Titta

UR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

UR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Om UR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Föreläsningar från Institutionen för kommunikation och mediers 8 mars-seminarium med fokus på kvinnor, krig och flykt. Kvinnor och barn drabbas ofta hårdast av att lämna sina hem på grund av krig och brott mot mänskliga rättigheter. I Sverige är fyra av fem ensamkommande flyktingbarn pojkar. Ändå kan den svenska debatten och flyktingfrågan i stort anses vara i avsaknad av ett genusperspektiv. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt : Kvinnor på flyktDela
  1. Jag tycker egentligen
    att kvinnodagen är till för att fira-

  2. -kvinnorörelsens framgångar.

  3. Men det är nästan omöjligt att inte
    ta upp den mänskliga katastrof-

  4. -som nu utspelas inför våra ögon.

  5. Desperata människor flyr för sina liv
    från krig och konflikter.

  6. Fler människor är på flykt i världen
    än på många decennier.

  7. 60 miljoner,
    varav hälften är kvinnor och flickor.

  8. Kriget i Syrien har ju en direkt
    effekt på Europa och Sverige.

  9. Att vara på flykt
    innebär enorma påfrestningar-

  10. -fysiskt, psykiskt
    och ekonomiskt - för alla

  11. För kvinnor, barn och män.

  12. Men kvinnor och män
    är utsatta på lite olika sätt-

  13. -i kriget i Syrien, i flyktinglägren
    och på resan till Europa.

  14. Jag heter Lena Ag och är general-
    sekreterare för Kvinna till kvinna.

  15. Jag berättar mer om oss om ett tag.

  16. Jag kom hem från Jordanien i går.

  17. Ni har alla hört siffrorna om hur
    Turkiet, Libanon och Jordanien-

  18. -har tagit emot
    miljontals syriska flyktingar-

  19. -men situationen för dem är svår.

  20. I Libanon
    har man dragit in arbetstillstånden.

  21. I Turkiet och Jordanien är det nästan
    hopplöst för flyktingar att få jobba.

  22. I stället ökar barnarbetet.

  23. I alla de här länderna ser vi syriska
    barn som tigger på gatorna-

  24. -eller säljer småsaker.

  25. Många av dem har inte gått
    i skola på flera år.

  26. UNICEF beräknar att ungefär
    143 000 syriska barn går i skolan-

  27. -i det jordanska skolsystemet
    och i lägren i Jordanien.

  28. Det är inte speciellt bra kvalitet
    på skolorna.

  29. Men nästan 90 000 syriska barn
    i Jordanien-

  30. -står utanför skolsystemet.

  31. De riskerar att bli
    en bortglömd generation.

  32. I Jordanien besökte jag världens
    näst största flyktingläger, Zaatari.

  33. 80 000 människor från Syrien bor
    på fem kvadratkilometer.

  34. Det är lika många
    som bor i Kristianstad.

  35. Inga träd eller gröna blad
    så långt ögat når-

  36. -bara sand, vind och desperation.
    Det ni ser här är ett uttryck-

  37. -för det som måste finnas
    i en så här svår situation.

  38. Folk bor i containrar.

  39. Och på en av dem står det
    "Trädgårdsgatan".

  40. "Vi dör sakta här."

  41. "Bättre att återvända och försöka
    överleva eller få en snabb död."

  42. Så sa en av lägrets invånare,
    som återvände till Syrien.

  43. Arbetslöshet, fattigdom och familjer
    trängs ihop på mycket små ytor.

  44. Det är vardagslivet,
    och trångboddheten skapar-

  45. -stora frustrationer och friktioner.

  46. UNHCR berättar att arbetslösheten
    leder till vanmakt hos många män-

  47. -som av tradition
    är familjeförsörjare-

  48. -vilket i sin tur leder
    till ökat våld mot kvinnor och barn.

  49. Som en effekt
    av familjernas utarmning-

  50. -sker nu en kraftig ökning
    av barnäktenskapen.

  51. Att gifta bort sin dotter ses
    som ett sätt att skydda henne-

  52. -och underlätta för hennes
    och familjens försörjning.

  53. Men forskningen visar
    att det snarare ger motsatt effekt.

  54. Barnäktenskap leder till
    fortsatt fattigdom för flickorna-

  55. -då gifta kvinnor ska sköta hemmet,
    föda barn och knappast gå i skolan.

  56. Flickor under femton år-

  57. -löper fem gånger större risk att dö
    vid förlossningen än vuxna kvinnor.

  58. Kontakten med familj
    och vänner bryts ofta.

  59. Flickan hamnar
    i en socialt isolerad situation-

  60. -helt beroende av sin äldre man
    och hans släktingar.

  61. Tillsammans med svenska ambassaden
    träffade vi kvinnor i Zaatari.

  62. De bär en tung börda, och det
    bästa vore om det var en av dem-

  63. -som ni fick lyssna på nu.

  64. Eller en av alla de kvinnor
    som genomfört flykten till Sverige.

  65. Jag ska försöka föra fram vad vi
    i Kvinna till kvinna ser och hör.

  66. En av de kvinnor
    som vi träffade sa lite uppgivet:

  67. "När våra män inte har jobb
    hackar och gnatar de på sina fruar."

  68. En annan, mycket ung kvinna berättade
    att hon hade fått missfall-

  69. -efter att dag ut och dag in ha burit
    tunga vattendunkar till familjen.

  70. Många kvinnor som mist sin man
    eller flera manliga familjemedlemmar-

  71. -ska ensamma söka försörjning
    för sig och sina barn.

  72. Det är en helt ny situation
    för många.

  73. Samtidigt ska de hantera sin sorg
    över förlusten av familjemedlemmar-

  74. -och utsattheten i exil.

  75. En kvinnlig familjeförsörjare kan
    väcka agg i en konservativ omgivning.

  76. Vi ser hur kvinnor diskrimineras,
    exploateras-

  77. -och möter hot, våld
    och trakasserier.

  78. Det som kallas överlevnadssex ökar
    bland flyktingkvinnor.

  79. Kvinnor och flickor som betalar
    med sin kropp-

  80. -för mat, husrum och beskydd.

  81. Om vi inte genom FN kan ge kvinnorna
    skydd och försörjning-

  82. -och barnen skolgång-

  83. -då riskerar fattigdom och utsatthet
    att permanentas för generationer.

  84. Det är en farlig utveckling
    för individer och samhällen-

  85. -som kan leda till utanförskap
    och extremism.

  86. Låt oss komma ihåg
    att den pågående flyktingkrisen-

  87. -framför allt sker
    i och kring Syrien.

  88. Civilbefolkningen i Syrien är klämd
    mellan väpnade grupper.

  89. Mellan det barbariska IS,
    andra rebellgrupper och regimen.

  90. IS agerar med fruktansvärda metoder
    och totalt förakt-

  91. -för kvinnors rättigheter i Syrien,
    i Irak och på andra ställen.

  92. Nyligen har vi hört den skakande
    berättelsen om Nadia Murad-

  93. -som på sensommaren 2014-

  94. -precis hade börjat andra året
    på gymnasiet i Sinjar i Irak-

  95. -när hennes värld slogs i spillror.

  96. IS intog byn där hon bodde
    och dödade alla män och gamla.

  97. Nadia fördes bort till Mosul
    och tvingades leva som sexslav.

  98. "Jag utnyttjades på alla tänkbara
    sätt. Våldtogs, byttes och såldes."

  99. "Det jobbigaste var
    att de kunde komma när som helst."

  100. Efter flera månader rymde hon.
    I dag har hon fått asyl i Tyskland.

  101. Nu kämpar hon för
    de yazidiska kvinnornas rättigheter.

  102. Hon har blivit nominerad
    till Nobels fredspris, 21 år gammal.

  103. Det är viktigt att veta att i Syrien
    är det regimens oljefatsbomber-

  104. -och Rysslands bombningar
    som dödar flest.

  105. Oljefatsbomberna faller över städer
    och byar och dödar urskillningslöst.

  106. Regimen driver
    sin egen befolkning ur landet.

  107. Över 4,7 miljoner människor
    har redan flytt över gränsen.

  108. Miljoner lever som internflyktingar.

  109. Nu ser vi en strimma hopp.
    En skör om än fragmenterad vapenvila.

  110. Och fredssamtal som förhoppningsvis
    kommer att återupptas.

  111. Utan fredsförhandlingar kommer
    ännu fler Syrier att lämna sitt land.

  112. "Kan du höra det där?
    Det är fåglarna som sjunger."

  113. Så sa en av de frivilliga
    räddningsarbetarna, "white helmets"-

  114. -över kommunikationsradion första
    dagen på vapenvilan förra veckan.

  115. Hopplösheten och lidandet
    i Syrien och i lägren-

  116. -driver även kvinnor att ge sig av.
    Vid årsskiftet rapporterade UNICEF-

  117. -att antalet kvinnor och barn
    som gav sig ut på Medelhavet-

  118. -för första gången
    var större än antalet män.

  119. Kvinnorna tar enorma risker.

  120. Livet i transit innebär andra fysiska
    påfrestningar för kvinnor än för män.

  121. Det råder stor brist
    på hygienartiklar, preventivmedel-

  122. -och sjukvård längs vägen. Gravida
    kvinnor känner stor osäkerhet.

  123. Vi får rapporter om att kvinnor på
    flykt undviker att äta och dricka-

  124. -eftersom de inte kan tvätta sig
    eller gå på toa i fred.

  125. Strax före jul gjorde jag en resa
    med tre nobelpristagare-

  126. -till transitrutten på Balkan,
    som fortfarande var öppen.

  127. Nu ser vi ju en fruktansvärd
    situation i Grekland.

  128. Vi ville ta reda på mer om kvinnors
    situation under flykten.

  129. I Berlin mötte vi fem kvinnor
    som flytt från Eritrea.

  130. De beskrev hur de upplevt
    flyktingmottagandet som otryggt.

  131. De kunde inte låsa om sig i sovsalen.

  132. Det fanns inte separata badrum
    för kvinnorna.

  133. De kände sig väldigt utsatta,
    även där de skulle vara i säkerhet.

  134. När vi hade samtalat
    och fått deras förtroende-

  135. -visade det sig att alla fem utsatts
    för grova sexuella övergrepp-

  136. -under flykten.

  137. Det finns inte så mycket siffror
    och statistik ännu-

  138. -om det våld som kvinnorna upplever,
    men det finns många berättelser.

  139. Om gränsvakter som vill ha
    sexuella tjänster.

  140. Om taxichaufförer
    som förgriper sig på flickor.

  141. Om hyresvärdar som vill ha sex
    för husrum.

  142. De har nästan ingen tillgång
    till information och hjälp-

  143. -och när övergrepp sker
    vet de inte vart de ska vända sig.

  144. Det finns också en rädsla
    för att anmäla-

  145. -på grund av den skam och det stigma
    som övergrepp är behäftade med.

  146. Även våld inom familjen kan triggas
    i gång av den pressade situationen.

  147. Vi måste också förstå
    att de som flyr har ett mål:

  148. Att komma fram.

  149. Familjer är livrädda
    för att separeras.

  150. Att gå till polisen eller söka vård
    innebär risk att tappa bort varandra.

  151. Plötsligt öppnas en gräns, och
    den som inte är på plats blir kvar.

  152. Det här skapar närmast
    en total straffrihet för förövare.

  153. Nästan vad som helst kan hända
    längs vägen, och det gör det.

  154. När kvinnorna väl kommer i säkerhet,
    då kommer upplevelserna ofta i kapp.

  155. Det är en utmaning som vårt
    flyktingmottagande måste klara av.

  156. Jag och många andra är oroliga för-

  157. -att när människor inte får
    permanenta uppehållstillstånd-

  158. -blir det ännu svårare att hantera
    de här och andra krigstrauman.

  159. Regeringens lagförslag om begränsad
    familjeåterförening-

  160. -slår hårt mot kvinnor.

  161. Majoriteten av dem som kom förra året
    från Syrien till Sverige var män.

  162. Samtidigt utgjorde kvinnor
    majoriteten, ca 60 procent-

  163. -av dem som beviljades
    uppehållstillstånd av anhörigskäl.

  164. Regeringens förslag får till följd-

  165. -att hela familjer måste genomföra
    den riskfyllda flykten-

  166. -för att undvika
    att mammor och barn blir kvar.

  167. Resultatet av Sveriges
    och Europas beslut-

  168. -har lett till att fler utsatta
    grupper befinner sig på flykt-

  169. -av rädsla för att gränserna stängs.

  170. Sverige har tagit ett stort ansvar
    inom EU för flyktingmottagandet-

  171. -men det minsta vi kan begära
    i den här svåra situationen-

  172. -är väl att en feministisk regering
    inte fattar kvinnofientliga beslut?

  173. Det har sagts men tål att upprepas:

  174. Till Europa når
    bara en liten andel av de flyende.

  175. Det är egentligen inte
    här det är flyktingkris.

  176. På kort sikt upplever svenska
    myndigheter stora påfrestningar.

  177. Svenska system och byråkratier var,
    när antalet flyktingar ökade-

  178. -dimensionerade
    för ett mindre flyktingmottagande.

  179. EU-samarbetet utmanas
    av antalet flyktingar.

  180. Men det visar sig också
    att herrarna kan samla sig-

  181. -vilket framgår
    av nattens överenskommelse-

  182. -vad vi nu än tycker om den.

  183. Men på längre sikt
    behöver vårt åldrande Europa-

  184. -en växande och yngre befolkning.

  185. Om vi vill ha en långsiktig,
    hållbar utveckling-

  186. -behöver vi fler som lever här.

  187. Därför innebär det en möjlighet till
    utveckling att människor flyr hit.

  188. Det borde också vara en möjlighet
    för Europa att visa ledarskap-

  189. -att blåsa nytt liv i värderingar om
    demokrati och mänskliga rättigheter.

  190. Krisretoriken kan vi reservera
    för Syrien och dess grannländer-

  191. -och för de många miljoner människor
    som verkligen är krisens offer.

  192. Kvinnor på flykt är alltså utsatta
    på ett annat sätt än män.

  193. Det andra jag vill säga i dag
    är att kvinnor inte bara är offer.

  194. Det är väldigt viktigt att se det.

  195. Att hänvisa kvinnor till en offerroll
    marginaliserar dem.

  196. Offerrollen osynliggör kvinnor,
    deras styrka och möjlighet att agera.

  197. Kvinnor är i hög grad också aktörer.

  198. Medan jag står här och pratar-

  199. -arbetar kvinnor inom det civila
    samhället som fredsbyggare-

  200. -inne i våldets Syrien.

  201. Förra året gav Kvinna till kvinna ut
    en kartläggning-

  202. -som vi har gjort med vår
    partnerorganisation Badael.

  203. "Badael" betyder "alternativ".
    Den finns därute.

  204. Det är en unik rapport om kvinnors
    fredsbyggande arbete i Syrien.

  205. Vi har mappat
    49 kvinnoorganisationer-

  206. -och över hundra
    enskilda kvinnoaktivister.

  207. Många kvinnor som är kvar i Syrien
    har tagit ett stort ansvar-

  208. -för att få vardagen att fungera
    och upprätthålla mänskliga villkor.

  209. De startar bagerier, odlar grönsaker
    och driver skolor i utbombade hus.

  210. De driver kampanjer för att minska
    spridningen av handeldvapen.

  211. De anordnar fredsutbildningar
    och argumenterar för icke-våld.

  212. Under täckmantel motverkar de
    rekrytering av barnsoldater till IS.

  213. De förhandlar
    för att få tillfångatagna fria-

  214. -och medlar mellan stridande grupper.

  215. De gör det som kvinnor i krig
    alltid gör och har gjort-

  216. -i konflikternas Kongo,
    Sudan, Kosovo och Liberia.

  217. Kvinnor bygger fred
    medan bomberna faller.

  218. Med fara för sina egna liv
    bereder de vägen för en fredsprocess.

  219. Om nåt arbete bör uppmärksammas
    och främjas, så är det detta.

  220. Därför vill jag berätta kort om den
    organisation som jag representerar.

  221. Kvinna till kvinna startades
    i början av 90-talet-

  222. -till stöd för och i solidaritet
    med de bosniska kvinnor-

  223. -som utsattes för massvåldtäkter
    vid den etniska rensningen på Balkan.

  224. Några av er kanske kommer ihåg det.

  225. Vi stödjer nu kvinnorättsförsvarare
    och kvinnor som fredsbyggare-

  226. -i Central- och Västafrika,
    i Mellanöstern, södra Kaukasien-

  227. -och västra Balkan.

  228. Det måste dock sägas-

  229. -att kvinnor givetvis har
    olika roller i krig.

  230. Frågan om huruvida kvinnor är
    fredligare än män måste ställas.

  231. Jag trodde inte att jag
    skulle svara ja på den frågan-

  232. -men i dagens läge
    är det faktiskt så.

  233. När man har ett makroperspektiv
    är kvinnor fredligare än män-

  234. -men det handlar givetvis
    om könsroller, om maktperspektiv-

  235. -och om socialiseringsprocesser.

  236. Vårt stöd handlar om
    att motverka våld-

  237. -skapa säkra mötesplatser,
    utbilda om mänskliga rättigheter-

  238. -och få in fler kvinnor
    på ledande positioner.

  239. Stöd till HBTQ-aktivister,
    motverkande av rasism och extremism.

  240. Ytligt sett är det olika frågor, men
    i grunden handlar det om samma sak.

  241. Om alla kvinnors rättigheter,
    frihet och ställning-

  242. -om jämställdhet mellan kvinnor
    och män som en avgörande del-

  243. -i kampen för mänskliga rättigheter,
    demokrati och fred.

  244. Vårt perspektiv är att se-

  245. -att kvinnor i krig och på flykt
    samtidigt som de är utsatta-

  246. -också har resurser.

  247. De har en rätt att få sina perspektiv
    på fred och säkerhet belysta-

  248. -och sina röster hörda.

  249. Vid förhandlingsborden när fred ska
    förhandlas och i samhället i stort-

  250. -överallt och alltid.

  251. När fredsprocesser kommer i gång tar
    ofta män plats vi förhandlingsborden-

  252. -ofta krigsherrarna själva.

  253. De med vapen i hand får regelmässigt
    inbjudan till fredsförhandlingar.

  254. De som bygger fred
    blir regelmässigt uteslutna.

  255. Vi vet genom erfarenhet och forskning
    att om fredsprocesser ska lyckas-

  256. -måste fler än de stridande parterna
    vara involverade.

  257. Det är avgörande att civilsamhällets
    perspektiv är representerat-

  258. -och att det finns en medvetenhet
    hos de inblandade aktörerna-

  259. -om mäns och kvinnors olika villkor
    och hur det präglar beslut-

  260. -och processer.

  261. Det är givetvis också viktigt
    vilka kvinnor som deltar.

  262. Att de är representanter
    för sina olika grupper-

  263. -och aktörer som har verkat
    kanske inom parlament-

  264. -och i andra ledarpositioner.

  265. Genom åren har kvinnoorganisationer
    i konfliktområden fått höra-

  266. -att det inte är tid för kvinnors
    rättigheter. Först måste vi ha fred.

  267. Så har det låtit på Balkan,
    i Kaukasien, i Irak och i Liberia.

  268. Men kvinnors rättigheter är mänskliga
    rättigheter och måste finnas med-

  269. -från början.

  270. Om fredssamtalen kommer i gång
    den 14 mars-

  271. -är det upp till bevis
    när det gäller Syrien.

  272. Det finns ingen quick militär fix,
    det vet alla.

  273. Det behövs en långsiktig strategi
    för fred och säkerhet för alla.

  274. Kvinnor och civilsamhället måste vara
    en nyckelpart-

  275. -när fredsstrategin tas fram.

  276. Vi ser en positiv utveckling när
    det gäller kvinnors representation.

  277. Staffan de Mistura,
    FN:s sändebud för Syrien-

  278. -har samlat en rådgivande kommitté
    med tolv kvinnor från civilsamhället.

  279. De ska ge input, få tillgång
    till förhandlingsunderlag-

  280. -och ge förslag till förhandlarna.

  281. Det är faktiskt unikt.
    Det har inte skett förut.

  282. Det finns också ett resurscenter-

  283. -där olika organisationer
    ska finnas tillgängliga-

  284. -för att förhandlingsdelegationerna,
    regeringssidan och oppositionen-

  285. -ska kunna gå dit och få
    underlag och material.

  286. Så även de kvinnliga förhandlarna
    på oppositionssidan...

  287. Det är femton i varje delegation-

  288. -och de kvinnliga förhandlarna
    tror jag har ökat-

  289. -med fyra eller fem
    på oppositionssidan-

  290. -och fyra på regimsidan.

  291. De har också en rådgivande grupp.

  292. Det är ett resultat
    av ett ihärdigt påverkansarbete-

  293. -från den internationella kvinno-
    rörelsen och syriska organisationer.

  294. Kvinna till kvinna har varit aktiva.

  295. Jag var med nu i Genève
    när förhandlingarna drog i gång.

  296. Sverige, med Margot Wallström
    i spetsen, har varit tydligt-

  297. -i frågan om kvinnors representation
    i fredsprocesser.

  298. De kvinnor som är inblandade
    i det här behöver stöd.

  299. Sverige har, tillsammans med Holland,
    gett just stöd till kvinnorna-

  300. -både i civilsamhället
    och i oppositionen.

  301. Utrikesministern tog också initiativ
    till nätverk för kvinnliga medlare.

  302. Det firar jag förstås gärna
    en dag som denna.

  303. Vi får se hur det går med vapenvilan
    och fredsprocessen i Syrien-

  304. -men det vi ser nu
    vad gäller att lyfta fram-

  305. -de syriska kvinnornas erfarenheter
    och representation i Genève-

  306. -det är
    ett internationellt genombrott.

  307. Det hade inte gått utan mångas
    tålmodiga kamp och arbete-

  308. -under en längre tid.

  309. Det känns bra att kunna konstatera
    på den internationella kvinnodagen.

  310. Låt mig avsluta med ett citat-

  311. -av kvinnofredsaktivisten
    Leymah Gbowee från Liberia.

  312. När hon mottog Nobels fredspris 2011
    i Oslo så sa hon så här:

  313. Tack.

  314. Textning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Kvinnor på flykt

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Lena Ag, generalsekreterare för stiftelsen Kvinna till kvinna, talar om kvinnors roll i de krig och patriarkala samhällen där hennes organisation jobbar. Kvinnor drabbas ofta värst i krig, men är också de som är bäst att satsa på för en långsiktig utveckling i ett samhälle. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Genusfrågor, Kvinnofrågor, Kvinnor och krig, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Kvinnan mitt i kriget

Journalisten Terese Cristiansson har skrivit om mamman som vill sälja sin dotter, intervjuat IS-domare och talibankvinnor. I Turkiet, Afghanistan och Pakistan har hon alltid fokuserat på dem som har svagast röst i samhället. Och det är oftast kvinnorna. Här berättar hon om sitt arbete. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Feministisk utrikes- och säkerhetspolitik

Är feministisk utrikespolitik en nyhet? Feministiska säkerhetsstudier har funnits länge, menar universitetslektor Annika Bergman Rosamond. I sin föreläsning talar hon även om "celebrisering" av det sexuella våldet, där superkändisar som Angelina Jolie och Ben Affleck är beroende av kvinnors offerroll i sitt arbete. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Genusgapet i invandringen

Krig slår jämnt mellan könen, och könsfördelningen av flyktingar är jämn runtom i världen. Men inte i Sverige. De båda statsvetarna Nujin Tasci och Michael Karlsson har försökt förstå varför män är i kraftig övervikt just här. Här berättar de vad de har kommit fram till. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Kvinnors rättigheter i en konfliktzon

Biståndsarbetare Jenny Carlbom berättar om sina direkta erfarenheter av hjälparbete i några av de länder som är allra värst för kvinnor. Det handlar om allt från hur man jobbar med sexualupplysning till mödravård och vikten av att undvika romantisering och exotifiering i bland annat Afghanistan och Pakistan. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Kvinnor på flykt

Lena Ag, generalsekreterare för stiftelsen Kvinna till kvinna, talar om kvinnors roll i de krig och patriarkala samhällen där hennes organisation jobbar. Kvinnor drabbas ofta värst i krig, men är också de som är bäst att satsa på för en långsiktig utveckling i ett samhälle. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Universitetets ansvar för kvinnor på flykt

Paneldebatt om akademins ansvar för människor på flykt. Hur ska ansvaret se ut? Universiteten är fria från staten och marknaden och kan då vara väldigt fria i sitt val av samhällsengagemang. Medverkande: Bo-Anders Jönsson, professor, Niklas Selberg, doktorand, Helena Lindholm, prorektor och Annika Bergman Rosamond, lektor. Moderator: Tomas Brage. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Feministisk utrikespolitik och mänskliga rättigheter

Sverige borde gå i bräschen för en mer feministisk utrikespolitik, menar partiledare Gudrun Schyman (Fi). Hon talar om hur våld alltid har samma syfte - makt och kontroll, oavsett om det handlar om en kvinnas kropp eller internationella territorier. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

70 plus är det nya 20

Ålderspensionärerna är mer aktiva och mår bättre än någonsin, men alkoholkonsumtionen bland dem som är runt 70 år har ökat. Ingmar Skoog, professor i psykiatri och föreståndare för Agecap vid Göteborgs universitet, utvecklar här varför 70 plus är det nya 20. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Husdjur

Inbjudna gäster knackar på hemma hos Balint, Nancy och Fia och pratar om livet och äter något gott.

Fråga oss