Titta

UR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

UR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Om UR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Föreläsningar från Institutionen för kommunikation och mediers 8 mars-seminarium med fokus på kvinnor, krig och flykt. Kvinnor och barn drabbas ofta hårdast av att lämna sina hem på grund av krig och brott mot mänskliga rättigheter. I Sverige är fyra av fem ensamkommande flyktingbarn pojkar. Ändå kan den svenska debatten och flyktingfrågan i stort anses vara i avsaknad av ett genusperspektiv. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt : Feministisk utrikes- och säkerhetspolitikDela
  1. Om feministisk utrikespolitik
    verkligen är en nyhet-

  2. -skulle man kunna säga att det är
    en nyhet på det viset-

  3. -att man har anammat begreppet,
    och lanserat-

  4. -en utrikes- och säkerhetspolitik
    som är just feministisk.

  5. Men om man börjar ägna sig åt
    feministiska säkerhetsstudier-

  6. -som många på vår institution gör,
    kan man se-

  7. -att feministiska forskare länge
    har propsat på-

  8. -vikten av att föra
    utrikes- och säkerhetspolitik-

  9. -som baseras på
    feministiska principer.

  10. Jag har identifierat en rad
    intressanta forskare här.

  11. Många av dessa är väldigt förknippade
    med Lunds universitet.

  12. Både Cynthia Enloe och Christine
    Sylvester är hedersdoktorer här.

  13. Dessa amerikanska forskare-

  14. -berättar för oss att vi bör
    ägna oss mer åt att studera-

  15. -kvinnors upplevelser i krig
    och konflikt.

  16. Det är precis det du gör, så det
    finns rum för dialog oss emellan.

  17. Sen har vi också gjort många försök
    att belysa militariseringen-

  18. -av det internationella systemet.
    Cynthia Enloe propsar på detta.

  19. Jag vill lyfta fram en professor
    på vår institution, Annica Kronsell-

  20. -som har bidragit till att belysa
    vikten av att inte bara studera-

  21. -det feminina budskapet,
    utan även lyfta in maskulinitet-

  22. -i diskussionerna kring
    utrikes- och säkerhetspolitik.

  23. Vi ägnar oss åt en rad olika saker
    inom vårt forskningsområde.

  24. Här har jag belyst några områden.

  25. Vi försöker problematisera
    maktförhållanden och strukturer.

  26. Tankar kring våld. Jag är intresserad
    av sexuellt våld och konflikt.

  27. Försöka begripa oss på könsbinärer-

  28. -som finns väldigt mycket
    i både praktiken och i teorin-

  29. -när man tänker
    kring kvinnor och män.

  30. En sak till belystes i går-

  31. -när CONCORD, samarbetsramen för
    svenska frivillighetsorganisationer-

  32. -lyfte fram en rapport som jag hade
    förmånen att läsa för nån dag sen.

  33. Där påvisade man att den svenska
    feministiska utrikespolitiken-

  34. -inte ägnar sig tillräckligt
    åt intersektionalitet.

  35. Man pratar om kvinnan och flickan,
    men inte om andra samhällsmönster.

  36. Andra maktstrukturer,
    som etnicitet, klass, religion.

  37. Var i världen man bor.
    Det sociopolitiska budskapet.

  38. En annan intressant sak är
    när vi försöker förknippa empirin.

  39. Det som sker i den verkliga världen,
    snarare än i forskarvärlden.

  40. Margot Wallström själv har ofta
    påvisat vikten av att försöka-

  41. -hämta in information från
    den feministiska IR-forskningen.

  42. Hon har framför allt stött sig på
    Valerie Hudsons forskningsarbete.

  43. Det kretsar mycket kring sambandet
    mellan fred-

  44. -och kvinnans ställning i samhället
    i fråga.

  45. Varför ska vi ägna oss åt det här?

  46. Det finns flera empiriska
    utvecklingsmönster-

  47. -som vi måste problematisera.

  48. En av de sakerna är-

  49. -att kvinnors rättigheter,
    kvinnors integritet-

  50. -kvinnors rätt att leva
    ett anständigt liv-

  51. -har använts för att rättfärdiga
    både krig och intervention, sen 2001.

  52. Just när den 11 september skedde.

  53. Vi har,
    vad man kan kalla på engelska-

  54. -en period som definieras
    av "gendered intervention".

  55. Samtidigt talar man om det här med-

  56. -skyldigheten att skydda individer
    från övergrepp-

  57. -från regimen i landet där de bor.

  58. Man har använt den här nya normen
    i det internationella samhället-

  59. -för att söka skydda kvinnan.

  60. Och vi har naturligtvis 1325-agendan
    om kvinnor, fred och säkerhet-

  61. -och en rad andra saker-

  62. -som tyder på vikten av att ägna sig
    åt just feministisk IR-forskning.

  63. Det är såna saker som klimatfrågor.

  64. Det som lär diskuteras mycket i dag:
    flyktingfrågan-

  65. -könsrelaterat våld i konflikt-

  66. -och vikten av att använda sig av
    kvinnor som medlare i fredsprocesser.

  67. Det är några av de empiriska
    utvecklingsmönstren-

  68. -som vi kan beskåda.

  69. Jag har tänkt kring detta själv.

  70. Att det finns en tendens i det
    svenska samhället, bland folket-

  71. -i politiska strukturer,
    hos forskare och journalister.

  72. En slags självbild om
    att vi är världsbäst på jämlikhet.

  73. Att det definierar vårt sätt
    att bedriva utrikespolitik-

  74. -och att det bottnar i en rad
    internationalistiska värderingar-

  75. -på det inrikespolitiska planet.

  76. Att man lyfter fram det här
    typiskt svenska i utrikespolitiken.

  77. Jag ska inte gå in så mycket på det,
    men jag har definierat processen-

  78. -som "gender cosmopolitanism".

  79. Man har en kosmopolitisk åskådning-

  80. -och tycker att kvinnans rättigheter
    i Sverige, inom landets gränser...

  81. Att vi inte ska begränsa oss till
    att centrera diskussionen-

  82. -kring kvinnans rättigheter
    i Sverige.

  83. Det är lika viktigt
    att lyfta fram dem utanför Sverige.

  84. Vi kan se den här självbilden
    i konstruktionen av-

  85. -den feministiska utrikespolitiken
    också, vilket jag ska återkomma till.

  86. Jag sa inledningsvis att det finns
    vissa markörer-

  87. -i den feministiska utrikespolitiken,
    både ideologiska och normativa-

  88. -som man kan identifiera om man
    ägnar sig åt en mer diskursiv analys.

  89. I mycket av...

  90. Både i aktionsplanen
    som ska ge goda råd till dem-

  91. -som ska omsätta utrikespolitiken
    i praktiken-

  92. -men även i idéerna som först
    lanserades kring den här politiken-

  93. -finns det typiskt liberala, men även
    socialdemokratiska, principer.

  94. Men det är ingen radikal process,
    skulle jag vilja påstå.

  95. Så det här med kvinnans rättigheter
    och representation-

  96. -tycker ju alla här inne
    är en bra sak.

  97. Och att distribuera världens resurser
    är väl nåt vi alla-

  98. -skulle kunna tänka oss
    att skriva under på.

  99. I en del av tankarna,
    och i många tal-

  100. -som just centrerar
    kring feministisk utrikespolitik-

  101. -kan man hitta
    ett nyliberalt budskap-

  102. -där mycket centrerar
    kring entreprenörskap-

  103. -och att man nästan...

  104. ...kidnappar det feministiska
    budskapet-

  105. -för att lyfta fram
    kvinnan som entreprenör.

  106. Det är bra att vara självförsörjande
    som kvinna-

  107. -men det är inte helt oproblematiskt.

  108. Vi ska lite snabbt titta på
    vad det är-

  109. -som bör definiera
    den feministiska utrikespolitiken.

  110. Margot Wallström har flera gånger
    talat om kvinnans rättigheter-

  111. -och deltagande i viktiga
    beslutsprocesser-

  112. -men också kvinnans
    mänskliga rättigheter.

  113. Det är nog de flesta av er
    ganska insatta i.

  114. Men är Sverige verkligen världsbäst
    på det här med jämställdhet-

  115. -och mänskliga rättigheter?

  116. I inledningen till
    den aktuella aktionsplanen-

  117. -som ska vara ett styrinstrument för
    den feministiska utrikespolitiken-

  118. -skriver Margot Wallström
    att Sverige är-

  119. -det första landet att bedriva en
    specifik feministisk utrikespolitik.

  120. Det är naturligtvis sant-

  121. -men måste man använda sig
    av det här språket-

  122. -och nästan propsa på sin egen
    viktighet eller sin egen roll-

  123. -snarare än att tänka till
    kring de människor-

  124. -som kommer att inbegripas av
    den feministiska utrikespolitiken?

  125. Det är viktigare
    att vi är världsbäst-

  126. -än att lyfta fram vittnes-
    berättelserna vi bör lyssna till.

  127. Vi ska vara "the strongest global
    voice for gender equality".

  128. Ja, bara det inte bara blir retorik.

  129. Eller en självbild
    som man kan använda sig av-

  130. -för att definiera
    hur duktig man är i Sverige.

  131. Jag skulle vilja propsa på-

  132. -att det finns otillräckligheter
    i det här sammanhanget.

  133. Det råder brist på reflexivitet
    och insikt i-

  134. -att vi inte är
    ett perfekt samhälle själva.

  135. Att det finns mycket våld mot kvinnor
    i nära relationer-

  136. -och att det finns mycket
    diskriminering i Sverige-

  137. -som man också bör lyfta fram i
    kontexten feministisk utrikespolitik.

  138. Det bör finnas mer intresse
    för intersektionalitet.

  139. Man bör ägna sig mer åt
    nån slags postkolonial kritik-

  140. -och även debattera och lyfta in
    de manliga offren i konfliktshärdar.

  141. I mycket som skrivs
    om feministisk utrikespolitik-

  142. -betonar man vikten av
    att män och pojkar-

  143. -är naturliga och signifikanta
    aktörer-

  144. -i befrämjandet av alla säkerheter,
    rättigheter och jämställdhet.

  145. Det är ju bra-

  146. -men man kanske inte problematiserar
    mannen som offer-

  147. -för det förekommer också
    i krig och konflikt.

  148. Snabbt vill jag ge en liten inblick
    i det vi gör på vår institution.

  149. Vi är fem forskare på institutionen-

  150. -i en ganska stor grupp forskare
    som intresserar sig-

  151. -för genus, statsvetenskap,
    internationell politik.

  152. Vi har försökt tänka ut
    hur man skulle kunna fylla-

  153. -den feministiska utrikespolitiken
    med ett mer uttalat innehåll.

  154. Det finns flera intressanta principer
    som man skulle kunna använda-

  155. -för att problematisera innehållet.

  156. Man måste prata mer om maskulinitet.

  157. Om hur man kan inbjuda civilsamhället
    och öppna utrikespolitiken.

  158. Och sen även tänka till kring
    rättfärdigt krig och intervention.

  159. Även om vi inte vill ha krig
    och intervention-

  160. -finns det i dag, och det måste vi
    kanske problematisera.

  161. Det finns intressant,
    feministisk forskning-

  162. -kring det rättfärdiga kriget.

  163. Vi söker belysa detta
    i tre olika sammanhang:

  164. Diplomati, beskydd och klimatpolitik.

  165. Min kollega Annika Björkdahl
    sitter här.

  166. Tillsammans med vår professorskollega
    Hanna Bäck-

  167. -ska ni belysa vikten av
    kvinnliga utrikesministrar-

  168. -i det internationella samhället.

  169. Nog finns det mycket intresse,
    och vi är stolta över att ha kunnat-

  170. -försöka starta upp de här
    forskningsprojekten.

  171. Jag tänkte bara väldigt snabbt
    säga nåt om-

  172. -vad jag ämnar göra mer specifikt.

  173. Nåt som intresserar mig är
    militariseringen av världssamfundet.

  174. Vi ser inte bara krig och konflikt
    bortom landets gränser.

  175. Många soldater har varit
    utstationerade.

  176. Vi har många flyktingar-

  177. -som har en rad hemska
    krigsberättelser att delge oss.

  178. Militariseringen förekommer överallt.

  179. I populärkulturen, i böcker,
    i barns lekar.

  180. Det måste vi tänkta till kring.

  181. Man pratar om skyldigheten att skydda
    kvinnan och mannen från våld.

  182. Då måste man se på
    samhällsstrukturen.

  183. Då ska man inte bara vara världsbäst
    bortom landets gränser-

  184. -utan också se till
    sina egna otillräckligheter.

  185. Det här sker ofta mot bakgrund
    av 1325-agendan-

  186. -om kvinnans rätt till fred
    och säkerhet.

  187. Men där pratar man ofta...

  188. De länder som anses vara världsbäst
    på 1325-

  189. -agerar mycket
    bortom landets gränser-

  190. -men det är inte lika viktigt att
    omsätta 1325 inom landets gränser.

  191. Visst är kvinnan den mest utsatta
    i konflikter och krig.

  192. Det är ofta kvinnan som finner det
    svårt att lämna en konfliktshärd.

  193. Men vi ska också tänka till
    kring kvinnans olika roller.

  194. Kvinnan är inte bara offer,
    utan även aktör.

  195. Det har Annika ofta påvisat
    i sin forskning.

  196. Kvinnan är politiker, soldat,
    fredsmäklare, våldsutövare ibland-

  197. -politiker och även civil aktör.

  198. Vi måste komma ihåg
    kvinnans olika roller.

  199. Jag hinner inte säga precis allting
    här, men jag vill också belysa-

  200. -precis som konferensens
    organisatörer säkert också vill göra-

  201. -att om man ska ha en trovärdig
    feministisk utrikespolitik-

  202. -och ska ägna sig åt att skydda
    kvinnan bortom landets gränser-

  203. -måste man se över sin
    flyktingpolitik och vapenexport.

  204. För om man säljer vapen
    till ett land-

  205. -där man förgriper sig
    på kvinnans rättigheter-

  206. -står det i motsatsförhållande
    till en feministisk utrikespolitik.

  207. Sexuellt våld, våldtäkt,
    som jag försökte säga inledningsvis-

  208. -är högaktuella ämnen.

  209. På gott och ont kan man säga
    att många aktörer-

  210. -inklusive världskändisar
    och politiker-

  211. -har tagit sig an den här agendan-

  212. -och anser att de kan göra gott
    vad gäller att ge kvinnor skydd.

  213. Därför hade vi 2014
    Londonkonferensen om sexuellt våld.

  214. Det var framför allt Angelina Jolie
    som propsade på konferensen-

  215. -tillsammans med Storbritanniens
    utrikesminister William Hague.

  216. Men de här två kända personerna-

  217. -och deras professionella relation
    sinsemellan, tog över.

  218. Hennes sätt att klä sig
    på den signifikanta konferensen-

  219. -blev viktigare i kvalitetstidningar
    såsom "The Guardian".

  220. Våldsberättelserna hamnade inte i
    centrum, utan det var världsstjärnan.

  221. Två forskare från Göteborg,
    Maria Stern och Maria Eriksson Baaz-

  222. -har propsat på vikten av-

  223. -att inte kommersialisera
    det sexuella våldet.

  224. Det är nåt jag kan skriva under på.

  225. Här jag ett litet citat
    från Angelina Jolie.

  226. Det är från hennes sluttal
    på konferensen i London-

  227. -då hon propsar på att vi måste
    ta oss an sexuellt våld och våldtäkt.

  228. En sak som hon betonade
    väldigt mycket-

  229. -är det här med straffrihet.

  230. Det är väl bra att nån som hon
    tar sig an det här-

  231. -för unga människor kanske lyssnar
    mer på henne än på dig, Gudrun.

  232. Det finns ju mycket som tyder på
    att vi lever i ett kändissamhälle-

  233. -där det betyder nåt
    vad kändisarna tycker.

  234. Just det sexuella våldet
    verkar vara ett sånt ämne-

  235. -där det går inflation.

  236. Vad är problematiskt med detta?
    Det är problematiskt på så vis-

  237. -att det betyder att vi ser
    en privatisering av diplomati.

  238. Även om Angelina Jolie menar väl-

  239. -finansierar en del verksamhet,
    reser till många konflikthärdar-

  240. -och påvisar vikten av att tala om
    kvinnor som lever i flyktingläger-

  241. -så är hon inte folkvald, och har
    tillgång till maktens korridorer.

  242. Hon är priviligierad,
    hon är kändisen i rampljuset.

  243. Det är synd om det är kändisen
    i rampljuset som står i centrum-

  244. -snarare än de som behöver stöd.

  245. Plus att om det sexuella våldet
    förknippas med kändisar-

  246. -betyder det att för att föra fram
    de här budskapen...

  247. Även Ben Affleck, Mia Farrow, många
    kändisar har tagit sig an uppgiften.

  248. Men de är väldigt beroende av kvinnan
    som offer-

  249. -och använder sig
    av offerberättelser-

  250. -snarare än att propagera för de
    olika rollerna som alla kvinnor har.

  251. Sammanfattningsvis vill jag påpeka-

  252. -att vad gäller den feministiska
    utrikespolitiken-

  253. -men ofta det mer
    globala engagemanget-

  254. -i sammanhanget krig, sexuellt våld,
    beskydd-

  255. -använder man ofta ett statiskt
    genusbaserat koncept.

  256. Man söker inte belysa olika
    könsidentiteter och könsmönster.

  257. Man håller fast vid traditionella
    sätt att förstå kvinnor och män.

  258. Det är väldigt uppdelat.

  259. Man kan se den typen av bruk,
    av genuskonceptet-

  260. -i den feministiska utrikespolitiken.

  261. Och vapenexporten och
    militariseringen verkar fortgå-

  262. -och det måste vi ägna oss mer åt
    att kritisera och problematisera.

  263. Slutligen känns det lite
    som att 1325-agendan-

  264. -och den feministiska
    utrikespolitiken-

  265. -ofta centrera kring det som sker
    "over there".

  266. Man ser inte om sitt eget hus.

  267. Våld i nära relationer i Sverige,
    Storbritannien, Danmark...

  268. I de länder som propagerar
    för 1325...

  269. Man sätter det inte i sammanhanget
    bortom landets gränser.

  270. Ni läste säkert den rad av artiklar
    förra sommaren-

  271. -om behovet av en feministisk
    inrikespolitik också-

  272. -som ska matcha
    den feministiska utrikespolitiken.

  273. Jag tror att jag slutar där. Tack.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Feministisk utrikes- och säkerhetspolitik

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Är feministisk utrikespolitik en nyhet? Feministiska säkerhetsstudier har funnits länge, menar universitetslektor Annika Bergman Rosamond. I sin föreläsning talar hon även om "celebrisering" av det sexuella våldet, där superkändisar som Angelina Jolie och Ben Affleck är beroende av kvinnors offerroll i sitt arbete. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Genusfrågor, Kvinnofrågor, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Säkerhetspolitik, Våld mot kvinnor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Kvinnan mitt i kriget

Journalisten Terese Cristiansson har skrivit om mamman som vill sälja sin dotter, intervjuat IS-domare och talibankvinnor. I Turkiet, Afghanistan och Pakistan har hon alltid fokuserat på dem som har svagast röst i samhället. Och det är oftast kvinnorna. Här berättar hon om sitt arbete. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Feministisk utrikes- och säkerhetspolitik

Är feministisk utrikespolitik en nyhet? Feministiska säkerhetsstudier har funnits länge, menar universitetslektor Annika Bergman Rosamond. I sin föreläsning talar hon även om "celebrisering" av det sexuella våldet, där superkändisar som Angelina Jolie och Ben Affleck är beroende av kvinnors offerroll i sitt arbete. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Genusgapet i invandringen

Krig slår jämnt mellan könen, och könsfördelningen av flyktingar är jämn runtom i världen. Men inte i Sverige. De båda statsvetarna Nujin Tasci och Michael Karlsson har försökt förstå varför män är i kraftig övervikt just här. Här berättar de vad de har kommit fram till. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Kvinnors rättigheter i en konfliktzon

Biståndsarbetare Jenny Carlbom berättar om sina direkta erfarenheter av hjälparbete i några av de länder som är allra värst för kvinnor. Det handlar om allt från hur man jobbar med sexualupplysning till mödravård och vikten av att undvika romantisering och exotifiering i bland annat Afghanistan och Pakistan. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Kvinnor på flykt

Lena Ag, generalsekreterare för stiftelsen Kvinna till kvinna, talar om kvinnors roll i de krig och patriarkala samhällen där hennes organisation jobbar. Kvinnor drabbas ofta värst i krig, men är också de som är bäst att satsa på för en långsiktig utveckling i ett samhälle. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Universitetets ansvar för kvinnor på flykt

Paneldebatt om akademins ansvar för människor på flykt. Hur ska ansvaret se ut? Universiteten är fria från staten och marknaden och kan då vara väldigt fria i sitt val av samhällsengagemang. Medverkande: Bo-Anders Jönsson, professor, Niklas Selberg, doktorand, Helena Lindholm, prorektor och Annika Bergman Rosamond, lektor. Moderator: Tomas Brage. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Feministisk utrikespolitik och mänskliga rättigheter

Sverige borde gå i bräschen för en mer feministisk utrikespolitik, menar partiledare Gudrun Schyman (Fi). Hon talar om hur våld alltid har samma syfte - makt och kontroll, oavsett om det handlar om en kvinnas kropp eller internationella territorier. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Är flyktingkris undantag eller ny norm?

Anders Danielsson är generaldirektör på Migrationsverket och berättar om flyktingsitutionen och hur den uppkommit. Han berättar om arbetet på Migrationsverket och situationen sådan den är nu och hur det kan komma att se ut längre fram i tiden. Karolina Lindholm Billing som är biträdande regionchef för Nordeuropa på UNHCR berättar om deras bild av situationen och hur de jobbar. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den oförväntade lusten

Patrik Rosdahl och Sahar Mosleh utmanar föreställningen att funktionshinder är ett hinder för ett bra sexliv. Patrik Rosdahl besöker ofta skolor i Malmö och berättar om sig själv. "En del tror att man inte har någon sexlust, bara för att man sitter i en rullstol", säger han. Sahar Mosleh är lesbisk och gift. Hon sitter i en permobil, för Sahar är sex mycket viktigt. Samtal med sexologen Birgitta Hulter.