  88. Men han påminde dem om
    att när han kämpade för landets frihet-

  89. -så hade de samarbetat
    med de ockuperande nazisterna.

  90. Situationen i Europa
    var en helt annan än den i USA.

  91. Vi tar så mycket för givet i Europa.

  92. De har ännu inte implementerat
    en allmän sjukvård där.

  93. Affordable Care Act ger inte alla
    tillräckligt sjukförsäkringsskydd.

  94. I många delar av USA,
    världens rikaste land-

  95. -råder ständig och skriande fattigdom.

  96. Vi och många andra tror att det finns
    mycket att lära av de här skillnaderna.

  97. John Rawls skrev:
    "Till skillnad från i Europa"-

  98. -"ser fattiga i USA helt annorlunda ut -
    de är svarta."

  99. "Okunskapens slöja
    förlorar all betydelse"-

  100. -"för om du är amerikan
    kan du vara helt säker på"-

  101. -"att om du går och lägger dig
    rik och vit"-

  102. -"så kommer du aldrig
    att vakna fattig och svart."

  103. Men den här synen
    har inte omfamnats av alla.

  104. I USA tillskrivs ofta nackdelarna
    som afroamerikaner upplever-

  105. -till klass och utbildning, inte ras.

  106. Har jag då några bevis för
    att det handlar om ras?

  107. Den amerikanske akademikern
    Alberto Alesina-

  108. -utförde en studie om det här i USA.

  109. Med hjälp av flera
    noggrant utarbetade analysmetoder-

  110. -kom han fram till
    att det i regel handlade om ras.

  111. Och det finns flera andra bevis.
    Om man frågar amerikaner om välfärd-

  112. -beror deras svar av om de fattiga
    omkring dem är svarta eller vita.

  113. Amerikanska städer
    är mer segregerade än europeiska-

  114. -men skillnadens omfattning
    är förvånansvärt stor.

  115. I Europa pratar vi sällan om
    att folk bor i fattiga områden.

  116. En journalist noterade
    vid en av republikanernas debatter-

  117. -att de enda färgade där
    var personalen.

  118. Många vita amerikaner
    umgås sällan eller aldrig-

  119. -med sina afroamerikanska landsmän.

  120. Därför är det inte förvånande att
    attityder till välfärd korrelerar med-

  121. -hur man besvarar frågan: "Har du
    bjudit en svart person på middag?"

  122. I en ny grafisk studie har forskare
    använt sig av Google Trender-

  123. -för att visa på sambandet-

  124. -mellan det så kallade n-ordet,
    en väldigt tydlig attitydmarkör-

  125. -och hälsotillståndet
    i ett specifikt område.

  126. Men saker och ting förändras i Europa
    - på två viktiga sätt.

  127. Fram till 2007 var argumentet
    att investeringar skapar-

  128. -bättre hälsa, skola och ekonomi
    i stor utsträckning accepterat.

  129. Det manifesterades i Tallinnstadgan,
    som utformades av WHO-medlemmar-

  130. -där hälsa kopplades till välstånd.
    EU hade en liknande approach.

  131. Vi är glada över att vi kunde bidra
    med bevis som stödde de här besluten-

  132. -genom att visa att friska personer
    arbetar längre och hellre studerar.

  133. Vi visade även att hälsoinvesteringar
    kan bidra till regional utveckling.

  134. Vi visade till och med
    att hälsoinvesteringar-

  135. -är ett av de bästa sätten
    att stimulera ekonomin-

  136. -då låginkomsttagare får mer pengar,
    vilket kallas multiplikatoreffekten.

  137. Men 2008 förändrades allt.

  138. Avregleringen av finanssektorn
    och vårdslös utlåning-

  139. -orsakade ras
    på den globala finansmarknaden.

  140. Det finns en annan prisbelönt film
    som har fått genomslag-

  141. -och jag kan verkligen
    rekommendera "The Big Short"-

  142. -som kanske är den tydligaste
    förklaringen av vad som gick fel.

  143. Men kom ihåg att det bara är en film.
    Tyvärr missade man det tidigare-

  144. -när den här filmen kom ut
    och några kokainstinna individer-

  145. -glömde att det var en allegori,
    inte en bruksanvisning.

  146. Precis som på 30-talet
    blev konsekvenserna ödesdigra.

  147. Folk förlorade
    sina jobb, hem och pengar.

  148. Den mentala ohälsan ökade
    och likaså antalet självmord.

  149. I Grekland började
    spädbarnsdödligheten öka igen.

  150. Malaria dök upp igen,
    och hiv-utbrott dokumenterades-

  151. -när sprutbytesprogram stängdes ner.

  152. Men på ett sätt var krisen inte alls
    som den på 1930-talet.

  153. Välfärdsstaten fungerade faktiskt,
    om än inte för alla.

  154. I USA myntades uttrycket
    "Välfärd för Wall Street".

  155. Regeringar klev in för att rädda banker,
    som även skyddades på andra sätt.

  156. Trots bevis för maskopier, bedrägerier
    och brottslig försummelse-

  157. -åtalades bara en handfull av de
    värsta förbrytarna, som Bernie Madoff.

  158. Och samtidigt åtalade länder-

  159. -hemlösa, svältande individer
    för att ha snattat soppburkar.

  160. Innan krisen skrev kanadensiskan
    Naomi Klein boken "Chockdoktrinen".

  161. Hon beskrev hur den globala eliten
    länge har utnyttjat katastrofer.

  162. Föga förvånande vill samma röster
    ha mer av samma sak i Europa.

  163. De hävdar att regeringar
    som utan att tveka räddade banker-

  164. -inte kan betala för välfärdsstaten.

  165. Den enda lösningen är åtstramningar,
    och åtstramningar har vi fått.

  166. Det har gett oss den längsta,
    djupaste recessionen på tre sekel.

  167. Levnadsstandarden sjunker,
    dödstalen ökar bland de mest utsatta-

  168. -som i England, där dödligheten
    har ökat för personer över 85-

  169. -i tre år i rad
    på grund av nedskärningar i välfärden.

  170. Livsmedelsförsörjningen är mer otrygg-

  171. -vilket kan kopplas
    till en ökning av matbanker.

  172. Så åtstramning är en politik
    som har misslyckats på alla nivåer.

  173. Men finanskrisen är bara en faktor
    som hämmar välfärdsstatens tillväxt.

  174. För att förstå mer
    måste vi återvända till USA-

  175. -för nu har vi i Europa fler personer
    som har olika utseenden och seder.

  176. Invandring har ägt rum i århundraden,
    men först nu har det blivit storskaligt.

  177. Dels avspeglar det så klart
    vårt behov av arbetskraft-

  178. -våra minskande födelsetal
    och en underinvestering i utbildning-

  179. -dels avspeglar det globaliseringen,
    när bilder som visar upp livet i Europa-

  180. -dyker upp på skärmar världen över
    i områden kopplade till oss med flyg.

  181. Men de senaste två åren
    har situationen förändrats enormt.

  182. Runt fyra miljoner syrier och irakier-

  183. -bor nu i grannländer,
    och en miljon har rest till Europa.

  184. Vi känner till
    deras levnadsförhållanden-

  185. -med förstörelse och mord
    i deras hemland-

  186. -men vi kan omöjligen förstå
    hur det är för folk i belägrade städer-

  187. -som Mosul, Aleppo eller Benghazi.

  188. De här två sakerna har bidragit-

  189. -till urholkningen av välfärdsstaten
    i europeiska länder.

  190. Men de har gjort mer än så.
    De har utmanat idén-

  191. -om en europeisk solidaritet
    mellan medlemsstaterna.

  192. Grekerna,
    som i början var entusiastiska-

  193. -ser nu trojkans handlingar som
    besläktade med nazistockupationen.

  194. Vänsterpolitiker,
    hängivna internationalister-

  195. -ifrågasätter nu institutionen,
    som de betraktar som en förtryckare.

  196. När tiotusentals flyktingar
    påbörjar sin mödosamma resa-

  197. -genom Balkan, via Tyskland
    till Danmark och Sverige-

  198. -stänger land efter land sina gränser-

  199. -och reser i vissa fall
    taggtrådsstängsel.

  200. Ironin
    i en ungersk regering vars ministrar-

  201. -själva rev ner taggtrådsstängsel 1989-

  202. -och nu bygger upp dem igen
    är alldeles för uppenbar.

  203. De tycks ha glömt
    vilket mottagande deras landsmän fick-

  204. -i länder som Danmark 1956,
    när de också var flyktingar.

  205. Och så har vi Storbritannien...

  206. Det är geografiskt isolerat från krisen
    och har en sträng invandringspolitik-

  207. -men rädslan för flyktingar
    står högst upp på agendan.

  208. Den aktuella debatten om huruvida
    Storbritannien ska stanna kvar i EU-

  209. -tycks handla om maktfördelningen
    mellan EU och regeringen-

  210. -men självklart
    handlar den om xenofobi.

  211. Vi studerade Labour-anhängare
    som i valet 2010-

  212. -övergav Labour för andra partier.

  213. De som bytte till anti-EU-partiet Ukip
    var mest oroliga för invandringen.

  214. De som var oroliga för EU
    bytte till Konservativa partiet.

  215. Så hur kan man återupprätta
    tron på solidaritet i Europa?

  216. Vi måste studera våra motståndare.

  217. De som vill undergräva solidariteten
    har gjort det på fyra sätt.

  218. De har skapat
    en idé om ovärdiga fattiga.

  219. Det började med angrepp
    på dem som ser ut som vi-

  220. -men som kan framställas
    som självdestruktiva.

  221. I Storbritannien försökte media hävda
    att många handikappade bara låtsades.

  222. Personer med svåra handikapp
    utsattes för spott och spe på gatorna.

  223. Det är en välkänd strategi,
    att skilja "dem"-

  224. -personerna vi betalar för,
    från "oss", personerna som betalar.

  225. Debatten har handlat om inkomstskatt
    och de hårt arbetande skattebetalarna-

  226. -för inkomstskatten betalas av de rika.

  227. Men moms betalas av de fattiga-

  228. -så procentuellt sett betalar fattiga
    mer skatt, men det pratar vi aldrig om.

  229. Men alla betalar ju skatt-

  230. -så det är mycket enklare
    att skapa motsättningar-

  231. -när folk ser annorlunda ut.

  232. De kan framställas
    som flyktingar som kommer hit-

  233. -för att utnyttja vår generositet.

  234. Det andra sättet är
    att skapa en idé om att välfärdsstaten-

  235. -ger utan att få något tillbaka.

  236. Här är Storbritannien inte som Sverige,
    för där angrips medelklassförmånerna.

  237. Det är ingen idé att ta pengar
    om de ska gå till de rika.

  238. Vår senaste regering
    angrep barnbidraget-

  239. -som nu bara ges till fattiga,
    trots att behovsprövningen försvåras.

  240. Billiga universitet, en förmån
    för medelklassbarn, avskaffades.

  241. Vi har nu Europas högsta skolavgifter.

  242. Sammantaget är
    regeringens meddelande tydligt:

  243. "Ni, väljarna, medelklassen,
    betalar för dem"-

  244. -"och ni får ingenting i utbyte,
    ni blir ju aldrig syriska flyktingar."

  245. Finns det något bättre sätt att skapa
    en europeisk Tea Party-rörelse?

  246. Det tredje sättet är
    att tysta motrörelsen-

  247. -och forma skildringarna
    genom att dominera media-

  248. -och marginalisera alla andra.

  249. Det fjärde sättet är att smyga.

  250. Beslut som påverkar
    förmögenhetsfördelningen-

  251. -gynnar nästan alltid de allra rikaste,
    och de finns gömda i invecklade lagar.

  252. Politiker säger "modernisering"
    men menar "exploatering".

  253. Det är som i "Alice i Underlandet".

  254. "Ord betyder det jag vill att de
    ska betyda" i vissa länder i dag.

  255. För att upphäva förändringarna
    måste vi ta itu med det här.

  256. Vi måste inse att i många länder har
    det inhemska folket lämnats i sticket.

  257. I Storbritannien är det
    den vita outbildade arbetarklassen.

  258. När deras barn söker jobb kan de inte
    tävla med välutbildade invandrare.

  259. Många av invandrarna kan dessutom
    tänka sig sämre arbetsvillkor.

  260. Vi måste göra två saker. Den mest
    självklara är att lösa flyktingkrisen.

  261. Vi måste göra något åt
    anledningen till att folk flyr.

  262. Tyvärr ligger skulden nog hos oss
    efter den olagliga invasionen av Irak-

  263. -eftersom vi fortsatte
    destabilisera regim efter regim.

  264. Det här är särskilt viktigt, för
    på nätet finns det en ohelig allians-

  265. -som välkomnar flyktingströmmen,
    för de säger uttryckligen-

  266. -att det här urholkar
    EU:s sociala modell.

  267. "Vi behöver fler invandrare,
    för det här är det bästa sättet"-

  268. -"att rasera välfärdsstaten."

  269. Frankrikes före detta justitieminister,
    Rachida Dati, har förslag på lösningar-

  270. -och Turkiet har varit överens
    om att genomföra vissa av dem-

  271. -även om det kanske
    blockeras av Ungern.

  272. Vi måste också förstå varför folk flyr,
    vi måste förstå-

  273. -det invecklade nätet av intressen
    i Syrien och Irak.

  274. Förr sa man: "Min fiendes fiende
    är min vän." Nu är det mer komplicerat.

  275. Vem som stöder vem mot vem
    påminner om en Jackson Pollock-film.

  276. Få flyktingar vill lämna sina hem,
    de har inget val.

  277. De bombas och terroriseras,
    och vi måste lösa det-

  278. -eftersom stormakterna
    utkämpar sina egna ombudskrig-

  279. -av egenintresse,
    trots att de vållar elände.

  280. Vi måste också acceptera
    att vi har ett utbildningsproblem.

  281. Vi skapar en underklass som inte
    passar in i den digitala ekonomin.

  282. I Sverige känner man så klart till
    de här problemen.

  283. Det märkliga är att Storbritannien
    har kopierat några av de idéer-

  284. -som inte har varit
    så framgångsrika här.

  285. Vi måste förbättra arbetsvillkoren.

  286. Storbritannien
    har en minimilön och en levnadslön-

  287. -och de är rätt olika,
    vilket säger en del.

  288. Bara minimilönen är rättsligt bindande,
    och den har varierat mycket.

  289. Vi har visat
    att när minimilönen infördes-

  290. -så fick de som drog nytta av den
    en klart förbättrad mental hälsa.

  291. Att betala folk lite mer
    kan göra stor skillnad.

  292. Vi måste återinrätta principen
    att välfärdsstaten är till för alla.

  293. Den ska inte bara ge pengar till "dem".

  294. Argumentet att vi just nu inte har råd
    med medelklassförmåner är tilltalande.

  295. Men den naturliga slutsatsen-

  296. -är att det blir som Richard Titmuss
    beskrev det på 1950-talet:

  297. "En tjänst för de klena
    är en klen tjänst."

  298. Genom att utesluta medelklassen
    urholkar vi stödet för välfärdsstaten.

  299. Paradoxen är att folk tjänar mer
    på att betala högre skatter-

  300. -för offentliga tjänster
    än att betala för dem själva.

  301. Vi måste stärka motrörelsen röster.
    Nu för tiden domineras diskursen-

  302. -av de rikas intressen,
    vanligtvis via medierna de finansierar.

  303. I Storbritannien verkar
    Institute of Economic Affairs-

  304. -som finansieras
    av tobaks- och oljeindustrin-

  305. -lyckas med att få igenom en lag-

  306. -som hindrar universitet
    från att utföra påverkansarbete.

  307. Förr talade fackföreningar
    för vanliga människor.

  308. Till skillnad från vad folk antyder har
    de inte bara sina medlemmar i åtanke.

  309. Historiskt sett har facken
    förbättrat förhållandena för alla.

  310. Det medger till och med
    Internationella valutafonden.

  311. Tillbakagången för tung industri
    påverkade facken, men i vissa länder-

  312. -har de länge angripits
    med lagar som ska försvaga dem.

  313. Åter till punkt ett, för på 1960-talet,
    när rasismen var mer utbredd än i dag-

  314. -var relationen mellan inhemskt folk
    och invandrare bättre på arbetsplatsen-

  315. -för alla hade förmånen
    att ha ett starkt anställningsskydd.

  316. Vi måste också ta itu med
    maktkoncentrationen i media-

  317. -där skildringarna formas av några få
    miljardärer, som Rupert Murdoch.

  318. Det här är en folkhälsofråga
    som vi har studerat-

  319. -för att visa hur tidningar
    kan påverka folks syn på världen-

  320. -och i det här fallet
    inte till det bättre.

  321. Den sista saken,
    som särskilt forskare kan göra-

  322. -är att synliggöra
    politikens konsekvenser.

  323. Det här har vi arbetat hårt med,
    och några exempel är-

  324. -kopplingen mellan matbanker
    och nedskärningar i välfärden-

  325. -och mellan subventionerat boende
    och mental hälsa.

  326. Alltför ofta har vi fått påpeka
    att brittiska ministrar har varit-

  327. -som en före detta
    kabinettssekreterare sa-

  328. -"sparsamma med sanningen".
    Man kan uttrycka sig på andra sätt.

  329. I en demokrati måste akademiker
    ställa de mäktiga till svars-

  330. -även om vi angrips,
    som i exempelvis Storbritannien-

  331. -så att folk som röstar
    i alla fall har kunskapen de behöver-

  332. -för att fatta besluten.

  333. Det är lätt att vara självbelåten.
    Samhället har återhämtat sig förr-

  334. -och anpassat sig
    till nya omständigheter.

  335. Men ibland kan ingen
    förutspå förändringarna.

  336. Var det någon som förutspådde-

  337. -flyktingströmmar
    av den här omfattningen?

  338. Och aktuella händelser i USA...
    Jag har en till film.

  339. Jag gör annat än att se på film,
    men ibland tittar jag när jag flyger.

  340. Jag vill prata om en film från 1985:
    "Tillbaka till framtiden".

  341. Marty McFly reser tillbaka till 1955
    för att träffa forskaren "Doc" Emmett.

  342. Emmett frågar honom om framtiden
    och får höra att Reagan är president.

  343. "Vem? Skådisen?!"
    utbrister han förvånat.

  344. Jag undrar vad "Doc" Emmett
    hade sagt om republikanerna i dag.

  345. Det är skrämmande att Cruz-

  346. -faktiskt kan vara det vettiga
    alternativet till Donald Trump.

  347. Vi behöver inte titta
    långt bortom Europas gränser-

  348. -för att se parallellerna till 30-talet.
    Vi lever i en väldigt otrygg värld.

  349. Det vore en tragedi
    om vi inte drog lärdom-

  350. -av den tiden så här nära inpå.

  351. Jag vill lämna er med ett välkänt citat
    av historikern Santayana:

  352. "De som inte lär av historien
    är dömda att upprepa den."

  353. Det må ha blivit en klyscha
    men är inte desto mindre sant.

  354. Tack så mycket.

  355. Tack så mycket! Väl talat om
    att förstärka Europas välfärdssystem.

  356. Tror ni också
    att det behöver förändras?

  357. Självklart, för det skapades för en tid-

  358. -när problemet var arbetslöshet
    för att folk aldrig bytte jobb.

  359. Nu har folk andra livsstilar
    och känner sig mer otrygga.

  360. Folk har jobb
    men är rädda för att förlora dem.

  361. Familjer splittras oftare nu än förr.

  362. Vi måste anpassa oss till det,
    och Skandinavien har lyckats bra-

  363. -även om det finns problem här,
    särskilt gällande kvinnors status.

  364. Men vad gäller
    socialförsäkringsmodellen-

  365. -som baseras på industrimodellen från
    Bismarcks tid, så finns det utmaningar.

  366. Folk måste kunna bidra till systemet
    och dra nytta av det-

  367. -när de varken arbetar
    eller är arbetslösa-

  368. -utan när de kanske har flera jobb
    eller inte hinner arbeta tillräckligt.

  369. Vi måste hitta nya strategier.
    Det tål att tänkas på.

  370. Vi vet ju att Sveriges ekonomi går bra.

  371. Ändå ifrågasätter folk
    om vi har råd att ta emot flyktingar-

  372. -och om de ska ha
    tillgång till vår välfärd.

  373. -Hur ska vi angripa det?
    -Var tacksamma för er ekonomi.

  374. Man har jämfört
    de fyra nordiska länderna.

  375. Norge och Sverige går bra,
    inte Danmark och Finland.

  376. Många diskuterar just nu
    vad vi kan dra för lärdomar av det.

  377. Ni har ett problem,
    särskilt i södra Sverige-

  378. -i avindustrialiserade områden-

  379. -där ni hade arbetskraft
    som nu inte har samma möjligheter.

  380. Ni hade relativt outbildade personer-

  381. -som utförde manuellt arbete,
    men de jobben finns inte längre.

  382. Allt handlar om utbildning.
    Jag ska inte kritisera er politik...

  383. -Det får ni.
    -Ni vet hur det går i Pisa-mätningarna.

  384. Vi britter har lånat in era modeller
    och har samma problem-

  385. -så vi måste förändra
    utbildningssystemet.

  386. Å andra sidan har ni
    ett väldigt bra forskningsklimat.

  387. Sveriges forskning är utomordentlig.

  388. Många av dem som har bidragit
    är här i dag.

  389. Ni kan synliggöra det osynliga,
    och mycket av det som vi har lärt oss-

  390. -har vi lärt oss av svensk forskning.

  391. Det ni har uppnått med Nollvisionen
    och med er tobakspolitik, till exempel.

  392. I en bok vi gav ut om hälsopolitik
    i Europa så var Sverige bland de bästa.

  393. -Men det finns mer att göra.
    -En sista fråga.

  394. EU genomgår nu en rekonstruktion
    eller kanske en dekonstruktion.

  395. Vilken väg tror ni
    att man måste ta nu?

  396. Jag är partisk, för jag leder en grupp
    som heter Hälsosammare i EU-

  397. -så jag anser att vi bör stanna kvar.

  398. Övriga européer kanske föredrar
    att Storbritannien lämnar EU-

  399. -så att ni kan lösa problemen,
    inte diskutera barnbidrag för polacker-

  400. -med min premiärminister.
    Det bör inte ligga i fokus.

  401. EU är en produkt
    av dess medlemsstater.

  402. Det är ett överstatligt organ-

  403. -men medlemsstaterna
    måste samarbeta mer.

  404. Vi måste förbättra integrationen,
    för vi har det svårt nu.

  405. Många regeringar i Europa
    vill nästan se EU gå under.

  406. Vår regering hjälper inte.
    Om Slovakien får en regering-

  407. -vilket verkar osannolikt, lär det
    inte hjälpa, och så har vi ungrarna.

  408. Hur viktigt är det att samarbeta mer
    gällande hälsofrågor?

  409. Väldigt viktigt. EU har gjort så mycket:

  410. Miljölagar, direktiv om tobaksvaror
    och sällsynta sjukdomar-

  411. -ett europeiskt sjukförsäkringskort,
    som miljontals svenskar har.

  412. 27 miljoner britter har det,
    så de borde rösta för.

  413. Pensionärer utomlands,
    många svenskar flyttar ju söderut...

  414. EU är oumbärligt för hälsan.
    Utan EU får man hitta på något nytt.

  415. Vi britter får ta efter Norge
    och vara delaktiga på något sätt.

  416. -Så det är ett bra påfund.
    -Martin McKee, tusen tack!

  417. Översättning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Europeisk solidaritet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Martin McKee, professor i europeisk folkhälsa, berättar om uppdelning och segregation genom Europas historia. Vad säger det förflutna oss om utmaningarna som Europa står inför idag? Inspelat på Nacka Strandsmässan, Stockholm, den 8 mars 2016. Arrangör: Forte.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Demografi
Ämnesord:
Minoriteter, Samhällsvetenskap, Segregation, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Forte talks 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forte talks 2016

Europeisk solidaritet

Martin McKee, professor i europeisk folkhälsa, berättar om uppdelning och segregation genom Europas historia. Vad säger det förflutna oss om utmaningarna som Europa står inför idag? Inspelat på Nacka Strandsmässan, Stockholm, den 8 mars 2016. Arrangör: Forte.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forte talks 2016

Framsteg för vem?

De 62 rikaste personerna i världen är lika förmögna som de 3,6 miljarder fattigaste. Deborah Hardoon, biträdande forskningschef för hjälporganisationen Oxfam i Storbritannien, berättar här om Oxfams forskning över fördelningen av rikedomar i välden. Inspelat på Nacka Strandsmässan, Stockholm, den 8 mars 2016. Arrangör: Forte.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forte talks 2016

Flickors och kvinnors situation i världen

Vad har jämställdhet med välfärd att göra? Paneldiskussion med Camilla Wagner, vd Klara K, Kerstin Alnebratt, Nationella sekretariatet för genusforskning, Charlotte Petri Gornitzka, generaldirektör Sida och Birgitta Ohlsson, utrikespolitisk talesperson för Liberalerna. Inspelat på Nacka Strandsmässan, Stockholm, den 8 mars 2016. Arrangör: Forte.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forte talks 2016

Migrationens upp- och nedsidor

Vad är bra och vad är dåligt med migration? Joakim Palme, professor i statskunskap vid Uppsala universitet, berättar om sin forskning i ämnet. Inspelat på Nacka Strandsmässan, Stockholm, den 8 mars 2016. Arrangör: Forte.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forte talks 2016

Integrationspolitik och jämlikhet i Europa

Andrea Spehar, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, berättar här om sin forskning kring integration. Inspelat på Nacka Strandsmässan, Stockholm, den 8 mars 2016. Arrangör: Forte.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forte talks 2016

Migration och integration

Vart är Europa på väg med sin integrationspolitik? Paneldiskussion om vad dagens politiska beslut kommer att betyda för kontinenten i framtiden. Medverkande: Anna Carlstedt, ordförande svenska Röda Korset, Joakim Palme, professor i statskunskap, Marianne Olsson, stadsdelsdirektör Angered, Merjem Maslo, omvärldsanalytiker Migrationsverket och Andrea Spehar, docent i statsvetenskap. Moderator: Jenny Strömstedt. Inspelat på Nacka Strandsmässan, Stockholm, den 8 mars 2016. Arrangör: Forte.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forte talks 2016

Mellan det förflutna och framtiden

Henry Ascher, professor vid Göteborgs universitet, berättar om vad tidigare uppleveser har för påverkan på nyanlända ungas välmående, hur förutsättningarna ser ut och vilket stöd nyanlända barn och unga behöver. Inspelat på Nacka Strandsmässan, Stockholm, den 8 mars 2016. Arrangör: Forte.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forte talks 2016

Barn och unga

Paneldiskussion om nyanlända barn och ungas situation utifrån dagens politiska beslutfattande. Medverkande: Fredrik Malmberg, Barnombudsman, Dilsa Demirbag-Sten, verksamhetsansvarig Berättarministeriet, Henry Ascher, professor och Maria Rönn, vice ordförande Lärarförbundet. Moderator: Jenny Strömstedt. Inspelat på Nacka Strandsmässan, Stockholm, den 8 mars 2016. Arrangör: Forte.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Tre ord om tillit

Jan Mewes är forskare i sociologi och föreläser om innebörden av social tillit. Det handlar om många saker i vårt samhälle. Hur är det att leva i ett samhälle, med eller utan tillit? Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.